Titta

UR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

UR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Om UR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Föreläsningar och samtal från Hörselnedsättning, dövhet och kognition - en konferens om aktuell forskning. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Till första programmet

UR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition : Kognitiv och språklig utvecklingDela
  1. Barn med CI läser på ett lite
    annorlunda sätt än hörande barn.

  2. Läsningen är mer visuellt betingad.
    Det är mer helordsläsning.

  3. Tack för att jag får komma hit
    och berätta om min forskning.

  4. Det handlar om kognitiv, språklig
    och kommunikativ utveckling-

  5. -hos döva och gravt hörselskadade
    barn med CI.

  6. Jag är verksam i här Linköping
    och delar min tjänst-

  7. -med institutet för specialpedagogik
    på Oslo universitet.

  8. Jag kommer att göra
    en resultatsammanfattning av arbeten-

  9. -som handlar om kognitiv, språklig
    och kommunikativ utveckling.

  10. Det här är en sammanfattning
    av runt 50 studier-

  11. -som vi har publicerat
    i olika tidskrifter.

  12. Det här arbetet har jag bedrivit
    tillsammans med Birgitta Sahlén-

  13. -med Claes Möller i Örebro,
    med Elina och med andra kollegor.

  14. Vår forskning är att studera-

  15. -hur kognitiv, språklig och kognitiv
    utveckling hos hörselskadade-

  16. -påverkas av den auditiva stimulering
    som ett cochleärt implantat ger.

  17. Det har varit vår utgångspunkt.

  18. Arbetet har ägt rum i ett nätverk-

  19. -som Birgitta och jag har drivit
    tillsammans med Claes-

  20. -med omkring 15 seniora forskare.

  21. Vi har varit 15-20 doktorander,
    totalt sett, i gruppen.

  22. Vi har nästan inga doktorander kvar
    för de flesta har nu disputerat.

  23. Cirklarna runt den stora cirkeln-

  24. -visar olika forskningsprojekt.

  25. Det har varit doktorandprojekt
    inom cirklarna runtomkring.

  26. Jag ska sammanfatta
    de resultat vi har-

  27. -gällande kognitiv och språklig
    utveckling-

  28. -utveckling av läs- och skrivförmåga-

  29. -och det som rör intervention,
    eller träning.

  30. Jag har också tittat på utveckling
    hos specifika populationer av barn.

  31. Vilka populationer har det varit?

  32. Det har varit populationer
    med olika typer av dövblindsyndrom-

  33. -framför allt Ushers syndrom

  34. Vad vet vi då om språklig och
    kognitiv utveckling hos dessa barn?

  35. När vi började visste man en del
    om det, men det var väldigt lite-

  36. -jämfört med andra populationer
    av barn med funktionsvariationer.

  37. Man visste mer om språklig utveckling
    och mindre om kognitiv utveckling.

  38. Gemensamt drag i de flesta studier
    vi tittade på var-

  39. -en hög grad av heterogenitet-

  40. -vad det gäller kognitiv och språklig
    utveckling i den här gruppen.

  41. Väldigt få hade en utveckling-

  42. -som var ens i närheten av den hos
    hörande barn med typisk utveckling.

  43. Spannet gick därifrån till dem med
    låg kognitiv och språklig utveckling.

  44. Ursäkta.

  45. Vårt kognitiva fokus
    i de studier vi har gjort är-

  46. -tre olika kognitiva komponenter
    eller kognitiva förmågor.

  47. Det är arbetsminne, lexikal förmåga
    och fonologisk förmåga.

  48. Arbetsminnet är vårt minne
    över kort tid.

  49. Kort tid är 12-17 sekunder.

  50. Lexikal förmåga
    handlar om språklig förmåga-

  51. -och snabbhet i hur man utnyttjar
    olika typer av språklig information.

  52. Att identifiera
    olika typer av språkliga stimuli.

  53. Fonologisk förmåga är
    mer en samlingsterm-

  54. -för vår förmåga att hantera
    olika typer av ljudmässiga aspekter.

  55. De här tre förmågorna är
    centrala förmågor-

  56. -som vi använder när vi kommunicerar
    på olika sätt.

  57. Det är viktiga förmågor
    för all form av kommunikation.

  58. Det är centrala frågor för mer
    sammansatta kognitiva förmågor-

  59. -t.ex. läsförmågan.
    Det är inte en enda kognitiv förmåga.

