Titta

UR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

UR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Om UR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Föreläsningar och samtal från Hörselnedsättning, dövhet och kognition - en konferens om aktuell forskning. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Till första programmet

UR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition : Lyssningsansträngning, förståelse och lärandeDela
  1. Många barn med hörselnedsättningar
    har en avvikande språklig utveckling-

  2. -under förskoleåldern. Så mycket
    som 30 % har en språkstörning.

  3. Jag ska prata
    om lyssningsansträngning, förståelse-

  4. -och lärande i klassrummet. Forskning
    om barn med hörselnedsättning.

  5. Jag har mest sysslat med barn
    med hörselnedsättningar-

  6. -som har talspråk
    som kommunikationsväg.

  7. Väldigt få av dem kan teckenspråk.

  8. Jag har sysslat
    med hörande barn med språkstörningar-

  9. -och glidit över på språkutveckling
    hos barn med hörselnedsättning.

  10. Björn Lyxell
    kommer prata mycket om kognition-

  11. -och kommunikation hos de här barnen.
    Jag ska inte nämna mer än det ni vet:

  12. Att många barn
    med hörselnedsättningar-

  13. -har avvikande språklig utveckling
    under förskoleåldern.

  14. Så mycket som 30 % av dem har vad man
    kan kalla språkstörning i skolåldern.

  15. Det är oavsett
    vilken typ av hjälpmedel de har.

  16. Trots pedagogiska landvinningar
    ser det så ut.

  17. Många barn med hörselnedsättning
    har en avvikande språkutveckling.

  18. Jag har många med mig på tåget.

  19. Forskningsgruppen består
    av forskare från audiologi, logopedi-

  20. -kognitionsvetenskap, lingvistik
    och Humanistlaboratoriet i Lund.

  21. Men också ett par Linköpingsforskare.
    Björn Lyxell och hans grupp.

  22. Vi har följts åt under många år.

  23. Nu på sistone har Mary Rudner
    kommit med på tåget.

  24. Som också
    är hemmahörande i Linköping.

  25. Ja! De här är inget nytt för er.

  26. Måluppfyllelsen i skolan för elever
    med hörselnedsättning är låg.

  27. I dag går 85 % av barn med
    hörselnedsättning i vanliga klasser.

  28. Befinner sig i en miljö
    med kanske 25-30 andra barn-

  29. -som innebär utmaningar för dem.

  30. När man tittar på den
    statliga utredning som gjordes 2016-

  31. -ser man att apropå behörighet för
    gymnasiet, så för specialskoleelever-

  32. -är det 38 % som har det.
    Barn i hörselklass 65 %.

  33. Individintegrerade elever 78 %.

  34. Om man jämför det med hörande elever,
    som till 90 % har behörighet.

  35. Eller i alla fall hade det då.
    Vi har haft svårt att få siffror-

  36. -på hur många
    som går vidare till högre utbildning.

  37. Det finns siffror på att 10-15 %-

  38. -går i realiteten vidare
    till högskolor eller universitet.

  39. Mot 40 % av hörande elever.

  40. Troligtvis ser vi en samverkan
    mellan individuella faktorer-

  41. -att man inte har haft
    en typisk språklig utveckling-

  42. -och externa faktorer som har
    med buller och ljudmiljö att göra-

  43. -som är extremt tröttande
    för de här eleverna.

  44. Lyssningssvårigheter, det beror på-

  45. -att källsignalen
    störs av nån anledning.

  46. Det man först kommer att tänka på
    är bakgrundsbuller.

  47. Alltså buller utifrån klassrum
    eller inifrån klassrum.

  48. Det kan vara babbel bland elever.
    Flygplan som landar, vad som helst.

  49. Få tänker nog på
    att talarens artikulation-

  50. -också kan innebära
    en störd källsignal-

  51. -för den som lyssnar.
    Rösten har betydelse.

  52. Det där var en störning
    av källsignalen, det såg jag.

  53. Rösten har betydelse.

  54. Om man bryter eller stammar,
    så påverkar det källsignalen.

  55. Sen lyssnarens begränsningar
    när det gäller hörsel-

  56. -språklig och kognitiv förmåga.
    Det är massor av barn i klassrum-

  57. -som har lyssningssvårigheter.

