Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Föreläsningar från Flora- och faunavårdskonferensen 2019 med temat: "Natur i förvandling - främmande arter och naturvård". Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019 : Det juridiska landskapet i en värld utan gränserDela
  1. Om man inte får tillåta att de växer
    och om man är straffskyldig för det-

  2. -så ska man plocka bort dem.

  3. Jag ska berätta lite om hur regel-
    verket ser ut kring invasiva arter.

  4. Min utgångspunkt är regelverket
    för invasiva främmande arter.

  5. Jag berör växtskyddslagstiftningen
    och barlastvattenlagstiftningen.

  6. Som ni känner till har vi en förord-
    ning i EU som trädde i kraft 2015.

  7. Den kom ju till...

  8. Man gjorde den dels för att man har
    dessa problem som man uppmärksammar-

  9. -men också för de skyldigheter
    som EU har-

  10. -genom konventionen
    om biologisk mångfald.

  11. Man ska förhindra att arterna
    introduceras inom unionen-

  12. -och förhindra
    och bekämpa spridningen.

  13. Det är syftet med EU-förordningen.

  14. Att hindra att arter kommer in
    och att begränsa spridningen.

  15. Förra året
    fick vi ändringar i miljöbalken.

  16. De ledde till att det nu är straff-
    belagt att bryta mot förordningen.

  17. Det är böter upp till fängelse
    i två år för den som bryter mot den.

  18. Vi har också numera tillträde
    till fastigheter och transportmedel-

  19. -för de som jobbar på en myndighets
    uppdrag med att bekämpa arterna.

  20. Då får man bereda sig tillträde till
    fastigheter, även privatpersoners.

  21. En av de frågor vi får
    är hur det här fungerar.

  22. Även om man har den rätten ska man
    i första hand försöka samverka-

  23. -med personen som har den här arten
    på sin mark eller i sitt vatten.

  24. Men om man inte når
    en samförståndslösning-

  25. -så har myndigheten rätt att gå in.

  26. Sen 1 januari har vi också en svensk
    förordning om invasiva arter.

  27. Den svenska förordningen
    pekar framför allt ut den myndighet-

  28. -som är ansvarig för att göra vad.

  29. I EU-förordningen har man ju förbud.

  30. Ni känner säkert igen dem. Det är ett
    sätt att nå syftet med förordningen.

  31. Vi ska förhindra att arterna kommer
    in och sprids. Ett sätt är förbud.

  32. Man får inte importera dem, hålla
    dem, sälja dem, tillåta dem växa-

  33. -eller släppa ut dem i miljön.

  34. EU-förordningen är direkt tillämplig.
    Det känner ni säkert till.

  35. Men var gäller då de här förbuden?

  36. Den frågan får vi ofta.

  37. De gäller överallt, som förbudet
    att tillåta att de här arterna växer.

  38. De gäller i den mer orörda naturen.

  39. De gäller
    i privata personers trädgårdar.

  40. De gäller i det brukade landskapet-

  41. -så som i skogsmark, i produktions-
    skogsbruket och jordbrukslandskapet.

  42. De gäller i sjöar och i dammar.
    Överallt gäller de här förbuden.

  43. Ett annat sätt att leva upp
    till syftet med EU-förordningen-

  44. -är offentliga kontroller. Då menar
    jag gränskontrollerna som vi har.

  45. I Sverige har Jordbruksverket
    en central roll.

  46. Man har ansvar för de varor som är
    föremål för växtskyddskontroll-

  47. -eller veterinärgränskontroll. Det
    faller på Jordbruksverkets ansvar.

  48. Det ansvaret tar man
    genom att utöka ansvarsområden-

  49. -vid de införselvägar man redan har.

  50. Livsmedelsverket är också delaktigt
    i offentliga kontroller.

  51. Man ansvarar för animaliska livsmedel
    för omedelbar konsumtion.

  52. Tullverket är också centralt
    när det gäller offentliga kontroller.

  53. Ett annat ansvarsområde som är
    väldigt viktigt är fastighetsägarna.

  54. Det gäller alla fastighetsägare,
    från de som har en privat trädgård-

  55. -till statliga, som Naturvårdsverket.

