Titta

UR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

UR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Om UR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Föreläsningar och samtal från Hörselnedsättning, dövhet och kognition - en konferens om aktuell forskning. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Till första programmet

UR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition : Om nyttan av cochleaimplantatDela
  1. Cochleaimplantat är ett hjälpmedel.

  2. Det är egentligen det första
    konstgjorda sinnesorganet.

  3. Jag kommer berätta lite kort
    om den forskning som vi har gjort.

  4. Nej, jag har inte tekniken med mig.
    Jo! Jaha, det var så.

  5. Den forskning vi har gjort kring
    vuxna som har fått cochleaimplantat.

  6. Och lite bakgrund
    varför man ska hjälpa-

  7. -den här gruppen av individer.

  8. Då kan man säga
    att det har redan nämnts.

  9. Att det finns många olika
    konsekvenser med hörselnedsättning.

  10. Och ja, alla handlar om det:

  11. Att man inte klarar sig
    i daglig kommunikation.

  12. Då är det minskad autonomi.
    Man behöver alltid hjälp.

  13. Nån ska hjälpa till i samband med
    olika besök. Hos läkare, bankärenden.

  14. Sen är det forskning kring att
    det blir en social isolering. Och...

  15. Även svensk forskning om problem
    i arbetslivet, mer sjukskrivningar.

  16. Då är det så att...
    Det nämndes, det här med kopplingen-

  17. -till kognitiv problematik
    och till och med demensutveckling.

  18. Det handlar inte bara
    om grava hörselnedsättningar-

  19. -utan även
    om måttlig hörselnedsättning.

  20. Sen depression
    och även ångestproblematik.

  21. Ja, cochleaimplantat
    är ett hjälpmedel.

  22. Det är egentligen
    det första konstgjorda sinnesorganet.

  23. Och jag pratar om målgruppen-

  24. -vuxna som har hört, och sen
    av nån anledning förlorat hörseln.

  25. Det är många föredrag
    som handlar om barn.

  26. Det är en helt annan målgrupp.

  27. En av de sakerna är att vi stimulerar
    hörselnerven elektriskt.

  28. Dessa vuxna
    utnyttjar sitt hörselminne.

  29. Man är sen hela livet teknikberoende.
    Och måste lära sig.

  30. Det är mycket träning,
    att lära sig den nya tekniken.

  31. Vi gjorde en longitudinell,
    klinisk studie-

  32. -där vi rekryterade
    de som opererades i Linköping-

  33. -på öronkliniken.

  34. Då tog vi en tvåårsperiod.

  35. Vi landade på 60 vuxna som fick
    implantat under den här perioden.

  36. Alla kunde inte inkluderas, eftersom
    vi hade metoder där man till exempel-

  37. -skulle kunna svenska språket
    för att kunna svara på frågeformulär.

  38. Till slut sen tackade 40 ja-

  39. -till hela vägen.
    Vi gjorde en treårsuppföljning.

  40. Det blir alltid vid longitudinella
    studier lite bortfall.

  41. Det är en liten grupp, men det är
    en konsekutiv serie utan selektion-

  42. -annat än att alla
    inte uppfyllde inklusionskriterierna.

  43. Åldersspridningen ser ni där.
    19 till 88 år.

  44. Det finns ingen åldersgräns-

  45. -om man tänker
    på cochleaimplantat-kandidatur.

  46. Medianåldern i gruppen var 72 år.

  47. Det säger att de flesta
    var pensionärer då de var aktuella.

  48. Det är ju hörseln som vi mäter.
    Det är de tester man gör på kliniken.

  49. Sen fanns det en del enkäter.
    Hälsorelaterad livskvalitet.

  50. HUI3, "Health Utilities Index 3".

  51. Det är ett instrument.
    Det är en skala mellan noll och ett.

  52. Man upplever att man är lika med död.

  53. Och sen är det perfekt tillvaro
    och hälsa om man får ettan.

  54. Sen använder vi, för att kartlägga
    ångest och depression...

  55. ...instrumentet HADS, "Hospital
    Anxiety and Depression Scale".

  56. Sen hade vi flera bakgrundsfaktorer,
    inklusive kognitiv förmåga.

  57. Nu lite resultat bara kort.

  58. Det här är ett år,
    alltså resultat före och efter.

  59. Ett års implantatanvändning.

  60. Röda staplarna är situationen
    efter ett år. Taluppfattning.

  61. Normalhörande får resultatet 90-100 %
    i det här testet.

  62. Och blåa staplarna...
    De ser inte riktigt blåa ut här-

  63. -men på datorn är de blåa.