  58. Barn med språkstörningar, barn med
    hörselnedsättningar, barn med adhd.

  59. Sen ska vi inte glömma alla fler-
    språkiga barn utan starkt skolspråk.

  60. Vi vet att flerspråkighet
    inte är ett handikapp.

  61. Snarare nåt man ska vara glad för.

  62. Men det är nånting
    som vi ser alltmer-

  63. -att man behöver testa båda språken
    för att veta-

  64. -om ett flerspråkigt barn
    har språkstörningar eller inte.

  65. Ja!
    Lyssningsansträngning, vad är det?

  66. Vi har en begränsad mental
    eller kognitiv resurs-

  67. -för att bearbeta sånt som kommer in
    och minnas det vi har hört.

  68. För att förstå i stunden det
    jag säger nu, och sen för att minnas.

  69. Då är det så att om min bearbetning,
    som i den här bilden-

  70. -tar stort utrymme
    av den totala resursen-

  71. -är det inte bara så att
    jag har mindre utrymme för lagringen-

  72. -utan jag blir också mycket mer
    ansträngd när jag måste försöka...

  73. Jag måste jobba
    på vartenda ord jag hör.

  74. Ja. Nu ska jag göra en kort resumé-

  75. -över den forskning vi hållit på med
    de sista sex, sju åren-

  76. -kring språkförståelse, lyssnings-
    ansträngning och kognitiva förmågor-

  77. -hos hörande barn
    och barn med hörselnedsättning.

  78. De är företrädelsevis 7 till 9 år-

  79. -i de här grupperna vi har undersökt.

  80. Här är väldigt mycket text,
    men jag läser:

  81. "Även en låg nivå
    av bakgrundsbabbel i klassrummet"-

  82. -"försämrar språkförståelsen
    och minnet av det man hört över tid"-

  83. -"och ökar upplevelsen av lyssnings-
    ansträngning hos de som hör dåligt."

  84. "Ännu mer, signifikant mer,
    än hos barn med normal hörsel."

  85. Det är väl kanske inget som förvånar
    er, men det har inte funnits belägg.

  86. "Om lärarens röst är hes
    försämras språkförståelsen också."

  87. "Den upplevda ansträngningen ökar.
    Attityden till läraren blir negativ."

  88. Man ska komma ihåg att man hör
    bara den hesa läraren i hörlurar.

  89. Ändå kan barn säga
    "ja, hon är inte snäll mot barn".

  90. Eller:
    "Han verkar ha problem med skatten."

  91. Otroligt mycket roliga kommentarer
    när man frågar-

  92. -"vad tycker du
    om läraren som pratar?".

  93. "Verkar stressig", eller nåt sånt.

  94. Det påverkar attityden
    och kanske motivationen-

  95. -till att sitta och lyssna.

  96. "Bra språkförståelse hänger
    samman med bra kognitiv förmåga"...

  97. Inte förvånande.

  98. ..."och exekutiva funktioner när
    elever lyssnar i bakgrundsbabbel."

  99. Bakgrundsbabbel är när vi lägger på
    andra talande barn i bakgrunden.

  100. Man kan inte skönja vad de säger,
    men det babblas.

  101. Och...

  102. Men det är inte så
    att vi i alla våra studier ser detta.

  103. Bra exekutiva funktioner
    kanske inte minskar upplevelsen-

  104. -av ansträngning
    eller negativa attityder.

  105. Det finns barn
    som är väldigt starka kognitivt.

  106. De har så mycket kapacitet att de
    kan störas eller uppleva sig störda-

  107. -av det där som inte är källsignal.
    De processar allt på en gång.

  108. Det har Mary hjälpt oss
    att skriva samman i en artikel-

  109. -som publicerades förra året
    i Frontiers.

  110. Hur hänger alla sakerna samman?
    Det här med attityder och motivation-

  111. -och ansträngning,
    kognition och språkförmåga?

  112. Det är inte så lätt att reda ut.

  113. Ungefär så här svårt kan det vara.

  114. Om man försöker få sönder moroten
    så går den ju sönder.

  115. Men så kom det en bra artikel
    för ett par år sen.

  116. Från den här gruppen i Linköping
    tillsammans med Pichora-Fuller.

  117. De skrev artikeln "A Framework for
    Understanding Effortful Listening"-

  118. -med förkortningen FUEL. Den
    beskriver det dynamiska samspelet-

  119. -mellan de krav på mental kapacitet
    som uppgiften ställer-

  120. -den ansträngning
    som individen upplever-

  121. -och individens motivation i stunden.