  60. Arbetsminne och lexikala och
    fonologiska färdigheter finns med.

  61. Man vet
    från andra typer av studier...

  62. ...att de här förmågorna utvecklas...

  63. ...och att auditiv stimulering är
    gynnsam för den utvecklingen.

  64. Det var lite om bakgrunden
    kring våra studier.

  65. Vi går in och ser på hur vi har gjort
    med deltagare och metod.

  66. Vi har testat
    lite mer än 200 barn med CI-

  67. -i åldrarna 6-10 år

  68. Av de barnen har 80 % bilaterala CI.

  69. Genomsnittet för när de fick sitt
    första CI-

  70. -är två år och fyra månader.

  71. Det var en variation
    mellan fem månader och sex år.

  72. Andra CI är tre år. Där varierar det
    mellan sex och nio år.

  73. Vi har tittat på barn-

  74. -som bara har en hörselnedsättning.

  75. Vi har inte tittat på barn med andra
    typer av funktionsnedsättningar.

  76. Vi har renodlat våra populationer med
    att titta bara på de här barnen.

  77. Vi har haft normalt hörande barn
    med typisk utveckling-

  78. -ungefär 200 till antalet,
    som vi har jämfört dem med.

  79. Det testbatteri vi har använt
    är datorbaserat-

  80. -och vi kan använda ljudmässig
    och bildmässig stimulering.

  81. Man mäter hur många rätt man har-

  82. -och hur lång tid det tar
    att generera ett svar.

  83. För att kunna testa ungarna på det
    här sättet måste det här vara kul-

  84. -och de flesta av ungarna tycker
    att det har är ett rätt kul test.

  85. Tittar vi då på våra övergripande
    resultat ser vi att barn med CI-

  86. -presterar generellt sett sämre
    än hörande barn, på en del test.

  87. På andra test är prestationen
    likvärdig eller marginellt sämre.

  88. I andra studier har vi sett-

  89. -att det är en stor spridning när det
    gäller prestation hos barn med CI.

  90. Vi ser oftast-

  91. -att ålder vid implantation är
    kopplad till kognitiv prestation.

  92. Ibland är det en starkare koppling,
    ibland en svagare.

  93. Ju tidigare desto bättre.
    Det är vad vi ser.

  94. Lite mer detaljerade resultat...

  95. Om vi tittar på visuellt arbetsminne-

  96. -är det ingen skillnad mellan barn
    med CI och barn med normal hörsel.

  97. Vi ser lite större skillnad-

  98. -när det gäller generellt arbetsminne
    men det är ingen stor skillnad.

  99. Men när vi tittar på fonologiskt
    arbetsminne, minne för ljud-

  100. -presterar endast en av fem inom
    normalvariationen för hörande barn.

  101. Samma sak om vi tittar på mer
    renodlad fonologisk förmåga-

  102. -att kunna hantera ljud.

  103. Där har närmare en av tio
    en prestationsnivå-

  104. -i linje med hörande barn.

  105. Resultaten jag presenterar-

  106. -är första generationens resultat när
    vi började göra de här studierna.

  107. Det var en rätt hög grad
    av heterogenitet-

  108. -med avseende på när ungarna
    blev implantatopererade.

  109. Vissa fick implantat före ett års
    ålder och andra vid sex-sju år.

  110. På senare tid har vi-

  111. -testat barn som har bilateralt CI-

  112. -som har blivit implantatopererade
    före ett års ålder.

  113. Vi har använd samma test
    som jag har pekat på tidigare.

  114. Vi har avsevärt bättre resultat.

  115. Det är en skillnad
    mellan barn med CI och hörande barn-

  116. -i framför allt fonologiska förmågor
    och fonologiskt arbetsminne.

  117. Vi ser en kraftig förbättring
    av de förmågorna hos barnen med CI-

  118. -när vi har tittat på barn som har
    fått bilateralt CI tidigt.

  119. Men det är ändå en skillnad.

  120. Det är liten eller ingen skillnad
    mellan barn-

  121. -vad gäller kognitiva uppgifter med
    låga krav på fonologisk bearbetning.

  122. Den blir större om det är högre grad
    av fonologisk bearbetning.

  123. Ålder vid implantation
    är starkare kopplat-

  124. -till uppgifter med relativt höga
    krav på fonologisk bearbetning.

  125. Pratar man om kognitiv utveckling
    kan man inte säga-

  126. -att döva barn med CI har en sämre
    kognitiv utveckling än hörande barn-

  127. -men det beror på vad man tittar på.
    Det är inte över hela linjen.

