Titta

UR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

UR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Om UR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Föreläsningar och samtal från Hörselnedsättning, dövhet och kognition - en konferens om aktuell forskning. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Till första programmet

UR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition : Att förstå hur andra tänker och kännerDela
  1. Att dela uppmärksamhet gör
    att inlevelseförmågan utvecklas.

  2. I barnets vardagliga situationer
    utvecklar det sin inlevelseförmåga.

  3. Anett Sundqvist heter jag.
    Jag är logoped.

  4. Den är fel. Så. Är det bättre?

  5. En logoped bör ju höras.

  6. Jag är logoped och forskare
    i utvecklingspsykologi.

  7. Jag ska prata om att förstå
    hur andra tänker och känner.

  8. Theory of Mind hos barn
    med cochleära implantat.

  9. Vad är Theory of Mind?

  10. Jag ska kalla det inlevelseförmåga
    för att få säga ett svenskt ord.

  11. Det handlar om att förstå vad som
    händer i en annan människas tankar.

  12. Att kunna sätta ord på och tolka
    vad man själv känner och tycker-

  13. -men också kunna förstå andra
    människors tankar, avsikter-

  14. -önskningar och kunskaper.

  15. Det här är jätteviktigt.
    Det är nåt ni gör hela tiden.

  16. Jag försöker göra det nu. Hur ska jag
    säga det här så att ni förstår?

  17. Det är nåt vi använder oss av för
    att förstå känslor hos oss själva.

  18. Vi använder det också när vi
    försöker förstå känslor hos andra.

  19. Varför reagerade den som den gjorde?
    Varför gör hon på det där sättet?

  20. Vi gör det hela tiden
    utan att tänka på att vi tänker det.

  21. Vi använder det för att förstå oss
    själva. "Varför kände jag så här?"

  22. "Nu ser hon ut
    som att hon tänker så."

  23. Vi behöver det för att veta hur vi
    ska kommunicera med andra.

  24. Jag kommunicerar med dig på ett sätt
    och med dig på ett annat-

  25. -beroende på hur mycket
    ni vet om mig.

  26. Beroende på det säger jag
    olika saker. Så gör ni också.

  27. Vi använder oss av det när vi
    försöker hitta och behålla vänner.

  28. När vi försöker hitta nån som gör
    som vi tycker verkar bra...

  29. Viktigt.

  30. Hur utvecklar vi den här förmågan?

  31. Från absolut första början-

  32. -är vi väldigt sociala små varelser.

  33. Det här barnet kommer till världen
    och är intresserat av oss.

  34. Det söker ögonkontakt
    och tittar på vad vi gör.

  35. Det är intresserat av våra rörelser,
    våra ljud och vad vi säger.

  36. Det försöker göra som vi gör.

  37. Det här blir grunden
    för barnets lärande.

  38. Det blir också grunden för barnets
    förmåga att förstå andra människor.

  39. Oj. Ja...

  40. Ögonkontakt, hela tiden...

  41. Försöka förstå världen...

  42. Föräldrarna gör ju samma sak. Man
    försöker få barnets uppmärksamhet.

  43. Man försöker sätta ord
    på det som händer runt barnet.

  44. Man försöker sätta ord på det man
    tänker att barnet tänker och vill.

  45. Man uppmärksammar barnets beteende
    och sätter ord på det.

  46. "Letar du efter nallen? Här är
    nallen. Du tycker om nallen."

  47. "Får nallen kramar?"

  48. Alla de här sakerna och att se barnet
    som en egen personlighet-

  49. -med egna tankar och åsikter,
    är viktigt för alla barn.

  50. Man har sett-

  51. -att hur och om vad föräldrarna
    pratar med sitt barn vid sex månader-

  52. -faktiskt har betydelse för hur
    inlevelseförmågan utvecklas.

  53. Det betyder inte att man kan prata
    med barnet en gång vid sex månader-

  54. -och sen blir förmågan bra-

  55. -men det säger nåt
    om hur föräldrarna ser på barnet-

  56. -och hur man pratar med barnet.

  57. Vad man pratar om är viktigt.

  58. Har jag nåt ljud? Kanske inte.

  59. Jag hade ljud förut. Jag lovar.

  60. Här är en mamma
    som pratar med sin lilla dotter.

  61. Hon säger: "Heeeej. Nämen..."

  62. "Oooooj. Hallåååå. Heeej."

