Titta

Nyfiken på EU

Nyfiken på EU

Om Nyfiken på EU

I de första programmen möter vi Anders Fogh Rasmussen, tidigare generalsekreterare för NATO och reportern Morten Brink Iwersen på resor i Tyskland, Ungern, Italien, Frankrike, Spanien och Storbritannien. Hur ser dessa länders moderna historia ut? Man talar till exempel om Tysklands eventuella skuld efter andra världskriget. Och hur förhåller sig länderna till unionen i dag? De resterande avsnitten tar, via nyhetsklipp, upp olika aktuella ämnen som till exempel brexit, Gröna västarna och Kataloniens vilja till självständighet.

Till första programmet

Nyfiken på EU : Om världens gränserDela
  1. Det är inte bara i USA
    man pratar om att bygga murar-

  2. -för att hålla kriminella och flyktingar ute.

  3. I Ungern har Orbán byggt
    ett stängsel mot Serbien.

  4. Så här lät det när han
    för några år sen förklarade varför:

  5. Många kritiserar det stängsel
    som just nu uppförs i Ungern.

  6. Er frågar jag: Vad ska jag annars göra?

  7. Hur ska vi egentligen kunna kontrollera
    en 18 mil lång gräns utan ett stängsel?

  8. Vi försvarar inte bara Ungerns gräns-

  9. -utan även Schengens gräns
    och i förlängningen Europas.

  10. Sen dess har Ungern uppfört två tagg-
    trådsstängsel längs gränsen till Serbien.

  11. Gränsen bevakas av
    soldater, gränsvakter-

  12. -och över 3 000 kameror.

  13. Även Israel skyddar sig bakom murar,
    framför allt mot Gaza och Västbanken-

  14. -där stora cementväggar skiljer Israel
    från ockuperade palestinska områden.

  15. Israel kallar det "en säkerhetsbarriär".

  16. Palestina kallar det "en apartheidmur",
    med ett uttryck inlånat från Sydafrika.

  17. Och rätt nyligen skilde Berlinmuren
    Öst- och Västberlin åt med betong.

  18. Berlinmuren och järnridån, som klöv
    hela Europa, var konkreta symboler-

  19. -för det kalla kriget och åtskillnaden
    mellan kapitalism och kommunism.

  20. Muren föll 1989.

  21. Här håller Ronald Reagan sitt historiska
    tal på Brandenburger Tor två år tidigare.

  22. Generalsekreterare Gorbatjov-

  23. -om ni söker fred, om ni söker välstånd
    för Sovjetunionen och Östeuropa-

  24. -om ni söker liberalisering:
    Kom till denna port!

  25. Herr Gorbatjov, riv denna mur!

  26. Välkommen hit, Dorte Andersen, lektor
    i gränsstudier vid Syddansk Universitet.

  27. Du är själv en gränspendlare. Du bor
    i Flensburg och jobbar i Sønderborg.

  28. Poul Grinder-Hansen,
    forskare på Nationalmuseet-

  29. -och expert på murar och befästningar
    under medeltiden och renässansen.

  30. Poul Grinder-Hansen,
    vi har bland annat bjudit in dig-

  31. -för att Trump vill bygga "en mur som är
    lika effektiv som de var på medeltiden".

  32. -Vad tänkte du när du hörde det?
    -Att han vet rätt lite om medeltiden.

  33. När han använder sig av det uttrycket-

  34. -tänker han att medeltiden var primitiv-

  35. -och att man hade murar,
    vilket han ser som positivt.

  36. Men på medeltiden fanns rätt få murar.

  37. Att skilja gränser åt med murar
    var nåt man gjorde långt tidigare.

  38. -Hade man murar på medeltiden?
    -Ja, stadsmurar eller borgmurar.

  39. Man ville alltså försvara
    den plats man bodde på.

  40. Men det var ovanligt med gränsmurar,
    även om vi i Danmark hade Danevirke-

  41. -som uppfördes redan på romartiden-

  42. -och moderniserades av Valdemar I.

  43. Men det var ett undantag på medeltiden.

  44. Dorte Andersen, är murar och stängsel
    ett bra sätt att kontrollera en gräns på?

  45. Det korta svaret är: Ja, det är det.

  46. Murar och alla sorters gränskontroller-

  47. -får alltid en viss effekt.

  48. Men får de den önskade effekten?

  49. Åstadkommer de det man tänkt sig?

  50. Om man ska svara på frågan om muren
    mellan Mexiko och USA skulle fungera-

  51. -så lutar jag faktiskt åt att svara-

  52. -att vissa av dem som vill korsa gränsen-

  53. -skulle hitta ett sätt att göra det
    även om det fanns en mur där.

