Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Föreläsningar från Flora- och faunavårdskonferensen 2019 med temat: "Natur i förvandling - främmande arter och naturvård". Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019 : Prioritera invasiva främmande arter i naturvårdenDela
  1. Ett jättebra arbete har gjorts
    med riskklassificeringen-

  2. -men kommer det in nåt som
    inte hör hemma här, så ta bort det.

  3. Jag slår nog in lite öppna dörrar,
    men vill ändå provocera lite också...

  4. ...som en skåning sig bör.

  5. "Dags att prioritera invasiva
    främmande arter även i Sverige?"

  6. Mitt budskap säger-

  7. -att vi kanske ligger lite efter
    väldigt många andra länder.

  8. Det är ett av de största hoten
    mot biologisk mångfald-

  9. -inhemska ekosystem
    och ekosystemtjänster globalt-

  10. -och takten ökar.

  11. Det hotar de areella näringarna
    och människors och djurs hälsa.

  12. Det har vi redan kommit in på här,
    och kostnaderna blir jättelika.

  13. På ett krympande jordklot,
    där vi reser alltmer-

  14. -och har mer och mer världshandel,
    så ökar den här takten snabbt.

  15. Det finns en stor skillnad
    mellan invasiva arter-

  16. -och till exempel ett oljeutsläpp.

  17. Ett oljeutsläpp vid kusten
    går att sanera.

  18. En art som har fått fäste
    går ofta inte att göra det-

  19. -och vi får bekämpa den
    väldigt länge.

  20. Det kan få hyfsat stora konsekvenser.

  21. Det här exemplet är trevligt
    för att visa storleken.

  22. I USA tog man in från Japan
    en ärt/bönväxt som heter kudzu.

  23. Kudzu hade man
    som trädgårds- och foderväxt-

  24. -men också vid vägbyggen.

  25. I sandiga områden var problemet
    att det blåste upp sand på vägbanan.

  26. Man ville ha nåt som växte snabbt och
    stabiliserade, och det hittade man.

  27. 30 centimeter per dygn
    under växtsäsong.

  28. Tio dagar, tre meter. Tjugo dagar,
    sex meter. Trettio dagar, nio meter.

  29. Efter semestern får man klippa fram
    bilen eller huset med häcksax.

  30. I en skog där det fanns femton-tjugo
    arter har du nu en tät matta-

  31. -över trädskelett och buskskelett.

  32. I New York Times står det om
    "the plant that ate the South"-

  33. -och det kostar
    helt vansinniga summor.

  34. Och det här är bara en art.
    Det kan alltså ta sig ganska bra.

  35. Man får ofta höra när man är ute: "Är
    det verkligen ett problem i Sverige?"

  36. Yes, för i helvete!

  37. Inte minst i Skåne,
    som flödar av fett och honung.

  38. 85 procent av alla transporter
    går in genom Skåne.

  39. Och ni såg Moras bild
    från sandskogen utanför Ystad.

  40. Det är ju trädgårdsnatur...

  41. Det är trädgårdsväxter överallt.

  42. Det är ett jätteproblem. Det djungel-
    liknande är skogarna utanför Höör.

  43. Amerikansk skunkkalla.
    Bladen är så här höga-

  44. -och de släcker ut ganska bra.

  45. Parkslide är en annan art som
    börjar bilda väldigt täta bestånd.

  46. Påverkan är redan stor.

  47. Parkslide
    är mardrömsväxten för husägare.

  48. 2,5 miljard om året kostar den i
    England. Med parkslide på din tomt-

  49. -kan du inte försäkra ditt hus.

  50. Försäkringsbolagen är ointresserade.

  51. Du kan inte sälja det
    genom en mäklare-

  52. -och försäkringsbolagen i Sverige
    har börjat titta i vissa områden-

  53. -om du har parkslide. Den växer bra
    och går knappt att bekämpa.

  54. Den kan knäcka rör, husgrunder
    och asfaltsvägar.

  55. Det finns bilder
    där den går upp i parketten.

  56. Den här rackaren...
    Ursäkta den dåliga skärpan.

  57. Sjögullet.
    Ett antal sjöar, tio i Skåne-

  58. -men den finns i andra län också.