  64. Ni ser att det finns väldigt låga
    eller inga staplar-

  65. -när vi testade före implantation-

  66. -i det öra som skulle implanteras.

  67. Då blir det så att ni ser, utan
    att tänka på vad siffrorna säger...

  68. De högre staplarna är ett år efter.

  69. Taluppfattningsmässigt,
    ett år efter implantation-

  70. -har det gett väldigt bra resultat.

  71. Vi var nyfikna
    på vad som händer efter tre år.

  72. Det finns studier som visar att
    det tar längre tid om man är äldre.

  73. Det tar längre tid att lära sig
    använda och få nytta av implantaten.

  74. Så vi tittade på tre år.

  75. Om vi tittar återigen
    på det implanterade örat...

  76. Före är längst till vänster,
    stapeln.

  77. Ni ser
    att resultatet är väldigt dåligt.

  78. I parentes finns spridningen där.
    Somliga klarade inte av testet alls.

  79. En del 34 %.

  80. Återigen,
    normalhörande scorar 90-100 %.

  81. Sen ett år efter, tre år efter.
    Ni ser att det inte händer nånting.

  82. Vi har testat statistiskt.

  83. Skillnaden före och ett år efter
    är tydligt signifikant-

  84. -men mellan ett år och tre år, i
    den här gruppen, händer inte nånting.

  85. Sen är det så
    att somliga använder både hörapparat-

  86. -i det icke-opererade örat
    och implantat i det andra.

  87. Det här är den bästa möjliga
    kombinationen av hjälpmedel.

  88. Vad har man fått för resultat?

  89. Där ser man att det är ganska lika,
    jämfört med enbart implantatörat.

  90. Ja, det här
    med hälsorelaterad livskvalitet.

  91. Det är samma,
    till vänster är före operation.

  92. Skalan här är noll till ett.

  93. Signifikansen
    avseende det här instrumentet-

  94. -är att om du har 0,2 högre
    så är det en betydelsefull skillnad.

  95. Det blir en markant... Det här
    är hörselrelaterad livskvalitet.

  96. En markant skillnad. Återigen, händer
    ingenting mellan ett och tre år.

  97. I det här instrumentet finns också
    generell, "overall" på engelska-

  98. -där man tar med alla aspekter
    av hälsorelaterad livskvalitet.

  99. Även där ser man
    att om man får cochleaimplantat-

  100. -var det inte bara en hörselrelaterad
    förbättring, utan i det stora hela.

  101. Det här är en lite rörig grej, men...

  102. Till vänster
    har vi det som handlar om ångest-

  103. -och till höger
    det som handlar om depression.

  104. Det här är lite intressant.
    Den röda linjen-

  105. -markerar det som är gränsen mellan-

  106. -tecken på depression och ångest.

  107. Du behöver scora åtta eller högre.

  108. Maximalt är 21 poäng.

  109. Då ser vi att i den här gruppen
    fanns några enstaka som sticker ut.

  110. Som har den problematiken. Men i det
    stora hela mådde de inte så dåligt.

  111. Det är en skillnad jämfört med många
    studier. Vi har funderat på det.

  112. Vad kan vara anledningen till det?

  113. Är det så
    att man upplever visst hopp-

  114. -att man har kommit in i det, att man
    har fått remiss till implantat?

  115. Man vet...
    I det läget de fyllde i enkäten-

  116. -hade de redan fått remiss
    och blivit tillfrågade om de...

  117. Redan under utredningen,
    innan man fattat beslut om implantat.

  118. Kanske det är nåt som påverkar,
    att man känner sig-

  119. -mindre deprimerad och ångestfull.
    Det har vi inte riktigt svar på.

  120. Nu dök det upp på min skärm
    en massa konstigheter.

  121. Jag tror inte det är så radikalt, men
    jag får bara inte fram fler bilder.

  122. Men nästa bild,
    om jag kommer ihåg rätt-

  123. -var att vi inte fann korrelationer
    mellan taluppfattningen-

  124. -och hälsorelaterad livskvalitet.

  125. Ingen korrelation mellan dem.

  126. Vi hittade ingen korrelation
    mellan saker som...

  127. ...ålder, kön...

