Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Föreläsningar från Flora- och faunavårdskonferensen 2019 med temat: "Natur i förvandling - främmande arter och naturvård". Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019 : Regeringens miljöpolitikDela
  1. Naturen blir fattigare.

  2. Den blir tråkigare,
    och den blir också mer sårbar.

  3. Väldigt roligt att vara här,
    bland alla naturvänner.

  4. Det är allvar nu.

  5. Förlusten av biologisk mångfald
    och ekosystemen som vi behöver-

  6. -fortgår och accelererar
    med en alarmerande hastighet.

  7. Bestånden av vilda ryggradsdjur-

  8. -har minskat med 60 % sen 1970.

  9. 27 159 arter-

  10. -är konstaterat utrotade globalt,
    och i Storbritannien har insekterna-

  11. -försvunnit från en fjärdedel
    av platserna där de fanns 1980.

  12. Ny sammanställning visar att av
    alla däggdjur, biomassan på jorden-

  13. -så är 60 % boskapsdjur,
    36 % Homo sapiens, vi människor-

  14. -och mindre än 4 % vilda däggdjur.

  15. Utmaningarna återfinns
    även här hemma.

  16. Det vet vi, bland annat tack vare
    Artdatabankens arbete.

  17. Bland alla de skogslevande arterna
    hittar vi 2 246 stycken-

  18. -som rödlistade.

  19. Och bakom alla dessa siffror
    och all denna statistik döljer sig-

  20. -fantastiska växter och djur
    med namn som är helt underbara.

  21. Som ärtvicker, ekhjärtknäppare
    och saffransticka.

  22. Där finns bin och fjärilar.

  23. Kanske har vi inte sett dem
    sen vi var barn.

  24. Sällsynta fåglar, vackra mossor,
    fantastiska fiskar-

  25. -som bleka, havsmus, havskatt och ål.

  26. Alla med unika och viktiga platser
    i ekosystemen.

  27. Platser som nu gapar tomma
    eller har tagits över av andra arter-

  28. -som forskare och biologer
    ibland kallar för opportunister.

  29. Naturen blir fattigare.

  30. Den blir tråkigare,
    och den blir också mer sårbar.

  31. Ni vet allt detta. Jag vet det.

  32. Det är inte brist på kunskap
    som gör att artutrotningen fortgår.

  33. Jag är fast besluten-

  34. -att utnyttja de möjligheter som
    finns för att vända denna utveckling.

  35. Vi har ett helt nytt läge
    i svensk politik och riksdag.

  36. Situationen innebär stora utmaningar-

  37. -men också, faktiskt,
    chans att bryta gamla låsningar-

  38. -och ta steg framåt på miljöområdet.

  39. De fyra partierna i januariavtalet
    är överens om att stärka naturvården.

  40. I dag överlämnas vårändringsbudgeten,
    och det är upp till bevis.

  41. Jag vet att effekterna av
    riksdagens beslutade budget hittills-

  42. -har varit kännbara för många av er.

  43. Den stora nedskärningen
    som gjordes och beslutades-

  44. -innebar att Naturvårdsverkets anslag
    för åtgärder för värdefull natur-

  45. -har skurits ner dramatiskt.

  46. Det har gett många följder
    runtom i Naturvårdssverige.

  47. I dag kan jag meddela att anslaget
    delvis kan återställas redan i år.

  48. Genom riksdagens budget drogs
    600 miljoner kronor ner över 2019.

  49. Vi föreslår att 200 miljoner kronor
    återförs-

  50. -i och med vårändringsbudgeten.

  51. Det är två tredjedelars återställning
    under de återstående sex månaderna.

  52. Två av tre kronor kan komma tillbaka.

  53. Genom pengarna kan mycket arbete
    återupptas och växlas upp.

  54. Det rör skötsel av skyddade områden,
    naturvårdsförvaltning-

  55. -artbevarande, anläggande
    av våtmarker och mycket mer.

  56. Naturvårdsverket fördelar pengarna.

  57. Behovet av tillskott är skriande-

  58. -och jag ser fram emot att följa
    hur pengarna används.