  56. Vi är ägare av stora områden mark
    när det gäller de skyddade områdena.

  57. Det är skogsföretagen
    som har mycket mark.

  58. Det är kommunerna som är markägare.

  59. Men det är även de
    som har rådighet över fastigheter-

  60. -till exempel arrendatorer.

  61. Alla som har rådighet över mark är
    skyldiga att bekämpa de här arterna-

  62. -på den mark man har rådighet över.

  63. Det följer direkt av de här förbuden.
    Man får inte tillåta att de växer.

  64. Om man är straffskyldig för det har
    man skyldighet att plocka bort dem.

  65. Man har en skyldighet att göra vad
    som kan krävas - vad som är rimligt.

  66. Vad som är rimligt
    kan bero lite på vem man är.

  67. Det viktiga att komma ihåg är att man
    ska plocka bort på den egna marken.

  68. Man får inte bekämpa arter
    på nån annans mark-

  69. -utan markägarens tillstånd.

  70. Ett annat sätt att komma åt arterna-

  71. -är genom myndigheternas ansvar
    för utrotningsåtgärder.

  72. Den centrala myndigheten är Läns-
    styrelsen i den svenska förordningen.

  73. Det är en operativ myndighet, alltså
    ansvarig för utrotningsåtgärder.

  74. Det gäller arter som precis kommit in
    eller som inte fått stor spridning.

  75. Då är Sverige skyldig
    att försöka utrota dem.

  76. Då är det Länsstyrelsen
    som är huvudansvarig.

  77. De ska vidta hanteringsåtgärder
    för de arter som har stor spridning-

  78. -eller som omfattas av ett undantag
    från utrotningsreglerna.

  79. Länsstyrelsen ska också vidta
    nödåtgärder, utrotningsåtgärder-

  80. -för de arter som inte finns
    på unionsförteckningen-

  81. -men som skulle kunna hamna där-

  82. -och som Sverige ser angeläget att
    vidta åtgärder mot när de kommer in.

  83. Återställandeåtgärder
    ansvarar Länsstyrelsen för.

  84. Man ska försöka återställa ekosystem
    som har skadats under en invasion.

  85. Helst ska man försöka hjälpa eko-
    systemet tillbaka efter invasionen.

  86. De är också tillsynsmyndighet. Man
    kontrollerar till exempel branschen-

  87. -trädgårdsbranschen, skogsnäring...
    Alla som påverkas av reglerna-

  88. -men också privatpersoner.

  89. Länsstyrelsen är också förvaltare
    av våra skyddade områden-

  90. -och har därigenom rådighet över
    marken och skyldighet att agera där.

  91. Kommunerna är också en central aktör.

  92. I kommuner har man mycket grönområden
    där man planterar växter.

  93. Som vi redan har hört kommer huvud-
    delen av växterna från trädgårdarna-

  94. -och sen smiter de ut i naturen.

  95. Kommunen är central här. Man ska
    tänka på vilka växter som planteras-

  96. -så att man inte tar
    de som finns på listan-

  97. -eller de som blir
    morgondagens problem.

  98. Kommunen är också fastighetsägare.

  99. De kan begära delegation från Läns-
    styrelsen och överta dess roll-

  100. -som den operativa myndigheten. Man
    kan också överta tillsynsansvaret.

  101. Sen har också kommuner
    ansvar för avfallsfrågan.

  102. Avfallsfrågan är en fråga som inte
    är reglerad med de här regelverken-

  103. -men som är central för att få till
    en bekämpning som funkar i praktiken.

  104. Utan ett fungerande system leder be-
    kämpningen till att växterna sprids-

  105. -i stället för
    att man blir av med dem.

  106. Naturvårdsverket och Havs- och
    vattenmyndigheten har också ansvar.

  107. Naturvårdsverket
    är en stor markägare.

  108. Där har vi ett ansvar att tillsammans
    med Länsstyrelsen bekämpa arterna.

  109. NVV och HaV har också en möjlighet
    att ta över det ansvar-

  110. -som Länsstyrelsen har
    för utrotningsåtgärder.

  111. Det gör Naturvårdsverket när det
    gäller levande däggdjur och fåglar-

  112. -och för vattensköldpaddorna,
    de listade arterna.

