Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Föreläsningar från Flora- och faunavårdskonferensen 2019 med temat: "Natur i förvandling - främmande arter och naturvård". Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019 : Faster Agda och kampen mot invasiva arterDela
  1. I Finland skjuter man
    cirka 200 000 mårdhundar per år-

  2. -och dit ville vi inte komma
    i Sverige.

  3. Möt faster Agda. Det är henne
    vi ska prata lite grann om i dag-

  4. -och vad hon kan göra för att hjälpa
    oss med kampen mot invasiva arter.

  5. Ni känner alla igen henne.

  6. Det är kanske en äldre dam.
    Det kan vara en ung dam också-

  7. -som är intresserad av sin trädgård-

  8. -och är ute i naturen
    och tittar på saker.

  9. Vi ska komma tillbaks till Agda
    om ett tag-

  10. -men först tänkte jag att vi skulle
    bekanta oss lite mer med mårdhunden.

  11. Det är inte säkert att alla av er
    har full koll på vad det är för art-

  12. -men så ser den ut.
    Den är ungefär lika stor som en räv.

  13. På bilden ser ni också några av
    de förvaltningsmetoder vi använder.

  14. Ni ser en fälla,
    ni ser en sändare på mårdhunden-

  15. -och bilden är tagen
    av en viltkamera.

  16. Men det är inte det
    vi ska prata om i dag.

  17. Men vidare om mårdhunden så kommer
    den ursprungligen från östra Asien.

  18. Den blev inplanterad i de västra
    delarna av gamla Sovjetunionen-

  19. -mellan 1930 och 1950.

  20. Och den trivdes mycket bra
    i sin nya miljö.

  21. Den spred sig
    och etablerade populationer-

  22. -över en stor del av Europa.

  23. Mårdhunden är oerhört anpassningsbar.
    Den klarar sig i många olika miljöer.

  24. Den är också invasiv. Störst skada
    gör den på markhäckande fåglar-

  25. -i skärgårdar och våtmarksmiljöer-

  26. -men även på amfibier, groddjur.

  27. Längst ner ser ni en bild
    från en åtelkamera i södra Finland.

  28. Ni ser några mårdhundar där.

  29. För mårdhunden är oerhört duktig på
    att reproducera sig.

  30. De kan bli jättemånga.

  31. I Finland skjuter man
    cirka 200 000 mårdhundar per år-

  32. -och dit ville vi inte komma
    i Sverige.

  33. Därför startade vi
    det här Mårdhundsprojektet.

  34. Det började 2008. Egentligen
    startade det 2 år tidigare.

  35. Det var min kollega P-A Åhlén-

  36. -med Naturvårdsverket
    och Melanie Josefsson-

  37. -som drog i gång en förstudie.

  38. Men det var först 2008
    som vi drog i gång projektet i sig.

  39. Då handlade det om kunskaps-
    uppbyggnad och att lära känna arten:

  40. Hur man ska inventera
    och förvalta den.

  41. Samtidigt började vi att förvalta och
    försöka ta bort den så gott vi kunde.

  42. En viktig sak vi lärde oss då var att
    den var otroligt spridningsbenägen.

  43. Vi insåg ganska snart
    att det här fixar vi inte själva.

  44. Vi måste samarbeta
    med länder runtikring oss.

  45. Så vi ansökte om ett EU-projekt,
    som vi fick-

  46. -för att starta ett samarbete
    och en samförvaltning-

  47. -med de andra nordiska länderna
    Finland och Danmark.

  48. Även Norge deltog i det projektet
    som finansiär.

  49. Efter det där projektets avslut
    2013... Projektet var mycket lyckat-

  50. -och det här samarbetet som vi hade
    var också oerhört lyckat.

  51. Så efter det har vi fortsatt
    med Mårdhundsprojektet i alla länder-

  52. -men med nationell finansiering.
    Vi har kvar grupperingen-

  53. -och referensgruppen där vi
    samarbetar med de andra länderna.

  54. Vi träffas två gånger per år, utbyter
    erfarenheter och lär oss av varandra-

  55. -så att vi hela tiden blir bättre och
    bättre på att förvalta mårdhunden.

  56. Den viktigaste delen
    i den rena förvaltningen-

  57. -det är våra professionella jägare
    som vi har i projektet.