  59. I riksdagens budget blev anslaget
    för värdefull natur mer än halverat.

  60. Vi var nära etappmålet om formellt
    skyddad skog. Nu ser det mörkare ut.

  61. I dag föreslår vi att 100 miljoner kr
    återställs till Naturvårdsverket-

  62. -samt 150 miljoner
    som går via Skogsstyrelsen.

  63. De finns tillgängliga
    från halvårsskiftet.

  64. Satsningen gör att värdefulla områden
    kan skyddas som naturreservat.

  65. Viktigt för den biologiska mångfalden
    och för turism och friluftsliv.

  66. Klimatvänner.

  67. Klimatförändringarna
    är vår tids ödesfråga.

  68. Jag känner stor respekt för alla barn
    och ungdomar som är ute på gatorna-

  69. -och kräver att vi vuxna tar ansvar-

  70. -och ser till att minska utsläppen.

  71. Vi måste lyssna. För deras skull,
    men också för naturens.

  72. Konsekvenserna av förändringarna
    på växt- och djurliv är skrämmande.

  73. Men även det omvända gäller.
    För att hantera klimatet-

  74. -är vi beroende av våra ekosystem.

  75. Genom friska skogar,
    jordbrukslandskap och hav-

  76. -förbättrar vi oddsen
    att klara klimatkrisen rejält.

  77. Tar vi vårt ansvar genom att bevara
    och bruka hållbart-

  78. -genom grön infrastruktur,
    så har vi skaffat oss-

  79. -den enda riktigt verkningsfulla
    klimatförsäkringen.

  80. Då kommer naturen att hjälpa oss
    att fånga in koldioxid-

  81. -i stället för
    att vara källa till utsläpp.

  82. Våtmark är ett exempel på hur klimat
    och biologisk mångfald hänger ihop.

  83. Utdikningen av våtmarker
    har pågått i århundranden-

  84. -med syfte att förbättra
    mat- och skogsproduktion.

  85. Det har påverkat mångfalden-

  86. -försämrat förmågan
    att hålla kvar och rena vatten-

  87. -och inte minst
    ökat utsläppen av växthusgaser.

  88. Våtmarkerna är landets
    viktigaste kollager.

  89. De behåller kol,
    så länge som de är just våta.

  90. Om våtmarkerna dikas försvinner
    vattnet och förmultning påbörjas.

  91. Förmultningen av organiskt material
    orsakar en växthusgasavgång-

  92. -på mer än 11 miljoner ton
    koldioxidekvivalenter per år.

  93. Det är en femtedel av landets
    totala utsläpp av växthusgaser.

  94. Jag tar med
    erfarenheter från klimatpolitiken-

  95. -in i naturvårdspolitiken
    och känner mig stärkt av det.

  96. Miljöarbetet måste hänga ihop.

  97. Så. Några ord om skogspolitiken.

  98. Januariavtalet
    mellan regeringen, C och L-

  99. -innehåller öppningar för att föra
    arbetet med natur framåt.

  100. I de 73 punkterna beslutar vi
    om ett nytt Sveaskogsprogram.

  101. Staten ska vara föregångare
    i hållbart skogsbruk-

  102. -och visa stor naturhänsyn.

  103. Vi ska utreda stärkt äganderätt,
    nya skydds- och ersättningsformer-

  104. -och hur internationella åtaganden
    förenas med-

  105. -en växande, cirkulär bioekonomi.

  106. Markägare ska få kompensation
    för inskränkningar i äganderätten.

  107. Vi ska säkra resurser för naturskydd.

  108. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen
    vill se över artskyddsförordningen.

  109. Den ska ses över så att vi får
    ett rättssäkert artskydd-

  110. -och en tydlighet gentemot markägare
    om när man har rätt till ersättning.

