Titta

SOS - skolan och Sverige

SOS - skolan och Sverige

Om SOS - skolan och Sverige

Antalet människor på flykt i världen har aldrig varit så många sedan andra världskriget. År 2015 kom 160 000 människor till Sverige varav 46 000 av dem var skolbarn. För många nyanlända är det svenska skolsystemet väldigt annorlunda och innebär stora utmaningar. I SOS - Skolan och Sverige ger sig programledaren Siham Abdul Aziz ut i Sverige för att träffa några nyanlända barn och deras familjer. Hur går det för dem i den svenska skolan? Vilka är deras största utmaningar?

Till första programmet

SOS - skolan och Sverige : EshanDela
  1. Om man har kommit ny till Sverige
    eller är på en ny plats-

  2. -tänker jag att det är normalt att
    tycka att det är jobbigt i skolan-

  3. -och att man inte har kompisar
    eller nån att vara med.

  4. Särskilt om de flesta
    pratar ett annat språk.

  5. Det är nu drygt ett år
    sen situationen blev ohållbar...

  6. Antalet människor på flykt i världen
    har aldrig varit så stort-

  7. -sen andra världskriget.

  8. 2015 kom 160 000 människor
    till Sverige.

  9. Jag vill till min familj i Sverige.

  10. 46 000 var skolbarn.

  11. Det som är bäst är matte,
    för det är bra för min tanke.

  12. De ska lära sig ett nytt språk
    och ett nytt skolsystem.

  13. Skillnaden mellan skolor
    i Sverige och Syrien är mycket stor.

  14. Mycket i den svenska skolan
    är annorlunda och innebär utmaningar.

  15. Man pratar inte som i Syrien.

  16. -Skolan...
    -Skolan krockar med föräldrarna.

  17. -...föräldrarna...
    -Det är jättestor skillnad.

  18. -Här har de en demokratisk miljö.
    -...och barnen.

  19. Jag tänkte: "Varför lämnar du mig här?
    Hur ska jag klara mig ensam i skolan?"

  20. Jag heter Siham Abdul Aziz.
    Som modersmålslärare och brobyggare-

  21. -träffar jag varje dag elever
    som är nya i den svenska skolan.

  22. God morgon.

  23. Självklart har de
    en hel del utmaningar framför sig-

  24. -men även många stora möjligheter.

  25. I den här serien träffar jag
    nyanlända barn och deras familjer-

  26. -för att se hur de har det,
    och om vi-

  27. -med hjälp av de bästa experterna kan
    ge nyanlända föräldrar råd och tips-

  28. -så att de på bästa sätt
    kan hjälpa sina barn.

  29. I det här avsnittet
    träffar jag Eshan och hans familj.

  30. Eshan har precis kommit till Sverige
    och börjat i en svensk skola.

  31. Han är väldigt osäker. Hans familj
    försöker förstå hur skolan fungerar.

  32. Och jag träffar Maria och Ahlam som
    trots språk- och kulturskillnader-

  33. -har blivit kompisar
    tack vare sociala medier.

  34. Jag pratar också med elever
    som har varit här ett tag-

  35. -om hur det var
    när de var nya i Sverige.

  36. Nu ska du och jag läsa texten.
    Okej? Är du med?

  37. -Vi har svenska.
    -Vi har svenska.

  38. Det här är Eshans andra vecka
    i en svensk skola.

  39. -Skriver på tavlan.
    -Skriver på tavlan.

  40. -Det blir roligt.
    -Det bl...

  41. Det...blir...roligt.

  42. -Det blir...
    -...roligt.

  43. -...roligt.
    -Roligt.

  44. Att lämna hemlandet och allt som gör
    vardagen trygg för ett annat land-

  45. -med ett nytt språk
    i en annorlunda skola-

  46. -kan kännas otryggt
    för vem som helst.

  47. Eshan har varit här i två veckor.

  48. Jag vet att han har gått i skola.
    Det här är hans åttonde skolår.

  49. Föräldrarna är måna om att det ska
    gå bra i skolan. De stöttar honom.

  50. Okej. Vad har du nästa lektion?
    Vad står det på ditt schema?

  51. Ditt schema? Få se ditt schema.

  52. Ett schema. Vi får se.

  53. -Vart ska du gå nu?
    -Matte.

