Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Föreläsningar från Flora- och faunavårdskonferensen 2019 med temat: "Natur i förvandling - främmande arter och naturvård". Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019 : Invasiva främmande arter, spridningens realitetDela
  1. Det som har växt extra bra
    och varit extra härdigt-

  2. -har varit positivt laddat.
    Nu kanske vi måste tänka tvärtom.

  3. Henrik Ramstedt, Transportstyrelsen.

  4. Vad är de största problemen
    i fråga om invasiva arter som ni ser?

  5. Vår roll är att förhindra spridningen
    av främmande arter med fartyg-

  6. -med fartygs barlastvatten
    och genom påväxt på fartygsskrov.

  7. Det är den viktigaste frågan
    vi har på vårt bord-

  8. -och arbetar internationellt med för
    att få fram internationella regler.

  9. Problemet med främmande arter
    är också internationellt.

  10. Internationell samverkan är viktig
    för att lösa problemen.

  11. Det kommer ett fartyg
    från Indiska oceanen-

  12. -och lägger till i Lysekil.
    Vad kan det ha med sig?

  13. Jag är ingen artexpert-

  14. -men det har med sig barlastvatten
    som har tagits upp i en hamn i Asien.

  15. Det vattnet släpper man ut i Sverige
    när man justerar sin last o.s.v.

  16. Med det kan det komma arter som kan
    ställa till problem i Sverige.

  17. Det måste man ha fattat
    för länge sen, enligt Nils Carlsson.

  18. Ja, absolut. Man jobbar ju inom det
    internationella fartygsorganet IMO-

  19. -där frågan väcktes på 80-talet. Man
    såg stora problem i Kaspiska havet.

  20. Det är snart 40 år sen. Och vi är
    sist på bollen, släpper inte sargen.

  21. Om man ska jobba internationellt
    tar det lång tid.

  22. Men man beslutade om
    en internationell konvention 2004-

  23. -som trädde i kraft 2017.
    Så nånting har i alla fall hänt.

  24. I Sverige har vi jobbat hårt
    för att det ska gå snabbare.

  25. Vi ratificerade konventionen tidigt.

  26. Flera länder måste ratificera den
    för att den ska träda i kraft.

  27. Tyvärr hjälper inte
    nationella insatser särskilt långt.

  28. Styr pengarna här också?
    Kostnaderna för rengöring?

  29. För rederierna innebär det kostnader.

  30. Befintliga fartyg är inte byggda...

  31. För att åtgärda problemet krävs det
    reningsutrustning ombord på fartygen.

  32. Fartygen är inte byggda för det
    från början. Det är väldigt kostsamt.

  33. Det krävs resurser för att sköta
    systemen, så det innebär kostnader.

  34. Trafikverket bygger väger och
    transportsystem över hela Sverige.

  35. Vad ser du som det största problemet
    med invasiva arter?

  36. Dels att vi är en vektor
    för att sprida arterna.

  37. Dels att vi har satsat mycket pengar
    på artrika infrastrukturer.

  38. Järnvägs- och vägkantsmiljöer
    som långsamt går förlorade-

  39. -för dessa frågor är svårhanterade.

  40. Vad vill du ha för stöd för att
    bättre kunna hantera problematiken?

  41. Vi har kommit en bit med lagstift-
    ningen och det har kommit listor.

  42. Men vi måste fortfarande
    få ut detta i praktiken.

  43. Hur löser vi problemen
    ute i realiteten?

  44. Ett exempel är att vissa av de arter
    vi bekämpar säljs i plantskolor.

  45. Folk planterar lupiner i vägkanterna
    fast vi gräver upp dem.

  46. Vi befinner oss i
    en tveksam situation.

  47. Vem springer ut och planterar
    lupiner? Kreti och pleti?

  48. Man kanske har lite extra lupiner
    över från trädgården.

  49. Man gör det nog med gott uppsåt.

  50. -Är det på grund av okunskap?
    -Ja.

  51. Vem ska ta på sig ansvaret för att
    sprida den här kunskapen om lupiner?

  52. -Vem ska ta hand om det?
    -Vi alla har ett ansvar.

  53. Vi måste börja samverka mycket mer.

  54. Om vi jobbar i en kommun
    som inte bekämpar lupiner-

  55. -kanske vi inte gräver bort dem.