  111. Det är några saker
    som ni hittar i januariavtalet.

  112. De jämställda målen i skogspolitiken
    ligger fast.

  113. Vi ska kunna bruka skogen
    och bevara den biologiska mångfalden.

  114. Skogar med höga naturvärden
    ska inte avverkas.

  115. Miljöhänsynen i den brukade skogen
    måste öka-

  116. -liksom arealen
    av hyggesfritt skogsbruk.

  117. Vårt odlingslandskap är en viktig
    livsmiljö för många djur och växter.

  118. Det är naturligtvis oroande att
    drygt 50 % av de rödlistade arterna-

  119. -är knutna till odlingslandskapet.

  120. Jordbruket måste utvecklas-

  121. -så att odlingslandskapets
    biologiska värden stärks.

  122. I statsbudgeten
    läggs 3 miljarder kronor-

  123. -på miljöåtgärder
    i landsbygdsprogrammet-

  124. -som är en del av genomförandet
    av EU:s jordbrukspolitik.

  125. Programmet löper under perioden
    2014-2020.

  126. 2018 års budget
    förstärkte landsbygdsprogrammet-

  127. -för att öka omställningen
    till ekologisk produktion-

  128. -samt för att stärka hävden av ängs-
    och betesmarker med naturvärden.

  129. Jordbruks- och naturpolitiken
    kan stimulera och förstärka varandra.

  130. Just nu pågår förhandlingar
    för EU:s jordbrukspolitik för...

  131. Nu hoppar det fram till
    havet och stränderna.

  132. För perioden 2021-2027.

  133. Vi är positiva till förslaget om
    en reformerad jordbrukspolitik.

  134. Det innebär en mer resultatstyrd
    jordbrukspolitik-

  135. -där miljöutmaningarna
    föreslås få större utrymme.

  136. Sverige driver på för att ambitionen
    ska bli hög-

  137. -och att det ska bli enklare
    för lantbrukarna att göra rätt.

  138. Regeringens arbete med
    en livsmedelsstrategi prioriteras.

  139. Strategin syftar till
    en konkurrenskraftig kedja-

  140. -där livsmedelsproduktionen ökar,
    samtidigt som relevanta miljömål nås.

  141. Det ger tillväxt och sysselsättning
    och bidrar till hållbar utveckling.

  142. Produktionsökningen
    bör svara mot-

  143. -konsumenternas efterfrågan.

  144. Men stöd måste också ges till
    matproduktionens-

  145. -små men livsviktiga arbetare:
    pollinatörerna.

  146. De är beroende av
    ett varierat odlingslandskap.

  147. Enligt januariavtalet ska åtgärder-

  148. -för att stärka förutsättningarna
    för pollinatörer tas fram.

  149. Och nu kommer vi till
    havet och stränderna.

  150. Med djup oro tar jag del av
    rapporteringen-

  151. -om det viktiga östra torskbeståndet.

  152. När jag fick upp ögonen för havet
    var beståndet redan alarmerande lågt.

  153. En biomassa på beräknade 100 000 ton.

  154. Nu verkar beståndet
    vara mycket mindre än så.

  155. Torskarna är magra
    och i usel kondition.

  156. Det är fullständigt ohållbart.

  157. Enligt den reformerade
    fiskeripolitiken ska alla bestånd-

  158. -vara fiskade på hållbara nivåer
    senaste 2020.

  159. Jag utgår från att Östersjöns
    länder står upp för det.

  160. Och vi är alla beroende av varandra
    i att rädda torsken.

  161. Enligt januariavtalet ska Sverige
    driva på för ett EU-samarbete-

  162. -som anpassar kvoter och metoder
    för att uppnå hållbara fiskbestånd.

  163. Regeringen arbetar med åtgärder
    för att minska bottentrålning.

  164. Vi vill ha ett stopp för
    bottentrålning i skyddade områden.

  165. Stöd till fiskare som vill byta till
    skonsamma fiskeredskap ska utvecklas.

  166. När det handlar om strandskyddet-

  167. -ska vi tillsätta en utredning
    om att göra om lagstiftningen-

  168. -genom en ökad differentiering
    och ett ökat lokalt inflytande.