  128. Vi har tittat
    på läs- och skrivförmåga.

  129. Där har vi tittat på två aspekter.

  130. Det ena är avkodning,
    hur man tolkar olika bokstäver-

  131. -och förståelse,
    hur man förstår en text.

  132. Vi ser ibland nån skillnad mellan
    hörande barn och barn med CI-

  133. -när det gäller läsförståelse,
    som är till hörande barns fördel.

  134. Men vad vi mer och mer ser är att ju
    mer homogen population vi studerar-

  135. -desto mindre skillnad är det
    mellan grupperna.

  136. Samma sak gäller fonologisk
    och ortografisk ordavkodning.

  137. Ibland är det ingen större skillnad.
    Oftast är det ingen skillnad alls.

  138. Vad man kan säga är att den grupp
    med barn med CI som vi har testat-

  139. -har en relativt bra läsförmåga-

  140. -trots att de har en mindre bra
    fonologisk förmåga.

  141. Vi var lite förvånade
    över det resultatet.

  142. Fonologiska färdigheter
    är viktiga vid läsning.

  143. Vi börjar få fler och fler studier
    som indikerar-

  144. -att barn med CI läser på ett lite
    annorlunda sätt än hörande barn.

  145. Läsningen är mer visuellt betingad.
    Det är mer helordsläsning.

  146. Vi har publicerat en del resultat
    men är inte riktigt framme än.

  147. Det är starka indikationer på-

  148. -att vi kommer att landa
    på den här typen av slutsatser.

  149. Vi har även gjort en läsintervention.

  150. Det är en träningsstudie
    som rör läsning.

  151. Där har vi tränat
    grafem-fonem-korrespondens.

  152. Att förstå och kunna säga vilket ljud
    en bokstav representerar-

  153. -och vad det ger för ljud.

  154. Att gå från det visuella
    till det fonologiska.

  155. Vi har använt ett träningsprogram
    som heter Graphogame.

  156. Det är ett träningsprogram
    som har utvecklats-

  157. -av läsforskaren Heikki Lyytinen
    och hans kollegor i Jyväskylä.

  158. Programmet har översatts
    till flera språk.

  159. Jag tror man har använt det
    på runt 50 000 finska barn.

  160. Det är
    ett väletablerat träningsprogram.

  161. Det är en klassisk design-

  162. -där man gör
    olika typer av interventioner.

  163. Vi testar dem före,
    efter och lite mer efter.

  164. Det här är ingen klassrumsträning.

  165. Det är en intervention
    som föräldrarna har fått göra.

  166. De har gjort det i hemmet.
    Det är datorbaserat.

  167. De har fått support av logopeden
    Cecilia Nakeva von Mentzer.

  168. Hon har ställt upp som support.

  169. De kunde kontakta henne vid behov.

  170. Vi ser att fonologisk träning-

  171. -verkar ha effekt
    för alla barn som är med i studien.

  172. Magnituden - styrkan - i effekten
    varierade.

  173. Vi ser tydligt att barn med dåliga
    fonologiska färdigheter-

  174. -är den grupp som ökar mest.

  175. Effekten är mer global för barn
    med dåliga fonologiska färdigheter.

  176. De blir bättre på allt
    som har med fonologi att göra.

  177. Barn som har relativt bra
    fonologiska förutsättningar-

  178. -blir bättre
    på olika specifika aspekter i det.

  179. Ett annat
    minst lika viktigt resultat är-

  180. -är att setupen med hemmaträning
    fungerade väldigt bra.

  181. Det är en nödvändig förutsättning att
    göra hemmaträning med de här barnen.

  182. Det gäller all form av kognitiv
    intervention eller kognitiv träning.

  183. För att den ska vara effektiv,
    vad det än är man tränar kognitivt-

  184. -så bör man träna intensivt.
    Men man behöver inte träna så länge.

  185. Man kanske tränar 20 minuter per dag
    5 dagar i veckan i 5 veckor.

  186. Att göra det hemma är mycket bättre
    för det följer familjens rytm.

  187. Man behöver inte åka till nån
    specialskola eller nån klinik.

  188. Det har funkat väldigt bra.

  189. Det lovar gott
    för kognitiva interventioner-

  190. -som man kan göra hemma.

  191. Hur ser framtiden ut då?
    Vi tror att specifik träning-

  192. -utifrån barnens specifika
    förutsättningar är vägen framåt.