  54. Matte. Bra. Då hittar du till matten.
    Hämta dina saker och gå till matten.

  55. Ja.

  56. Tack för i dag. Vi ses.

  57. Det här är
    Engelska skolan i Sundsvall.

  58. Här undervisar jag i arabiska som
    modersmålslärare och är brobyggare.

  59. Det betyder att jag är en länk
    mellan skolan och familjerna.

  60. Många gånger är det mycket
    som är svårt att förstå som nyanländ.

  61. Ibland är min viktigaste uppgift
    bara att lyssna.

  62. Det är mitt första brobyggarsamtal
    med Eshan och hans pappa.

  63. Nu har du gått här i två veckor.
    Hur känns det?

  64. -Bra.
    -Bra?

  65. Var den här veckan bättre än förra?

  66. När jag körde honom
    till skolan första dagen-

  67. -påminde det om första dagen
    på förskolan i Syrien.

  68. Det var likadant. Eshan började gråta
    och sa: "Lämna mig inte här".

  69. Det är svårt att bli lämnad. Hur kändes
    det att lämnas första dagen?

  70. Kommer du ihåg vad du sa?
    Vad du tänkte?

  71. Jag tänkte: "Varför lämnar du mig här?
    Hur ska jag klara mig ensam i skolan?"

  72. Hade du nån tanke
    om den svenska skolan?

  73. Att språket skulle bli svårt
    och att jag inte skulle förstå.

  74. Undrade du hur det skulle bli
    när du skulle komma till Sverige?

  75. Jag tänkte på att språket skulle bli
    svårt och att jag inte skulle förstå.

  76. Om jag hade en klasskompis
    som pratade arabiska-

  77. -kunde jag fråga om jag inte förstod
    eller inte visste hur man skulle säga.

  78. -Han hade kunnat hjälpa mig.
    -Han hade hjälpt dig.

  79. Barn som nyss har kommit till Sverige
    kan känna sig ensamma och rädda.

  80. Det är inget konstigt.

  81. På modersmålslektionen i arabiska
    kan Eshan jämföra sina intryck-

  82. -med andra elever
    och förstå att han inte är ensam.

  83. Han får också tips och råd om hur
    skolan fungerar och saker att göra.

  84. -God morgon.
    -God morgon.

  85. -Hur mår ni i dag?
    -Bra.

  86. Prisad vare Gud. Vad är skillnaden
    mellan skolan i landet ni kom från-

  87. -och skolan som ni går i här i Sverige?

  88. Är det nån skillnad?

  89. De har andra kläder där.
    Där har man skoluniform.

  90. -De har skoluniform där.
    -Ja.

  91. De har olika skolor
    för pojkar och flickor.

  92. Är det bra att ha
    pojkar och flickor uppdelade?

  93. -Ibland. Det kan vara bra för friheten.
    -Det är bra med frihet.

  94. Eshan, du har varit i Sverige
    i 20 dagar. Vad är skillnaden?

  95. -Språket och vädret.
    -Språket och vädret. Vad mer?

  96. Kompisarna. Där kunde jag hänga
    med kompisar och prata arabiska.

  97. Här är jag ensam på skolgården.
    Ingen vill vara med mig.

  98. Du kan nog hitta vänner här också.
    Många här pratar arabiska.

  99. -Det finns ett spelrum med datorer...
    -Ja, jag vet.

  100. Om vi har rast samtidigt
    kan vi vara med dig.

  101. Det är viktigt att Eshan
    får hjälp att känna sig trygg-

  102. -så att han vågar
    ta kontakt med nya kompisar.

  103. Forskning visar att skolan är väldigt
    viktig för att ett barn ska må bra.

  104. Självklart är utbildningen viktig,
    men skolan ger också tillhörighet-

  105. -och är en del av normaliseringen,
    att få vara som alla andra.

  106. Jag har samlat några elever
    som har varit här ett tag.

  107. Hur minns de
    sin första tid i Sverige?

  108. Kommer ni ihåg
    första dagen i Sverige?

  109. -Lite. Det var länge sen.
    -För mig var det speciellt.

