Titta

UR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

UR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Om UR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Föreläsningar och samtal från Hörselnedsättning, dövhet och kognition - en konferens om aktuell forskning. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Till första programmet

UR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition : Panelsamtal om hörselnedsättning, dövhet och kognitionDela
  1. Att ha tillgång till ett språk
    är alltid viktigt-

  2. -vare sig det är teckenspråk
    eller talat.

  3. Om man har tillgång till två språk
    som fördjupar ens förståelse-

  4. -är det också viktigt.

  5. Då vill jag-

  6. -hälsa de forskare som har föreläst
    under eftermiddagen välkomna.

  7. Och till Heléne Lindström, som jobbar
    som specialpedagog i Norrköping.

  8. Du har inte föreläst här, så du ska
    få börja med att presentera dig.

  9. Jag jobbar som special- och hörsel-
    pedagog i Norrköpings elevhälsa.

  10. Mitt uppdrag är att jobba med
    fortbildning och nätverk-

  11. -för pedagoger och rektorer som har
    ansvar för hörselnedsatta elever.

  12. Heléne, du kommer att få bidra med
    det praktiknära perspektivet.

  13. Som sagt,
    nu har det kommit in mycket frågor.

  14. Vi börjar på en gång. - Då står det
    Birgitta på första frågan.

  15. "Skulle du kunna ge exempel på"-

  16. -"vanliga språkavvikelser
    hos barn med hörselnedsättning?"

  17. "T.ex. sämre ordförråd."
    Det vet de flesta att de har.

  18. Men eventuellt andra avvikelser.
    Vad är din erfarenhet kring det?

  19. Då ska vi se om jag hörs.

  20. Sämre ordförråd
    tycker jag var en bra gissning.

  21. Det är klart att det bygger på
    att man kan minnas hur nya ord lät-

  22. -för att man ska kunna
    lagra in nya ord.


  23. kommer det fonologiska systemet in.

  24. Ljudmässiga problem, eller
    sen ljudmässig språkljudsutveckling.

  25. Men sen ser vi också det
    på grammatiken ibland.

  26. Inte alltid, men småord
    med låg fonetisk substans kan missas.

  27. Alltså små prepositioner och ändelser
    som är obetonade-

  28. -som ofta missas.

  29. Så det finns också
    på den grammatiska sidan problem.

  30. Sen... En sak som knyter an till
    det som Anett pratade om-

  31. -är det här med det interaktiva,
    det pragmatiska.

  32. Alltså språkanvändningen-

  33. -som hänger ihop mycket med
    inlevelseförmåga och interaktion.

  34. Där kan vi se...
    Det tar ofta föräldrar upp.

  35. Problem med att förstå
    hur man ska uttrycka sig-

  36. -för att den andra ska förstå,
    så att säga.

  37. Jag tänker ställa frågan
    även till Heléne.

  38. Har du
    erfarenheter utav den här frågan?

  39. Om du i praktiken kan se avvikelser
    hos barn med hörselnedsättning.

  40. Kanske andra avvikelser än försämrat
    ordförråd. Är det nåt du känner igen?

  41. Den pragmatiska förmågan,
    som du pratar om...

  42. Just hur man kommunicerar
    och hur man tar kontakt-

  43. -är tydligt från när barnen är små,
    med turtagning-

  44. -och att man behöver jobba med det
    med barnet.

  45. Jag tänkte även höra med Björn ifall
    du har nånting som du vill bidra med.

  46. Inte den frågan, nej.
    Då går vi vidare.

  47. Då tar vi en fråga till dig, Björn.
    "Har man i forskning tittat på"-

  48. -"hur utvecklingen för barn ser ut
    i en teckenspråkig lärmiljö"-

  49. -"jämfört med en talmiljö?"

  50. Säkert, men det är ingenting
    som vi har fokuserat på.

  51. Jag kan inte den litteratur
    som har med det att göra.

  52. Men ja,
    jag tror definitivt att så har skett.

  53. Kan du ha några misstankar om
    om det skulle vara några skillnader?

  54. Nej. Är det en rent teckenspråkig
    miljö och barnen är teckenspråkiga-

  55. -då ska de undervisas på det språket,
    och det bör inte vara nån skillnad.

