Titta

UR Samtiden - Bibliotopia

UR Samtiden - Bibliotopia

Om UR Samtiden - Bibliotopia

Föreläsningar från Bibliotopia, en konferens med syfte att diskutera bibliotekens framtida möjligheter och utmaningar. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Till första programmet

UR Samtiden - Bibliotopia : Den kognitiva revolutionenDela
  1. Allt som vi lär oss innan vi fyller
    tolv är skitsvårt att göra med AI.

  2. Allt därefter är ganska enkelt.

  3. Mycket av det vi lär oss innan
    handlar om att uppfatta världen.

  4. Det är jättesvårt
    att programmera in i en dator.

  5. Klimatfrågan...
    Jag är ingen klimatforskare-

  6. -och kunde inte skapa nån stor
    skillnad där. De flesta av oss vet-

  7. -vad vi står inför.
    Hinner vi ställa om i tid?

  8. Men kunskapen om klimatfrågan
    är på väg åt rätt håll nu.

  9. Men gällande frågor kring teknisk
    omställning upptäckte jag att jag-

  10. -som jobbar i bolag
    som håller på med utveckling av AI-

  11. -och maskinlärning, som det kallas
    när man sitter och programmerar det-

  12. -och AI-forskarna - vi vet mycket mer
    om vad som kommer än folk i gemen.

  13. Samtidigt är det frågor
    som är så avgörande.

  14. Det är kanske de största politiska
    utmaningarna efter klimatfrågan.

  15. Här fanns det nåt för mig att göra,
    att försöka sprida kunskap om det.

  16. Boken är en roman,
    där jag utforskar vad som händer-

  17. -i en värld
    där automatiseringen tagit våra jobb.

  18. I dag
    ska jag hålla mig till sakfrågorna-

  19. -och min presentation kallar jag
    för "Den kognitiva revolutionen".

  20. Jag tycker att ett bra ställe
    att börja på är de här två gubbarna.

  21. Det är en anekdot
    som tilldrar sig på 1950-talet.

  22. Till vänster sitter Henry Ford.
    Inte han som byggde T-Forden-

  23. -utan arvtagaren, Jr.,
    som hade tagit över efter sin far.

  24. Till höger har ni Walter Reuther-

  25. -som var fackföreningsordförande
    för United Automobile Workers.

  26. De har precis varit på besök
    i en av de nya Ford-fabrikerna-

  27. -där Henry
    redan på 50-talet stolt visade upp-

  28. -robotar
    som användes i biltillverkningen.

  29. Han tyckte om att skoja, så han
    sa till sin fackföreningsmotpart:

  30. "Walter, hur ska du få dem
    att betala fackföreningsavgift?"

  31. Men Walter var också kvick, så
    han svarade, utan att missa en takt:

  32. "Hur du få dem att köpa dina bilar?"

  33. Nånstans mellan de här två
    personerna, och i den här anekdoten-

  34. -så finns kärnan i
    hur tekniken påverkar ekonomin-

  35. -och vilka mekanismer
    som behöver hålla jämna steg.

  36. Vi snabbspolar till nutid, och alla
    pratar om de självkörande bilarna-

  37. -som är runt hörnet. Ni har väl hört
    att bilarna ska bli självkörande?

  38. Vad händer med alla som ska jobba med
    att köra från punkt A till punkt B?

  39. Vad säger ni? Om bilarna kör själv...

  40. Är det AI för er?

  41. Eller hur? Det behövs kognitiv
    förmåga för att lösa det problemet.

  42. Det känns verkligen som AI.

  43. Är det nån mer än jag som har en
    gräsklipparrobot? Ja, några stycken.

  44. Är det AI?

  45. Jag vet inte. Det är en flytande
    gränsdragning, så det är svårt.

  46. De är ganska korkade när de
    studsar omkring som nån biljardboll.

  47. Men gräset blir ju klippt.

  48. Är det här AI?
    När ni skannar varorna själva på Ica?

  49. Nej, det är väl inte AI? Det borde ni
    kunna svara tydligt nej på.

  50. Poängen är
    att flera mekanismer pågår samtidigt.

  51. Ofta fastnar man i att det är AI
    som ska förändra samhället.

  52. Allt ska komma där. Men det pågår
    flera parallella processer samtidigt.

  53. Vi dresserar maskinerna
    till att bli mer som människor-

  54. -så att de klarar av våra uppgifter,
    men vi dresserar även oss själva-

  55. -till att köpa premisserna
    för hur det ska funka-

  56. -i en lite mer automatisk framtid.
    "Okej, jag får skanna varorna själv."

  57. Vi har lärt oss att interagera med
    teknik. Vi har superdatorer i fickan.

  58. För femton år sen hade det nog känts
    svårare för Ica att liksom...

  59. ...ge kunderna det här ansvaret.

  60. Hur många minns
    när man köpte biljetter på resebyrå?

  61. Nu köper vi våra tågbiljetter
    i mobilen. Eller hur?

  62. Hur personalintensiv den uppgiften är
    har förändrats ganska mycket-

  63. -men det är inte särskilt mycket AI.

  64. Jag bor på halvtid i Stockholm
    och på halvtid i Fellingsbro-

  65. -utanför Arboga,
    Örebro och Lindesberg.

  66. Det var några år sen jag flyttade ut
    i en glesbygdskommun.

  67. En tredje mekanism, e-handeln,
    ställer om hur vi handlar.

  68. Så här kan det se ut. Jag borde ta
    en bild från Fellingsbro i stället.

  69. Sen jag flyttade dit 2013 har mer
    än hälften av butikerna slagit igen.

  70. Det finns ganska många Fellingsbro
    i Sverige och i västvärlden-

  71. -där en butik blir kvar,
    och är ombud för alla andra.

  72. Det är inte heller AI.

  73. Är ni med på premissen?
    Det finns många mekanismer samtidigt.

  74. AI är centralt,
    men det är inte den enda.

  75. Men nu ska jag prata lite AI.
    Så här kan det se ut.

  76. Ni har säkert hört Max Tegmark
    sommarprata om det här skiftet-

  77. -när datorn blir superintelligent.
    Om vi har en AI-förmåga-

  78. -hur smart den är - uppåt,
    och så har vi en tidsaxel på x-axeln.

  79. Forskningen förutspår
    att vi kommer till en punkt-

  80. -där vi kan bygga generell AI, som
    inte, likt bilen eller gräsklipparen-

  81. -bara klarar av en uppgift.
    De har en väldigt hög lägstanivå.

  82. De klarar av vilken uppgift som
    helst, därav namnet generell AI.

  83. Det har vi inte ännu. Det kallas
    för en teknologisk singularitet.

  84. När vi bygger en dator som är bättre
    än oss på att bygga en smart dator-

  85. -så bör den bli självförbättrande.