  110. För mig också.
    Man ska ha ett nytt liv...

  111. Vad är det första
    ni kommer ihåg av den dagen?

  112. -Jag träffade pappa.
    -Var han här före dig?

  113. -Ja.
    -På hur länge hade ni inte setts?

  114. -Typ tre år.
    -Tre år? Hur gammal var du då?

  115. -Jag? Typ tolv.
    -Tolv. Var det speciellt?

  116. Ja, det var det.

  117. Har nån upplevt att man är utanför
    eller känner sig ensam?

  118. Ja, absolut. Det kändes så i början.

  119. Man kunde inte språket,
    kände ingen, visste inget om landet.

  120. Jag var enda invandraren i klassen.

  121. De bara...
    De pratade inte med mig först.

  122. När de fick veta att jag var muslim
    började de snacka med varandra-

  123. -men jag visade att jag är snäll,
    jag började vara glad med dem. Så.

  124. -Trevlig?
    -Ja.

  125. De började komma närmare och närmare.

  126. Du skapade det här att du är
    en fin människa. Du är inte hemsk.

  127. Det är det som kan vara problemet,
    att man visar att man är arg-

  128. -i stället för att förklara, att visa
    att man är en snäll, bra person.

  129. Det kan ju vara nytt för många att
    man är invandrare på många platser.

  130. "Invandrare? Vad nytt?"
    Då ska man visa vem man faktiskt är.

  131. Inte att man visar den dåliga sidan,
    utan att man är som alla andra.

  132. Även vi som har slöja-

  133. -man kanske inte är van
    att se såna personer-

  134. -så att man visar att den här
    personen, med eller utan slöja-

  135. -att det är samma människa, liksom.

  136. Det här med att känna sig osäker
    inför det som är nytt och annorlunda-

  137. -kan även de som är födda här känna.

  138. Om språket är ett hinder måste man
    hitta andra sätt att visa vem man är.

  139. Skolan ser ju barnen en stor del
    av dagen, precis som föräldrarna.

  140. Både skola och föräldrar
    behöver ta ett gemensamt ansvar.

  141. Ser vi barn som inte mår bra så måste
    vi gå vidare och hjälpa barnet.

  142. Det som skolan har, som finns
    på alla skolor, är ju elevhälsan.

  143. Elevhälsan är ofta de första
    som personalen kontaktar-

  144. -när ett barn inte fungerar
    och de inte vet vad de ska göra.

  145. Elevhälsan jobbar väldigt olika.
    Ibland ger dem pedagogerna stöd-

  146. -och ibland kan man ha
    elevhälsosamtal med vårdnadshavare.

  147. Som vårdnadshavare har man rätt att
    kontakta elevhälsan om man är orolig.

  148. Det är inte alltid man kan få hjälp,
    men man kan få lotsning.

  149. Jag är på väg hem till Eshans familj
    för mitt andra brobyggarmöte.

  150. Jag vill veta hur de har det
    och vad de undrar över med skolan.

  151. Den här gången ska jag även träffa
    hans mamma och lillasyster-

  152. -och hans farmor,
    som har varit i Sverige ett tag.

  153. Välkommen.

  154. Eshans pappa kom före den övriga
    familjen och förstår lite mer-

  155. -om hur
    det svenska samhället fungerar.

  156. Trots det vandrar hans tankar ofta
    till hur livet var hemma i Syrien.

  157. Jag känner att jag börjar känna mig
    anknuten till staden och skolan-

  158. -och börjar få kontakt
    med kommunen och människorna.

  159. Men det finns ändå en känsla-

  160. -som får en att känna sig
    inte helt hemmastadd.

  161. Tankarna går tillbaka,
    till där man bodde och hur det var-

  162. -och hur livet såg ut då och hur
    det känns med allt det nya här.

  163. Det är svårt
    att glömma det gamla direkt.

  164. Vad tycker du om skolan i Sverige?
    Gillar du den?

  165. Ja, men inte lika mycket
    som i Syrien.

  166. Nej, där pratade du ju arabiska
    och folk förstod dig.

  167. Här måste du lära dig ett nytt språk.
    Sen kommer skolan att kännas bra.

  168. Nu i början blir det lite svårt,
    men sen blir det perfekt.

  169. Det är inte så svårt. Jag är gammal,
    och jag har lärt mig. Det är lätt.

  170. I början var det svårt,
    mer för honom än henne.

  171. Han är känslig och tillbakadragen
    och vet inte hur han ska uttrycka sig-

  172. -eller anpassa sig,
    eller vem som ska översätta åt dem.