  122. Det gällde vuxna, inte barn.
    Det här känner ni säkert igen.

  123. Det är ögonblickligt
    när man tappar lusten att lyssna.

  124. Eller när man tycker det bullrar
    så mycket att man inte orkar.

  125. Sen har man förlorat hela stycket.
    Det är svårt att komma på tåget igen.

  126. Det kan gå snabbt, skiftet i
    relationen mellan de här faktorerna.

  127. Det här ramverket-

  128. -ligger till grund för det stora
    projekt som vi håller på med nu.

  129. Det är inte så lätt att mäta
    lyssningsansträngning på skolbarn.

  130. Det ska vi försöka oss på. Det finns
    en hel del mätningar på vuxna-

  131. -men på barn nästan ingenting.
    Det här handlar om...

  132. ...att använda pupillometri
    för att se om barnen anstränger sig.

  133. McGarrigle kom 2017 med en studie
    där han mätte lyssningsansträngning-

  134. -genom att titta
    på förändring i pupillens storlek.

  135. När pupillen vidgar sig
    kan det vara en konsekvens av...

  136. ...psykisk "arousal", menar man.

  137. Det är ett ansträngningsmått.

  138. Samtidigt fick eleverna själva skatta
    sin upplevelse av ansträngning.

  139. De var mellan 8 och 11 år.

  140. Det de gjorde när man mätte, var att
    de fick matcha upplästa berättelser-

  141. -med bilder i ett bullrigt,
    det man kallar "typical classroom".

  142. Eller i ett tyst, "ideal classroom".
    Såna finns ju inte.

  143. Mer än om barnen inte är där.
    Resultatet visade-

  144. -att man fick en större ökning
    i pupillstorlek-

  145. -i det bullriga klassrummet.

  146. Det var ingen skillnad i ljudvillkor
    mellan elevernas andel korrekta svar-

  147. -eller deras "performance"-

  148. -deras responstider,
    eller deras egenskattningar.

  149. Det är nåt som också träder fram
    väldigt tydligt i undersökningen-

  150. -att det där med hur bra man är,
    handlar inte om hur ansträngd-

  151. -eller hur lite ansträngd man är.

  152. Ja! Vi har kallat vår studie
    som vi precis har satt igång-

  153. -"Håll koll på ögonen".

  154. Vi frågar oss:
    Hur påverkar skolspråksfärdigheten-

  155. -hos en- och flerspråkiga elever
    i årskurs ett och två-

  156. -deras förståelse
    och minnen för berättelser-

  157. -och lyssningsansträngning
    i bakgrundsbabbel?

  158. Det går inte att forska på elever
    utan ett flerspråkighetsperspektiv.

  159. I nån kommun där vi har forskat
    mycket, är faktiskt 85-95 %-

  160. -av barnen flerspråkiga i klasserna.

  161. Sen undrar vi om vi kan underlätta
    den här svårigheten med lyssnande.

  162. Om en kort fortbildning av lärare
    kan påverka eleverna.

  163. Ja! Jag ska bara säga nåt
    om motivation. Det är jättesvårt-

  164. -att fånga motivation hos barn.
    Det kan det vara hos vuxna också.

  165. Men det är en väldigt flummig term,
    kan jag tycka.

  166. Det är klart man blir mer motiverad
    om man är i en grupp.

  167. Men när det gäller
    individuella faktorer-

  168. -tror vi
    att viktiga faktorer individuellt-

  169. -är attityden
    till det man lyssnar på.

  170. Om man har jävlaranamma, "grit".
    Det pratar man om nu, "perseverance".

  171. Hur betydelsefullt
    det är att lyckas med uppgiften.

  172. Det har man också sett
    spelar roll för om man håller i.

  173. Sen "self-efficacy", det vill säga
    "tror jag mig vara en sån"-

  174. -"som orkar att lyssna?".

  175. Det är de sakerna
    vi försöker hitta bra mått på.

  176. Ibland måste man fråga läraren
    om till exempel "perseverance".

  177. Det kan eleverna i de här årskurserna
    knappt själva säga nåt om.

  178. Vi börjar med lärarfortbildning. Vi
    har redan gjort det i två kommuner.

  179. Vi har viss evidens för att det sätt
    vi lagt upp lärarfortbildningen på-

  180. -ger effekt på lärare.

  181. Vi vet inget om barnen,
    det är det vi är intresserade av.

  182. Att eleverna
    får bättre måluppfyllelse.

  183. Lärarfortbildningen
    har fokus på konkreta strategier-

  184. -för kommunikations-
    och språkutvecklande undervisning.