  56. Då har vi en fråga till Anett.
    Och den är så här:

  57. "Skillnad i inlevelseförmåga"-

  58. -"mellan barn med CI
    som har tillgång till teckenspråk"-

  59. -"och dem som inte har det."
    Skillnader i inlevelseförmågan-

  60. -mellan barn med CI som har tecken-
    språk och dem som inte har det.

  61. Jag har en sån här.

  62. Jag tänker att det beror på...

  63. Att ha tillgång till ett språk
    är alltid viktigt-

  64. -vare sig det är teckenspråk
    eller talat.

  65. Om man har tillgång till två språk
    som fördjupar ens förståelse-

  66. -är det också viktigt.
    Sen beror det ju på vad man har...

  67. Om man är hörande förälder
    som lär sig teckenspråk-

  68. -är man inte så bra på det i början.

  69. Då blir man bra på det efter ett tag.
    Men i början är man inte så bra.

  70. Man har inte tillgång till alla ord.

  71. Sen är det inte dumt att använda sig
    utav kroppsspråk, teckenspråk-

  72. -och allting du har
    för att kommunicera och interagera.

  73. En följdfråga till dig.

  74. Kan det vara så också när man får
    barnet med en hörselnedsättning-

  75. -att vissa delar ligger i ett mer
    naturligt språkförhållningssätt?

  76. Det ligger genuint att kommunicera
    med barnet med känsloregistret-

  77. -och att man visar på olika...
    Mer handfast och fysiskt.

  78. Om man får ett barn med hörsel-
    nedsättning, kan det komma av sig?

  79. Det är mycket råd runtomkring
    som man får.

  80. Kan det ha nån inverkan på
    den tidiga språkutvecklingen?

  81. Jag tänker det som jag sa
    när jag pratade om det.

  82. En döv förälder gör naturligt på
    ett annat sätt, för man behöver det.

  83. Man behöver vara mer fysisk.

  84. Om vi tittar på filmen
    på Selma och hennes mamma-

  85. -skulle vi ha hört Selma
    prata med mamma-

  86. -men vi såg inte hennes händer-

  87. -för vi gör kanske inte så
    när vi pratar med vårt hörande barn.

  88. Då kanske vi får lära oss
    ett annat sätt att kommunicera-

  89. -som är mer aktivt, mer fysiskt.
    Då hjälper det.

  90. Men det är nånting
    som vi måste lära oss.

  91. För det är inte naturligt
    i vår kultur, miljö och vårt språk.

  92. Då har jag en fråga till Heléne.

  93. "Hade ni testat tal i brus
    i fritt fält?"

  94. I studie två testade vi
    tal i brus i fritt fält.

  95. Men i studie ett
    använde vi oss av hörlurar.

  96. Så det är lite olika.

  97. Hade det nån betydelse?

  98. Tanken är att man med tiden
    ska använda sig av det i fritt fält.

  99. Men att kunna göra det i en skola
    med många barn är ju omöjligt.

  100. -Därför fick vi ta hörlurarna.
    -Okej.

  101. Jag vet inte om jag kan ställa den
    vidare till nån annan.

  102. Då ska vi se. Björn.

  103. "Angående betydelsen av att tidigt få
    ett cochleaimplantat (CI)"-

  104. -"finns det en koppling mellan det"-

  105. -"och att föräldrar
    som låter sina barn få CI tidigt"-

  106. -"också är mer engagerade i allmänhet
    i barnets utveckling?"

  107. Vi har inte sett
    nån skillnad i föräldraengagemang-

  108. -och tidpunkten när de får sitt CI.

  109. Poängen med att få ett CI tidigt...
    Det är bättre.

  110. Hjärnan är mer mottaglig för
    den typen av stimulus tidigt i livet.

  111. Vi kan se fördelar med en tidig
    implantationsålder på våra test.

  112. Man kan även se det om man gör neuro-
    fysiologiska mätningar på barnen.

  113. Okej. Jag kan svara igen.

  114. Fördelen med att få ett CI tidigt
    kan vi se i våra psykologiska test.

  115. Vi kan också se det om vi gör
    neurofysiologiska mätningar.

  116. Så det förekommer på den nivån också.

  117. Hur tidigt opererar man i dag?

  118. I Sverige vad jag vet så här långt...
    Det kan ha ändrats. Fem månader.

  119. Internationellt sett har jag
    hört talas om fyra månaders ålder.

  120. Vad det hänger ihop med... Det är
    saker som gör om man kan söva barnen.

  121. Men det är vad det är.

  122. Så från fem månader kan man operera
    cochleaimplantat i Sverige.

  123. Kan man tänka sig
    att det kommer ny teknik-

  124. -så att man kanske kan operera
    ännu tidigare? En framtidsfråga.