  63. Ungefär.

  64. Så gör vi
    när vi pratar med våra barn.

  65. Barnen behöver mycket uppmärksamhet
    för att veta...

  66. "Ska du lyssna på mig
    eller ska jag lyssna på dig?"

  67. Det händer mycket och de behöver
    hjälp med att se det som är viktigt.

  68. Barnen blir pratade på, på ett sätt
    som gör att de uppmärksammar-

  69. -att det är nu de ska lyssna.

  70. Föräldrarna försöker skapa kontakt-

  71. -och de försöker få en delad
    uppmärksamhet med sitt barn.

  72. Hörande föräldrar behöver inte tänka
    på att barnet kanske inte hör-

  73. -för det är svårt
    att stänga av öronen.

  74. Hörande föräldrar till hörande barn-

  75. -har en viktig uttrycksförmåga
    i talet.

  76. De använder sig av talet
    väldigt mycket.

  77. "Heeej." De förlänger det de säger.
    Tonläget varierar.

  78. De förenklar. De säger inte
    långa meningar med svåra ord.

  79. De säger: "Titta. Nallen."

  80. De repeterar väldigt mycket.

  81. Döva föräldrar till döva barn
    vill också skapa en kontakt-

  82. -och få delad uppmärksamhet
    men de måste vara mer uppmärksamma.

  83. De måste se att barnet ser dem.
    De måste använda flera olika sinnen.

  84. De använder sig mer av det taktila.

  85. De brukar mer röra vid barnet
    för att få barnets uppmärksamhet.

  86. Långsammare och större tecken...

  87. Man kanske tecknar på barnets kropp
    för att uppmärksamma barnet.

  88. Och man repeterar, förstås...

  89. Båda de här två sätten är bra.

  90. De skapar en delad uppmärksamhet
    och en kontakt med barnet.

  91. För en hörande förälder
    till ett dövt barn-

  92. -finns en risk att man inte
    uppmärksammar-

  93. -alla de saker en döv förälder
    skulle använda för att skapa kontakt.

  94. Man lär sig tecken och är duktig.

  95. Man lär sig tecken
    och försöker komma på orden.

  96. Men det är ofta substantiv
    man lär sig.

  97. Man lär sig "nalle" men kan inte säga
    "tycker du om att gosa med nalle?"

  98. Verben, adverben och adjektiven är
    kanske inte de första man lär sig.

  99. Om ni minns vad jag sa att var
    viktigt för inlevelseförmågan...

  100. Det var att använda sig av orden för
    att förklara omvärlden för barnet.

  101. Man kanske inte gör det lika mycket.

  102. Det finns en risk att man
    glömmer bort det taktila.

  103. Man byter ut sin röst mot tecken, för
    det har man förstått att är viktigt-

  104. -men man kanske inte tänker
    på det taktila-

  105. -och att det är ett viktigt sinne
    för barnet att använda sig av.

  106. Det är svårt för barnet att växla
    mellan två visuella modaliteter.

  107. Det hade varit bättre att ha det
    taktila och det visuella i stället.

  108. Okej.

  109. Att dela uppmärksamhet gör
    att inlevelseförmågan utvecklas.

  110. I alla de vardagliga situationer
    barnet är i-

  111. -utvecklar det sin inlevelseförmåga.

  112. Sin förmåga att förstå andras
    önskningar, tankar och känslor.

  113. Från den första tiden, med
    samtalet mellan pappa och bebisen-

  114. -till att man hör hur mamma
    skäller ut storasyster-

  115. -hur morbror Otto pratar med grannen
    om gräsklipparen-

  116. -till kompisen på dagis-

  117. -som inte gillar vaniljglass
    fast det är godare än chokladglass.

  118. Alla de här små erfarenheterna
    man gör-

  119. -är viktiga för utvecklingen
    av inlevelseförmågan.

  120. Om man lever i en värld-

  121. -där man är döv,
    men världen inte är tecknande-

  122. -så missar man
    många av de här situationerna.

  123. Man överhör inte samtal lika lätt.

  124. Man har kanske en förälder
    som inte är lika van vid-

  125. -att skapa delad uppmärksamhet
    som en döv förälder kan vara.

  126. Alla de här sakerna är viktiga för
    utvecklandet av inlevelseförmågan.

  127. Vi gjorde en studie
    där bl.a. Björn var med.

  128. Vi tittade på
    den tidiga kommunikationen-

  129. -och om den har nån betydelse
    för inlevelseförmågan.