  56. Lupiner från närområdet
    tar sig ändå in i vägkanten.

  57. Vissa länsstyrelser
    prioriterar frågan. Andra inte.

  58. Alla måste enas om
    vilka åtgärder som ska prioriteras.

  59. Kommer vi att få bort alla lupiner?
    Tveksamt. Var behövs resurserna mest?

  60. Vi såg också såna saker
    som var farligare än lupiner.

  61. Ser ni också invasiva arter
    som växer sig stora snabbt?

  62. Park- och jätteslide är problem.

  63. Många gånger bedriver vi skötsel
    - vi slåttrar eller bekämpar växter -

  64. -så att de inte hinner etablera sig
    till de enorma nivåer som vi såg här.

  65. Det är t.ex. viktigt för
    inbromsningssträckan med en fri räls.

  66. De är absolut stora problem.

  67. Förra sommaren såg vi
    att vissa av dem satte frön i Skåne.

  68. Förmodligen är det hybrider, men vad
    händer om de förflyttar sig med frön?

  69. Då kan problemet växa.

  70. Vad säger du
    som kommer från plantskolevärlden?

  71. Det har funnits lite nålstick
    mot er som har plantskolor.

  72. Att ni plockar in sånt som inte borde
    finnas och sprider det i trädgårdar.

  73. Det skulle underlätta om...
    Det här är ju bara förslag.

  74. Lupinen är inte förbjuden ännu.

  75. Om det kommer vidare snabbt och blir
    ett förbud blir det lättare för oss-

  76. -att säga nej när folk
    frågar efter dem.

  77. Vissa säger
    att det finns olika sorters lupiner-

  78. -varav vissa inte är invasiva.

  79. Vi har mycket information
    som måste komma ut.

  80. Vad ser du i plantskolan som folk
    efterfrågar till sina trädgårdar-

  81. -som du vet inte är riktigt bra,
    men som du, eller andra, säljer ändå?

  82. Inom vår bransch är vi
    lite avvaktande än så länge.

  83. Vi vet inte riktigt vad som gäller.

  84. Vi håller med om att vissa arter är
    potentiella hot som inte ska spridas.

  85. Men de senaste 50, 70, 100 åren-

  86. -har vi mest jobbat med
    kultivarer, sorter, hybrider.

  87. Kommer de också att omfattas
    av eventuella artförbud?

  88. Vad tänker du på för nåt då?

  89. Till exempel korallkornell,
    Cornus alba.

  90. Den finns med på risklistan
    som ett extra högt hot, tror jag.

  91. Där finns det enormt många sorter:
    vitbrokiga, gulbrokiga, stora, små.

  92. Blir alla förbjudna
    eller bara den rena arten?

  93. Det skulle underlätta
    för oss att få såna indikationer-

  94. -för då kan vi förbereda
    en omställning av produktionen i tid.

  95. Av den här risklistans... Hur många
    hundra var det nu? Det vet jag inte.

  96. Det är hundra växtarter som är
    "high risk" eller "extra high risk".

  97. Av dem är 35 arter-

  98. -som har väldigt stor betydelse för
    den svenska plantskoleproduktionen.

  99. Om man gick ut för 60 år sen-

  100. -för att köpa nåt till sin täppa
    så hade plantskolan X antal arter.

  101. Men sen kom det influenser
    från andra delar av världen.

  102. Känner ni er pressade av kundtrycket?

  103. Det första journalister frågar mig
    är: "Vad har ni för nyheter i år?"

  104. Det är nummer ett-frågan. Det är det
    alla vill se i mässmontrar och så.

  105. Nyintroduktionerna är viktiga för oss
    som företagare och som bransch.

  106. Vi pratar mycket i branschen
    om de här frågorna.

  107. Vi vill inte göra nåt
    som är skadligt för svensk natur.

  108. Men inför en nyintroduktion
    kanske man behöver ett kriterium:

  109. Ska vi även titta på invasiviteten
    redan innan?

  110. Vi provodlar ju växter på olika
    ställen i Sverige för att se...

  111. Det där som har växt extra bra
    och varit extra härdigt-

  112. -har varit positivt laddat
    och nu kanske vi måste tänka tvärtom.