  125. Det behöver inte vara ny teknik.
    Det kan finnas andra metoder också.

  126. Det behöver inte vara
    att det är ett cochleaimplantat.

  127. Det kan vara medicinsk behandling...

  128. -Vila micken mot hakan.
    -Okej. Hörs det bättre?

  129. Det behöver inte handla om
    att det är cochleaimplantat.

  130. Det kan finnas andra metoder som gör
    att barn får auditiv stimulering.

  131. Jag tror
    att vi börjar närma oss en gräns-

  132. -kring det som är möjligt
    när det gäller operationsålder.

  133. Då har vi nästa fråga till Birgitta.

  134. "Du sa att många som har hörsel-
    nedsättning även har språkstörning."

  135. "Kan det vara så
    att de pratar som de hör?"

  136. "Visar sig språkstörningen även på
    teckenspråk om de använder det?"

  137. Det har jag svårt att svara på. Jag
    känner inte till nån forskning där.

  138. Men jag skulle kunna tänka mig det.

  139. Språkstörning har man
    på vilket språk man än har.

  140. Det är därför vi, när det gäller
    flerspråkiga barn, är noga med-

  141. -att testa båda språken. Eller
    tredjespråket också, om det går.

  142. En språkstörning är nåt generellt.
    Det drabbar inte bara ett språk.

  143. En följdfråga. Kan man tänka
    att man slarvar med begreppen?

  144. Kopplat till generell
    eller specifik språkstörning.

  145. Att en långsam språkutveckling
    kan uppfattas som en språkstörning.

  146. Finns det marginella skillnader?
    Ska vi förstå det på ett annat sätt-

  147. -för att det är
    mer kopplat till hörselnedsättningen?

  148. Det är problemet. Vi vet inte om det
    är kopplat till hörselnedsättningen.

  149. Vi brukar prata om samförekomst.

  150. Här ser vi en språkstörning som
    fyller kriterierna på språkstörning.

  151. Sen kan barnet också ha
    en hörselnedsättning.

  152. Och graden av hörselnedsättning-

  153. -är inte proportionell mot
    graden av språkliga problem.

  154. Så det finns barn med väldigt milda
    problem i sin språkliga förmåga-

  155. -som kan ha grava nedsättningar,
    och tvärtom.

  156. Så för att vara på den säkra sidan,
    säg inte-

  157. -att språkstörningen är orsakare
    av hörselnedsättningen.

  158. Utan det är en samförekomst
    i så fall.

  159. Heléne, vill du säga nånting om detta
    utifrån din erfarenhet på skolorna?

  160. Nej. Då spar vi det. Absolut.
    Vi fortsätter med Birgitta.

  161. "Ur lärarperspektiv
    upplevs fortbildningen positiv."

  162. "Hur upplevde eleverna det,
    och hur påverkades de?"

  163. Jag ska tolka det som
    att...eleverna skulle...

  164. De märkte naturligtvis att lärarna
    gjorde nånting efter lektionstid.

  165. Men om frågan gäller
    om det blev några positiva resultat-

  166. -på barnens betyg eller barnens
    upplevelse av arbetsro i klassrummet-

  167. -så vet jag inte det än.
    Vi har inte kommit så långt.

  168. Eftersom den sista av de fem
    testningarna på de här 224 barnen-

  169. -gjordes förra veckan.

  170. Så det är över 1 000 testtimmar
    vi har på 224 barn.

  171. Så jag kan faktiskt inte säga det.

  172. Men det är klart att det är det
    som är meningen med interventionen.

  173. Att det ska påverka barnen.

  174. Tack.
    - Då har vi en fråga till Anett.

  175. "Finns det tidiga interventioner
    kopplat till teckenspråk"-

  176. -"och medvetenhet om
    att utveckla inlevelseförmågan?"

  177. Det vet inte jag.

  178. Jag vet
    att det finns interventioner-

  179. -för barn på andra sätt
    som har problem-

  180. -för att föräldrarna
    ska bli bättre på att se sitt barn-

  181. -eller bättre på
    att tolka vad barnet gör.