  185. Som lärarnas sätt att hantera rösten
    i olika ljudmiljöer. Kroppsspråk-

  186. -olika typer av visuellt stöd,
    som gester och tecken.

  187. Den är väldigt praktiknära.
    Vi vet att det är meningslöst-

  188. -att skicka lärare på kurs.
    Det har visats i flera studier.

  189. Det ska helst vara på platsen-

  190. -med konkreta situationer,
    där lärare utbyter erfarenheter.

  191. De här gruppmötena leds av logopeder,
    som ger teoretiska inspel-

  192. -men också riggar övningar
    och ser till att det ges feedback.

  193. De här mötena tar avstamp i lärarnas
    egna observationer av varandra-

  194. -genom ett observationsschema
    och videoinspelningar i klassrummet.

  195. Det har varit det vinnande
    i det här konceptet.

  196. Det är videoinspelningarna
    och det här observationsschemat.

  197. Nehej...

  198. Kom fel. Där. Ni ser det, va?

  199. Det heter "Communication Supporting
    Classroom Observation Tool"-

  200. -eller "det kommunikationsstödjande
    klassrummet".

  201. Det är ett jättearbete bakom det här.
    Julie Dockrell vid UCL i England-

  202. -som har gått igenom allt om vilka
    evidensbaserade tekniker som finns-

  203. -när det gäller lärmiljön, när
    det gäller lärtillfällen i skolan-

  204. -och när det gäller
    vuxnas interaktioner med barnen.

  205. Exempel på lärmiljöpåståenden
    som lärare ska skatta-

  206. -kan vara
    "har klassrummet optimal ljudmiljö?".

  207. "Finns det öppen planlösning?"

  208. "Finns det enskilda utrymmen
    för gruppaktiviteter?"

  209. Apropå språkinlärningsmöjligheter kan
    det förekomma gemensam bokläsning-

  210. -med en vuxen. Det förekommer
    strukturerade grupparbeten.

  211. Interaktionerna kan handla om att
    "pausar läraren förväntansfullt?".

  212. För att få barnet att svara.
    Det måste man göra med sin kropp.

  213. Det är inte så lätt att veta själv.

  214. Interaktioner, pausering, taltempo,
    expanderar läraren yttranden?

  215. Hur många gånger under en lektion
    kan jag observera att du gör det?

  216. Ja! Då har vi gjort
    en kort fortbildning av 24 lärare.

  217. Då tittade vi mest
    på det icke-verbala hos lärarna.

  218. Det vi fann efter
    den här fortbildningen, var att de...

  219. ...hade mindre röstbesvär
    och mindre risk för utbrändhet-

  220. -och ökad upplevelse av
    "self-efficacy" än en kontrollgrupp.

  221. Nu håller vi på med en fortbildning
    som avslutades i december.

  222. Den är jättestor.
    Vi har testat 224 barn-

  223. -till 22 lärare.

  224. De har fått en utbildning på
    elva veckor. I princip en hel termin.

  225. Om jag ska säga nånting kort om det,
    så lät vi de lärarna-

  226. -lämna in skriftliga beskrivningar
    av åtgärder de skulle göra-

  227. -om de träffade två barn
    med språkstörningar.

  228. De ska beskriva vad de ska göra.

  229. De fick göra det före, efter och
    vid uppföljningen efter tre månader.

  230. När vi gjorde en kvalitativ analys
    av beskrivningarna-

  231. -såg vi tydligt en förändring.

  232. Vi visste inte
    om det var före eller efter-

  233. -men vi ser att lärarna är mycket på
    grupp och lite på individ i början.

  234. Men det händer mycket.
    De tre dimensioner-

  235. -som förändrades-

  236. -var att de gick från det generella
    till det specifika.

  237. De pratade mycket mer om sak
    än process före fortbildningen.

  238. Efter är det mer process. Jag
    har några exempel här som jag ser.

  239. När det gäller glidningen...
    När det gäller aktiviteter-

  240. -kan det stå före intervention
    "läxhjälp, värdegrundande arbete".

  241. Efter intervention står det
    "samtal, öva och förstå situationer".

  242. "Använda sociala berättelser,
    engagera hemmet."

  243. "Försäkra sig om att eleven förstår
    genom att förbereda raster."

