Titta

Syssna unga

Syssna unga

Om Syssna unga

Syssna står för att lyssna med synen. Tre döva ungdomar delar med sig av sina berättelser om press, kämpaglöd och framtidshopp. Det handlar om att som barn behöva ta ansvar för en livshotande sjukdom, om att nå sina mål och inte ge upp längs vägen och om en enträgen kamp för tillhörighet.

Till första programmet

Syssna unga : HilvanDela
  1. Hej, jag heter Hilvan! Jag är 17 år,
    från Göteborg och pluggar i Örebro.

  2. Vad mitt program ska handla om?
    Att vara tonåring med diabetes.

  3. Ibland vill jag pausa min sjukdom,
    men den kommer alltid att finnas där.

  4. Stockholm.

  5. Mamma.

  6. Kurdisk, helt klart.

  7. När jag var tolv år hade jag spelat
    basket i tre år och dansat i fem år.

  8. Jag var aktiv och rörde mig mycket
    och älskade att hänga med kompisar.

  9. Jag var som en vanlig tolvåring.

  10. Men sen började jag känna mig trött.
    Varje gång jag åt fick jag huvudvärk.

  11. Jag var kissnödig
    och sprang på toaletten hela tiden.

  12. Jag mådde dåligt och var jättetrött.

  13. Sen fick jag jätteont i njurarna, och
    mamma tänkte att det var fel på dem-

  14. -eller att jag fått
    urinvägsinfektion-

  15. -så mamma sa: "Vi får åka
    till vårdcentralen i morgon."

  16. På vårdcentralen märkte de direkt
    att jag hade diabetes-

  17. -så allt gick fort när vi kom dit.

  18. De mätte mitt blodsocker, och jag såg
    på deras reaktioner att nåt var fel.

  19. De tog oss till läkaren, som sa:

  20. "Du har diabetes. Ni måste skynda er
    till sjukhuset. Du måste läggas in."

  21. "Du kommer snart att hamna i koma."

  22. Och jag tänkte:
    "Oj, är det så allvarligt?"

  23. Jag är ofta på sjukhuset
    för blodsockerkontroll-

  24. -eftersom jag har legat för högt
    under ganska lång tid.

  25. När vi kom hem efter tre veckor
    så försökte jag visa mig tuff.

  26. Ingen skulle behöva vara ledsen.
    "Vi klarar det här, det är lugnt."

  27. Jag hade inte så mycket känslor och
    insåg inte att diabetes var så tufft.

  28. Jag trodde att man bara
    tog en spruta om dagen.

  29. Mamma var... Alltså...

  30. "Har du tagit din spruta? Har du
    gjort det och det?" Hon tjatade.

  31. Efter ett tag började jag fatta
    hur allvarligt det faktiskt var.

  32. Det finns inte så mycket information
    om diabetes på teckenspråk, tyvärr-

  33. -men det finns många fördomar, och
    tre av dem är jag trött på att höra.

  34. "När du var liten
    åt du mycket socker, va?"

  35. Det är ett ämne som tar hand om
    det vi äter och dricker.

  36. Immunförsvaret
    är uppbyggt av vita blodkroppar.

  37. De ska skydda oss mot bakterier.

  38. Men ibland attackerar de
    vår egen kropp i stället.

  39. Så det är därför diabetiker måste ta
    sprutor och själva spruta in insulin.

  40. Jag har hamnat på sjukhus för att
    jag har struntat i att ta insulin.

  41. En gång åkte jag och en vän
    till en ö utanför Göteborg-

  42. -och väl där struntade jag i
    att ta mina sprutor hela veckan.

  43. Efteråt hade jag blivit jättesmal,
    blek, och jag hade tappat aptiten.

  44. Om jag åt fick jag ont i magen.

  45. Mamma fattade vad som hänt,
    så vi fick åka till akuten.

  46. Där sa de att jag var nära att hamna
    i koma igen. Det kändes väl så där...

  47. Senare i livet kan jag få följd-
    sjukdomar. Det vill jag undvika.

  48. Men jag försöker att inte
    tänka på det så mycket nu.

  49. Jag försöker sköta mig nu, för då
    kommer jag att må bättre senare.

  50. Men så klart oroar jag mig ibland.

  51. Vissa dagar är blodsockret sämre, och
    det kan ge konsekvenser i framtiden.

  52. Jag kanske till och med blir blind.

  53. Men jag är mer rädd
    för att dö för tidigt.

  54. Det är en sak som jag tänker på,
    och det motiverar mig att sköta mig.

  55. Det är en tanke som skrämmer mig -
    men på ett bra sätt, kan man säga.

  56. När jag ska kolla mitt blodsocker,
    skannar jag av sensorn jag har här.

  57. Och så har jag en app på mobilen.

  58. När jag skannar den blippar det till
    i appen, och då ser jag mitt värde-

  59. -och så ser jag kurvan - om jag
    håller på att bli låg eller hög.