  86. Sen vet vi inte vad som händer.

  87. Om man kollar vad forskare vad de
    tror, som Max Tegmark har gjort-

  88. -så verkar det rimligt att det sker
    nån gång bortåt år 2050.

  89. Få tror att det aldrig sker. Nästan
    alla tror att det sker detta sekel.

  90. Få tror att det händer de närmaste
    20 åren, men det ligger där nånstans.

  91. Jag ska prata om det jag kallar
    för den kognitiva revolutionen.

  92. Det är nåt som även brukar kallas
    för ekonomisk singularitet.

  93. Reglerna för ekonomin
    förändras av tekniken.

  94. Och på grund av att det är
    många olika mekanismer som samverkar-

  95. -så behövs ingen superintelligent
    dator för att det här ska ske.

  96. Det är konventionell teknik som vi
    redan i dag sprider i samhället-

  97. -som ställer om grundläggande
    mekanismer i vår ekonomi.

  98. Vissa kallar det för den industriella
    revolutionen 3.0 eller 4.0.

  99. Jag har tappat räkningen.

  100. Namnet "Den kognitiva revolutionen"
    knyter an-

  101. -till den industriella revolutionen-

  102. -så att man förstår
    magnituden av skiftet.

  103. De disruptiva förändringarna som AI
    leder till är inte beroende av-

  104. -ett framtida tekniskt genombrott.
    Det här är tekniken vi har i dag.

  105. Att vi fortsätter ta till oss den,
    och att den sprider sig överallt.

  106. Ibland känns det här ödesmättat
    för folk. Jag skrev ingen dystopi.

  107. Ganska mycket har gått bra.
    Ändå läser folk den som en dystopi.

  108. Så innan vi pratar om utmaningarna
    som kommer så vill jag påminna er-

  109. -om allt bra som kommer.
    Vi har de självkörande bilarna.

  110. Varje år dör 1,3 miljoner människor
    i trafiken globalt.

  111. Så det finns ganska mycket värde
    i att ersätta de mänskliga förarna.

  112. Även om vi bara halverar det så
    är det en väldigt stor förbättring.

  113. De som blev dödade av de självkörande
    bilarna kommer säkert att bli sura-

  114. -så vi lär få höra hur farliga de är.

  115. Även om de är mycket säkrare
    än de mänskliga förarna.

  116. Solcellsrevolutionen håller på
    att ske. Vindkraften går också bra-

  117. -men solcellsrevolutionen håller på
    att lösa hela energiproblemet.

  118. Och då löses även färskvattenfrågan,
    som folk brukar gilla att prata om.

  119. Det blir en utmaning
    med 11-12 miljarder invånare.

  120. Har vi obegränsad tillgång
    till hållbar energi-

  121. -så kan vi göra som på Kanarieöarna,
    där de avsaltar havsvatten.

  122. Det är ett energiproblem.

  123. Och tekniken som kommer
    knuffar på de här utmaningarna.

  124. Automatiserade transporter
    kan lösa utbudsproblematiken-

  125. -mellan stad och glesbygd.

  126. Vad har jag tillgång till för utbud
    i Fellingsbro, jämfört med Stockholm?

  127. Om vi kan få ner priset
    på hållbara transporter-

  128. -så minskar det utbudsproblemet.

  129. Det och den här VR- och AR-boomen
    som kommer kan också leda till...

  130. Jag vet inte om det är samma grej...
    Vi får ta Stadsteatern som exempel.

  131. Är det samma grej att använda en sån
    där, eller måste man gå på teatern-

  132. -vid Sergels torg, eller i Göteborg?
    Jag vet inte.

  133. Men det kan öka kulturutbudet
    på glesbygden

  134. Hur många har använd KRY, eller
    nån av de andra läkartjänstapparna?

  135. Har ni testat dem?

  136. Det var fantastiskt i Stockholm,
    men om nån blir sjuk i Fellingsbro...

  137. Det är fantastiskt. I stället för
    att åka en mil till vårdcentralen.

  138. Sen är frågan
    hur vi ska finansiera det.

  139. Men det är ett effektivare sätt
    att arrangera vården på.

  140. Och det fick mig att börja gräva
    djupare i andra... Vad händer här?

  141. Kan ni gissa?

  142. Distansoperation.
    Här är det inte så mycket distans-

  143. -utan det här är titthålskirurgi.
    Patienten till höger-

  144. -och kirurgerna till vänster.

  145. De använder robotar
    för att de är för darrhänta.

  146. Inte för att vara människor,
    men vi människor är ganska darrhänta.

  147. Roboten förminskar människornas
    handrörelser inne i patienten-

  148. -så att de kan höja sin precision.
    Men om de ändå sitter ifrån varandra-

  149. -så kan de lika gärna
    göra det på distans.

  150. Jag var uppe i Luleå och föreläste-

  151. -där alla missnöjesröster
    gick till lokala sjukvårdspartier.

  152. Centraliseringen i vården
    är en superkonfliktfråga där.

  153. Det är en konfliktfråga på många
    håll. Men man kanske kan vända...

  154. Man kanske inte måste
    centralisera vården-

  155. -för att kunna centralisera
    kompetensen och få ner kostnaderna.

  156. Då går det att få specialistvård
    bara med sjuksköterskor i Gällivare.

  157. Nån som vet vad det där är?

  158. Där!

  159. Absolut. Labbodlat kött.

  160. Jag har kompisar som vill testa det.
    Smakar tydligen som McDonald's

  161. En hamburgare kostar 1 000 dollar.

  162. Men för fem år sen
    så kostade den 10 000 dollar.

  163. Så priset är verkligen på väg ner,
    och...

  164. Ni måste kunna följa den här
    bakvända exponentiella kurvan.

  165. Ni skrattar nu, men inom
    ett decennium så frågar ni er-

  166. -hur mycket ni kan tänka er att
    betala för att köttet ska ha levt.

  167. Ska jag köpa Ica Basic köttbullar
    så är det förmodligen labbodlat kött.

  168. Det är naturligtvis trögt med regler
    kring livsmedel, i synnerhet i EU.

  169. Men åtminstone på många andra håll
    i världen så bör vi vara där.

  170. Poängen är att vi här har ett kött...

  171. ...som inte har några etiska problem-

  172. -som vi kan få utan de vanliga
    hälsoeffekterna i vanligt rött kött-

  173. -som bör kunna smaka
    lika bra som vanligt kött-

  174. -och som saknar det röda köttets
    verkningsgradsproblematik.