  54. Vi har tidigare hört säkerhetsexperten
    Henrik Færch, som är vd för Damasec-

  55. -som uppför murar och stängsel, säga-

  56. -att murar och stängsel längs gränser
    är bättre på att hålla invandrare ute-

  57. -än på att hålla kriminella nätverk ute.

  58. Och ett problem som uppstår är-

  59. -att när migranterna
    som vill korsa gränsen-

  60. -blir hindrade av en barriär
    de inte själva kan forcera-

  61. -så tar de hjälp av kriminella nätverk
    för att försöka ta sig över gränsen.

  62. Det som vi har sett i USA är-

  63. -att människosmuggling mellan Mexiko
    och USA har blivit en lukrativ industri.

  64. Vi ska återkomma till det, men först ska
    vi titta på grafik från Washington Post.

  65. Den visar hur antalet gränser-

  66. -där man uppfört stängsel eller murar-

  67. -har ökat explosionsartat sen 2001.

  68. Mätningarna började 1945,
    då murarna var ganska få.

  69. Sen stiger det långsamt fram till 1989,
    då Berlinmuren föll.

  70. Varför ökar det så kraftigt efter 2001?

  71. En faktor som vi använder oss av
    för att försöka förklara det här är-

  72. -att det nog är en reaktion
    på elfte september 2001.

  73. Vi använder terrorhotet som förklaring-

  74. -till varför vi då ser en intensifiering
    av antalet gränskontroller generellt.

  75. Men det beror nog även
    på befolkningsströmmar.

  76. Men om den största orsaken är
    terrorhotet eller folkströmmarna-

  77. -är svårt att svara på.

  78. Båda används som argument
    för starkare gränskontroller.

  79. Men de stora folkförflyttningarna-

  80. -har utan tvivel spelat en roll i
    att gränskontrollerna stärkts.

  81. Poul Grinder-Hansen, de murar som
    uppfördes för flera århundraden sen-

  82. -skulle skilja riken åt. Hur fungerade de?

  83. Vi kan ta romarriket som exempel-

  84. -ett väldigt imperium som varade i flera
    hundra år med murar längs gränserna.

  85. Länge fungerade det faktiskt bra,
    men inte bara tack vare murarna-

  86. -utan också eftersom man höll sig
    på god fot med folk utanför dem.

  87. Det var så man undvek
    att utsättas för angrepp.

  88. Man idkade handel och slöt allianser
    med vissa människor utanför muren-

  89. -och på så vis kunde romarna spela ut
    en potentiell inkräktare mot en annan.

  90. Men så småningom kom folkströmmar
    som fick hela systemet att falla sönder.

  91. Det slutade med att folk norrifrån-

  92. -bröt igenom de här murarna
    och bidrog till romarrikets fall.

  93. Har murar historiskt sett gjort dem
    som lever bakom dem mer trygga?

  94. Murar har utan tvekan varit viktiga
    både reellt men även psykologiskt.

  95. De ger en känsla av samhörighet.

  96. "På utsidan finns 'de andra',
    som vi nu är skyddade mot."

  97. Den psykologiska aspekten bör inte
    underskattas när det gäller murar.

  98. Dorte, hur påverkas en gräns av
    att man uppför en mur vid den?

  99. Det är lite olika. Vad som händer
    beror på de lokala förhållandena.

  100. Men det intressanta är att oavsett
    hur man förändrar en viss gräns...

  101. Om man gör nåt slags ändring-

  102. -vilket kan göras av olika anledningar-

  103. -så kan ändringen få önskad effekt.

  104. Men det kan även ge upphov
    till en massa andra aktiviteter.

  105. Det kan medföra-

  106. -att de aktiviteter som ägde rum
    över gränsen tidigare förändras.

  107. Du nämnde tidigare att det kan
    bana väg för kriminella nätverk-

  108. -som till exempel människosmugglare.

  109. Vad säger den internationella gräns-
    forskningen om Trumps uttalande-

  110. -att muren ska hålla kriminella ute?
    Visar forskningen att det är möjligt?

  111. Forskningen vad gäller just den frågan,
    alltså gränsen mellan Mexiko och USA-

  112. -talar emot att det kommer att lyckas.

  113. Att bygga en mur...

  114. Gränskontrollen i det här området
    har intensifierats de senaste åren-

  115. -och det har medfört att brotten har ökat-

  116. -bl.a. i form av människosmuggling,
    som nu har blivit en stor industri där.