  169. Man ska differentiera skyddet utifrån
    olika förutsättningar i landet.

  170. Tillgången till stränder varierar,
    liksom befolkningstäthet.

  171. Utredningen för att förenkla
    byggandet i strandnära landsbygd-

  172. -ska också belysa behovet
    av förstärkt strandskydd-

  173. -för att värna allemansrätten
    i områden som redan är exploaterade.

  174. Miljömålen som beslutats i riksdagen
    är utgångspunkten för miljöpolitiken.

  175. Miljömålen är tjugo år gamla-

  176. -och nu ska de utvecklas
    och etappmål tas fram.

  177. Det var statsministern tydlig med
    i regeringsförklaringen.

  178. Vi återkommer mer konkret kring
    vad som ska utvecklas-

  179. -men vi ser redan nu
    ett antal viktiga frågor.

  180. Det handlar om hur styrningen
    gällande målen ska vidareutvecklas.

  181. Det är också angeläget att fundera på
    hur olika aktörer kan involveras.

  182. Samt det fortsatta arbetet med
    att ta fram fler etappmål.

  183. Etappmålen fyller en viktig funktion.

  184. De beskriver omställningar
    som är viktiga-

  185. -för att nå miljökvalitetsmålen.

  186. De ger en tydligare styrning
    till myndigheter och andra aktörer.

  187. Under förra mandatperioden
    beslutades det om fler etappmål.

  188. Det gällde områdena klimat,
    hållbar stadsutveckling och luft.

  189. Regeringen har senarelagt målåret för
    ett etappmål inom biologisk mångfald-

  190. -och ett inom avfallsområdet.

  191. Flera utredningsdirektiv
    och myndigheter ska föreslå etappmål.

  192. Det gäller utredningen om minskad
    övergödning genom lokala åtgärder-

  193. -och också Miljömålsberedningens
    tilläggsdirektiv om en strategi-

  194. -för förstärkt åtgärdsarbete
    för bevarande och nyttjande av hav.

  195. Och Jordbruksverkets uppdrag
    gällande artskyddsbrott-

  196. -som ska redovisas till regeringen
    i slutet av april.

  197. Många fler förslag till etappmål
    har kommit in-

  198. -bland annat genom utvärderingen
    av miljömålen-

  199. -som lämnades till regeringen
    i slutet av januari.

  200. Enligt regeringsförklaringen
    ska Sverige gå i bräschen för-

  201. -FN:s Agenda 2030. När andra länder
    gör mindre, ska vi göra mer.

  202. Agenda 2030 förhåller vi oss alltid
    till, så även gällande miljömålen.

  203. Miljömålen är viktiga
    för genomförandet av Agenda 2030.

  204. De korrelerar tydligt till många
    av de globala målen och delmålen.

  205. Inte bara de miljömässiga,
    utan även alla de andra målen.

  206. Erfarenheterna från årtionden
    av svenskt miljöarbete-

  207. -är viktiga för genomförandet-

  208. -både vad gäller samverkan
    och uppföljningssystem.

  209. Det ger Sverige en fördel.
    Vi har redan ett skarpt system-

  210. -med riksdagsbundna mål på plats.

  211. Men Agenda 2030
    ersätter inte miljömålen.

  212. Vi ska ha kvar miljömålen.

  213. Sist vill jag också lyfta arbetet
    med invasiva, främmande arter.

  214. Temat för ert möte i dag.

  215. Regeringen ser allvarligt på det hot
    som invasiva arter utgör.

  216. Hotet är omfattande och, såklart,
    gränsöverskridande.

  217. Enligt EU-kommissionen orsakar
    invasiva arter så omfattande skador-

  218. -att kostnaden uppgår
    till minst 12 miljarder euro per år.

  219. Nationella insatser och samverkan
    mellan länder kan stoppa spridning.

  220. Under 2018 tog regeringen flera
    viktiga beslut för att förebygga-

  221. -och hantera spridning av invasiva,
    främmande arter i Sverige.

  222. Regeringens ändringar i miljöbalken-

  223. -kompletterar den EU-förordning
    som trädde i kraft 2015.