  175. Jag försöker käka mindre kött
    för att få ner mitt klimatavtryck.

  176. Men ibland känns det hopplöst. Hur
    ska alla fås att bli vegetarianer?

  177. På det här sättet
    kan folk fortsätta vara köttätare.

  178. Det är ett annat slags proteinskifte-

  179. -där folk fortsätter att äta kött
    utan att skada klimatet.

  180. Jag ville bara ge er några exempel
    på allt positivt som kommer.

  181. Jag är en grundmurad teknikoptimist.
    Jag har jobbat med teknik hela livet.

  182. Jag älskar utvecklingen som kommer.
    Även om jag kunde välja bort den-

  183. -vilket jag inte kan,
    så skulle jag absolut inte vilja det.

  184. Det kommer så mycket gott som vi
    behöver för att lösa våra problem.

  185. Så jag väljer inte bort det för en
    sån banal sak som mänskliga arbeten.

  186. Det ska jag prata om nu, spöket
    kring teknologisk arbetslöshet.

  187. Hur många har hört om det här förut?
    "Nu kommer en ny harang om det här."

  188. Bra. Och hade ni den inställningen?
    "Det här blir jobbigt."

  189. Vi backar tillbaka. Spöket
    kring teknologisk arbetslöshet-

  190. -har nämnts många gånger,
    och brukar ofta avfärdas med-

  191. -att de som tror på det inte vet
    hur teknisk utveckling fungerar.

  192. Vi ska gå igenom
    vad som hände förra gången.

  193. Kan nån "namedroppa"
    den här maskinen?

  194. Det är bra. Då vet man
    att man föreläser för bibliotekarier.

  195. Ni kan... Spinning Jenny.
    Det var där nånstans-

  196. -som det för första gången
    ställdes på sin spets.

  197. En maskin som gjorde spinnerskorna
    under den tidiga industriperioden-

  198. -i Storbritannien mycket effektivare.
    Om man snabbspolar lite så...

  199. En massa män blev väldigt sura på-

  200. -att folk förlorade sina jobb, så de
    vandaliserade maskinerna i protest.

  201. De anfördes av en semifiktiv person.

  202. Han fanns nog på riktigt,
    men hette kanske inte just så.

  203. Han kallas populärt i historien
    för general Ludd eller Ned Ludd.

  204. Han har gett namn åt epitetet,
    som är vanligare på engelska-

  205. -där man kallar teknikfientliga
    för ludditer. "Luddites" på engelska.

  206. Ett populärt epitet på nån som inte
    fattar tekniken, och räds förändring.

  207. Rörelsen som föddes där...
    Det tog ett tag för dem att ebba ut.

  208. Vi snabbspolar fram till 1930-talet-

  209. -då en av våra främsta ekonomer,
    John Maynard Keynes-

  210. -skrev ett öppet brev
    till sina barnbarn.

  211. Han försökte sammanfatta effekterna
    av den här utvecklingen.

  212. Han trodde att det skulle leda till
    att vi löser-

  213. -vårt grundläggande ekonomiska
    problem, att sätta mat på bordet.

  214. För Keynes
    var det en väldigt bra sak.

  215. I framtiden skulle vi inte
    behöva jobba med trivialiteter.

  216. I stället
    kan vi syssla med viktigare saker.

  217. I hans ögon var det religion,
    eftersom han var ganska religiös.

  218. Och sen dess så har...

  219. Det är inte riktigt Keynes
    Christine Lagarde skrattar åt-

  220. -men hon får symbolisera
    alla ekonomer som har skrattat åt-

  221. -hur fel Keynes fick
    kring sin förutsägelse.

  222. Eller hur? Vi är inte mer
    arbetslösa än de var på 1930-talet.

  223. Vi ska försöka förstå grunden.
    Vad är det som har hänt?

  224. Vad är historien om 1900-talet?
    Vad ser ni på bilden?

  225. Jag har beskurit den lite.

  226. Växlare på tåget.
    Det är ett tåg vi ser-

  227. -men det vi ser
    är faktiskt bromsare på tåget.

  228. I järnvägens barndom gick det inte
    att bromsa hela tåget från loket.

  229. Så åtminstone längst bak i tåget,
    men beroende på tågets tyngd-

  230. -så fick man ha flera, så fick man ha
    folk som bromsade tåget.

  231. De fick manuellt skruva på rattarna-

  232. -för att bromsa tåget inför kurvor
    och när man skulle stanna.

  233. Sen uppfann nån lufttrycksbromsen. Då
    kunde lokföraren bromsa hela tåget-

  234. -och då behövdes inte bromsarna
    längre. Det var en innovation-

  235. -som ledde till att en yrkeskategori
    försvinner. Det är få såna.

  236. Men bara för att vi ska förstå
    argumenten. Vem förlorade på det här?

  237. Om ni hjälper mig. Bromsarna,
    naturligtvis. De förlorade sina jobb.

  238. Det är väl den enda förloraren.
    Vilka vann?

  239. Lokföraren kanske blev mer värd,
    och kanske fick lite högre lön.

  240. Järnvägsbolaget vann ju - de kunde
    betala en massa mindre lön.

  241. Det var folk här som sa "alla",
    och det är det viktigaste.

  242. Alla andra vann. Alla som vill åka
    tåg eller transportera gods med tåg.

  243. För när personalen kostade mindre-

  244. -kunde man sänka priset, och då
    började folk åka mycket mer tåg.

  245. Det är grundpoängen i argumentationen
    från mainstreamekonomin-

  246. -kring varför Keynes hade fel.

  247. Om vi slutar spendera pengar på
    dyrt tyg som har spunnits manuellt-

  248. -innan Spinning Jenny,
    eller på dyra tågbiljetter...

  249. Vi kanske köper mer av det, men
    vi spenderar ju pengarna nånstans.

  250. Pengarna som inte läggs på tåg-
    biljetter spenderas nån annanstans.

  251. Och så länge bromsarna
    kan utbilda sig till nåt annat-

  252. -så kan de få jobb inom områden
    där efterfrågan ökar. Alla vinner.

  253. Det här är berättelsen om 1900-talet.

  254. Keynes hade förstått pilen neråt -
    det gör att folk förlorar sina jobb.

  255. Men han missförstod
    det här med pilen tillbaka.

  256. Det blir en jämviktsbalans. Folk får
    ställa om, men alla följer med uppåt.

  257. Men...Keynes gjorde
    redan på 1930-talet sin förutsägelse-

  258. -att det skulle hända om hundra år.

  259. Så vi har tio år kvar innan vi kan
    avgöra om han fick rätt eller inte.

  260. Och nu börjar han få sällskap av...
    Inte ludditer-

  261. -utan de personer
    som kan allra mest om teknik.