  113. Vi har ett avtal med mårdhunds-
    projektet som rullar året ut.

  114. De har fått i uppdrag
    att hantera de arterna.

  115. Bilden är åtgärder mot bisam,
    som är en av de arterna.

  116. Projektet hanterar mårdhundar, bisam
    och tvättbjörnar när de kommer.

  117. Nilgåsar... Nilgäss heter det
    så klart, och vattensköldpaddor.

  118. NVV och HaV
    är också ansvariga för att delta-

  119. -och vara med i ett antal processer
    både nationellt och internationellt.

  120. Vi tar fram
    de övervakningssystem som krävs.

  121. I ett nationellt arbete har man
    tagit fram en riskklassificering-

  122. -där NVV och HaV ska ta fram förslag
    på en svensk nationell förteckning.

  123. Vi rapporterar till EU hur arbetet
    går och vi ska tolka och vägleda.

  124. Sen finns det en rad
    andra ansvarsområden, så klart.

  125. När det gäller närliggande områden
    har vi också växtskyddsförordningen-

  126. -som har trätt i kraft. Det gäller
    skyddsåtgärder mot växtskadegörare.

  127. Reglerna börjar tillämpas
    i slutet av året.

  128. Vi har också ett direktiv
    på samma område.

  129. Här har man försökt bygga täta skott
    mellan de olika lagstiftningarna.

  130. EU-förordningen som hanterar
    invasiva främmande arter-

  131. -hänvisar till växtskyddslagen och
    säger att de arter som regleras där-

  132. -inte kan tas upp på
    unionsförteckningen.

  133. Man har också motsvarande
    bestämmelser på växtskyddsområdet.

  134. Man inte kan lista de arter
    som finns på unionsförteckningen.

  135. Barlastvattenlagstiftningen handlar
    om att försöka minimera risken-

  136. -för att främmande arter tar sig
    till unionen genom de barlastvatten-

  137. -som fartygen har.

  138. Regelverken här ser lite olika ut.
    De skiljer sig åt lite grann.

  139. Fartygen får släppa ut
    sitt barlastvatten-

  140. -om det har hanterats
    med en godkänd metod.

  141. Man har rätt att släppa ut vattnet
    när det är behandlat på nåt sätt.

  142. Om det dock finns
    främmande arter kvar-

  143. -så bryter man inte mot lagen om det
    kommer ut främmande invasiva arter.

  144. Där skiljer det sig mot
    EU-regleringen-

  145. -där det är förbjudet
    att släppa ut dem.

  146. Det har man tagit höjd för
    i miljöbalkens straffbestämmelse.

  147. Man säger där
    att det inte är straffbelagt-

  148. -om det här agerandet är tillåtet
    enligt barlastvattenlagstiftningen.

  149. En art som kan följa med vattnet
    är den kinesiska ullhandskrabban.

  150. Jag vill avsluta med en bild
    som är på samma krabba.

  151. Oavsett vilken lag man tillämpar-

  152. -är det just den här situationen
    man vill undvika. Tack.

  153. Tack, Anna.
    Här är en liten bok som tack.

  154. "Nationalnyckeln:
    Ringmaskar och havsborstmaskar."

  155. En fråga innan jag släpper ner dig:

  156. Om jag har ordning på rödlistningen
    och är duktig på min tomt-

  157. -vad gör jag då om grannen tycker att
    det är fint och inte gör nåt åt det?

  158. Är det en listad eller invasiv art
    ska ni prata-

  159. -och försöka lösa det i samförstånd.

  160. Kan jag anmäla grannen
    till nån myndighet?

  161. Ja,
    men först ska man försöka lösa det.

  162. Om det är en art som är listad
    är grannen skyldig att bekämpa den.

  163. Då får man kontakta Länsstyrelsen...

  164. Med mer information till allmänheten
    skulle alla förstå vad som gäller.

  165. Tack så hemskt mycket.

  166. Textning: Linda Eriksson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Det juridiska landskapet i en värld utan gränser

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Anna Sandström, jurist på Naturvårdsverket, går igenom ansvarsområden och skyldigheter när arter invaderar fastigheter och marker. Vem gör vad när invasiva arter och djur väller in? Vilar ansvaret på länsstyrelse, kommun eller enskilda markägare? Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur, Samhällskunskap > Lag och rätt
Ämnesord:
Biogeografi, Biologi, Invasiva arter, Juridik, Naturvetenskap, Sverige
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Invasiva främmande arters ekologi