  113. I alla branscher finns det
    mer eller mindre seriösa aktörer.

  114. Finns det inom er bransch oseriösa-

  115. -som inte tänker som du,
    att man ska prova, titta och fundera?

  116. Vår bransch är uppdelad i tre,
    kan man säga.

  117. Vi som är svenska producenter
    har ganska bra koll.

  118. Vi har framför allt
    egna system för svensk produktion.

  119. Sen har vi fackhandeln,
    där de stora kedjorna ingår.

  120. De direktimporterar väldigt mycket.

  121. Över 80 procent av utbudet
    i trädgårdsfackhandeln är importerat.

  122. Allra mest hos de stora kedjorna.

  123. Sen har vi de stora fritidsodlarna.
    Fritidsodlingen i Sverige är enorm.

  124. De byter växter med varann.

  125. Det är nog olika. I mina ögon
    är det största hotet direktimporten.

  126. Om vi tittar på direktimporten,
    vad har vi då fått in-

  127. -förutom mördarsnigeln? Finns det nåt
    annat som har kommit in på det viset?

  128. Det första som slår mig
    är inte växter utan växtskadegörare.

  129. Vi har fått in riktigt elaka saker.

  130. Ännu har vi inte fått in
    nån asiatisk långhorning.

  131. Det hade man i Finland i vintras.

  132. Du sitter i Transportstyrelsen och
    tittar på den problematik som finns.

  133. Man antog alltså konventionen 2004-

  134. -och 2017
    började man valhänt hålla på.

  135. Sker det med kraft att man imple-
    menterar besluten och åtagandena?

  136. Finns det viten att utmäta
    om man inte sköter sig?

  137. Vi är tillsynsmyndighet
    för sjöfarten-

  138. -och kommer att kontrollera att far-
    tygen efterlever konventionens krav.

  139. Vi har möjlighet
    att utdela sanktionsavgifter-

  140. -och förhindra
    att fartygen bryter mot reglerna.

  141. Skulle man kunna förbjuda fartyg som
    man säkert vet inte klarar av detta-

  142. -att anlöpa svenska hamnar?

  143. Inte exakt så, kanske.
    Men det sker redan i dag.

  144. Fartygen måste uppfylla olika krav.

  145. Om dessa inte uppfylls
    kan man lägga dem i en hamn-

  146. -tills problemen är åtgärdade.

  147. Det borde man kunde tillämpa även
    när det gäller barlastkonventionen.

  148. En mängd arter
    har kommit in och tagit över.

  149. Hur ser det ut i våra farvatten?
    Det finns maneter, krabbor-

  150. -musslor, ostron och allt möjligt.
    Finns det möjlighet att bekämpa dem?

  151. Jag är ingen expert,
    men jag vet att det är svårt-

  152. -att åtgärda nåt
    när en art redan har etablerat sig.

  153. Det är förmodligen svårare
    i vatten än på land.

  154. Det gäller att hindra dem i tid.

  155. Finns det nåt som du har hört talas
    om som vi absolut inte vill ha hit?

  156. Nej. Det finns många oönskade arter.

  157. När ni har ett stort
    infrastrukturprojekt, känner ni då-

  158. -att ni har nånstans
    att gå och få råd-

  159. -för att se till att den här typen av
    växtlighet inte ska ta över alltihop?

  160. Vi saknar bra metoder. Så är det ju.

  161. Man har pratat med nån kommun som har
    nån lösning som man har testat.

  162. Vi behöver tillsammans samlas upp och
    försöka komma fram till bra metoder.

  163. -Vem ska samordna arbetet?
    -Alla som vill bör samarbeta.

  164. Det här är en jätteviktig fråga.

  165. -Är Naturvårdsverket en bra...?
    -Vi samarbetar redan lite med dem.

  166. Vi tittar på jättebjörnlokan,
    men jag skulle gärna samarbeta mer.

  167. -Ni tittar på jättebjörnlokan?
    -Skötselmetoder för den.

  168. -Den växer ju snabbt, tänker jag.
    -Vi har bättre saker för oss än så.