  262. De menar att nånting nytt kommer
    i skiftet nu som förändrar.

  263. Grundtanken är så här.

  264. Den industriella revolutionen
    ersatte behovet av våra muskler.

  265. I 200 år har vi försökt sluta arbeta
    med våra armar eller med våra djur-

  266. -och i stället
    jobba med våra hjärnor.

  267. Den kognitiva revolutionen,
    när vi håller på och förändrar-

  268. -och upphäver att det är en unikt
    mänsklig egenskap att kunna tänka-

  269. -håller på att ersätta behovet av...
    Jag är ledsen för den äckliga bilden.

  270. Den ersätter behovet av våra hjärnor.
    Skiftet börjar där det är enklast.

  271. Det här är en djurdriven pump
    i nån kolgruva i Storbritannien.

  272. Det var den första platsen där
    ångmaskinen kunde göra intåg.

  273. Det var innan den var så smidig
    att den gick att sätta-

  274. -på nåt så litet och snabbrörligt
    som ett lokomotiv.

  275. Men kunde i alla fall ha det
    på en och samma plats.

  276. Sen kom förbränningsmotorn
    och T-Forden, och så liksom-

  277. -störtdök populationen hästar
    jämfört med traktorer.

  278. Det man inte ser här är att
    det är fler hästar nu än innan.

  279. Det enda... Innan T-Forden-

  280. -kunde hästarna dra in mer pengar
    än vad de kostade genom att jobba-

  281. -med konventionella hästjobb.

  282. Nu är de bara konkurrenskraftiga
    som rekreationsredskap.

  283. Och eftersom så många har råd nu
    så finns det fler hästar nu.

  284. Ni fattar poängen. Och precis som
    med den industriella revolutionen-

  285. -så börjar det
    där det är som enklast.

  286. Uppgifterna som är enklast
    att ersätta försvinner först.

  287. Och det har pågått länge.

  288. Jag gav den här föreläsningen
    i Örebro, för Socialdemokraterna-

  289. -och då var det två tanter som sa:
    "Det där är vi!"

  290. De hade jobbat som växeltelefonister.
    Eller vad kallades de? "Operators".

  291. De som stoppade i sladdarna
    när telefonväxlarna såg ut så.

  292. Det är lätt att tro att det ligger i
    framtiden, men det har pågått länge.

  293. Nu accelererar det.

  294. Vi automatiserar våra lager.
    Tesla automatiserar bilproduktionen.

  295. Andra gör samma sak. De misslyckas,
    men det är bara hack i kurvan.

  296. Och så taxichaufförerna. Hur ska det
    gå för dem när bilarna kör själva?

  297. Men automatiseringen sker inte
    yrke för yrke.

  298. Det kan verka så när man
    förenklar frågan i en presentation.

  299. Det sker alltid uppgift för uppgift-

  300. -och det börjar
    med de mest repetitiva uppgifterna.

  301. De som redan är i yrket
    blir mer produktiva.

  302. De klarar av
    att göra mer än tidigare.

  303. De kan ta hand om fler kunder.
    När ni skannar varorna på Ica-

  304. -så behövs det färre i kassan.

  305. Och en av mina största insikter när
    jag flyttade ut till glesbygden...

  306. Jag hade funderat massor i Stockholm.
    "Blir det fler eller färre jobb?"

  307. Men när jag flyttade ut insåg jag att
    de gamla jobben försvinner överallt.

  308. Men de nya uppstår nästan bara
    i större städer.

  309. Och vad händer då?

  310. Jag tror inte alls att vi får
    en absolut teknisk arbetslöshet-

  311. -i den mån som Keynes menade.

  312. Han trodde att det inte skulle finnas
    några jobb som människor kan göra.

  313. Det tror jag inte på. Det kommer
    alltid att finnas mänskliga jobb.

  314. Uppgifter
    som bara människor kan göra.

  315. Men takten på omställningen,
    hur snabbt vi...

  316. ...tappar nya typer av yrken...

  317. Och hur snabbt man måste lära sig
    nytt för att vara anställningsbar.

  318. Den takten håller på att öka.

  319. Det här
    kommer att bli en jättestor skillnad-

  320. -i vad den takten
    kommer att accelerera till.

  321. Och om det ska vara "fine"
    så måste vi hålla balans med det.

  322. Vi måste få den gröna pilen
    att växa i samma utsträckning.

  323. Men i stället
    verkar det bli svårare och svårare.

  324. Det finns en risk
    att den till och med krymper.

  325. Men om vi åtminstone inte
    klarar av att hålla takten-

  326. -så får vi en ökande grupp
    som står utanför arbetsmarknaden.

  327. Inte för att de är permanent
    arbetslösa, men vi fyller på gruppen-

  328. -som är under omskolning snabbare än
    vad vi klarar av att tömma den.

  329. Eller hur?

  330. Och vi bör nånstans fråga oss...

  331. I dag är det individens ansvar
    att försörja sig-

  332. -så det är den arbetslöses fel
    att den är arbetslös.

  333. När stora delar av befolkningen
    står utanför arbetsmarknaden-

  334. -så bör vi fundera på vems fel
    det är. Är det individens fel?

  335. Om det inte är det,
    vems är då försörjningsansvaret?

  336. Så här gjorde vi
    när den industriella revolutionen...

  337. ...ändrade omställningstakten.

  338. Det här är en video.
    Ju blåare länderna blir-

  339. -desto mer tid
    ägnar vi åt att gå i skolan.

  340. Tidigare gick vanliga människor inte
    i skolan-

  341. -och för att de skulle kunna hänga
    med på 1900-talets stora resa-

  342. -för att bromsarna
    skulle kunna bli bibliotekarier-

  343. -och skapat ett större värde
    för samhället-

  344. -så har vi gjort skolan allmänt
    tillgänglig.

  345. Det var en gigantisk magnitudskillnad
    i hur mycket vi ökade folks förmåga-

  346. -att lära sig nytt,
    jämfört med tidigare.

  347. Det är samma typ av magnitudskillnad-

  348. -i hur snabbt man måste kunna
    lära sig nytt, som vi står inför.

  349. Och frågan är om vi kan hänga med.

  350. Om takten på datorns utveckling
    är exponentiell, och funktionen av...

  351. Om takten på hur snabbt vi tar till
    oss ny kunskap är en funktion av-

  352. -hur mycket tid vi ägnar åt det.

  353. Den ena är exponentiell och den andra
    är linjär. Kan de gå isär?

  354. Jag vet inte.
    Det är ingen som vet det.

  355. Jag tänkte runda av lite.

  356. För att ni ska kunna veta om det här
    bara är hittepå och snicksnack-

  357. -så tänkte jag dra några tidiga
    symptom som ni kan titta efter-

  358. -för att se
    om det är på gång att hända.