  182. Det finns det för andra diagnoser.

  183. Men just vad det gäller
    till döva barn, det vet jag inte.

  184. Jag kan tänka att man lyfter
    theory of mind-perspektivet...

  185. Det är ett område nu som man pratar
    mer om kopplat till språkutveckling.

  186. Förut skulle man bygga ordförråd,
    imitera och säga lika.

  187. Där var vi ganska nöjda när vi kunde
    höra barnen upprepa samma sak.

  188. Så interaktionen
    och inlevelseförmågan-

  189. -kopplat också till
    att utveckla tänkandet-

  190. -är sånt
    som vi lyfter mer och mer nu.

  191. Jag tänker som Birgitta: Det är
    en del utav språk och pragmatik.

  192. Om du inte vet hur du ska prata,
    är det ingen vits att prata heller.

  193. Om du inte vet... Det är en del som
    det kanske inte går att skilja på.

  194. Det är en viktig del,
    men den tillhör språket. Tycker jag.

  195. Heléne, möter du det här
    ute i verksamheten?

  196. Att man pratar mer om interaktionen
    kopplat till språkutvecklingen?

  197. Jo, det tycker jag att man kan se.

  198. Inlevelseförmåga jobbar man med
    kring språk och social utveckling-

  199. -redan i förskolan
    och upp genom skolan.

  200. Man lär barn strategier och att sätta
    ord på sitt lärande och tänkande-

  201. -och också andras tänkande.

  202. Kan man också se det här med att...
    Språk handlar om språk.

  203. Det är språk, språk, språk när man
    tänker också att lyckas i skolan.

  204. Kan man också se
    det här med att man...

  205. För att kunna göra problemlösning-

  206. -måste du ha språket
    som verktyg för tänkandet.

  207. Jag tror att du, Anett,
    hade ett exempel där.

  208. Hur ni kunde se problemlösning
    med den lilla asken för plåster.

  209. Att man måste tänka på ett annat
    sätt. Det ligger pennor däri.

  210. Jobbar man mer medvetet med det
    kopplat till problemlösning?

  211. -Jobbar mer med vad?
    -Med tänkandet.

  212. Att få språket som verktyg
    för tänkandet-

  213. -där man kan
    jobba med problemlösning.

  214. -Om man jobbar med det i förskolan?
    -Det kanske är Heléne som ska svara.

  215. Jag tänker
    att det handlar om problemlösning.

  216. Att man sätter ord på det.
    Mycket av läroplanen handlar om det.

  217. Att man ska sätta ord på det
    och diskutera det i alla ämnen.

  218. Då ska vi se. Då ska vi gå vidare.
    - Då har vi en fråga till Björn.

  219. "Intressant om fonologisk träning."

  220. "Min fråga är: Finns forskning på"-

  221. -"hur barn med CI klarar
    resten av de språkliga områdena"-

  222. -"som semantik, morfologi,
    syntax och pragmatik?"

  223. Det var en stor fråga. Jag skickar
    micken direkt till Birgitta.

  224. Och jag har
    så dåligt korttidsminne...

  225. Nämen, jag kan börja med... Det sista
    minns man bäst. Om det fanns...

  226. Vad pragmatik...

  227. Då tror jag att jag sa alldeles nyss-

  228. -att det vi ser när vi gör analyser
    av barn med cochleaimplantat...

  229. I samtal ser vi
    att de obetonade småorden droppar.

  230. Om man tänker på morfologisk
    eller grammatisk nivå.

  231. När det gäller interaktion-

  232. -har vi gjort studier på barn med CI
    i samtal med hörande kamrater.

  233. Och faktiskt
    ser vi en skillnad på dem-

  234. -och de resultat i studier
    om hörande barn med språkstörning-

  235. -som vi läser om.

  236. Hörande barn med språkstörning
    är ofta undfallande-

  237. -mindre aktiva
    och tar mindre initiativ i samtal-

  238. -medan barnen med cochleaimplantat
    är mer förekommande-

  239. -och tar mer plats och initiativ.

  240. När vi gjorde de tidigaste studierna
    på samtalsinteraktion-

  241. -trodde vi att det var för att de som
    opererade sina barn för 15 år sen-

  242. -var föräldrar som var extremt
    engagerade och fick uppmärksamhet.