  224. Vi beslutade även om en förordning
    som förtydligar-

  225. -myndigheternas ansvar för arbetet.

  226. Kombinerat med den delvisa
    återställningen av anslag finns nu-

  227. -mycket bättre förutsättningar
    för ett effektivt arbete i frågan.

  228. Flera här har ett stort engagemang
    för just den här frågan.

  229. Naturvårdsverket
    och Havs- och vattenmyndigheten-

  230. -har ett särskilt ansvar
    för arbetet med invasiva arter.

  231. Länsstyrelserna ansvarar för
    att genomföra konkreta åtgärder.

  232. Flera andra myndigheter
    ska också ta del i arbetet.

  233. EU-förordningen berör nästan 50 arter
    där 11 har påträffats i Sverige.

  234. Jättelokan är en av dem.
    Mårdhunden är ett annat känt exempel.

  235. Naturvårdsverket och Havs-
    och vattenmyndigheten kan nu-

  236. -föreslå arter
    av nationell betydelse.

  237. Regeringen vill att det nationella
    arbetet ska kunna utföras-

  238. -på ett strategiskt sätt, så att
    skadorna på mångfalden minskar.

  239. Så till sist,
    låt oss vända blicken utåt.

  240. Vi känner till Aichimålen i FN:s
    konvention om biologisk mångfald.

  241. De vägleder det globala arbetet
    med den biologiska mångfalden.

  242. Framsteg har gjorts för att nå målen,
    men det är inte tillräckligt.

  243. Vi behöver växla upp
    för att nå hela vägen.

  244. Konventionen om biologisk mångfald-

  245. -handlar både om skydd
    och om hållbart nyttjande.

  246. Det pågår förhandlingar
    för att ta fram ett globalt ramverk-

  247. -för biologisk mångfald, post 2020.

  248. Det ska beslutas vid mötet i Kina,
    i Kunming, hösten 2020.

  249. Här har vi möjlighet
    att bygga vidare på Aichimålen-

  250. -men komplettera och förstärka
    där så behövs.

  251. Vi kan visa på
    vikten av biologisk mångfald-

  252. -och medvetandegöra vikten av
    att värna ekosystemtjänster.

  253. Jag försäkrar att Sverige
    är aktivt i förhandlingarna.

  254. Med EU-gruppen driver vi på
    för ett ambitiöst utfall i Kunming.

  255. Kära flora- och faunavänner.

  256. Jag har redan lyft fram
    våra utmaningar.

  257. Men att vara här med er i dag-

  258. -och se all kompetens och allt
    engagemang i ett rum, ger mig hopp.

  259. Jag tar med mig den känslan
    till Miljödepartementet-

  260. -och ser fram emot att arbeta med er-

  261. -för att stärka
    den svenska naturpolitiken. Tack.

  262. Tack så mycket. Här är lite
    kvällslektyr. Den är lite tung.

  263. Havsborstmaskar är min favorit.

  264. Det finns många frågor här.
    Jag har en hel hög.

  265. Men de som har räknat på detta...

  266. Du säger att tre fjärdedelar
    ska återställas. Två tredjedelar.

  267. -Varför inte hela summan?
    -Mycket bra fråga.

  268. Riksdagen beslutade i sin budget
    som lades fram av M och KD-

  269. -att också sänka intäktssidan
    med inkomstskatter.

  270. Vi har 20 miljarder mindre i kassan,
    beroende på riksdagens budget.

  271. Man kan inte höja inkomstskatter
    mitt under ett budgetår.

  272. Det kan bara ske vid helårsskifte.

  273. Regeringen nu har mindre pengar
    än vad vi skulle ha haft-

  274. -om vi hade haft övergångsbudgeten
    som vi trodde att vi var överens om.