  359. Det första
    kan vara lite kontraintuitivt.

  360. När tekniken i allt högre
    utsträckning ersätter människorna-

  361. -så får vi inte mindre att göra,
    utan jobben blir ännu stressigare.

  362. Om man inte kan göra nåt
    så blir det väl inte stressigt?

  363. Men tänk på hästen
    som skulle konkurrera med traktorn.

  364. När traktorn fortfarande var ganska
    dålig, jämfört med traktorer i dag...

  365. När det var på gränsen att det lönade
    sig att skaffa en traktor-

  366. -så kunde hästen konkurrera ett tag
    till genom att springa lite snabbare.

  367. Så känslan av att vara på randen
    till att bli ersatt av teknik-

  368. -är inte att man har för lite att
    göra. Man har mer än nånsin att göra.

  369. När det är precis på gränsen att det
    är lönsamt att hålla en anställd.

  370. Har ni hört talas om
    att det kan vara stressigt på jobbet?

  371. Den här kartan ska visa
    räntenivåerna i olika länder.

  372. Det brukade vara så, att när
    konjunkturen föll så sänktes räntan.

  373. Då blev pengar billigt att låna. Då
    passade företagen på att låna pengar.

  374. Och pengarna gick till investeringar.

  375. Det fanns ett likhetstecken mellan
    investering och ökad sysselsättning.

  376. Så knuffade vi igång inflationen.
    Sen måste man höja räntan igen.

  377. Det var som att spruta bensin på
    brasan. Höjde man inte räntan igen-

  378. -så riskerade ekonomin
    att bli överhettad.

  379. Jag tror att om det är så att...

  380. ...investeringar inte bara
    leder till nya jobb...

  381. I dag leder ungefär hälften
    av investeringarna till nya jobb.

  382. Hälften av investeringarna
    går till nån ny tillverkningslina-

  383. -som är 50 % mer automatiserad.

  384. Vi investerar i rationalisering,
    som minskar sysselsättningen.

  385. Nu har billiga pengar tappat
    sin inverkan på inflationen.

  386. Vi är i slutet
    på en brinnande högkonjunktur-

  387. -med negativ ränta,
    och ändå tar inte inflationen fart.

  388. Vad ska vi hitta på när det blir låg-
    konjunktur? Ska vi sänka räntan mer?

  389. Vad är det som händer?
    Om utvecklingen går ännu längre-

  390. -så att nästan alla pengar man lånar
    leder till rationaliseringar-

  391. -så kan vi få ett omvänt förhållande,
    där billiga pengar ökar takten-

  392. -vilket minskar sysselsättningen, så
    att man skadar inflationen i stället-

  393. -genom att ha låg ränta.
    Det är lite komplext.

  394. Men ni hänger med
    på resonemanget, va?

  395. Det tredje och sista symptomet
    kallas för jobbpolarisering.

  396. Förr var det de enklaste jobben
    som automatiserades bort.

  397. Bromsarna, spinnerskorna
    och så vidare.

  398. När det är kognitiva uppgifter...

  399. En tumregel för AI är att allt
    som vi lär oss innan vi fyller tolv-

  400. -är skitsvårt att göra med AI.
    Allt därefter är ganska enkelt.

  401. Mycket av det vi lär oss innan
    handlar om att uppfatta världen.

  402. Det är svårt att programmera in i
    en dator. Det vi lär oss sen är typ-

  403. -olika momssatser och så vidare.

  404. Det tycker vi är jobbigt,
    men det är jättelätt att programmera.

  405. Automatiseringen tar snarare bort
    konventionella medelklassyrken.

  406. Yrken
    som har krävt högskoleutbildning.

  407. Vi håller på att få en jobbpolar-
    isering. Uber är ett bra exempel.

  408. Har ni åkt med Uber nån gång?
    Taxiappen.

  409. De har inga anställda chaufförer-

  410. -utan de enda som jobbar för Uber
    är de som bygger den här plattformen.

  411. Sen har de den här enkla uppgiften,
    som de inte vill ha anställda till.

  412. Det ska vara en fri marknadsplats
    för alla som vill köra för dem.

  413. Där kör de sina bilar,
    och går knappt plus på det.

  414. Vi får en arbetsmarknad
    där antalet kvalificerade jobb-

  415. -utanför tekniksfären krymper-

  416. -och det ställs höga krav på vad
    man måste kunna för att få de jobben.

  417. Men de finns kvar. Och alla svår-
    automatiserade, okvalificerade jobb.

  418. Städerskor är svåra att ersätta.

  419. Där blir konkurrensen väldigt
    hård, och då får vi en polarisering-

  420. -i ekonomisk jämlikhet
    mellan områdena.

  421. Det kan man se i den här
    elefantkurvan, som den kallas.

  422. Här har ni global inkomstutveckling
    mellan 1980 och 2008.

  423. Till vänster har vi de som
    var fattiga i början på perioden.

  424. Hur deras ekonomi har utvecklats.
    Till höger ser vi de som var rika.

  425. Till vänster har ni... I några länder
    är det fortfarande krig och elände-

  426. -men den stora puckeln är Indien
    och Kina, det Rosling pratar om.

  427. Om allt som har blivit bättre.
    Många har lyfts ur extrem fattigdom.

  428. Allra längst till höger har ni mig
    och mina kompisar i teknikbranschen-

  429. -som tjänar svinmycket pengar
    på den här utvecklingen.

  430. Men kullen... Gropen där i mitten.

  431. Det är de som var ganska rika förut.

  432. Arbetarklass
    och medelklass i västvärlden-

  433. -som inte har fått åka med
    på det här tåget.

  434. Det är mina grannar i Fellingsbro.

  435. Så den kognitiva revolutionen
    pågår redan runt omkring oss.

  436. Ni kan se den redan nu. I vilken takt
    kommer den att accelerera-

  437. -och vad kommer det att leda till?

  438. En snabb grej om valet i höstas.

  439. Det här är siffror från SVT.
    De är fantastiska.

  440. Jag hoppas att det finns kvar. Det
    var kul att gräva i valresultatet.

  441. Varje prick är en valkrets,
    och hur de röstade i riksdagsvalet.

  442. Färgen är vilket som blev största
    parti. De röda är Socialdemokraterna-

  443. -de blåa är moderaterna,
    de gula är Sverigedemokraterna.

  444. Jag tror att det finns ett problem
    med ekonomisk jämlikhet-

  445. -så jag sorterade om prickarna.

  446. Här är de ordnade
    efter andel invandrare.

  447. Om invandring är ett problem
    så borde det finnas ett samband-

  448. -mellan vilka som sympatiserar med
    Sverigedemokraterna. Men som ni ser-

  449. -så är det enda sambandet att ju
    fler invandrare, desto större chans-

  450. -att Socialdemokraterna
    vinner valkretsen.