  128. ...orsaken till hörselnedsättning,
    kognitiv förmåga.

  129. Där skiljer vi oss också
    jämfört med andra studier.

  130. Det finns många studier där man sett
    koppling mellan kognitiva förmågor-

  131. -och resultat med cochleaimplantat.

  132. Vi har även större material. Man kan
    tänka att det bara är 40 individer.

  133. Vi har även större material.
    Vi får inte fram samma.

  134. Det är en fråga,
    varför det ser ut som så.

  135. Sammanfattning: En tydlig förbättring
    av hälsorelaterad livskvalitet-

  136. -avseende hörsel och det generella.
    Taluppfattningen blir bättre.

  137. Och det att, just i den här gruppen,
    depression och ångest-

  138. -verkar inte vara så stort problem,
    som om man tittar på de studier-

  139. -där man har tittat på gravt hörsel-
    skadade vuxna utan cochleaimplantat.

  140. Jag tror nästan
    att jag får säga tack.

  141. Och tacka er,
    men även de andra forskarna.

  142. Doktorand Pia Bergman från Jönköping.

  143. Björn Lyxell,
    numera både från Linköping och Oslo.

  144. Henrik Harder,
    som är verksam i CI-teamet.

  145. Och även det här
    att jag har varit med i HEAD-gruppen.

  146. Även om jag numera
    är verksam i Örebro. Tack!

  147. Tack så mycket!

  148. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Om nyttan av cochleaimplantat

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Elina Mäki-Torkko, professor i audiologi, har studerat nyttan med cochleaimplantat hos vuxna med grav hörselnedsättning. Hon belyser vikten av att hjälpa den här gruppen på grund av de konsekvenser som obehandlad hörselnedsättning leder till. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Kokleaimplantat, Medicin, Otologi, Otorinolarynologi, Personer med hörselskada, Öron
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Ensidig hörselnedsättning

Stefan Stenfelt, professor i teknisk audiologi, har studerat ensidig hörselnedsättning och dövhet. Här beskriver han problematiken och de hjälpmedel som finns. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Om nyttan av cochleaimplantat

Elina Mäki-Torkko, professor i audiologi, har studerat nyttan med cochleaimplantat hos vuxna med grav hörselnedsättning. Hon belyser vikten av att hjälpa den här gruppen på grund av de konsekvenser som obehandlad hörselnedsättning leder till. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Lyssningsansträngning, förståelse och lärande

Birgitta Sahlén, professor i logopedi, berättar om lyssningsansträngning, förståelse och lärande i klassrummet för barn med hörselnedsättning. Måluppfyllelsen för barn med hörselnedsättning är fortfarande låg, trots hjälpmedel. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Kognitiv och språklig utveckling

Björn Lyxell, professor i psykologi, har studerat utvecklingen hos döva och hörselskadade barn med cochleaimplantat och eller hörapparat. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Att förstå hur andra tänker och känner

Anett Sundqvist är forskare inom utvecklingspsykologi med bakgrund i logopedi och handikappvetenskap. Här berättar hon om hur inlevelseförmågan utvecklas hos barn med olika funktionsnedsättningar. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Hörselmätningar för hörselskadade barn

Heléne Hjertman, audionom och doktorand inom klinisk och experimentell medicin, berättar om sin forskning kring hörselskadade barns förmåga att höra i störande miljöer. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Panelsamtal om hörselnedsättning, dövhet och kognition

En panel med forskare och professorer svarar på publikfrågor om hörselnedsättning och dövhet. Medverkande: Heléne Lindström, Birgitta Sahlén, Björn Lyxell, Heléne Hjertman och Anett Sundqvist. Moderator: Marina Isaksson Blomkvist. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Katarina Taikon och Björn Langhammers arbete

Angelica Ström är specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon. Hon berättar om sin uppväxt med modern som levde med fotografen Björn Langhammer. Katarina och Björn möttes och fann varandra i att känna sig övergivna av vuxenvärlden. De började arbeta tillsammans. Katarina Taikon skrev bland andra böckerna "Zigenaren" och senare böckerna om Katitzi. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Ricardo - stilbildaren

Adam Smiths ”Nationernas välstånd” fick 1799 börsmäklaren David Ricardo att byta bana. Ricardo är känd för sin teori om komparativa fördelar och för att ha fört in modelltänkandet i nationalekonomin. Men idag precis som då bygger många modeller på felaktiga antaganden.