  173. Min dotter säger att de är duktiga här,
    men nån måste ju översätta åt dem.

  174. Det första han frågade i skolan var:
    "Finns det araber här?"

  175. Det är svårt för dem och för mig.

  176. Förr kunde jag ju
    följa deras utveckling-

  177. -men nu kan jag ju inte språket.

  178. -Hur ska jag göra?
    -Hur ska hon fråga läraren?

  179. Hur ska hon fråga om hur det går
    för Eshan i de olika ämnena?

  180. Såna frågor är svåra att ställa-

  181. -för vi har ju också svårt med språket.

  182. I den svenska skolan ska eleven vara
    aktiv i diskussion och kommunikation.

  183. Man ska säga vad man tycker,
    hitta lösningar och göra analyser.

  184. -Är det likadant i Syrien?
    -Nej, ingen vill höra elevens åsikt.

  185. Det kanske är därför de tystnar
    när vi frågar vad de tycker och tänker.

  186. De blir tysta för att de blir förvånade
    över frågan.

  187. De är inte vana vid att nån frågar dem
    om vad de tycker och tänker.

  188. Även om jag som brobyggare
    kan förklara vissa saker-

  189. -så är Eshans föräldrar frustrerade
    över allt som de inte förstår-

  190. -och inte kan ta reda på
    på grund av språket.

  191. Som i Syrien vill Eshans föräldrar
    vara delaktiga i sina barns skola.

  192. Jag lämnar familjen och Sundsvall.
    Lite senare får vi följa med-

  193. -på Eshans utvecklingssamtal, ett bra
    tillfälle att få veta hur det går.

  194. När jag var ny i Sverige
    gick jag knappt utanför dörren.

  195. Språket gjorde att jag inte vågade
    umgås med svenskar som sökte kontakt.

  196. Man brukar säga att barn inte gör
    som vi säger, de gör som vi gör.

  197. För att hjälpa dem våga måste vi
    vuxna visa att det är möjligt.

  198. I dag finns det många nya möjligheter
    att lära känna varandra.

  199. I Stockholm ska jag träffa Maria,
    som vill utvidga sin kompiskrets.

  200. -Är det bra? Vad gör du här?
    -Jag väntar på Ahlam. Vi ska på bio.

  201. -Vem är Ahlam?
    -En kompis, via en app.

  202. Hej!

  203. Hej!

  204. -Hej. Ahlam.
    -Hej. Ni ska på bio. Vad kul.

  205. -Kan vi ta en fika före bion?
    -Absolut, gärna.

  206. Förutom att de har blivit vänner
    och att Ahlam tränar på sin svenska-

  207. -har Maria lärt sig en hel del nya
    saker om Sverige som hon inte visste.

  208. -Hur kom ni i kontakt?
    -Jag laddade ner en app.

  209. Där kunde man äta lunch
    med nån som var ny i Sverige.

  210. -Då träffade jag henne.
    -Oj. Är det så enkelt?

  211. -Det är enkelt.
    -Hur går det till, praktiskt?

  212. Man laddar ner en app och skriver
    vad man är intresserad av.

  213. Jag tror att man fyller i intressen,
    mer allmänna intressen.

  214. -Vad är det som är bra med appen?
    -Man träffar andra än de vanliga.

  215. Det är roligare, man får mer energi
    av att träffa nån annan.

  216. Kanske får man en kompis,
    eller så är det bara en lunch.

  217. -En liten insats kan ge mycket.
    -Det fanns inte på min tid.

  218. -Fanns det ens appar?
    -Det fanns inte ens telefoner.

  219. -Hur länge har du varit här?
    -Nästan fyra år.