  451. Inkomstnivåer, då? Här trodde jag
    att mina grejer skulle synas.

  452. Sverigedemokraterna jämnt fördelade.
    Det ledde inte till proteströster.

  453. Moderaterna sticker ut,
    som förväntat.

  454. Det jag insåg efter att jag
    hade gjort en logisk kullerbytta-

  455. -var att det här stärker
    det jag håller på att jobba med.

  456. Om man sorterar på befolkningstäthet-

  457. -så ser man ett samband med
    vilka som hamnar i proteströster.

  458. Jag tänkte på folket i Fellingsbro.
    Apoteket slog igen härom året.

  459. När butikerna slår igen, och
    man inte vet om skolan får vara kvar-

  460. -då känner man
    att samhället går bakåt.

  461. De enda politiska rörelserna
    som validerar den känslan-

  462. -skyller på invandringen.

  463. Det känns bakvänt. Det var inte
    syriernas fel att Apoteket stängde.

  464. Det är att ingen bor här,
    för att ingen jobbar här.

  465. Och vi handlar på nätet.
    Det var därför apoteket stängde.

  466. Om ni känner att det ligger nånting
    i det här, så fundera på det-

  467. -och sprid det, för vi behöver
    en alternativ förklaringsmodell-

  468. -för de ökande klyftorna.

  469. Så att vi kan prata om
    vad vi ska göra åt det.

  470. Tack.

  471. Tack, Alfred. Låt oss slå oss ned.
    Ta gärna med dig boken.

  472. Där fick vi en del att tänka på.
    Inte sant?

  473. Men allt är inte dåligt
    på långa vägar-

  474. -med den kognitiva revolutionen, och
    din bok är inte enbart en dystopi.

  475. Vi löser
    en del hållbarhetsutmaningar.

  476. Ja, verkligen.
    Boken utspelar sig på 2040-talet.

  477. Det har gått rätt okej med klimatet.

  478. Vi har avskaffat lönearbete, och
    det har inte blivit krig och elände.

  479. Jag försöker påminna läsarna om att
    det är en ganska optimistisk bild.

  480. Plausibel, men ändå optimistisk.
    Men innan folk får den påminnelsen-

  481. -så läser de den som en dystopi. "Jag
    ska inte jobba. Vad ska jag göra då?"

  482. Ja, och det är ju en del i bokens...

  483. Avsikten är att utforska meningen
    med livet när man inte har nåt jobb.

  484. Kom du fram till nåt svar?
    Finns det nån mening med livet då?

  485. Jag har fuskat lite själv, att jag...
    Och det är nog så människor reagerar.

  486. Om man verkligen kan välja själv
    vad man vill göra-

  487. -så blir frågan vad som känns
    meningsfullt mycket mer akut.

  488. Jag hittade nån form av...

  489. När man ska utveckla generell AI,
    eller superintelligent AI-

  490. -så behöver man förse datorn
    med nån form av drivkraft.

  491. Den behöver veta varför den gör nåt.

  492. Annars blir den lika inaktiv
    som telefonerna i era fickor.

  493. Det är en av nyckelutmaningarna.
    Hur formulerar man den drivkraften?

  494. Samtidigt som vi människor måste
    fråga oss varför vi ska finnas-

  495. -när vi inte kan lura oss själva att
    det var jobbet, som vi bara går till-

  496. -så finns det en bra koppling-

  497. -till att vi måste ge den här
    superdatorn en anledning att finnas-

  498. -som inte blir osäker.

  499. Det är väldigt svårt.
    Kontrollproblemet kallas det.

  500. Vi diskuterade
    vad artificiell intelligens är.

  501. Och vi har sett att det där hör dit
    och så. Men vad är intelligens?

  502. En av de stora utmaningarna för
    forskningen inom det här "spacet"-

  503. -är att det saknas bra definitioner
    på intelligens och medvetande.

  504. Vi har svårt att avgöra
    om en process är medveten eller inte.

  505. AI-forskarnas definition av
    intelligens i relation till AI-

  506. -är förmåga
    att slutföra komplexa mål.

  507. Och med den definitionen kan man vara
    superintelligent och supertaktisk-

  508. -och åstadkomma stor förändring, utan
    att vara medveten eller moralisk.

  509. Vi lekmän brukar ta för givet att
    om datorn blir superintelligent-

  510. -så borde den förstå bättre än att
    inte ta hänsyn till allt viktigt.

  511. Det finns ingen sån koppling. Datorn
    tar inte hänsyn till fler saker-

  512. -än vad vi har bett den
    ta hänsyn till.

  513. Det är kärnan i kontrollproblemet.

  514. Vi har väl
    självlärande datorer i dag?

  515. -Som förbättrar sig själva?
    -Ja, absolut.

  516. Det går redan att programmera
    generella artificiella intelligenser-

  517. -om man kommer runt problemet med att
    uppfatta och förstå sin omgivning.

  518. Som Alphago, Googles dator
    som lär sig att spela Go.

  519. Det är den här tekniken, men i en
    verklighet som bara är ett Go-bräde.

  520. Där kan den uppfatta allting,
    och bli bättre än alla människor.

  521. Det svåra är att flytta ut det
    i den riktiga världen.

  522. Hur känner man igen...? När jag
    träffar min fru här efteråt-

  523. -hur vet jag att det är samma person
    som förut? Bara en sån sak är svår.

  524. Tillbaka till boken, "Fermis filter".
    Vad betyder titeln?

  525. Det är
    huvudpersonen Ariels galghumor.

  526. Det syftar på Fermis paradox,
    en paradox som en astronom ställde-

  527. -under första halvan av 1900-talet,
    kring varför universum är så tomt.

  528. Om man tar alla stjärnor
    som finns i universum-

  529. -och multiplicerar med antalet
    planeter och hur ofta liv uppstår...

  530. Det finns så otroligt många
    stjärnor och planeter-

  531. -att universum borde krylla av liv.

  532. Ändå verkar det vara tomt.
    Och då har vi den här filterteorin.

  533. Nåt avgörande saknas, som gör
    att livet inte blir långvarigt.

  534. En av de bästa gissningarna
    är skiftet-

  535. -från biologisk till
    artificiell intelligens, så Ariel-

  536. -som bygger
    den här generella intelligensen-

  537. -har med en god dos galghumor
    döpt sitt AI till Fermis filter.

  538. Det blir det som dömer mänskligheten,
    eller det som frälser den.

  539. Försöker hon säga med det skämtet.

  540. -Lite läskigt ändå.
    -De är ju en thriller.