  275. Man kan väl disponera om?
    Man är ju inte helt bunden.

  276. Ni är regering. De körde igenom
    en budget, och ni har återställt den.

  277. Ni behöver väl inte bara
    göra småkorrigeringar?

  278. Det är inga småkorrigeringar.
    Vi omdisponerade 4,5 miljarder.

  279. Då måste man ta
    från andra verksamheter.

  280. Det skapar en debatt om vi tar från
    exempelvis utbildning-

  281. -eller den sociala delen av budgeten
    för att återställa på miljösidan.

  282. I vårändringsbudgeten
    är 2 av 4,5 miljarder-

  283. -återställt på miljöområdet.

  284. Det beror på att M- och KD-budgeten
    skar ner på det.

  285. Men vi måste förhålla oss till
    budgetregler.

  286. Då har vi mindre pengar
    att omfördela.

  287. Är miljarden tillbaka om ett halvår?

  288. Det blir ju en förhandlingsfråga.
    Nu är vi fyra partier.

  289. Regeringen budgetsamarbetar
    med L och C.

  290. Då behöver vi förhandla
    för budgetpropositionen för 2020.

  291. Mitt parti har en klar prioritering
    i de förhandlingarna.

  292. Vi måste öka takten
    i miljö- och klimatarbetet-

  293. -där vi ser
    att vi inte har nån tid att förlora.

  294. Då undrar vi vilka det är som släpar
    benen efter sig på den där miljarden-

  295. -när ni ska börja förhandla?

  296. Mitt diplomatiska sinne
    förbjuder mig att säga det.

  297. Olika partier har olika
    prioriteringar i förhandlingarna.

  298. Man kan dra slutsatser
    av deras presskonferenser-

  299. -när de talar om sina vinster
    i förhandlingarna.

  300. Vi gissar på C och L då, eller?

  301. Om det bara hade varit S och MP-

  302. -hade ni tänkt driva samma politik?

  303. Ja. Den föreslagna...

  304. Alla är kanske inte inne i
    hur man läser budgetpropositioner...

  305. -När du läser den, läser vi det.
    -Ja, jag lovar.

  306. Man kan se i budgetpropositionen
    för 2018 hur vi prognosticerar.

  307. Många anslag ligger som att vi ska
    öka på miljö och klimat till 2022.

  308. Man ser det i tabellerna. Det får vi
    göra om nu när vi har mindre pengar.

  309. Hade övergångsbudgeten gått igenom,
    hade vi sett en ökning.

  310. Nu har jag fått lite frågor här.

  311. "Kommer satsningen på gröna jobb
    att återinföras?" Det är en fråga.

  312. Det är en jättebra fråga.

  313. Den satsningen har flera dimensioner.
    Det är både bra för miljövården-

  314. -och för dem som står utanför
    arbetsmarknaden som får komma in-

  315. -och utföra vissa jobb som behövs,
    men som är svårt att rekrytera till.

  316. Vi får återkomma.
    Jag ser stora värden i det.

  317. Du tar själv upp
    databankens viktiga arbete.

  318. Jag tittade på er budget. Man ser
    att det sjunker och blir mindre.

  319. Man ser att om Naturvårdsverket-

  320. -inte får tillbaka alla pengar
    kan man fundera på vad det betyder.

  321. Det finns en rad saker man får lägga
    ner. Hur ska man värna det viktiga?

  322. Vi återför 200 miljoner till anslaget
    som går till Artdatabanken-

  323. -men det går också till att,
    till exempel, restaurera våtmarker.

  324. Det är ett brett anslag.
    Vi får återkomma till det-

  325. -när riksdagen
    har beslutat om budgeten.

  326. Det här datasystemet är Länsstyrelsen
    och andra beroende av.

  327. Om det inte fungerar längre,
    vad betyder det?

  328. Det är ett allvarligt avbräck
    i ett viktigt arbete.

  329. Artdatabanken har en fantastisk
    funktion i att både samla in-

  330. -frivilliga rapporter,
    och att sammanställa rödlistan.

  331. Inte minst de här fantastiska verken.
    Jag har några till, faktiskt.

  332. Vi värdesätter verkligen det arbetet.

  333. Om man tittar
    i andra nordiska länder-

  334. -ligger Artdatabankens arbete
    direkt under Miljödepartementet.