  59. Du bodde vid en sjö
    där du kunde fiska, bada och ro båt.

  60. Och i den här sjön fanns det
    25 inhemska vattenväxtarter.

  61. Nu bor du bredvid vadå?

  62. Du kan inte fiska,
    du kan inte bada...

  63. ...och inte ro båt,
    och det som växte där innan är borta-

  64. -för nu är det
    ett mörkt lock ovanför ytan.

  65. Lupinen har vi redan varit inne på,
    men många av de här förändringarna-

  66. -samverkar
    med den globala uppvärmningen-

  67. -och ett redan utarmat landskap.

  68. Vi hade fullt med slåtterängar förr
    med massor av inhemska blomster-

  69. -och insekter
    som var beroende av dem.

  70. De slogs efter blomningen
    och låg kvar och fröade.

  71. Nu har vi knappt några blomsterängar
    kvar, eller slåtterängar-

  72. -förutom på vägrenen, för den slås.

  73. På många ställen har vi, eller hade,
    eller lite fortfarande-

  74. -artrika vägkanter.

  75. Men om de då fylls med lupiner-

  76. -så går vi från en artrikedom
    i ett smalt habitat-

  77. -men som hänger ihop
    genom landskapet.

  78. Vi går från biologisk mångfald
    till biologisk enfald.

  79. Som många andra invasiva arter
    kan den förändra förutsättningarna.

  80. Det är en kvävefixerare. Även om den
    tas bort har vi förändrat markkemin.

  81. Växter som behöver magra förhållanden
    har svårt att komma tillbaka.

  82. Vi har den förhatliga vresrosen
    som redan har varit uppe.

  83. Sanddyner och de här miljöerna
    med sina arter är väldigt hotade-

  84. -och den här har alla förutsättningar
    att lyckas bra-

  85. -och är fruktansvärt dyr att bekämpa.

  86. Ett EU-projekt i Skåne, Sandlife,
    tog bort vresros från 37 hektar.

  87. Det kostade elva miljoner, och
    om fem år måste vi göra om det igen.

  88. Mårdhundar
    har vi redan varit inne på.

  89. Det...invaderade området-

  90. -är långt större än det område
    där de finns naturligt.

  91. Det trycker på ganska bra i Sverige.

  92. Lite mindre från Finland,
    för där har vi hjälp av vintern-

  93. -men i Danmark ökar de ganska mycket.

  94. Och vi vet att det här...

  95. ...kommer att kunna bli ett stort
    problem om de får fart i söder-

  96. -där det finns mat och varma vintrar.

  97. Men vi har ett mårdhundsprojekt,
    så där har vi en liten garanti ändå.

  98. Men det tar ofta tjugo år innan
    beslutsfattare och folk som jobbar-

  99. -tar in ett nytt, stort miljöproblem.

  100. Det gäller försurningen, växande hål
    i ozonlagret och global uppvärmning.

  101. Det tar tid innan man börjar ta det
    på allvar, men med invasiva arter-

  102. -har det tagit mycket längre tid.

  103. 1958 kom Charles Elton ut med boken-

  104. -"The ecology
    of invasions by animals and plants".

  105. 1958. Allt det vi pratar om i dag
    tar han upp i den boken.

  106. Det här har man vetat jättelänge
    och det har fått motstånd.

  107. Jag har föreläst i femton år
    om invasiva arter.

  108. I början fick jag mycket kommentarer,
    som vi hörde i sången-

  109. -att jag var främlingsfientlig
    och rasist.

  110. Ett extremt kyligt mottagande.
    Jag var "alarmistisk".

  111. Att de här två dagarna är ägnade åt
    frågan visar att vi har kommit långt-

  112. -från den bilden, i alla fall-

  113. -men vi ligger fortfarande
    långt efter så många andra länder.

  114. På Naturskyddsföreningens
    nationella hemsida ser man-

  115. -att frågan får ganska lite utrymme.