  541. Ja, precis. Och det finns motrörelser
    till den kognitiva revolutionen.

  542. Du har en rörelse
    som heter Fellingsbrorörelsen.

  543. Jag blev uppmanad till det, och
    jag behövde ett landsbygdssamhälle.

  544. Det är nån form av neo-amish-rörelse-

  545. -som använder sin basinkomst för
    att köpa det enda de saknar: mening.

  546. De använder pengarna de får av staten
    för att köpa utsäde-

  547. -och konvertera gamla verktyg och
    leka jordbruk som på 1900-talet.

  548. För att de inte klarar av
    tomheten utan det.

  549. Vi kommer att se den typen
    av motreaktioner. Det behövs.

  550. Vad kan annars utmana den kognitiva
    revolutionen? Finns det nåt?

  551. Som kan utmana den?
    Jag tror att det är...

  552. Den tekniska utvecklingen är svår att
    stoppa. Den går inte att välja bort.

  553. Jag skulle inte vilja välja bort den,
    för den kommer med så mycket gott.

  554. Men vi måste förstå att det är
    den tekniska utvecklingen-

  555. -som håller på att ta sönder
    vårt sätt att dela-

  556. -på resurserna i ekonomin.

  557. Och det blir bara värre. Vi har en
    fördelningsproblematik som eskalerar.

  558. Så det är en politisk fråga.

  559. Hur ska vi fördela resurserna
    när man inte köper jobb av löntagare-

  560. -och betalar dem lön?
    Alla partier behöver prata om det.

  561. Vare sig man är höger eller vänster.
    Det måste sluta vara en vänsterfråga-

  562. -att vara för basinkomst.
    Det är det i akademin.

  563. Bland nationalekonomer är det lika
    många förespråkare för basinkomst-

  564. -både till höger och vänster. Men
    partipolitiskt har det kört fast.

  565. -Och det tror jag är skadligt.
    -Du tror på medborgarlön? Basinkomst?

  566. Jag håller med alla som är för det,
    av alla deras anledningar-

  567. -och jag håller med alla som är
    emot det, av alla deras anledningar.

  568. Det är nog oundvikligt.
    Vänstern brukar säga-

  569. -att vi kan realisera vår kreativa
    frihet och bli fria på riktigt.

  570. Högern säger
    att alla kommer att spela Xbox-

  571. -eller onanera hela dagarna i ända.
    Många kommer nog att göra både och.

  572. -Samtidigt?
    -Kanske. Vi får se.

  573. Men vi måste...
    Ingen har kommit på en bättre idé.

  574. Men det är inte ett lätt skifte.

  575. Hur vi skulle få pengarna
    att räcka till är trivialt-

  576. -jämfört med det existentiella.
    Vilka blir vi människor då?

  577. Blir vi farliga
    om vi blir sysslolösa?

  578. Kanske har nån här löst
    den gordiska knuten och sagt-

  579. -att det är en perfekt utgångspunkt
    för sex timmars arbetsdag.

  580. Absolut. Jag är för.

  581. Jag går in på publikfrågorna. "Det
    har talats mycket om ensamhet i dag."

  582. "Hur ser du på kopplingen mellan
    ensamhet och teknikutveckling?"

  583. Ja... Vi har ju barn i skolålder-

  584. -och man kan lätt tro att de är
    ensamma när de sitter och spelar.

  585. Men ofta... Kommer ni ihåg historien
    på Skavlan för ett tag sen-

  586. -med den här handikappade mannen
    som levde instängd-

  587. -som hade ett jätterikt socialt liv
    över nätet.

  588. Ofta är nog ensamheten missuppfattad.
    Men samtidigt så blir vi också...

  589. Det blir mindre mänsklig interaktion.
    I sånt som hur vi köper tågbiljetter-

  590. -och hur vi handlar på Ica.

  591. Jag vet inte om det leder
    till en eskalerande ensamhet.

  592. Jag hoppas inte det, men jag ser
    risken. Jag har inga bättre svar.

  593. Kanske blir vi beredda att betala mer
    för mänsklig interaktion-

  594. -och mänskligt arbete.

  595. Det är ett vanligt argument mot
    att utvecklingen leder till det här.

  596. "Folk betalar extra för kaffet
    för att få det av en riktig barista."

  597. Det kommer nog att finnas kvar
    både vanligt kött och vanligt kaffe-

  598. -och att folk betalar extra för det,
    men det är nog inte bulken av det.

  599. Det har en tendens att gå efter pris.

  600. Men en del yrken är både
    kvalificerade och svårautomatiserade.

  601. Sjuksköterskeyrket är ett tryggt yrke
    där vi har stora utmaningar-

  602. -med hur vi ska kunna rekrytera det
    vi behöver under de kommande åren.

  603. Men det är offentligt finansierade
    jobb. Hur ska vi finansiera dem-

  604. -om den privata sektorn minskar
    och vårt skatteuttag minskar.

  605. Det kan bli så att om vi inte...
    Som undersköterskor i äldrevården.

  606. Om paradigmet
    där alla jobbar heltid försvinner-

  607. -så kanske vi inte behöver
    lika många undersköterskor.

  608. -Det är intressant att fundera på.
    -En fascinerande tankelek.

  609. Kanske mer än en lek,
    utan en realitet framöver.

  610. Jag tror att vi har
    två till tre mandatperioder på oss.

  611. Det kan ni ha med er, så får vi se
    om ni håller med eller inte.

  612. Meningen med föreningen Bibliotopia
    är bibliotekens utveckling-

  613. -och bibliotekens roll i samhället.
    I boken beskriver du en stad-

  614. -där den fysiska handeln nästan
    har dött ut. En mötesplats är borta.

  615. Vad tror du om biblioteken
    i framtiden? Lockas vi dit-

  616. -eller blir det "biblioteket i skyn"-

  617. -som Jesper Klein
    och hans medförfattare beskriver?

  618. Jag missade hans presentation, så
    det känns ju farligt att spekulera.

  619. Ni vet ju alla bättre än mig,
    för de har utrett det så noggrant.

  620. Jag tänker att det biblioteken... Man
    måste återgå till kärnutmaningarna.

  621. Varför finns biblioteken?
    Vad fyller man för syfte?

  622. Det vet ni mer om, men för mig
    handlar det om att öka läsandet-

  623. -och öka tillgängligheten för
    litteratur. Ett folkbildningsuppdrag.

  624. Tillgänglighetsproblematiken håller
    nog på att lösas av tekniken.

  625. Att det finns tillgång
    till litteratur ute på landsbygden.

  626. Det sker bra på nätet nu,
    jämfört med tidigare.

  627. Men det finns stora utmaningar kring
    hur boken ska konkurrera med annat-

  628. -om barnens uppmärksamhet.
    Hur etablerar vi läsvanor?