  244. Nej! "Förbereda förförståelse
    och undersöka ordförståelse".

  245. "Be eleven upprepa instruktioner,
    gärna med hjälp av andra elever."

  246. Det var roligt att se det här.

  247. "Oj, vilket individfokus det blev!"

  248. Vad lärarna blev mycket bättre
    på att se individer.

  249. Okej.
    Då hade jag tänkt avsluta med...

  250. Hur många minuter har jag kvar? Ja.

  251. Då avslutar jag med några citat
    från fortbildningen. De säger mycket-

  252. -om själva innehållet i den.

  253. En lärare säger: "Jag strukturerar
    instruktioner med visuellt stöd"-

  254. -"och förstår begreppet turtagning."

  255. "Det handlar inte bara
    om att rättvist fördela ordet"-

  256. -"utan om att jag är modell
    i min interaktion med eleven."

  257. En annan säger: "Jag språksätter
    handlingar som eleven gör. Typ:"

  258. "Nu klippte du tyget i två delar
    med saxen."

  259. "Man kan säga
    att du klippte itu tyget."

  260. Nån säger:
    "Att pausa förväntansfullt..."

  261. Jag är strax klar.

  262. "Det betyder att jag markerar
    icke-verbalt, att jag vill ha tyst"-

  263. -"att vi ska lyssna nu
    på den som talar."

  264. "Med min blick, mina gester och
    kanske till och med berör eleven."

  265. Sen säger nån: "Att filma varandra
    och observationsschemat är bra."

  266. "Vi har fått en nytändning.
    Vi fortsätter att spela in varandra."

  267. "Jag vet varför jag gör som jag gör,
    och vad som har vetenskapligt stöd."

  268. Så. Tack ska ni ha!

  269. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Lyssningsansträngning, förståelse och lärande

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Birgitta Sahlén, professor i logopedi, berättar om lyssningsansträngning, förståelse och lärande i klassrummet för barn med hörselnedsättning. Måluppfyllelsen för barn med hörselnedsättning är fortfarande låg, trots hjälpmedel. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Barn med hörselskada, Elever med särskilda behov, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Ensidig hörselnedsättning

Stefan Stenfelt, professor i teknisk audiologi, har studerat ensidig hörselnedsättning och dövhet. Här beskriver han problematiken och de hjälpmedel som finns. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Om nyttan av cochleaimplantat

Elina Mäki-Torkko, professor i audiologi, har studerat nyttan med cochleaimplantat hos vuxna med grav hörselnedsättning. Hon belyser vikten av att hjälpa den här gruppen på grund av de konsekvenser som obehandlad hörselnedsättning leder till. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Lyssningsansträngning, förståelse och lärande

Birgitta Sahlén, professor i logopedi, berättar om lyssningsansträngning, förståelse och lärande i klassrummet för barn med hörselnedsättning. Måluppfyllelsen för barn med hörselnedsättning är fortfarande låg, trots hjälpmedel. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Kognitiv och språklig utveckling

Björn Lyxell, professor i psykologi, har studerat utvecklingen hos döva och hörselskadade barn med cochleaimplantat och eller hörapparat. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Att förstå hur andra tänker och känner

Anett Sundqvist är forskare inom utvecklingspsykologi med bakgrund i logopedi och handikappvetenskap. Här berättar hon om hur inlevelseförmågan utvecklas hos barn med olika funktionsnedsättningar. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Hörselmätningar för hörselskadade barn

Heléne Hjertman, audionom och doktorand inom klinisk och experimentell medicin, berättar om sin forskning kring hörselskadade barns förmåga att höra i störande miljöer. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Panelsamtal om hörselnedsättning, dövhet och kognition

En panel med forskare och professorer svarar på publikfrågor om hörselnedsättning och dövhet. Medverkande: Heléne Lindström, Birgitta Sahlén, Björn Lyxell, Heléne Hjertman och Anett Sundqvist. Moderator: Marina Isaksson Blomkvist. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Integrering av entreprenörskap

Hur ska man hitta former för integrering av entreprenöriellt lärande, både i samarbete med andra högskolor men också regionalt? Malmö högskola har tillsammans med fyra andra högskolor och Tillväxtverket samarbetat för att integrera entreprenörskap och innovation i högre utbildning. Här samtalar representanter för tre av dessa samarbetspartners. Medverkande: moderator Jens Sjölander, Malmö högskola, Magnus Hoppe, Mälardalens högskola och Linda Johansson, Karolinska Institutet. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.