  117. Droghandeln har inte heller minskat.

  118. Varför har det inte hjälpt
    att skärpa bevakningen?

  119. Det är svårt att svara på, men det
    kan vara så att om man försöker-

  120. -att få stopp på en viss aktivitet
    som ett område är beroende av-

  121. -så kommer folk att hitta andra sätt
    att upprätthålla den aktiviteten på.

  122. Om det rör sig om gränser eller lagar-

  123. -så blir det ofta kriminella aktiviteter.

  124. Man hittar alltså nya, olagliga metoder.

  125. Du har studerat livet längs den gräns
    som jag nämnde tidigare här i dag-

  126. -där Orbán har rest ett stängsel -
    den mellan Ungern och Serbien.

  127. Du har upptäckt nånting intressant,
    nämligen att muren, eller stängslet-

  128. -inte bara skiljer människor åt
    utan även gör det motsatta.

  129. Ja, det är en intressant situation.

  130. Båda länder har genomgått
    en europeiseringsprocess-

  131. -och har därför länge förberett sig
    för gränsöverskridande aktiviteter.

  132. Inom EU måste man kunna
    samarbeta över gränserna.

  133. Man har tränat på det, men i och med
    att gränsen nu stängts helt och hållet-

  134. -har myndigheterna fått hitta nya vägar-

  135. -för att upprätthålla samarbetet,
    som nu har blivit mer officiellt.

  136. Så båda ländernas myndigheter
    har kommit närmare varandra?

  137. Poul, den kändaste av alla murar
    är den kinesiska. Funkade den?

  138. Den kinesiska muren
    upprätthölls i alla fall länge-

  139. -men stoppade inga fiender.

  140. Det ironiska med den muren, som upp-
    fördes av Mingdynastin på 1300-talet...

  141. Det som fällde Mingdynastin
    var faktiskt ett internt uppror.

  142. Det var alltså kineser
    som intog Peking och tog makten.

  143. Efter det bröt fienden igenom muren-

  144. -men då hade regimen alltså redan fallit.

  145. Tack för att ni kom, Poul och Dorte!

  146. Översättning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Om världens gränser

Avsnitt 20 av 20

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Om stängsel och murars betydelse som ideologiskt, politiskt och etniskt hinder för "ovälkomna". Samtal med danska experter, bland annat om Mexiko-USA och Ungern-Serbien.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Europeiskt och nordiskt samarbete > EU
Ämnesord:
Europeiska unionen, Förenta staterna, Geografi, Gränsbevakning, Gränser, Immigration, Internationella relationer, Internationellt samarbete, Kulturgeografi, Riksgränser, Samhällsvetenskap, Ungern
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Nyfiken på EU

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Tyskland

Avsnitt 1 av 20

Anders Fogh Rasmussen, tidigare generalsekreterare för Nato, och reportern Morten Brink Iwersen reser till Tyskland för att ta reda på landets betydelse för Europa historiskt och i nutid. I samtal med vinproducenten Egon Müller IV och Daniella De Ridder, tysk socialdemokratisk politiker, diskuteras om öppna eller stängda gränser, om "den tyska skulden", har landet en skuld från andra världskriget, och kan den i så fall gå i arv? Och om bildandet av EU som en garant för "aldrig mera krig".

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Ungern

Avsnitt 2 av 20

Anders Fogh Rasmussen, tidigare generalsekreterare för Nato och reportern Morten Brink Iwersen reser till Ungern. De promenerar längs stängslet mellan Serbien och Ungern och samtalar om Ungerns politiska arv och hur flyktingar behandlas. Flyktingfrågan diskuteras sedan med en politiker på den yttersta högerkanten, en människorättsaktivist och ett antal män på en krog. Viktor Orbán, Ungerns premiärminister, talar inför parlamentet och Morten Brink Iwersen analyserar landets politiska strategi och visualiserar med grafik.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Italien

Avsnitt 3 av 20

Anders Fogh Rasmussen, tidigare generalsekreterare för Nato och reportern Morten Brink Iwersen reser till Italien och tar tempen på landets politiska och ekonomiska tillstånd. De möter ett antal vinproducenter som ger sin syn på EU och Europa och de intervjuar Davide som är ansluten till Femstjärnerörelsen. Femstjärnerörelsen är ett politiskt parti som vill motarbeta korruptionen och vurmar för så kallad direktdemokrati. Morten Brink Iwersen analyserar partiets populistiska knep och visualiserar med grafik.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Frankrike

Avsnitt 4 av 20

Anders Fogh Rasmussen, tidigare generalsekreterare för Nato och reportern Morten Brink Iwersen reser till Frankrike. Vad präglar landet mest, andra världskriget eller det fransk-tyska kriget 1870-71? Är Frankrike det mest EU-vänliga landet inom unionen? Och kan ett starkare EU ge större frihet åt invånarna jämfört med Ungerns och Italiens EU-motstånd? Anders Fogh Rasmussen och Morten Brink Iwersen söker svar på sina frågor genom att bland annat intervjua personalen i en saluhall och en medlem i Emmanuel Macrons socialliberala parti En Marche!