  629. Och hur man ska upptäcka
    sin egen litteratur.

  630. Det är svårt att navigera
    för en ovan läsare.

  631. Där finns det beständiga utmaningar
    för biblioteken att lösa.

  632. Men jag hoppas att ni vill vara
    där ungarna är i så fall.

  633. Vi har ett superbra bibliotek
    i Fellingsbro, med en bibliotekarie-

  634. -som verkligen inspirerar ungarna.

  635. Men hon är bara på biblioteket och i
    skolan. Hur hittar man dem där de är?

  636. Och lockar dem därifrån.

  637. Vi får hoppas att biblioteket
    i Fellingsbro får en ljus framtid.

  638. Kanske med hjälp av den här.

  639. Du har haft ett nyskapande sätt att
    ta fram boken, med en betaversion.

  640. Det hör man mycket om
    i den digitala världen.

  641. Du gjorde en liten "rough" variant
    först. Berätta hur det gick till.

  642. Jag kommer från teknikvärlden, där
    man jobbar iterativt mot användarna.

  643. Man testar en tidig version
    för att se hur det flyger.

  644. Finns det nånting här? Vad är dåligt?

  645. Jag var med och drog igång
    en ny tjänst som heter Betareader-

  646. -där man kan göra samma sak med en
    bok. Jag har gjort vad som kallas...

  647. Många före mig har haft provläsare-

  648. -men många böcker som ges ut
    har bara lästs av 5-10 personer.

  649. Det finns en stark tanke om
    att författarens vision är facit.

  650. Jag hade en historia att berätta, men
    jag använde mig av ca 500 provläsare-

  651. -som har fått vara med
    i olika provgrupper.

  652. Jag har haft
    tolv olika versioner av boken.

  653. Jag har skrivit alla.
    En del missförstår det.

  654. Jag har testat tre olika inledningar
    och kalibrerat lite olika saker.

  655. Med och utan ett förord.

  656. Varje grupp har bara läst en version
    av boken. Sen har jag jämfört data-

  657. -på hur de läser, för att se
    vilken version som presterar bäst.

  658. För att välja...
    "Ska förordet vara med eller inte?"

  659. Wow! Jag blir helt svettig
    bara jag hör det.

  660. Det gjorde att jag hade mindre svett
    inför recensioner.

  661. "Jag vet att 500 personer
    tycker att det är bra bok."

  662. Då kan vara lite mer hårdhudad
    mot recensenterna.

  663. -När kommer nästa?
    -Målet är at den ska gå in i beta...

  664. ...till hösten, och ut i butik
    i februari nästa år.

  665. Det kanske finns
    en och annan provläsare här.

  666. Absolut.
    Anmäl er på fermisfilter.com.

  667. I väntan på den kan du bege dig
    till Bohuskusten med den här boken.

  668. -Tack för din insats i dag.
    -Tack för att jag fick komma.

  669. Text: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Den kognitiva revolutionen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Alfred Ruth har en bakgrund som it-entreprenör och är, förutom författare och föreläsare, även privat investerare och rådgivare i ett dussintal startups. Här ger han konkreta exempel på hur den pågående kognitiva revolutionen är på väg att förändra samhället mer grundligt än den industriella revolutionen, något som skapar nya förutsättningar för oss människor och vår demokrati. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Ämnen:
Teknik > Kommunikations- och informationsteknik
Ämnesord:
Digitalisering, Industri, Kommunikationer, Teknik, Teknik och samhälle
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bibliotopia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Bibliotekens möjligheter och roll i samhället

Teknikutvecklingen har förändrat spelreglerna för biblioteken i takt med att allt mer digitaliseras. Katti Hoflin, kulturchef Västra Götalandsregionen, talar här om hur biblioteken kan fylla en fortsatt viktig funktion i samhället. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Den nationella biblioteksstrategin

Gunilla Herdenberg var med och tog fram den första nationella biblioteksstrategin. Här berättar hon om tanken bakom strategin och hur den kommer att påverka biblioteken. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Är en nationell digital bibliotekstjänst möjlig?

Jesper Klein har tillsammans med Ewa Thorslund haft i uppdrag av Kungliga biblioteket att utreda förutsättningar och möjligheter med en nationell digital bibliotekstjänst. Här berättar Jesper Klein om vad som kan göras för att skapa mer jämlika villkor kring tillgången till litteratur och att främja läsning i hela landet genom digitala e-medietjänster. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Den demografiska utvecklingens effekt på biblioteken

Befolkningsökning i storstäderna och minskad befolkning på landsbygden ställer nya krav på landets kommunala bibliotek. Här berättar SKL:s kulturexpert Maria Jacobsson om hur utmaningarna kan lösas. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Alla barn har samma rättigheter

Den 13 juni 2018 röstade riksdagen ja till att göra barnkonventionen till svensk lag. Fanny Davidsson arbetar hos Barnombudsmannen som projektledare för regeringsuppdraget Barnrätt i praktiken och berättar här vad det innebär. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Malmös biblioteksverksamhet för unga

KRUT är biblioteken i Malmös nya verksamhet för unga, en kreativ mötesplats för unga och unga vuxna som vill arrangera, skapa eller förändra. Bibliotekarien Rickard Sjöholm och kulturpedagogen Lisa Rydberg berättar om verksamheten. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Bubblan i bibblan

Genom att tänka kreativt, bryta invanda mönster och samverka har fritidsgård och bibliotek blivit en gemensam mötesplats för unga. Robert Hagström, tf bibliotekschef i Vårgårda, berättar. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Den kognitiva revolutionen

Alfred Ruth har en bakgrund som it-entreprenör och är, förutom författare och föreläsare, även privat investerare och rådgivare i ett dussintal startups. Här ger han konkreta exempel på hur den pågående kognitiva revolutionen är på väg att förändra samhället mer grundligt än den industriella revolutionen, något som skapar nya förutsättningar för oss människor och vår demokrati. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2015

Vem kan man lita på?

Professor i underrättelseanalys Wilhelm Agrell berättar om sin bok där han analyserar och beskriver hur myndigheter kan övervaka medborgare. Inspelat under Bokmässan den 25 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Historiska Media.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna UR Samtiden podd - Spräng gränserna

De blinda båtbyggarna

Från början var det många som tvivlade. Men Per Karlsson, Sture Johansson och Janne Svensson har lyckats med det till synes omöjliga - tillsammans har de byggt en båt, trots att ingen av dem ser. Inspelat den 4 maj 2019 på Stockholm Waterfront Congress Centre, Stockholm. Arrangör: Synskadades riksförbund.