  169. Jag utgår från det.

  170. En väldigt viktig aspekt
    är att vi flyttar mycket massor.

  171. Det är en stor källa till problem.

  172. Här saknar vi riktlinjer
    för hur frågan ska hanteras.

  173. Hur ska vi veta om massan vi köper
    är fri från invasiva arter?

  174. Hur ska vi hantera
    artinvaderade massor? Som avfall?

  175. Vilken kommun tar emot invasiva arter
    och garanterar ickespridning?

  176. -Vi har många såna praktiska problem.
    -Vad gör ni, då?

  177. Ibland har man grävt ner massorna
    två meter och täckt över dem med duk.

  178. -Är det bra?
    -Det beror på omständigheterna.

  179. Om ett naturreservat ligger intill
    är det kanske en jättebra åtgärd.

  180. I andra fall
    är åtgärden kanske helt onödig.

  181. Miriam, du efterlyser också
    lite mer konkreta besked.

  182. Man skulle kunna ha
    en manual att titta i.

  183. Skulle det hjälpa
    mot det som importeras också?

  184. Ja. Absolut. Att den här listan
    antas av Naturvårdsverket-

  185. -och att Naturvårdsverket beslutar
    och beskriver hur förbudet gäller.

  186. Det skulle underlätta.
    Det skulle ge incitament-

  187. -till att rådge allmänheten om att
    "nu får du inte plantera det här."

  188. Det gäller även
    projektörer, arkitekter-

  189. -alla som upprättar
    växtförteckningar.

  190. Det är viktigt att vi får med oss
    landskapsarkitekterna i dessa frågor.

  191. Vad ska vi plantera och inte?

  192. Och att man på utbildningsnivå intro-
    ducerar riskklassificeringslistan-

  193. -och föreslår andra sorter.

  194. Vi planterar också en massa grejer
    när vi bygger nya vägar.

  195. Vägkanten måste ha nån form av
    vegetation. Annars rullar allt bort.

  196. När jag säger till en entreprenör-

  197. -att jag vill ha svensk proveniens
    på nåt finns det inte.

  198. Brukar man vilja experimentera
    med fräcka och nya grejer också?

  199. Ja, man vill ju pryda bullerplank,
    till exempel.

  200. När man sår ut gräs är det nästan
    omöjligt att ha svensk proveniens-

  201. -så vi tar in utländskt material.

  202. Det kan vara svenska sorter
    som har odlats upp i Kanada-

  203. -som tas tillbaka och sås här
    och har svensk proveniens.

  204. Men det innebär många riskmoment.

  205. Om vi sår ut utländska gräs
    är de genetiskt invasiva.

  206. Det är vindpollinerande arter
    som sprider sig rakt ut.

  207. Det är imponerande att Trafikverket,
    vars huvudansvar är infrastrukturen-

  208. -också ska ta på sig det här.

  209. Varför finns det inte nåt slags
    myndighet som man kan vända sig till?

  210. "Vad får vi sprida i vägkanten? Var
    dumpar vi allt det vi gräver upp?"

  211. Finns det nån dialog mellan er
    och alla möjliga myndigheter-

  212. -för att få till riktlinjer?

  213. Kring massahanteringen?

  214. Den vill vi gärna ha mer dialog
    kring. Vi famlar mycket där.

  215. Det finns en massa andra aspekter
    i massahantering.

  216. Det är väldigt dyrt.
    Vi släpper ut mycket koldioxid.

  217. Det är en infekterad fråga för de
    flesta projekt, för den är svårlöst.

  218. Att det kommer invasiva arter med
    skapar spänning.

  219. Att då inte ha lösningar att presen-
    tera gör att vi tappar legitimitet.

  220. Den där tredjedelen som vi väntar på
    i budgeten kanske kan gå till det?

  221. Du talar om växter och plantor som
    importeras och ofta kostar mindre.

  222. Plantskolans produkter verkar ibland
    dyra i jämförelse med kedjornas.

  223. Bidrar det till svårigheterna-

  224. -att få till
    nån gemensam struktur och linje?

  225. Just i dag är inte importerat
    material billigare än svenskt.

  226. Det har vår krona sett till.

  227. Problemet är att vi är för få och
    för små i Sverige som producenter.

  228. Växterna räcker inte till. Därför
    måste vi importera så stora mängder.

  229. Det vi också är intresserade av
    från branschens sida-

  230. -är att höra hur Naturvårdsverket
    har tänkt sig Sveriges geografi.