  243. Det är inte ovanligt längre med CI.
    Vi har gjort samma på en grupp barn-

  244. -som är yngre
    och som fick sina implantat tidigare-

  245. -och ser lite grann samma trend:
    Att barnen är ganska...

  246. Man pratar om performative bias. De
    är mycket initiativtagande i samtal.

  247. Det kan vara så
    att om man tar initiativ till samtal-

  248. -så märks det inte
    att man inte har förstått.

  249. Man förekommer i stället för att
    förekommas. Det är det pragmatiska.

  250. Var det nånting...? Fonologisk nivå?

  251. Då har vi behandlat...

  252. Tack så mycket.
    - Då får Heléne en fråga här.

  253. "Hur går hint till?"

  254. "Ska barnen peka på en bild
    eller upprepa meningen?"

  255. De ska upprepa meningen.
    De får höra meningen i bruset.

  256. Sen får de instruktionerna
    att de ska lyssna och upprepa.

  257. Och gärna gissa. Det kan bli
    roliga meningar emellanåt.

  258. Men barn är ganska bra på
    att bara härma.

  259. De lägger inte så mycket värdering
    i meningen, utan de härmar.

  260. Okej. Medverkade barnen?
    Var det lätt att få dem att medverka?

  261. Ja. De var papegojor,
    så det fungerade jättebra.

  262. Då kommer nästa fråga
    till hela panelen.

  263. "Många av de barn vi pratat om i dag
    lägger mycket träning"-

  264. -"kopplat till den talade språk-
    utvecklingen och lyssningsträning."

  265. "Hur tänker ni kring den reflektion
    Västanviks rektor hade?"

  266. "Finns det en risk att vårdnadshavare
    väljer bort teckenspråk?"

  267. Ska vi ta till dig, Heléne?

  268. Den erfarenheten har jag
    från vår kommun.

  269. Att vårdnadshavare
    väljer bort teckenspråk.

  270. Största delen av vår kommuns elever
    går kvar i Norrköpings kommun.

  271. Jag kan se behovet av-

  272. -föräldrars förståelse för sitt barns
    behov av stöd i språkutvecklingen.

  273. Man behöver göra gemensamt arbete,
    region och skola eller förskola.

  274. Eftersom vi behöver komma i gång
    tidigt.

  275. Är det nån mer här som...?

  276. Jag vet inte om vårdnadshavare
    aktivt väljer bort det.

  277. Jag kan bara tänka mig...
    Jag ser barn med CI-

  278. -som kommer
    till barnplantornas läger.

  279. Då ser jag de här små barnen
    som nu får CI väldigt tidigt.

  280. Även om föräldrarna går teckenspråks-
    utbildning och barnet lär sig tecken-

  281. -släpper barnen ofta detta
    när de börjar prata själva.

  282. När de känner att det funkar.

  283. Jag är inte säker på att det är
    vårdnadshavarna som gör det aktivt.

  284. När barnet pratar på, vilket många
    barn gör snabbt, lätt och tidigt nu-

  285. -så är det lite konstigt
    om man som förälder...

  286. Det kan kännas konstigt för föräldern
    att hålla fast vid det.

  287. Men... Så jag tror faktiskt att...

  288. Jag håller med om att jag tror
    att i fler familjer släpper man det.

  289. Björn, vill du göra nån tanke?
    - Anett?

  290. -Jag håller med Birgitta.
    -Du håller med Birgitta. Precis.

  291. Jag har en fråga till Björn.

  292. "Ni hade testat barnens läsförmåga.
    Du pratade om att den var bra."

  293. "Men hur såg läsförståelsen ut?"

  294. Barn med CI som vi har testat
    hade i regel bra läsförståelse.

  295. Det var nånstans
    mellan 75 % och upp till 80 %-

  296. -som hade samma läsförståelsegrad som
    hörande barn med typisk utveckling-

  297. -som var åldersmatchade. Vi har
    använt olika test på läsförståelse.

  298. Men vi får samma resultat
    oberoende hur vi testar.

  299. Nåt som vi var förvånade över...
    I forskningslitteraturen-

  300. -är skillnaden liten
    mellan barn med CI och hörande barn-

  301. -när det gäller läsförståelse.