  58. Vi har sex stycken som på heltid
    fångar och jagar mårdhundar.

  59. De har under de här tio åren blivit
    otroligt duktiga på sitt arbete.

  60. De har också tagit fram hundar
    som hittar mårdhundar.

  61. Så det är en viktig faktor i
    att vi har lyckats så bra.

  62. Ni ser där också
    på de två graferna...

  63. Den övre är antalet mårdhundar
    som vi har tagit bort.

  64. Det låg kring 100 per år de första
    åren. Nu är det nere på ett fåtal.

  65. Ett 20-30-tal mårdhundar.

  66. Den nedre grafen är
    vår populationsövervakning-

  67. -där vi har 80 viltkameror ute
    under sommarhalvåret i Norrbotten.

  68. Det går också spikrätt nedåt.

  69. De är duktiga på
    att ta bort mårdhundar-

  70. -men vi uppmuntrar också jägarkåren
    att skjuta mårdhundar när de ser dem.

  71. I Norrbotten är 10 000 älgjägare ute
    och jagar älg på höstarna.

  72. De hjälper oss mycket-

  73. -men det är ändå Mårdhundsprojektet
    som fångar de flesta mårdhundar.

  74. Så 62 procent tas
    av våra fältarbetare.

  75. Men 42 procent,
    som ni ser på den högra ringen-

  76. -kommer ursprungligen
    från ett tips från allmänheten.

  77. Då är vi tillbaks till faster Agda.

  78. För så här ser det ut. Vänstra
    bilden, med de svarta prickarna-

  79. -är alla tips som vi fick in
    till projektet under 2018.

  80. Det var drygt 600 tips det året. Vi
    brukar få in 600-1 000 tips varje år-

  81. -på vad folk tror är en mårdhund.

  82. När man använder allmänheten
    måste man kontrollera vad det var.

  83. Vi kan inte lita på nån.
    Inte för att de vill illa-

  84. -utan för att man kanske inte
    kan bättre eller vet bättre.

  85. Det kan vara svårt att se på kvällen.

  86. Så vi kontrollerar
    alla tips noggrant.

  87. Först åker vi ut i fält för att titta
    på platsen och sätta upp viltkameror.

  88. Till slut har vi vaskat fram vilka av
    tipsen som faktiskt var mårdhundar.

  89. De röda fläckarna är de som
    faktiskt var mårdhundar under 2018.

  90. Det är ett 20-tal stycken.

  91. Om det inte var mårdhund, vad var det
    då? Det är en lite intressant fråga.

  92. Så där ser det ut. Grävlingar är
    ganska lika mårdhundar. Rävar likaså.

  93. Och katter. En stor skogskatt.
    Mårdar, uttrar...

  94. Sen blir det annorlunda.
    Farmrävar, klövvilt, bäver-

  95. -järv, hare, hund, iller, lodjur...
    Vi får in allt.

  96. Så det är viktigt
    att kontrollera tipsen.

  97. Man kan inte ta ett tips för
    en sanning. Det måste kontrolleras.

  98. Det är en viktig lärdom
    som vi har fått.

  99. En annan viktig del i att jobba
    med allmänheten och be om dess hjälp-

  100. -det är att man måste hela tiden
    aktivt arbeta med att sprida kunskap.

  101. Att lära folk och allmänhet
    och berätta om invasiva arter:

  102. Vad är problemet?
    Varför vill vi ta bort dem?

  103. Och hela tiden vara ute och prata om
    det, både så här men också i media.

  104. Så vi har en otroligt aktiv
    mediastrategi i vårt projekt.

  105. Vi försöker vara med i media
    så mycket som möjligt.

  106. Vi informerar, sprider kunskap
    och ber folk att rapportera in-

  107. -om de ser nåt
    som de tror kan vara en mårdhund.

  108. Här ser ni en bild på hur det ser ut
    med antalet medieinslag-

  109. -under en tidsperiod.

  110. Ni ser antalet tips,
    hur de kopplar ihop.

  111. Så fort vi har det i media
    får vi in en massa tips.

  112. Ett par dagar senare dör det ut.

  113. Det är så oerhört högt tryck
    på media i dag.

  114. Det som var en stor nyhet i går
    är borta i morgon.

  115. Så det gäller att hela tiden ligga på
    och påminna om-

  116. -att vi vill ha in tips på mårdhund.