  130. Vi tittade på 16 barn-

  131. -där åtta av dem hade fått
    sitt CI före 27 månaders ålder-

  132. -och åtta efter 27 månaders ålder.

  133. När vi träffade dem för studien
    var de runt sex år-

  134. -en ålder där man har
    en ganska god inlevelseförmåga.

  135. Man förstår ganska mycket
    om andra människors tankar.

  136. Den tidiga och den sena gruppen-

  137. -skilde sig inte åt vad det gällde
    språk, kognitiv förmåga eller ålder.

  138. Vi tittar på - för att repetera...

  139. Jag ska inte säga det
    med löjlig röst.

  140. Att sätta ord på och tolka andras
    känslor, tankar och kunskaper.

  141. Man kan göra det på olika sätt.

  142. Vi har använt det här testet
    för att undersöka nån annans kunskap.

  143. Man visar upp lådan och frågar
    barnet: "Vad tror du det är i den?"

  144. Barnet säger: "Plåster."

  145. Men det var inte plåster.
    Det var en penna.

  146. Sen frågar man barnet:

  147. "Nån som inte såg pennan-

  148. -vad skulle den säga
    att det är i lådan?" "Plåster."

  149. Men ett barn som inte kanske har så
    god förståelse av nån annans kunskap-

  150. -skulle säga "pennor " för det vet
    de själva att det är i lådan.

  151. Det är ett sätt
    att titta på inlevelseförmåga.

  152. Ett annat sätt handlar om
    att kunna sätta sig in-

  153. -i andras känslor och avsikter.

  154. Kasper ser sin klasskompis på stan.
    Kompisen ser glad ut och ropar "hej".

  155. Kasper ropar också "hej".

  156. "Var är Kasper?" frågar man först.
    - en fråga på det som står i texten.

  157. Sen har man
    en lite mer tolkande fråga.

  158. "Ser klasskompisen Kasper?"
    Det får man väl tro.

  159. "Tror Kasper att pojken är glad?"
    Man sätter känslor på nån annan.

  160. Tror ni att han är glad? Ja.

  161. "Hur känner sig Kasper då?"

  162. Han blir väl glad. Det blir han väl?

  163. Sen ser Kasper att kompisen hälsade
    på en annan kompis bakom honom.

  164. "Hur känner sig Kasper då?"
    Det var lite pinsamt.

  165. Om man har haft möjlighet
    att uppleva många olika situationer-

  166. -och pratat med olika människor-

  167. -har man nog upplevt den här känslan
    nån gång.

  168. Har man inte upplevt sånt här kanske
    man tänker att han blev jättearg-

  169. -eller att han inte menade att hälsa
    på honom, för att han är dum.

  170. Man kanske inte har kunnat sätta sig
    in i situationen.

  171. Vi gjorde flera olika typer av tester
    för att titta på inlevelseförmågan.

  172. Om man jämför barnen som har CI
    med de hörande barnen-

  173. -så ser vi en skillnad.

  174. Den mörka är den kunskapsbaserade.
    Att förstå att det är plåster.

  175. Den ljusare
    handlar om det här med att hälsa.

  176. Man ser att de hörande
    förstår mer av det här.

  177. Men om vi tittar i detalj
    ser vi att det är en stor skillnad-

  178. -mellan de som har fått en tidig CI
    och de med en sen CI.

  179. Att ha fått
    den tidiga språkliga stimulansen-

  180. -med de tidiga samtalen-

  181. -och möjligheten att uppleva de här
    situationerna, har haft betydelse.

  182. Den största skillnaden är-

  183. -i den känslobaserade
    inlevelseförmågan.

  184. Där ser vi en stor skillnad
    mellan tidig CI och sen CI.

  185. Man har inte upplevt
    de här olika situationerna.

  186. I den kunskapsbaserade
    ser vi ingen statistisk skillnad.

  187. Det är skillnad på staplarna
    men det är ingen viktig skillnad.

  188. Sammanfattningsvis verkar det vara så
    att åldern när barnet får sitt CI-

  189. -är av betydelse
    för inlevelseförmågans utveckling.

  190. De språkliga och kognitiva förmågorna
    skilde sig inte åt i grupperna.

  191. Men inlevelseförmågan var svårare
    att uppnå för gruppen med sen CI.

  192. Det kan ha att göra med
    tidiga samtal, hur man pratar-

  193. -möjligheten att höra olika personer
    prata och olika situationer.

  194. Vad händer sen?
    Vi följde upp barnen.

  195. Är det helt avvikande?
    Blir det aldrig bättre?