  302. Det som har att göra med lästest...

  303. Vi kanske inte har så bra lästest.
    Det är ett mindre språk än engelska.

  304. Så det tar i regel väldigt lång tid
    att konstruera de här lästesten.

  305. Men det sätt som vi har testat det på
    liknar internationella studier.

  306. Det var roligt att höra!
    - Är det nån mer som...?

  307. Heléne, ser du nåt av det här? Nej?

  308. Då har jag en mer personlig fråga
    till Birgitta.

  309. Jag har hört dig många gånger.

  310. Du inledde din presentation i dag
    så här... Du säger:

  311. "Trots tekniska och attitydmässiga
    landvinningar och bättre prognos"-

  312. -"löper fortfarande barn med CI
    eller hörapparat högre risk"-

  313. -"än barn i normalpopulationen för
    språksvaghet eller språkstörning."

  314. Då tänker jag:
    Hur tänker du kring det här?

  315. Kan du beskriva vad som skulle
    behövas för att vi ska komma längre?

  316. Utifrån din erfarenhet. Du har
    hållit på i det här fältet så länge.

  317. Med den här slutsatsen att man kanske
    skulle ha kommit längre-

  318. -vad skulle vi behöva göra?

  319. Jag vet inte vad jag ska svara.
    Jag tror aldrig att vi kommer ner-

  320. -till samma siffra
    som i normalpopulationen.

  321. För det är ju så här att...

  322. I många familjer
    med hörselnedsättning-

  323. -finns det ärftlighet
    för språkrelaterade problem.

  324. Så det är multifaktoriellt,
    det här med en språkstörning.

  325. Så därför kan jag säga att...

  326. Ja. Så. Vi kommer aldrig
    att komma ner i så låga procent.

  327. Jag tror att din fråga handlar om
    vad man kan göra i skolan.

  328. Många barn med språkstörning i dag
    har ett dolt handikapp.

  329. Man märker inte att de inte förstår.

  330. Eller så maskerar en hörselnedsätt-
    ning en språkstörning. Man kan tänka:

  331. "Barnet är hörselnedsatt.
    Därför utvecklas inte språket."

  332. Speciellt på förståelsesidan
    är vi dåliga i skolan på-

  333. -att ta reda på
    om barnen förstår ord.

  334. Det var lite vitsen med
    vår lärarfortbildning.

  335. Att kunna jobba med djup förståelse
    av ord.

  336. Ordförrådet är extremt centralt.

  337. Så då kommer vi in på det där med
    lärarnas... Vad ska jag säga?

  338. Lärarnas grundutbildning när det
    gäller språk och språkintervention.

  339. Lärare går på en massa kurser.

  340. Det är svårt
    att få koncentrera sig på en sak.

  341. Lärare ska ofta vara generalister.

  342. Är det det problemet du tänker på
    när det gäller framtiden?

  343. Jo, det är det jag tänker på.

  344. Många i publiken,
    inklusive mig, är praktiker.

  345. Vi jobbar hands-on
    med den här målgruppen.

  346. Man försöker tänka utifrån
    forskningen: "Vad kan vi göra?"

  347. "Hur kan vi bli bättre?"

  348. Jag tänkte utifrån din erfarenhet,
    eftersom du har tittat på det här-

  349. -om du hade nån idé om det.

  350. Rent hands-on kan jag säga... Utifrån
    de här fortbildningserfarenheterna-

  351. -tycker jag att lärare ska kräva
    sanerade ljud- och ljusmiljöer.

  352. Skolor ska också lägga mer krut på-

  353. -att lärare mår bra i sina röster-

  354. -och att lärare får tid att dela
    erfarenheter med videoinspelningar.

  355. Det är ett vinnande koncept
    att få se sig själv.

  356. Många lärare är otroligt osäkra på-

  357. -hur de ska handskas med en klass
    med två barn med hörselnedsättning-

  358. -och tre flerspråkiga barn
    som inte förstår svenska.

  359. Det här blir inte så lätt.

  360. Så jag tror att man måste tänka nytt-

  361. -när det gäller lärarutbildning
    och fortbildning av lärare.

  362. Tack för det!

  363. Då tar vi frågan vidare till Anett.

  364. Jag ser att klockan går.

  365. "Varför hade ni med
    en grupp barn med CI"-

  366. -"med teckenspråkiga
    eller tecknande föräldrar?"

  367. "Hade varit intressant
    att se inlevelseförmågan"-

  368. -"i jämförelse mellan dessa grupper."