  193. Om vi ska summera...

  194. Barn med CI har lägre prestationsnivå
    på en del kognitiva tester.

  195. På andra är prestationsnivån
    likvärdig.

  196. Prestationen varierar med kraven
    på fonologisk bearbetning.

  197. Ålder vid implantation har
    en koppling till kognitiv utveckling.

  198. Ibland är det en stark koppling,
    ibland är den mindre stark.

  199. När vi började med det här såg vi-

  200. -en hög grad av heterogenitet
    i andra studier som hade gjorts.

  201. Vi ser i våra studier-

  202. -efter att ha gjort det här
    i 15 år eller nåt sånt-

  203. -en högre grad av heterogenitet
    tidigare.

  204. Den beror på-

  205. -att vi ser fler barn som
    har bättre prestation än tidigare.

  206. Fonologisk intervention har
    en positiv effekt hos barn med CI-

  207. -och framför allt dem som har mindre
    bra fonologiska färdigheter.

  208. Vi vet en del om barnens
    språkliga och kognitiva utveckling-

  209. -men behöver veta mer för att kunna
    individanpassa aktiviteter-

  210. -utifrån barnens möjligheter-

  211. -och individanpassa hjälpmedel
    och pedagogik och så vidare.

  212. Tittar man på den här gruppen
    så är det en understuderad grupp.

  213. Vi behöver mer forskning
    från flera olika perspektiv.

  214. Då får jag tacka för uppmärksamheten.

  215. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kognitiv och språklig utveckling

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Björn Lyxell, professor i psykologi, har studerat utvecklingen hos döva och hörselskadade barn med cochleaimplantat och eller hörapparat. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Barn med hörselskada, Hörapparater, Kokleaimplantat, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Ensidig hörselnedsättning

Stefan Stenfelt, professor i teknisk audiologi, har studerat ensidig hörselnedsättning och dövhet. Här beskriver han problematiken och de hjälpmedel som finns. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Om nyttan av cochleaimplantat

Elina Mäki-Torkko, professor i audiologi, har studerat nyttan med cochleaimplantat hos vuxna med grav hörselnedsättning. Hon belyser vikten av att hjälpa den här gruppen på grund av de konsekvenser som obehandlad hörselnedsättning leder till. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Lyssningsansträngning, förståelse och lärande

Birgitta Sahlén, professor i logopedi, berättar om lyssningsansträngning, förståelse och lärande i klassrummet för barn med hörselnedsättning. Måluppfyllelsen för barn med hörselnedsättning är fortfarande låg, trots hjälpmedel. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Kognitiv och språklig utveckling

Björn Lyxell, professor i psykologi, har studerat utvecklingen hos döva och hörselskadade barn med cochleaimplantat och eller hörapparat. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Att förstå hur andra tänker och känner

Anett Sundqvist är forskare inom utvecklingspsykologi med bakgrund i logopedi och handikappvetenskap. Här berättar hon om hur inlevelseförmågan utvecklas hos barn med olika funktionsnedsättningar. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Hörselmätningar för hörselskadade barn

Heléne Hjertman, audionom och doktorand inom klinisk och experimentell medicin, berättar om sin forskning kring hörselskadade barns förmåga att höra i störande miljöer. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselnedsättning, dövhet och kognition

Panelsamtal om hörselnedsättning, dövhet och kognition

En panel med forskare och professorer svarar på publikfrågor om hörselnedsättning och dövhet. Medverkande: Heléne Lindström, Birgitta Sahlén, Björn Lyxell, Heléne Hjertman och Anett Sundqvist. Moderator: Marina Isaksson Blomkvist. Inspelat den 21 mars 2019 på Linköpings universitet. Arrangörer: Specialpedagogiska skolmyndigheten och Linnécentrum HEAD.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Säkerhet och ekonomisk utveckling i MENA-regionen

Hur ser befolkningen i Mellanöstern på säkerhetsläget? Vilka är riskerna och möjligheterna ur ett nordiskt perspektiv? Vad säger statistiken oss om det som kallas MENA-regionen? Bi Puranen, generalsekreterare för World Values Survey och forskare vid Institutet för Framtidsstudier, berättar genom siffror. Moderator: Anna Wieslander. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Ricardo - stilbildaren

Adam Smiths ”Nationernas välstånd” fick 1799 börsmäklaren David Ricardo att byta bana. Ricardo är känd för sin teori om komparativa fördelar och för att ha fört in modelltänkandet i nationalekonomin. Men idag precis som då bygger många modeller på felaktiga antaganden.