  117. Några sista ord...

  118. Det är det här att internationell
    samverkan är oerhört viktigt-

  119. -särskilt om det är en art
    som sprider sig snabbt och långt.

  120. Utan hjälp av Finland och Danmark,
    som trycker ner sina populationer-

  121. -så är risken stor att vi hade haft
    mycket mer mårdhund än vi har i dag.

  122. Allmänheten kan vara
    en viktig framgångsfaktor-

  123. -men man måste hela tiden utbilda,
    uppmuntra och påminna-

  124. -och tipsen måste kontrolleras.

  125. Om man inte kontrollerar dem,
    utan tar det som en sanning-

  126. -då skulle vi ha mårdhund
    över hela Sverige i dag.

  127. En förutsättning för
    att lyckas utrota en invasiv art-

  128. -det är att man har
    en professionell bas.

  129. Man måste ha nån insatsstyrka som har
    kunskap, kompetens och utrustning-

  130. -och som snabbt kan vara på plats
    då det händer nåt.

  131. -Och med det tackar jag för mig.
    -Tackar så mycket.

  132. Först en bok, naturligtvis. Varsågod.

  133. Sen undrar jag: Hur många mårdhundar
    finns det i Sverige ungefär?

  134. Det finns under 100 mårdhundar
    i Sverige i dag.

  135. Jag skulle säga sannolikt närmare 50
    än 100 mårdhundar.

  136. När har du och ditt gäng
    utrotat dem helt?

  137. Aldrig. Eftersom det finns
    så gott om mårdhund i Finland-

  138. -så kommer några alltid
    att sprida sig hit.

  139. Men vi tar bort dem allt eftersom-

  140. -så det kommer aldrig att bli
    några stora populationer.

  141. Varför var ryssarna
    så intresserade av-

  142. -att plantera in dem? Varför
    tyckte de att det var en bra idé?

  143. Ja, men det var en jättebra idé då.
    Det var ingen som såg nåt fel i det.

  144. De gjorde det för att de ville ha
    mer pälsvilt i naturen-

  145. -som folk kunde jaga
    för att få en inkomst.

  146. De planterade ut 9 000
    som förökade sig.

  147. Det var säkert många familjer som
    överlevde tack vare det pälsviltet.

  148. Så då var det ju smart. Ingen tänkte
    att det skulle vara nåt fel.

  149. Och ryssarna i dag? Vad tänker de?

  150. -Ja, det får du fråga dem om.
    -Det är inget som ni pratar om?

  151. Har de samma strategi
    som ni och finländarna har?

  152. Nej, det har de inte.

  153. Det är inte så mycket mårdhund
    på andra sidan gränsen-

  154. -för det är
    mycket kargare landskap där.

  155. Finland är ju uppodlat. På ryska
    sidan är det mest skog och stäpp-

  156. -så mårdhundarna trivs mycket bättre
    i Finland.

  157. Men detta är en framgångssaga.
    Ni har lyckats väldigt väl.

  158. -Men ni kan inte vila på hanen.
    -Nej, det kan vi inte.

  159. Vi har ju tittat på populations-
    utvecklingen och gjort modeller.

  160. I dag är vi nere
    på kanske 50-100 djur.

  161. Om vi inte hade börjat då vi började
    för 10 år sen-

  162. -så skulle vi i dag ha haft
    10 000 mårdhundar i Sverige.

  163. Och de skulle förmodligen
    ha spritt sig ner till halva Sverige.

  164. Då får jag bara säga "good luck".
    Fortsätt och ligg på.

  165. Men när man då ser olika indragningar
    utav anslag och sånt...

  166. -Är det ingenting som drabbar er?
    -Inte än. Det hoppas vi fortsätter.