  220. Vad är det svåraste
    med att vara ny i Sverige?

  221. Språket var det svåraste för mig.

  222. När vi var i våra länder kände vi
    inte till det svenska språket.

  223. Vi såg filmer på engelska,
    spanska, franska men inte svenska.

  224. När jag kom till Sverige var det
    svårt att kommunicera med andra.

  225. Man vet inte vilken väg man ska ta.

  226. Nu har jag fått lära mig
    att när man träffar svenska personer-

  227. -så börjar man prata om väder,
    till exempel... Du börjar så här.

  228. Ahlam, du lär dig svenska och blir
    bättre och bättre på svenska.

  229. Men vad lär du dig av Ahlam?

  230. Eftersom Ahlam
    är så intresserad av Sverige-

  231. -så lär jag mig ganska mycket
    om Sverige utifrån-

  232. -och hur det är att vara ny.
    Det är supersvårt. Det vet man inte.

  233. -Hur myndigheterna fungerar också.
    -Det vet du bättre än jag.

  234. Man kanske inte har kontakt
    med myndigheter så mycket själv.

  235. Den svenska kulturen.
    Maria bjuder mig på advent...

  236. -Advent.
    -Första advent. Det var i förrgår.

  237. -Okej. Är det första gången?
    -Ja.

  238. -Vad gör man då?
    -Vad gör man på advent?

  239. Var du hemma...? Okej.
    Tänder man första ljuset?

  240. Tända första ljuset,
    äta saffransbullar och pepparkakor...

  241. Okej. Skulle ni rekommendera
    att träffas så här?

  242. -Absolut.
    -Varför?

  243. Det är roligt att skaffa nya kompisar
    och andra än de man träffar annars-

  244. -som har samma jobb
    eller samma bakgrund.

  245. -Ahlam?
    -Det är jättebra.

  246. Jag kan inte
    så mycket om svensk kultur.

  247. Det är bra att ha svenska vänner
    för att komma in i samhället-

  248. -och förstå hur samhället fungerar.

  249. Har du träffat andra än Ahlam
    från andra kulturer?

  250. -Ja, det har jag gjort.
    -Så det är inte första gången?

  251. -Första gången från Eritrea.
    -Ahlam, är det första gången?

  252. -Nej.
    -Vad bra.

  253. Det har gått ett halvår sen Eshan
    kom hit och började i svensk skola.

  254. En ny termin har börjat och det är
    dags för utvecklingssamtal.

  255. -Hej, välkommen.
    -Med på mötet är mentorn och en tolk.

  256. Eshan har fortfarande svårt
    att få kompisar-

  257. -och att känna sig hemma socialt,
    men det går sakta framåt.

  258. Syftet med att barnet
    håller i utvecklingssamtalet-

  259. -är att stärka barnets känsla
    av att äga sin egen lärandeprocess-

  260. -att man själv får sätta ord
    på vad man tycker fungerar bra-

  261. -och vad som är svårt, och att
    föräldern ska lyssna på barnet-

  262. -så att inte bara läraren
    beskriver hur det går.

  263. Vi har pratat tidigare också.
    Vi träffades i förra veckan.

  264. Den här gången fortsätter vi. Eshan
    ska få säga vad han tycker om skolan.

  265. Vi pratade om att ha ett socialt mål.
    Vad säger du, Eshan?

  266. Tanken är att Eshan och hans mentor
    ska sätta upp mål-

  267. -och att de gemensamt ska komma fram
    till hur han ska uppnå dem.

  268. Jag var frustrerad tidigare,
    när jag satt med mina kompisar.

  269. Nu känns det bättre.

  270. Vad kan vi göra
    för att vara mer med kompisar?

  271. -Hur då?
    -Ja, har du nån tanke kring det?

  272. Nej? Då tänker jag så här. På lunchen
    har vi nåt som heter "intramurals".

  273. Då är ju idrottssalen öppen
    under lunchtid så att man kan gå dit-

  274. -och spela fotboll,
    basket eller innebandy.

  275. Jag vill att du deltar i det och
    försöker ta för dig och vara mer med.

  276. Har du varit på det? Nej?

  277. Det är mr Buzuku som har hand om det.

  278. Ja. Kan jag inte be mr Buzuku
    komma och söka upp dig i korridoren-

  279. -så att ni kan gå tillsammans?