  231. Väldigt mycket verkar vara invasivt
    i Skåne.

  232. Det kanske är trädgårdsentusiastens
    sista hopp i Norrbotten.

  233. Vresrosen tar sig inte så bra norrut.

  234. I zon 6-7 får den ju vinterskador.

  235. Där behöver vi också lite mer kunskap
    och riktlinjer för hur vi ska tänka.

  236. Skulle ett förbud mot Rosa rugosa
    gälla för hela Sverige?

  237. Ni efterlyser alla
    nåt slags struktur, nån myndighet-

  238. -som pekar med hela handen.

  239. De får gärna peka med hela handen.

  240. -Vem ska göra det?
    -Naturvårdsverket.

  241. Naturvårdsverket. - Eller?

  242. Vi har det internationella forumet.

  243. Från Transportstyrelsens sida, där
    man har dessa regler och regelverk-

  244. -som långsamt ratificeras,
    och ändå händer inget...

  245. Vilka är de största bovarna-

  246. -som närmar sig svenska farvatten?

  247. -Utav främmande arter?
    -Ja, som släpar in oönskade saker.

  248. Jag är inte expert på de bitarna.

  249. Att få in obehandlat barlastvatten
    som släpps ut över tid ökar risken.

  250. Men den delen kommer
    barlastkonventionen att hantera.

  251. Men vi har en stor utmaning-

  252. -i spridningen av främmande arter
    genom påväxt på fartygsskrov.

  253. Där finns det dock
    ett starkt incitament från redarna.

  254. Det kostar pengar för dem att åka
    runt med mycket påväxt på skroven.

  255. Det finns ett stort intresse
    att förhindra det här.

  256. Dock är problemet
    att de metoder som är effektiva-

  257. -är när man använder biocider,
    alltså bottenfärger som är giftiga.

  258. Vi vill inte ha ut
    mer gifter i haven.

  259. Det är en stor utmaning att hitta
    lösningar för att hantera påväxten.

  260. Finns det ett intresse i branschen
    eller är det ett starkt motstånd?

  261. Det går långsamt,
    men ett starkt intresse finns.

  262. Vi har jobbat hårt med barlastfrågan.

  263. Nu kommer även påväxtfrågan upp på
    agendan. Många vill driva den frågan.

  264. Får ni det lättare allteftersom eller
    slår ni huvudet i väggen hela tiden?

  265. Det går absolut framåt.

  266. Att riskklassificeringslistan finns
    är bra. Bara inte det är slutet.

  267. Vi har redan arter vid bullerplank
    som inte finns med i listan-

  268. -som kanske är invasiva. Det går
    framåt, men vi behöver mer samverkan.

  269. För att lösa de här frågorna
    måste alla jobba tillsammans.

  270. Vad säger du, Miriam? Finns det
    en medvetenhet som leder framåt?

  271. Vi som producerar växter i Sverige
    har en hög medvetenhet, tycker jag.

  272. Våra kunder, däremot, har det inte.
    Där finns det mycket mer att göra.

  273. Jag förstår varför Artdatabanken
    har gått ut med den här risklistan-

  274. -trots att det inte finns några
    beslut eller ens förslag till beslut.

  275. Men att det bara är ett underlag-

  276. -gör det svårt att motivera
    produktions- eller försäljningsstopp.

  277. Om folk i allmänhet eller kunder
    hade lite mer kunskap-

  278. -skulle det vara lättare.

  279. Nu ska ju Nils ut och missionera
    över landet.

  280. Jag ska tacka er.
    Ni ska få var sin bok.

  281. Jag kan inte så mycket om
    främmande arter-

  282. -men vi samarbetar med Havs- och
    vattenmyndigheten, så oroa er inte.