  369. Vi hade inte med några... Va?

  370. "Varför hade ni
    med en grupp CI-barn"-

  371. -"med teckenspråkiga
    eller tecknande föräldrar?"

  372. Vi hade inte med nån...

  373. Vi hade med barn med CI.

  374. Och det var inte med döva föräldrar.

  375. Jag pratade om döva föräldrar
    bara för att förklara-

  376. -att just inlevelseförmågan
    behöver man göra på ett annat sätt-

  377. -om barnet inte hör.
    Man behöver agera på ett annat sätt.

  378. Man kan inte bara förlita sig på
    talet som man gör med hörande barn.

  379. Men våra barn i studien var barn
    med CI som inte hade döva föräldrar.

  380. Sen hade vi en kontrollgrupp
    med hörande barn.

  381. Vad bra! Då fick vi ett klargörande.
    - Då tar vi en fråga till Björn.

  382. "Har man sett skillnad
    mellan CI-barn som har teckenspråk"-

  383. -"och dem som inte har det?"

  384. Det beror på vad man tittar på. Nej,
    egentligen inga större skillnader.

  385. Men det beror på vad man tittar på.
    Man ska inte säga aldrig.

  386. Nej...

  387. Då fortsätter jag här.
    Jag tar nästa papper.

  388. "Hur gammal är din studie
    och pågår den fortfarande?"

  389. Den studie som jag redovisade i dag
    är en pågående studie.

  390. Vi började samla data 2003.

  391. Vi har samlat data sen dess.
    Vi fortsätter med det också i den.

  392. Vi har uppdaterat testerna utifrån
    det nya i forskningslitteraturen-

  393. -och så vilar vi i det.

  394. Huvudresultaten är i princip desamma
    som vi såg när vi började med det.

  395. Vad vi ser nu-

  396. -är skillnader mellan barn med CI och
    hörande barn med typisk utveckling.

  397. Och att skillnaderna framför allt
    ligger i de fonologiska aspekterna.

  398. Men vi ser också en reducerad
    skillnad mellan barn med CI-

  399. -och normalhörande barn
    med typisk utveckling.

  400. Skillnaden är kvar,
    men den minskar ordentligt.

  401. Det har framför allt
    att göra med operationsåldern.

  402. Att den är tidig. Att det
    finns med... Att det är bilateralt.

  403. Sen är det andra aspekter som har
    kommit in, som det här med AVT.

  404. Såna saker. Det kan också spela in.

  405. AVT är audio-verbal therapy.

  406. Det handlar om
    föräldrainterventioner-

  407. -som är strukturerade på ett visst
    sätt. Med den metoden behövs...

  408. Man behöver förklara vad i metoden
    som gör att det här blir bättre.

  409. Det återstår att göra. Det ser ut
    att vara bra, men det räcker inte.

  410. Jag tänker vidare: Har ni inte gjort
    gruppen mer homogen?

  411. En ganska stor procentsats barn har
    ytterligare funktionsnedsättningar.

  412. Så ni har renodlat gruppen.
    Stämmer det?

  413. Ja, det har vi gjort.

  414. Det där är mer en
    forskningsstrategisk grej vi gjort.

  415. Vi vet väldigt lite
    om den här populationen barn.

  416. Vi visste ännu mindre
    när vi började.

  417. För att bedriva nån form av forskning
    gör vi en homogen grupp av det.

  418. Så homogen som möjligt.

  419. Förutsättningar för att nån gång
    kunna säga nåt om de andra barnen-

  420. -som har ytterligare funktionsvaria-
    tioner är att ha bra kunskap om...

  421. De är döva, men de har ingen
    ytterligare funktionsnedsättning.

  422. Så det är inget annat val
    än forskningsstrategi-

  423. -som gör det.

  424. Pratar man om döva barn,
    är det 30 % eller lite mer-

  425. -som har
    ytterligare funktionsvariationer.

  426. Forskar man på den gruppen? Det är
    en grupp som har mer komplicerade...

  427. Vi behöver kanske veta mer om kombi-
    nationerna av funktionsnedsättningar.

  428. Inte mycket när det gäller
    den gruppen barn.

  429. Vi har tittat på barn
    som har olika dövblindsyndrom.

  430. Ushers syndrom, Alströms syndrom
    och så vidare.

  431. Det är inte mycket. Men det är en
    svår grupp att bedriva forskning på.

  432. Därför att de är väldigt få
    och så vidare.

  433. Heléne, möter du barn som har
    hörselnedsättning och olika teknik-

  434. -men också har andra
    funktionsnedsättningar?