Nyckelpigor är inte bara söta små insekter. Invasiva arter kan ge omfattande effekter på den biologiska mångfalden, berättar professor Helen Roy utifrån sin forskning i Storbritannien. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Risklistan, Artdatabankens uppdrag

Risklistan är Artdatabankens genomgång av vilka arter som kan ha negativ effekt på den biologiska mångfalden i Sverige. Malin Strand, docent på Artdatabanken, berättar om resultatet. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Det juridiska landskapet i en värld utan gränser

Anna Sandström, jurist på Naturvårdsverket, går igenom ansvarsområden och skyldigheter när arter invaderar fastigheter och marker. Vem gör vad när invasiva arter och djur väller in? Vilar ansvaret på länsstyrelse, kommun eller enskilda markägare? Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Att förutsäga det oförutsägbara

Invasionspotential och ekologisk effekt är självklara begrepp när Artdatabankens risklista får konkreta exempel. Naturvårdsexperten Mora Aronsson presenterar och Britt-Marie Mattsson ställer avslutande frågor om hur vi vanliga människor ska göra för att stå emot. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Regeringens miljöpolitik

Klimat- och miljöminister Isabella Lövin (MP) beskriver regeringens politik utifrån risken för minskad mångfald, kopplat till invasiva arter. Avslutningsvis intervjuar moderator Britt-Marie Mattsson Isabella Lövin. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Faster Agda och kampen mot invasiva arter

Mårdhunden är ett stort problem i Finland och skulle ha kunnat bli det i Sverige också. Mårdhundsprojektet har dock visat att det är möjligt att tillsammans med allmänheten bekämpa en invasiv art. Forskaren Fredrik Dahl från SLU berättar. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Olika invasiva arter innebär olika mycket problem

De finns många invasiva arter, men riskerna skiljer sig mellan arter och mellan land och hav. Mikael Svensson, konsulent på Artdatabanken, håller fram rhododendron som exempel på en växt vi bör bekämpa. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Prioritera invasiva främmande arter i naturvården

Snabbhet är viktigt i kampen mot invasiva växter. Nils Carlsson, Länsstyrelsen i Skåne, ser hur mycket växter som kommer in och hur snabba åtgärder både är billiga och effektiva. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Invasiva främmande arter, spridningens realitet

Barlastvatten i fartyg, grävmassor från vägbyggen, importerade trädgårdsplantor. Tre olika sätt för invasiva arter att sprida sig. Paneldiskussion med Henrik Ramstedt, Transportstyrelsen, Miriam Dovrén, Nya Eriksbo plantskola, och Johan Rydlöv, Trafikverket. Moderator är Britt-Marie Mattsson. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Invasiva arter med positiva effekter, myt eller verklighet?

Hotet från invasiva arter är allvarligt, men vad gör man när man står inför fullbordat faktum? Kan det finnas något positivt med en invasiv art? Åsa Strand, marinbiolog på IVL Svenska miljöinstitutet, berättar om ostronodlingar på västkusten. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Hur man löser ett problem

Karl-Henrik Robèrt, professor vid Blekinge tekniska högskola, berättar om ramvillkoren för att hantera komplexa frågor och hållbarhet. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Pi-symposium våren 2017

Varats förunderliga osannolikhet

Historien om hur människokroppen utvecklas är den mest fascinerande berättelse naturvetenskapen har att erbjuda. Alice Roberts är forskare i anatomi, författare, programledare samt professor vid universitetet i Birmingham. Här tar oss med på en resa som visar hur den vetenskapliga skildringen är mer storartad, mer bisarr och vackrare än någon skapelsemyt vi skulle ha kunnat fantisera ihop. Inspelat den 4 maj 2017 på Playhouseteatern i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

När allt blev suddigt

Mattias drabbats plötsligt av den ärftliga och mycket ovanliga ögonsjukdomen Lhon (Lebers heredetära opticus neuropati). På bara några månader blir han gravt synskadad. Själv är Mattias glad över att han inte fått MS eller en hjärntumör, men människor i hans omgivning är helt förkrossade. Programmet handlar om hur han får vardagen att fungera, hur gitarren plötsligt blir mer intressant än tevespelet och om vännernas betydelse.