  116. Det står:
    "Fem rackare att hålla koll på."

  117. Det är lite roligt. Rackarna är
    mördarsnigeln, lupinen och tre till.

  118. "Rackare" hade man inte sagt om det
    gällde kvicksilver, bly eller olja.

  119. Jag kommer till det.

  120. I den professionella naturvården har
    traditionellt arbete prioriterats.

  121. Det är habitatskydd.

  122. Möjliga förklaringar är att vi älskar
    arter. Vi fågelskådar, botaniserar.

  123. Vi vill kryssa arterna på soptippen
    och se nilgåsen för första gången.

  124. Och vi...

  125. Det är spännande och nytt
    och vi får ett ideologiskt dilemma-

  126. -som har varit så vansinnigt tydligt
    inom naturvården.

  127. Vi kan inte säga
    att det är fel på arter.

  128. Det är lätt att säga att vi vill ha
    en giftfri miljö - inte det andra-

  129. -men kan vi säga
    att en art är ett problem?

  130. Många naturvårdare
    har en äldre ekologisk utbildning-

  131. -och man är fast i habitatskydd.

  132. Nu säger inte jag
    att det inte är viktigt-

  133. -men om vi lägger en miljard på att
    bilda naturreservat och sköta dem-

  134. -och inte kan lägga tio miljoner
    på att stoppa nya arter direkt-

  135. -och så fyller vi reservaten med
    arter som vi får bekämpa "forever"...

  136. Då använder vi inte skattepengarna
    på ett klokt sätt.

  137. Det är ofta orimliga beviskrav.

  138. Det är ett jättebra arbete som har
    gjorts med riskklassificeringen-

  139. -men kommer det in nåt nytt som inte
    hör hemma här, så ta bort det direkt.

  140. Vi behöver inte klia oss i skägget.

  141. En rolig sak är att om det kommer in
    en art som sprider sig kraftfullt-

  142. -så kan man höra ibland att vi måste
    undersöka om det här är skadligt.

  143. Det finns nånting som inte har med
    signifikans och replikat att göra-

  144. -och det är "bloody obvious".

  145. Allting som blir tillräckligt mycket
    som inte fanns innan och som sprids-

  146. -kommer att ha en påverkan. Homo
    sapiens är det bästa exemplet på det.

  147. Och, ja...

  148. Vi tycker att det är lite jobbigt att
    ta tag i det och vill ha tid på oss-

  149. -men här måste vi tänka annorlunda.

  150. Här ska det fan ta mig gå snabbt.

  151. Länsstyrelserna får tänka om.

  152. Vi kan inte säga
    att vi har en ny invasion där-

  153. -men att vi inte har några resurser,
    för vi har budgeterat till annat.

  154. Okej...

  155. Det brinner i den delen av huset, men
    vi har ingen budget för att släcka.

  156. Vi har budget till köksrenoveringen,
    så får vi ta branden nästa år...

  157. Vi måste börja tänka om, tänka nytt.

  158. Och...

  159. All erfarenhet visar: var snabb.

  160. Här är två exempel. Det jag står med
    i handen där är som en tuss svinto.

  161. Sydfyrling kommer från Nya Zeeland
    och bildar ett så här tjockt lock-

  162. -på en vattenyta.

  163. En groda som hoppar från fyra meters
    höjd kan inte komma ner i vattnet.

  164. Det kan inte en anka
    eller en örn heller.

  165. Och vi har ett mörkt lock.

  166. Den bekämpas för enorma summor i
    Europa. Nu finns den i Helsingborg.

  167. Den ska bort. Vi fick pengar
    från HaV, och det kostade 100 000.

  168. Vad hade det kostat ett år senare?
    Två-tre år senare hade det inte gått.

  169. Det hade varit ytterligare en jätte-
    loka, en mördarsnigel... Ja, ni vet.

  170. Samma sak här.
    En annan växt, sidenört-

  171. -som är en av de 49 arter
    som inte får finnas-

  172. -skulle inte kunna växa vilt
    i Sverige i vårt klimat-

  173. -men det gjorde den ändå i Skåne.