  280. Det behövs inte.
    Jag kan gå eller inte.

  281. Jag tycker att du ska gå och prova.
    Du har inget att förlora.

  282. Nej. Det är elever från hela skolan,
    och man gör det som man själv vill.

  283. Idrottssalen är öppen i två timmar.
    Man kan spela, leka och röra på sig.

  284. Det var ett tag sen som jag träffade
    Eshan och hans familj.

  285. Det är en fin höstdag, så familjen
    föreslog en promenad på Norra berget-

  286. -en fantastisk plats
    utanför Sundsvall.

  287. På vägen dit möter jag först
    Eshan och hans syster efter skolan.

  288. -Hur var det i skolan i dag, Eshan?
    -Det var bra.

  289. -Hade ni många lektioner?
    -Bara fyra. Annars har vi fem.

  290. -Vilka ämnen gillar du mest?
    -Matte och idrott.

  291. Ja, de orden låter lika på arabiska.
    "Rijada" och "rijadiat".

  292. -Hej!
    -Hej.

  293. Har ni varit ute och gått?
    Var det trevligt?

  294. Ja, väldigt. Det är en fin dag i dag.

  295. Det är första gången jag ser allt
    så klart. Det är väldigt fint.

  296. I Damaskus hade vi också ett liknande
    berg med utsikt över staden-

  297. -som heter Jabal Qasioun.

  298. Man går upp för berget
    och ser hela Damaskus. Väldigt fint.

  299. Det är precis som när vi står här
    och tittar ut över staden. Fint.

  300. Känner ni att det är nån skillnad
    för Eshan första dagen i skolan-

  301. -jämfört med hur det är nu?

  302. Han känner sig mer säker och trygg.

  303. Han börjar hitta
    och vet vart han ska.

  304. -Det är små framsteg.
    -Men han är fortfarande rädd.

  305. Man måste misslyckas för att lyckas,
    men Eshan tycker att det är svårt.

  306. Eshan påminner mig om mig själv
    när jag började plugga språk.

  307. Jag vågade inte prata-

  308. -utan jag höll mig tyst.

  309. Grammatiken kan bli rätt eller fel-

  310. -men så länge man säger nånting-

  311. -så kommer man fram
    till det man ville säga.

  312. Det är en gladare familj
    än för sex månader sen.

  313. Med hjälp av de mål som sattes upp
    på utvecklingssamtalet-

  314. -stöttande lärare och kloka föräldrar
    känner han sig tryggare i skolan nu-

  315. -även om han fortfarande tycker
    att det är svårt att få kompisar.

  316. I takt med att han lär sig mer
    svenska kommer självförtroendet.

  317. Kanske är det som Eshans pappa säger.
    Man måste misslyckas för att lyckas.

  318. Textning: Peeter Sällström Randsalu
    www.btistudios.com

  319. Översättning: Peeter Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Eshan

Avsnitt 1 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Siham träffar Eshan som är 13 år. Han och hans familj har precis kommit till Sverige från Syrien och han är helt ny i en skola där han känner sig väldigt ensam och osäker. Samtidigt försöker Eshans familj förstå hur det svenska skolsystemet fungerar. Under avsnittets gång följer vi Eshans första tid under sex månader i den svenska skolan. Siham träffar också Maria och Ashlam som trots stora kulturskillnader och språkbarriärer blivit kompisar tack vare sociala medier.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration, Svenska som andraspråk och sfi
Ämnesord:
Emigration, Ensamhet, Immigration, Invandrarelever, Invandrarundervisning, Kulturskillnader, Osäkerhet, Samhällsvetenskap, Skolan, Sociala frågor, Sociala medier, Undervisning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i SOS - skolan och Sverige

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Eshan

Avsnitt 1 av 8

Siham träffar Eshan som är 13 år. Han och hans familj har precis kommit till Sverige från Syrien och han är helt ny i en skola där han känner sig väldigt ensam och osäker. Samtidigt försöker Eshans familj förstå hur det svenska skolsystemet fungerar. Under avsnittets gång följer vi Eshans första tid under sex månader i den svenska skolan. Siham träffar också Maria och Ashlam som trots stora kulturskillnader och språkbarriärer blivit kompisar tack vare sociala medier.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Wafaa