  435. Jo, eller snarare personalen
    som arbetar där.

  436. Och det blir väldigt viktigt
    med samverkan kring de här barnen-

  437. -och att man tar till vara
    den kompetens som finns-

  438. -och analyserar vad som behövs.

  439. Och att man anpassar lärmiljön
    till elevernas behov.

  440. Eller barnens behov.

  441. Den gruppen hoppas jag
    att nån kommer att titta på.

  442. Det är ett behov
    för oss som jobbar med de här barnen.

  443. Även vuxna, för den delen.

  444. Då ska vi se. Jag vet inte
    om vi hinner med nån mer fråga.

  445. Jag ska titta på Mary.
    Ska vi runda av? Ja, då gör vi det.

  446. Då vill jag säga tack till Heléne,
    Anett, Heléne, Birgitta och Björn-

  447. -som har medverkat
    i den här frågestunden! Tack!

  448. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Panelsamtal om hörselnedsättning, dövhet och kognition

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

En panel med forskare och professorer svarar på publikfrågor om hörselnedsättning och dövhet. Medverkande: Heléne Lindström, Birgitta Sahlén, Björn Lyxell, Heléne Hjertman och Anett Sundqvist. Moderator: Marina Isaksson Blomkvist. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Dövhet, Hörselskador, Medicin, Otologi, Otorinolarynologi, Öron
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Ensidig hörselnedsättning

Stefan Stenfelt, professor i teknisk audiologi, har studerat ensidig hörselnedsättning och dövhet. Här beskriver han problematiken och de hjälpmedel som finns. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Om nyttan av cochleaimplantat

Elina Mäki-Torkko, professor i audiologi, har studerat nyttan med cochleaimplantat hos vuxna med grav hörselnedsättning. Hon belyser vikten av att hjälpa den här gruppen på grund av de konsekvenser som obehandlad hörselnedsättning leder till. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Lyssningsansträngning, förståelse och lärande

Birgitta Sahlén, professor i logopedi, berättar om lyssningsansträngning, förståelse och lärande i klassrummet för barn med hörselnedsättning. Måluppfyllelsen för barn med hörselnedsättning är fortfarande låg, trots hjälpmedel. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Kognitiv och språklig utveckling

Björn Lyxell, professor i psykologi, har studerat utvecklingen hos döva och hörselskadade barn med cochleaimplantat och eller hörapparat. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Att förstå hur andra tänker och känner

Anett Sundqvist är forskare inom utvecklingspsykologi med bakgrund i logopedi och handikappvetenskap. Här berättar hon om hur inlevelseförmågan utvecklas hos barn med olika funktionsnedsättningar. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Hörselmätningar för hörselskadade barn

Heléne Hjertman, audionom och doktorand inom klinisk och experimentell medicin, berättar om sin forskning kring hörselskadade barns förmåga att höra i störande miljöer. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Panelsamtal om hörselnedsättning, dövhet och kognition

En panel med forskare och professorer svarar på publikfrågor om hörselnedsättning och dövhet. Medverkande: Heléne Lindström, Birgitta Sahlén, Björn Lyxell, Heléne Hjertman och Anett Sundqvist. Moderator: Marina Isaksson Blomkvist. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Sveriges nationella minoriteter

Sveriges nationella minoriteter har en bakgrund som sträcker sig mycket längre tillbaka i tiden än idén om nationalstaten. En gång var det till exempel en självklarhet att det på vissa platser i Sverige inte talades svenska, utan enbart finska och samiska, och Gustav Vasas tre söner fick alla lära sig finska. Lennart Rohdin, tidigare politiker som arbetat länge med minoritetsfrågor, bjuder på en historisk exposé över våra nationella minoriteter och beskriver övergrepp som har skett mot människor i dessa grupper. Han berättar om de fem nationella minoriteterna: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Inspelat hos Utbildningsradion den 30 oktober 2015. Arrangör: Utbildningsradion.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Från kroppsstraff till tuktande av själen

Om synen på brott och straff i 1800-talets Sverige. Vi besöker Spinnhuset i Göteborg.