  60. Det är mamma.

  61. Det finns en följarapp som mamma har.

  62. När jag skannar får mamma en notis,
    så hon kan se mitt blodsockervärde.

  63. Hon ser varje gång jag skannar mig
    om jag ligger högt, lågt eller bra.

  64. Det är högt...

  65. "Då kan du inte äta socker, va?"

  66. Folk tror att man vid lågt blodsocker
    behöver insulin, men så är det inte.

  67. Det är farligt och jag kan hamna
    i koma om jag får mer insulin då.

  68. När jag är låg måste jag
    få i mig socker eller nåt.

  69. Men när jag har högt blodsocker
    måste jag däremot få en spruta.

  70. 84 hade du i dag, så det går ner.

  71. Det är svårt
    att beräkna rätt mängd insulin-

  72. -då andra faktorer också påverkar-

  73. -som stress, om jag är trött
    eller om jag har tränat.

  74. Ibland ligger mitt blodsocker högt,
    och då blir jag trött.

  75. Jag får ont i huvudet och blir irri-
    terad och måste gå på toa jätteofta.

  76. Om blodsockret ofta ligger högt, så
    påverkar det kroppen senare i livet.

  77. Då kan man få följdsjukdomar,
    och de kan påverka ögonen-

  78. -eller kroppens andra organ.

  79. Då blir jag skakig och kan inte se
    klart, fokusera eller kommunicera.

  80. Det enda jag kan tänka på är att få
    i mig nåt sött som höjer blodsockret.

  81. Ge aldrig en spruta till nån
    som är låg - det är farligt!

  82. Det är jobbigt att alltid göra rätt,
    att allting alltid ska vara perfekt.

  83. Det är jobbigt.

  84. "Du har tränat för lite."

  85. Jag har dansat länge nu, i 8-9 år.

  86. Vi träffades
    för tre år sen på skol-SM.

  87. Vi spelade badminton mot varandra
    och kände inte varandra. Hon vann...

  88. Nu kör vi, på riktigt!

  89. Vi börjar så.

  90. Vi klickade direkt.

  91. Dit, runt och dit.

  92. Jag vill träna på att lära ut dans.

  93. Jag kanske ska bli danslärare till
    barn, så det är bra att öva på nån.

  94. Hilvan är stark som individ.

  95. Hon säger vad hon tycker och tänker
    och är jättesnäll.

  96. Ebba betyder jättemycket för mig
    eftersom hon alltid stöttar mig.

  97. Om jag berättar om min diabetes lyss-
    nar hon utan att tycka synd om mig.

  98. Du behöver kolla ditt blodsocker.

  99. Om jag ska träna måste jag planera.
    Det går inte att göra det spontant.

  100. Jag måste kolla blodsockret.
    Om det är lågt måste jag äta.

  101. Och om det är högt
    måste jag kanske ta en spruta.

  102. När ska jag ta den? Kan jag träna?

  103. Det är mycket att tänka på,
    så jag kan inte vara spontan.

  104. Jag har aldrig märkt att hon är låg,
    men om hon är hög hoppar hon omkring.

  105. Ibland är jag trött efter skolan-

  106. -och jag blir trött av att tänka
    på både skolan och på diabetesen.

  107. Jag kan skanna mig och ta sprutan,
    men stressen påverkar mig också.

  108. Den kan göra så att jag ligger högt
    för att sprutan jag tar inte hjälper.

  109. I så fall blir jag irriterad
    och skiter bara i den dagen-

  110. -och tänker: "I morgon har jag
    en ny chans att vara duktig."

  111. -Jag kan bli låg.
    -Du får kolla igen.

  112. Jag kollar om tio minuter.
    Nu är det ganska bra ändå.

  113. För mig finns det några
    positiva effekter av diabetesen.

  114. Jag tänker på att träna
    och på vad jag äter.

  115. Det borde egentligen alla tänka på.

  116. Jag tvingas tänka på det,
    och det är jag glad över.

  117. Det gör att jag mår bra.
    Jag mår bra av att träna.

  118. -Behöver jag ta en spruta?
    -Nej, det behöver du inte.

  119. Jag visste inte så mycket om diabetes
    förut, men nu kan jag ganska mycket.

  120. Diabetes är jätteintressant.

  121. Det är jätteskönt
    att ha en kompis som Ebba.

  122. Nu i dag vet jag att diabetes
    innebär mycket jobb och ansvar.

  123. Det är mycket som jag måste tänka på.

  124. Jag måste alltid ha diabetesen med
    i bakhuvudet och alltid tänka på den.

  125. Det är bättre än det varit tidigare.

  126. Även fast det är lite svängigt fort-
    farande, så är det ju mycket bättre.

  127. -Ja, jag är stolt.
    -Det ska du vara!