Avsnitt 2 av 8

Siham träffar familjen Alelewi som kom till Sverige från Syrien för fyra år sedan. Krig, flykt och det nya språket är några orsaker till att nyanlända barn ibland placeras i en lägre årskurs än sina jämnåriga klasskamrater - så blev det även för familjens äldsta dotter Wafaa, 13 år. Det var en jobbig process för både Wafaa och hennes familj. Som många nyanlända lämnade familjen allt hemma i Syrien men en sak tog de med sig - sitt teaterintresse.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Qusai

Avsnitt 3 av 8

Över 6,5 miljoner människor har flytt från Syrien sedan kriget bröt ut 2011. För många av dem som lyckades ta sig hela vägen till Sverige är minnena från kriget och flykten ständigt närvarande. Siham besöker en familj som betalade ett ofattbart högt pris när de flydde från kriget i Syrien - deras yngsta dotter omkom när deras flyktbåt sjönk på Medelhavet. Hur påverkas barn som upplevt traumatiska händelser? Vilken hjälp finns för att de ska få en god fungerande vardag här i Sverige?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Muntaha

Avsnitt 4 av 8

Trångboddhet är inget ovanligt för många nyanlända de första åren i Sverige. Efter att ha flytt från krig och osäkerhet kanske det spelar mindre roll. Vardagen måste gå vidare. Siham träffar en familj där tonåringarna Ola och Ali har svårt att hitta studiero och behöver hjälp med läxorna. Men familjens trångboddhet samt att deras mamma Muntaha inte behärskar det svenska språket innebär en del utmaningar. Vilken hjälp finns det att få när det är trångt hemma och de vuxna har svårt med språket?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Alaa

Avsnitt 5 av 8

Den svenska skolan håller isär utbildning och religion. Så hur gör man som nyanländ från ett land där religionen är en del av ens vardag? Hur tar man till sig en ny kultur samtidigt som man behåller sin egen? Vilka rättigheter har man och vilka krav ställer skolan? Siham träffar Alaa och hennes dotter Mirna från Syrien som under deras första tid i Sverige tyckte att det var svårt att göra både och. Siham besöker även modedesignern Iman Aldebe som gjorde karriär tack vare sina två kulturer.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Eli

Avsnitt 6 av 8

Siham träffar en tvåbarnsfamilj från Syrien som hade en tuff start med sin tonåring Eli under sin första tid i Sverige. Både tonårstiden och språkbarriären gjorde det svårt för föräldrarna att hantera läget. Skolan blev lidande och Elis föräldrar kände sig vilsna. Hur gör man som förälder och ny i ett land när ens tonåring gör revolt? Siham möter familjen och pratar om deras uppleveIser och om hur de till slut fick ordning i familjen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Munser

Avsnitt 7 av 8

Varför får många nyanlända barn sämre betyg i Sverige än i sitt hemland? Siham träffar familjen Lutfi vars två äldsta söner Omran och Muhammed fick sämre betyg och kände sig felplacerade när de började i den svenska skolan. Vad gör skolan när språket gör att resultaten försämras? Och hur kan hela familjen lära sig svenska snabbare? Vi följer med när de umgås med sin svenska "vänfamilj".

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSOS - skolan och Sverige

Möja

Avsnitt 8 av 8

Siham åker ut till ut skärgårdsön Möja utanför Stockholm för att träffa en fembarnsfamilj från Syrien. De lever ett annorlunda liv långt från storstaden men barnen stormtrivs och de har snabbt integrerats. Det finns inga andra nyanlända på ön och i skolan går det bara svenska elever. Hur påverkas familjen och barnens språkutveckling av det?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta En bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Systerskapet

Linda och Ida tröttnade på att känna sig osäkra och kränkta av vissa killgäng i skolkorridorerna, därför startade de gruppen Systerskapet på S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna. I den här gruppen kan både tjejer och killar träffas och prata om saker som de har blivit utsatta för. Det kan till exempel handla om sexism och mobbning. De diskuterar också jämställdhet, könsroller och normer. Trots att många i skolan tycker att Systerskapet är ett bra initiativ, finns det också de som jämställer feminism med manshat och därför har Linda och Ida ibland mött motstånd.