  174. Vi bekämpade den med pengar från NVV,
    och det kostade 70 000-

  175. -och nu har vi nog fått bort den. Vi
    måste komma in mer i "action mode"-

  176. -när det gäller det här.

  177. Invasiva arter är ett framgångsrecept
    för att visa värdet av mångfald.

  178. Jag har föreläst mycket om rovdjur,
    viltfrågor och annat-

  179. -men det här är lättast att sälja.

  180. Du får med folk så jäkla lätt och du
    kan få in en mängd viktiga budskap.

  181. Först måste vi säga att det är oss
    det är fel på som flyttar på arterna.

  182. Då har vi blivit av
    med rasiststämpeln, så gör det.

  183. Då slipper ni få den låsningen.

  184. Den inhemska biologiska mångfalden är
    viktig. Vi har ju hört om resiliens.

  185. Den fungerar som ett immunförsvar
    mot arterna.

  186. Jag har medverkat i en studie
    där vi visade-

  187. -att om vi har gott om räv-

  188. -så får den invasiva minken
    det jävligt tufft.

  189. Och kommer då uttern tillbaka
    i det området, så är minken körd.

  190. Den är sämre än räven på land
    och sämre än uttern i vattnet.

  191. I Finland har de ett hyfsat stort
    område med mycket glest med mårdhund.

  192. När vi frågade varför sa de inget,
    men där har de sina vargrevir.

  193. Den svartmunnade smörbulten ökar
    där vi har fiskat ut torsken hårdast.

  194. Det är perfekt mat till en torsk.

  195. Så vi kan få in värdet
    och biologisk mångfald.

  196. Folk förstår det snabbt. Ta vägrenen
    med ängen och det som fanns innan.

  197. Bara lupiner eller en mångfald?

  198. Då kan vi sälja in det.

  199. Vi skapar ett engagemang genom
    att visa att vi stoppar akuta hot.

  200. Vi tar tag i det.

  201. Och kom ihåg att vi ligger långt
    efter England, Irland, Skottland...

  202. Ja, de flesta länder.

  203. När folk trodde att jag var rasist
    jobbade dessa länder aktivt i frågan.

  204. Och vi bor på en halvö.

  205. Därför har vi goda möjligheter
    att stoppa mycket-

  206. -som man inte har om man ligger
    mitt i Europa på samma sätt.

  207. Så jag tror att det är viktigt
    att vi går lite ifrån saktmodet-

  208. -till lite mer "action mode".

  209. -Tack för mig.
    -Tackar.

  210. Du vill ha mer jävlar anamma.
    En och annan svordom kan lätta upp.

  211. -Har jag svurit?
    -Nej, du har bara talat klarspråk.

  212. Du visade med Helsingborg
    att insatser kostar 100 000.

  213. Det är ju småpengar för att hindra.

  214. Är det nåt annat
    som vi borde kasta oss över?

  215. Det är saker hela tiden, men jag tror
    att vi måste ha två strategier:

  216. Dels bekämpa det vi måste enligt EU-

  217. -dels bekämpa annat som är problem
    med en plan, vilket jag inte gillar.

  218. Framför allt ska vi ha en beredskap
    att ta bort vad fan som än dyker upp.

  219. Du ska ut på en väckelsegrej
    från norr till söder, tycker jag.

  220. -Det är nästa steg. Hjärtligt tack.
    -Tack.

  221. Textning: Linda Eriksson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Prioritera invasiva främmande arter i naturvården

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Snabbhet är viktigt i kampen mot invasiva växter. Nils Carlsson, Länsstyrelsen i Skåne, ser hur mycket växter som kommer in och hur snabba åtgärder både är billiga och effektiva. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur
Ämnesord:
Bekämpningsmedel, Bekämpningsmetoder, Biogeografi, Biologi, Biologisk mångfald, Invasiva arter, Lantbruk, Miljöfrågor, Naturskydd, Naturvetenskap, Sverige, Växtodlingslära
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Invasiva främmande arters ekologi