  196. Så verkar det inte vara.

  197. Vi träffade de här barnen
    när de var 13 år.

  198. Då är det inte längre nån skillnad
    mellan tidig och sen CI.

  199. De har haft möjlighet
    att hämta igen det här.

  200. Det är inte avgörande för
    ens inlevelseförmåga när man är 13.

  201. Det är olika saker i olika åldrar,
    som är olika viktiga.

  202. Den första tiden är det viktigt
    med den tidiga interaktionen.

  203. Det är det som gör att man börjar
    kunna sätta ord på saker och ting.

  204. Språket utvecklas och man förstår
    andra människors tänkande.

  205. Det börjar tidigt.
    Barnen och föräldrarna är delaktiga.

  206. Där barnens sociala nyfikenhet
    börjar-

  207. -tar föräldrarna vid och skapar
    ett samspel mellan dem.

  208. Hur och om vad föräldern pratar
    har betydelse.

  209. Genom de olika interaktionerna
    med olika människor-

  210. -får barnet en större förståelse
    av sin omvärld.

  211. När de blir 13 verkar det snarare
    vara barnens kognitiva förmåga-

  212. -som är avgörande för hur man
    lyckas förstå andra människor.

  213. När de var sex år hade det här
    inte lika stor betydelse.

  214. Jag vill tacka Mikael Heimann,
    Björn Lyxell och Radoslava Jönsson.

  215. Tack till de barn, tonåringar
    och föräldrar som deltog i studien.

  216. Tack.

  217. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att förstå hur andra tänker och känner

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Anett Sundqvist är forskare inom utvecklingspsykologi med bakgrund i logopedi och handikappvetenskap. Här berättar hon om hur inlevelseförmågan utvecklas hos barn med olika funktionsnedsättningar. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Barn med funktionsnedsättning, Barn med hörselskada, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Ensidig hörselnedsättning

Stefan Stenfelt, professor i teknisk audiologi, har studerat ensidig hörselnedsättning och dövhet. Här beskriver han problematiken och de hjälpmedel som finns. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Om nyttan av cochleaimplantat

Elina Mäki-Torkko, professor i audiologi, har studerat nyttan med cochleaimplantat hos vuxna med grav hörselnedsättning. Hon belyser vikten av att hjälpa den här gruppen på grund av de konsekvenser som obehandlad hörselnedsättning leder till. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Lyssningsansträngning, förståelse och lärande

Birgitta Sahlén, professor i logopedi, berättar om lyssningsansträngning, förståelse och lärande i klassrummet för barn med hörselnedsättning. Måluppfyllelsen för barn med hörselnedsättning är fortfarande låg, trots hjälpmedel. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Kognitiv och språklig utveckling

Björn Lyxell, professor i psykologi, har studerat utvecklingen hos döva och hörselskadade barn med cochleaimplantat och eller hörapparat. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Att förstå hur andra tänker och känner

Anett Sundqvist är forskare inom utvecklingspsykologi med bakgrund i logopedi och handikappvetenskap. Här berättar hon om hur inlevelseförmågan utvecklas hos barn med olika funktionsnedsättningar. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Hörselmätningar för hörselskadade barn

Heléne Hjertman, audionom och doktorand inom klinisk och experimentell medicin, berättar om sin forskning kring hörselskadade barns förmåga att höra i störande miljöer. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Panelsamtal om hörselnedsättning, dövhet och kognition

En panel med forskare och professorer svarar på publikfrågor om hörselnedsättning och dövhet. Medverkande: Heléne Lindström, Birgitta Sahlén, Björn Lyxell, Heléne Hjertman och Anett Sundqvist. Moderator: Marina Isaksson Blomkvist. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Från Osmanska rikets fall till idag

Per Jönsson är journalist och Mellanösternanalytiker på Utrikespolitiska institutet. Här berättar han om Osmanska rikets uppkomst och fall, vilka stater som kom att upprättas då riket föll och om deras utveckling under det senaste decenniet. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Karl Marx och arbetets värde

Vid Karl Marx begravning sades att hans namn skulle eka genom århundraden. Och visst fick Friedrich Engels rätt, även om marxismens konjunktur har växlat. Tomas Johansson, metallare på Volvo, tycker att mycket av Marx tänkande står sig än idag. På de nationalekonomiska institutionerna står dock inte marxismen högt i kurs, vilket vänsterpartisten Johan Lönnroth fått erfara.