  128. Snart har jag haft diabetes i sex år,
    men först nu har jag accepterat det.

  129. I sex år har jag mått dåligt
    och försökt strunta i det.

  130. Strunta i att mäta blodsockret,
    att ta sprutor, struntat i allt.

  131. Jag ville inte acceptera min sjukdom,
    men det fick mig bara att må dåligt.

  132. Jag kan inte gå till skolan och lära
    mig nåt om jag har högt blodsocker.

  133. Jag måste ligga jämnt och bra, så
    jag har accepterat min diabetes nu.

  134. Och sen är det ju så att...

  135. Man får gå till vuxenmottagningen
    när man blir arton.

  136. Då blir det lite skillnad,
    för då blir det mer eget ansvar.

  137. I dag förstår jag att varje dag inte
    kan vara perfekt. Det är ju omöjligt.

  138. Självklart går värdet upp och ner-

  139. -men bara det inte blir
    för höga toppar och djupa dalar.

  140. Jag vill må bra och inte få huvudvärk
    och bli trött och kissa hela tiden.

  141. Jag vill må bra, men
    det går inte att vara perfekt jämt.

  142. Syssna nu på mina svar på fördomarna.

  143. Nej, jag åt inte för mycket socker.
    Jag fick bara en autoimmun sjukdom.

  144. Det har ingen koppling
    till vad jag åt innan.

  145. Jo, jag kan äta socker.
    Jag är inte allergisk.

  146. Om jag beräknar mitt insulin
    så kan jag äta vad som helst.

  147. Nej! Återigen - jag drabbades
    av en autoimmun sjukdom.

  148. Det finns ingen koppling
    till varken mat eller träning.

  149. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Hilvan

Avsnitt 1 av 3

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hilvan Jabar är 17 år och har diabetes. Hon berättar om hur det var att få diagnosen, hur livet förändrades och om skillnaderna mellan henne och andra tonåringar - som inte behöver hålla kolla på sitt blodsocker hela tiden. Men Hilvan vill också betona att det finns positiva sidor med sjukdomen och bemöta några av fördomarna.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Ungdomar, Teckenspråk
Ämnesord:
Diabetes, Döva personer, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Ungdomar
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Syssna unga

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSyssna unga

Hilvan

Avsnitt 1 av 3

Hilvan Jabar är 17 år och har diabetes. Hon berättar om hur det var att få diagnosen, hur livet förändrades och om skillnaderna mellan henne och andra tonåringar - som inte behöver hålla kolla på sitt blodsocker hela tiden. Men Hilvan vill också betona att det finns positiva sidor med sjukdomen och bemöta några av fördomarna.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSyssna unga

Kalle

Avsnitt 2 av 3

Kalle Löfgren är 22 år och drömmer om en karriär inom modebranschen. Han berättar om sin flytt från Borås till Stockholm, där han tycker att han kan andas lättare och få den puls och energi han behöver. Att komma ut som gay ser han inte som någon utmaning "Det är 2019 nu, kom igen!", säger Kalle, "kärleken får komma när det finns tid". Nu vill han bli butikschef och anställa fler döva - och så vill han inspirera andra döva ungdomar att våga följa sina drömmar och köra sitt eget race.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSyssna unga

Unisa

Avsnitt 3 av 3

Unisa Turay föddes döv i Sierra Leone i Västafrika och växte upp utan språk, i utanförskap och med ständiga kränkningar. I tonåren flyttade han till Sverige och fick för första gången känna trygghet och sammanhang. Men nu har han fått sitt fjärde och sista utvisningsbesked och måste återvända. Unisa berättar om hur det känns att försöka bygga upp ett liv när man vet att man snart måste lämna det. Och drömmen om att bli fotbollsproffs, hur blir det med den?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning

Mer gymnasieskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Scientists for the future

Math against cancer

Med hjälp av joner kan man skjuta sönder cancer. Tekniken har en enorm potential, men den är svårhanterlig och dyr. Tünde Fülöp, professor vid Chalmers i Göteborg, använder sig av matematik för att försöka få fram en effektiv cancerbehandling med joner. Vid vanlig cancerstrålning avges energi gradvis, men jonerna i Tünde Fülöps projekt ger ifrån sig nästan all sin energi där de stannar.Det gör att man kan komma åt djupt sittande tumörer utan att vävnaden omkring skadas.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Kjellsorterat

Bokashi, biokol och insekter

Kjell åker hem till den miljömedvetne artisten och författaren Stefan Sundström. De pratar om den japanska komposten bokashi, biokol och bakterier. Och Karin Lexén, som är Naturskyddsföreningens generalsekreterare, vill öka den biologiska mångfalden och hjälpa insekter att hitta någonstans att bo. Ida Texell från Agenda 2030-delegationen förklarar hållbarhetsmålen 13 och 14: "Bekämpa klimatförändringarna" och "Hav och marina resurser".