  283. Vi är inte ett dugg oroliga.
    Vi är nöjda att du finns här.

  284. Och här kommer ytterligare.

  285. Hjärtligt tack för att ni kom och
    talade om var problematiken ligger.

  286. Tack så hemskt mycket.

  287. Textning: Lisa Albright
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Invasiva främmande arter, spridningens realitet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Barlastvatten i fartyg, grävmassor från vägbyggen, importerade trädgårdsplantor. Tre olika sätt för invasiva arter att sprida sig. Paneldiskussion med Henrik Ramstedt, Transportstyrelsen, Miriam Dovrén, Nya Eriksbo plantskola, och Johan Rydlöv, Trafikverket. Moderator är Britt-Marie Mattsson. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur
Ämnesord:
Biogeografi, Biologi, Invasiva arter, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Invasiva främmande arters ekologi

Nyckelpigor är inte bara söta små insekter. Invasiva arter kan ge omfattande effekter på den biologiska mångfalden, berättar professor Helen Roy utifrån sin forskning i Storbritannien. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Risklistan, Artdatabankens uppdrag

Risklistan är Artdatabankens genomgång av vilka arter som kan ha negativ effekt på den biologiska mångfalden i Sverige. Malin Strand, docent på Artdatabanken, berättar om resultatet. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Det juridiska landskapet i en värld utan gränser

Anna Sandström, jurist på Naturvårdsverket, går igenom ansvarsområden och skyldigheter när arter invaderar fastigheter och marker. Vem gör vad när invasiva arter och djur väller in? Vilar ansvaret på länsstyrelse, kommun eller enskilda markägare? Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Att förutsäga det oförutsägbara

Invasionspotential och ekologisk effekt är självklara begrepp när Artdatabankens risklista får konkreta exempel. Naturvårdsexperten Mora Aronsson presenterar och Britt-Marie Mattsson ställer avslutande frågor om hur vi vanliga människor ska göra för att stå emot. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Regeringens miljöpolitik

Klimat- och miljöminister Isabella Lövin (MP) beskriver regeringens politik utifrån risken för minskad mångfald, kopplat till invasiva arter. Avslutningsvis intervjuar moderator Britt-Marie Mattsson Isabella Lövin. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Faster Agda och kampen mot invasiva arter

Mårdhunden är ett stort problem i Finland och skulle ha kunnat bli det i Sverige också. Mårdhundsprojektet har dock visat att det är möjligt att tillsammans med allmänheten bekämpa en invasiv art. Forskaren Fredrik Dahl från SLU berättar. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Olika invasiva arter innebär olika mycket problem

De finns många invasiva arter, men riskerna skiljer sig mellan arter och mellan land och hav. Mikael Svensson, konsulent på Artdatabanken, håller fram rhododendron som exempel på en växt vi bör bekämpa. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Prioritera invasiva främmande arter i naturvården

Snabbhet är viktigt i kampen mot invasiva växter. Nils Carlsson, Länsstyrelsen i Skåne, ser hur mycket växter som kommer in och hur snabba åtgärder både är billiga och effektiva. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Invasiva främmande arter, spridningens realitet

Barlastvatten i fartyg, grävmassor från vägbyggen, importerade trädgårdsplantor. Tre olika sätt för invasiva arter att sprida sig. Paneldiskussion med Henrik Ramstedt, Transportstyrelsen, Miriam Dovrén, Nya Eriksbo plantskola, och Johan Rydlöv, Trafikverket. Moderator är Britt-Marie Mattsson. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Invasiva arter med positiva effekter, myt eller verklighet?

Hotet från invasiva arter är allvarligt, men vad gör man när man står inför fullbordat faktum? Kan det finnas något positivt med en invasiv art? Åsa Strand, marinbiolog på IVL Svenska miljöinstitutet, berättar om ostronodlingar på västkusten. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Hur man löser ett problem

Karl-Henrik Robèrt, professor vid Blekinge tekniska högskola, berättar om ramvillkoren för att hantera komplexa frågor och hållbarhet. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - EAT 2016

Norden mot antibiotikan

Norden är en grön zon när det gäller antibiotikainjektioner i djuraveln, och Sverige var ett föregångsland då landet redan 1986 förbjöd detta. Här samtalar Norges folkhälsominister Bent Høie med John Arne Røttingen från norska folkhälsoinstitutet om de norska odlingslaxarna, där antibiotikan minskat med 98 procent i fiskfarmarna. Något som borde vara möjligt också i köttproduktionen. I resten av världen är antibiotikaresistensen ett komplext och globalt problem. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Kerstin och fäboden

Fyra månader om året bor tolvåriga Kerstin med sin pappa och lillebror på en fäbod i Dalarna. Där finns ingen el, internet eller spoltoalett. Vatten får de pumpa upp och värma. Korna måste mjölkas och äggen plockas. Allt görs på ett sätt som för 150-200 år sedan.