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Spanien

Avsnitt 5 av 20

Anders Fogh Rasmussen, tidigare generalsekreterare för Nato och reportern Morten Brink Iwersen reser till Spanien. I nuläget uppmärksammas landet mest genom Kataloniens kamp för självständighet. Kan Katalonien frigöra sig från Spanien? Vad blir konsekvenserna? Och hur är Spaniens förhållande till katalanska politiker? Vi möter Pablo Bustinduy som anslutit sig till vänsterpartiet Podemos och José María Aznar, före detta premiärminister som företrädde högerpartiet Partido Popular.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Storbritannien

Avsnitt 6 av 20

Anders Fogh Rasmussen, tidigare generalsekreterare för Nato och reportern Morten Brink Iwersen reser till Storbritannien. Landet befinner sig för närvarande i ångest inför brexit, Storbritanniens utträde ur EU. Anders Fogh Rasmussen sammanfattar bakgrunden till landets iver att lämna unionen. Damian Green, före detta vise premiärminister, intervjuas om brexit och varför det brittiska folket röstade för utträde. Och på en lokal pub får vi höra några representanter för folket.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Gula västarna

Avsnitt 7 av 20

Gula västarna är en fransk proteströrelse, som bildades 2018, mot president Macrons politik. Men vad kämpar de för? Intervju med en dansk journalist och nyhetsbilder från konfrontationer mellan Gula västarna och polis.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Rapport från Davos, del 1

Avsnitt 8 av 20

Radiorapport från Davos om Frankrikes president Macron och den politiska blandningen från yttersta höger till yttersta vänster bland Gula västarna.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Vad vill Gula västarna?

Avsnitt 9 av 20

Frankrikes president Macron talar till den franska tv-publiken efter konflikter med Gula västarna. Intervjuer med folk på gatan om Macrons politik och olika förklaringar till missnöjet. Intervju med experter om bakgrunden till Gula västarnas agerande.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Italien, EU och problemen, del 1

Avsnitt 10 av 20

Radiointervju med expert, om Italien och EU samt om den italienska finanspolitiken och migrationen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Italien, EU och problemen, del 2

Avsnitt 11 av 20

Radiointervju med expert om migrationen från Nordafrika till Italien och om andra EU-länders förhållningssätt till migration.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Rapport från Davos, del 2

Avsnitt 12 av 20

Radiointervju med expert om olika länders finansiella stabilitet/instabilitet efter 2008. Dessutom om ländernas ideologier, identitet och förhållningssätt till populismen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Vad vill Katalonien?

Avsnitt 13 av 20

Tv-rapport från demonstration i Barcelona med kommentarer och analys.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Brexit

Avsnitt 14 av 20

Reportage om brexit, bland annat om problemen med nationsgränsen mot republiken Irland, som kommer att stanna i EU. Politisk analys av Theresa Mays utspel i parlamentet och samtal med en brittisk familj som oroar sig för konsekvenserna av brexit.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Rapport från Davos, del 3

Avsnitt 15 av 20

Radiorapport från Davos om brexit, om konsekvenserna för britterna samt om Frankrikes president Macrons förhållande till Gula västarna.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Nationen

Nationalstaten

Varifrån kommer föreställningarna om Sverige och vad som är svenskt? Hur har dessa föreställningar påverkat historien? Skådespelaren och komikern Mustafa Al-Mashhadani träffar Marie Johansson Bergman som berättar om hur hon som barn sattes i fosterhem istället för att få tas om hand av sina släktingar på grund av att de var resande. 88-årige Vello Noodapera berättar om hur han som barn under andra världskriget flydde med båt från Estland och skapade sig ett liv i Sverige. Professorerna Paulina de los Reyes och Sverker Sörlin diskuterar ideologiska och politiska motiv bakom idén om nationalstaten Sverige.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Fejk

Den ituklippta giraffen

Vad är det med vetenskapen, eller framför allt naturvetenskapen som lockar när man vill sälja något? Vad ÄR vetenskap och vad händer om vi inte längre litar på den? Varför uppstår misstro mot långsiktig metodik? Och vad har allt det här att göra med en ituklippt giraff? Det är några av frågorna som Anna Charlotta Gunnarson och Maja Åström tar sig an.