Nyckelpigor är inte bara söta små insekter. Invasiva arter kan ge omfattande effekter på den biologiska mångfalden, berättar professor Helen Roy utifrån sin forskning i Storbritannien. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Risklistan, Artdatabankens uppdrag

Risklistan är Artdatabankens genomgång av vilka arter som kan ha negativ effekt på den biologiska mångfalden i Sverige. Malin Strand, docent på Artdatabanken, berättar om resultatet. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Det juridiska landskapet i en värld utan gränser

Anna Sandström, jurist på Naturvårdsverket, går igenom ansvarsområden och skyldigheter när arter invaderar fastigheter och marker. Vem gör vad när invasiva arter och djur väller in? Vilar ansvaret på länsstyrelse, kommun eller enskilda markägare? Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Att förutsäga det oförutsägbara

Invasionspotential och ekologisk effekt är självklara begrepp när Artdatabankens risklista får konkreta exempel. Naturvårdsexperten Mora Aronsson presenterar och Britt-Marie Mattsson ställer avslutande frågor om hur vi vanliga människor ska göra för att stå emot. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Regeringens miljöpolitik

Klimat- och miljöminister Isabella Lövin (MP) beskriver regeringens politik utifrån risken för minskad mångfald, kopplat till invasiva arter. Avslutningsvis intervjuar moderator Britt-Marie Mattsson Isabella Lövin. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Faster Agda och kampen mot invasiva arter

Mårdhunden är ett stort problem i Finland och skulle ha kunnat bli det i Sverige också. Mårdhundsprojektet har dock visat att det är möjligt att tillsammans med allmänheten bekämpa en invasiv art. Forskaren Fredrik Dahl från SLU berättar. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Olika invasiva arter innebär olika mycket problem

De finns många invasiva arter, men riskerna skiljer sig mellan arter och mellan land och hav. Mikael Svensson, konsulent på Artdatabanken, håller fram rhododendron som exempel på en växt vi bör bekämpa. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Prioritera invasiva främmande arter i naturvården

Snabbhet är viktigt i kampen mot invasiva växter. Nils Carlsson, Länsstyrelsen i Skåne, ser hur mycket växter som kommer in och hur snabba åtgärder både är billiga och effektiva. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Invasiva främmande arter, spridningens realitet

Barlastvatten i fartyg, grävmassor från vägbyggen, importerade trädgårdsplantor. Tre olika sätt för invasiva arter att sprida sig. Paneldiskussion med Henrik Ramstedt, Transportstyrelsen, Miriam Dovrén, Nya Eriksbo plantskola, och Johan Rydlöv, Trafikverket. Moderator är Britt-Marie Mattsson. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Invasiva arter med positiva effekter, myt eller verklighet?

Hotet från invasiva arter är allvarligt, men vad gör man när man står inför fullbordat faktum? Kan det finnas något positivt med en invasiv art? Åsa Strand, marinbiolog på IVL Svenska miljöinstitutet, berättar om ostronodlingar på västkusten. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Hur man löser ett problem

Karl-Henrik Robèrt, professor vid Blekinge tekniska högskola, berättar om ramvillkoren för att hantera komplexa frågor och hållbarhet. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2014

Sex för alla

Inti Chavez Perez är författare, sexualupplysare och hbtq-debattör och har skrivit Lätta sexboken. Han samtalar här med Jenny Lindblad som är redaktör på LL-förlaget om allas rätt till kunskap om sin kropp och sexualitet. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 28 september 2014. Arrangör: Lilla Piratförlaget.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Jag vill vara Norton igen

Behandlingen av leukemi bland barn har kommit långt och idag ser statistiken god ut. Många blir fria från själva cancern. Men biverkningarna av behandlingen kan leda till nya, svåra sjukdomar. 13-åriga Norton är en av dem som blivit fri från cancern men som efter benmärgstransplantationen drabbades av GVHD, en reaktion som slog hårt mot flera viktiga organ. När lungkapaciteten sjönk till halvfart var fotboll och ishockey inte längre att tänka på. Då blev gaming räddningen och genom onlinespel kan han fortsätta ha kontakt med sina kompisar.