  167. Det låter bra. Tack så hemskt mycket
    för att du ville berätta.

  168. Textning: Johanna Lidberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Faster Agda och kampen mot invasiva arter

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Mårdhunden är ett stort problem i Finland och skulle ha kunnat bli det i Sverige också. Mårdhundsprojektet har dock visat att det är möjligt att tillsammans med allmänheten bekämpa en invasiv art. Forskaren Fredrik Dahl från SLU berättar. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur
Ämnesord:
Biogeografi, Biologi, Biologisk mångfald, Däggdjur, Invasiva arter, Mårdhund, Naturvetenskap, Ryggradsdjur, Sverige, Zoologi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Invasiva främmande arters ekologi

Nyckelpigor är inte bara söta små insekter. Invasiva arter kan ge omfattande effekter på den biologiska mångfalden, berättar professor Helen Roy utifrån sin forskning i Storbritannien. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Risklistan, Artdatabankens uppdrag

Risklistan är Artdatabankens genomgång av vilka arter som kan ha negativ effekt på den biologiska mångfalden i Sverige. Malin Strand, docent på Artdatabanken, berättar om resultatet. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Det juridiska landskapet i en värld utan gränser

Anna Sandström, jurist på Naturvårdsverket, går igenom ansvarsområden och skyldigheter när arter invaderar fastigheter och marker. Vem gör vad när invasiva arter och djur väller in? Vilar ansvaret på länsstyrelse, kommun eller enskilda markägare? Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Att förutsäga det oförutsägbara

Invasionspotential och ekologisk effekt är självklara begrepp när Artdatabankens risklista får konkreta exempel. Naturvårdsexperten Mora Aronsson presenterar och Britt-Marie Mattsson ställer avslutande frågor om hur vi vanliga människor ska göra för att stå emot. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Regeringens miljöpolitik

Klimat- och miljöminister Isabella Lövin (MP) beskriver regeringens politik utifrån risken för minskad mångfald, kopplat till invasiva arter. Avslutningsvis intervjuar moderator Britt-Marie Mattsson Isabella Lövin. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Faster Agda och kampen mot invasiva arter

Mårdhunden är ett stort problem i Finland och skulle ha kunnat bli det i Sverige också. Mårdhundsprojektet har dock visat att det är möjligt att tillsammans med allmänheten bekämpa en invasiv art. Forskaren Fredrik Dahl från SLU berättar. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Olika invasiva arter innebär olika mycket problem

De finns många invasiva arter, men riskerna skiljer sig mellan arter och mellan land och hav. Mikael Svensson, konsulent på Artdatabanken, håller fram rhododendron som exempel på en växt vi bör bekämpa. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Prioritera invasiva främmande arter i naturvården

Snabbhet är viktigt i kampen mot invasiva växter. Nils Carlsson, Länsstyrelsen i Skåne, ser hur mycket växter som kommer in och hur snabba åtgärder både är billiga och effektiva. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Invasiva främmande arter, spridningens realitet

Barlastvatten i fartyg, grävmassor från vägbyggen, importerade trädgårdsplantor. Tre olika sätt för invasiva arter att sprida sig. Paneldiskussion med Henrik Ramstedt, Transportstyrelsen, Miriam Dovrén, Nya Eriksbo plantskola, och Johan Rydlöv, Trafikverket. Moderator är Britt-Marie Mattsson. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Invasiva arter med positiva effekter, myt eller verklighet?

Hotet från invasiva arter är allvarligt, men vad gör man när man står inför fullbordat faktum? Kan det finnas något positivt med en invasiv art? Åsa Strand, marinbiolog på IVL Svenska miljöinstitutet, berättar om ostronodlingar på västkusten. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Hur man löser ett problem

Karl-Henrik Robèrt, professor vid Blekinge tekniska högskola, berättar om ramvillkoren för att hantera komplexa frågor och hållbarhet. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2014

Sex för alla

Inti Chavez Perez är författare, sexualupplysare och hbtq-debattör och har skrivit Lätta sexboken. Han samtalar här med Jenny Lindblad som är redaktör på LL-förlaget om allas rätt till kunskap om sin kropp och sexualitet. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 28 september 2014. Arrangör: Lilla Piratförlaget.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Korsettflickan

Skolios är en åkomma som innebär att ryggraden kröker sig. Ungefär 3 av 1000 barn som föds i Sverige varje år får skolios. Majoriteten av dem är flickor. I värsta fall måste ryggraden stelopereras. För att stoppa krökningen tvingas många barn och ungdomar bära en korsett 20 timmar om dygnet. En sådan korsett bär 14-åriga Linnea, dag och natt, i skolan och hemma. Men 4 timmar om dygnet får hon lägga korsetten åt sidan och göra det hon älskar allra mest - träna cheerleading.