  335. Men här blir man beroende av-

  336. -vad Naturvårdsverket hittar på
    när de får tillbaka pengar.

  337. Är det rimligt
    att ha det på det sättet?

  338. Vi har sett hur de invasiva arterna
    förflyttar sig hastigt i Norden.

  339. Det här går ju tillbaka
    till Axel Oxenstierna, egentligen.

  340. Myndigheternas självständighet
    i förhållande till regeringen.

  341. Men på frågan om vi behöver
    mer samarbete över gränserna-

  342. -så behöver vi det
    och är aktiva inom det.

  343. Här har vi en annan fråga
    som en person har nämnt.

  344. Det är klimat och koldioxidutsläpp.

  345. Man koncentrerar engagemanget,
    om än inte alla pengar.

  346. Är vi för snäva med de greppen-

  347. -eller borde vi se vidare
    på vår klimatpolitik?

  348. Ja, jag vet inte riktigt
    om vi är för snäva.

  349. Som jag sa är resilienta ekosystem
    vår bästa livförsäkring.

  350. Både för att ta upp kol som vi
    har släppt ut, och också ha-

  351. -starkare ekosystem
    som kan stå emot extremt väder.

  352. Det måste vi göra.
    Förstör vi ytterligare ekosystem-

  353. -skyndar vi på klimatförändringarna
    åt andra hållet.

  354. De här sakerna hänger ihop.
    Men vi behöver arbeta-

  355. -med alla delar i klimatfrågan.

  356. Vi har ingen tid att förlora.
    Vi ska minska utsläppen-

  357. -och satsa på forskning, men vi kan
    inte vänta på nya "quick fixes".

  358. Det allra smartaste är att se till
    att vi inte får utsläpp här och nu.

  359. Det som kallas medborgarforskning.
    Hur ser du på det?

  360. Det är intressant
    och nåt som vi behöver uppmuntra.

  361. En hel del av de alarmerande siffor
    som vi har fått den senaste tiden-

  362. -kommer genom medborgarforskning.

  363. I Tyskland har man sett hur insekter
    har minskat i skyddade områden.

  364. På Gotland upptäckte man i somras
    väldigt alarmerande saker-

  365. -kring en viss fjäril.

  366. Bestånden har minskat enormt mycket
    bara på ett år.

  367. Det handlade om den heta sommaren.
    Det är medborgarforskning.

  368. Det är enormt viktigt,
    för annars har vi ingen möjlighet-

  369. -att veta vad som händer i naturen.

  370. Är vi för långsamma att ta till oss
    vad folk iakttar i naturen-

  371. -och ta in det
    i den etablerade forskningen?

  372. Det är en uppgift för universiteten
    att utveckla sån forskning-

  373. -på ett sätt som blir vetenskapligt.

  374. Jag tycker absolut att det är nåt
    som man bör titta mer på.

  375. Vilka aspekter av biologisk mångfald
    oroar dig mest?

  376. Det är förlusten av vilda djur,
    helt enkelt.

  377. Hur snabbt vi förlorar
    de vilda ryggradsdjuren-

  378. -och däggdjuren, även i våra hav.

  379. Det minskar motståndskraften
    för vår planet och för mänskligheten.

  380. Det är svårt att peka på en sak.
    Det här med insekter är oroande.

  381. Hur snabbt det minskar.

  382. När du sitter i överläggningar,
    förstår de vad du pratar om?

  383. Ja, jag tror det, men...

  384. Samtidigt finns det fortfarande
    en sektorsförbannelse.

  385. Varje departement och minister
    är inne på sina problemområden-

  386. -och ska leverera på det.

  387. Här har vi höjt ambitionsnivån
    för att få med alla på tåget-

  388. -när det gäller klimatarbetet.

  389. Alla ministrar ska känna ett ansvar.

  390. Jag som miljöminister
    klarar inte allt själv-

  391. -om inte alla ser till att alla
    politikområden levererar på det.

  392. I januariavtalet är vi överens om
    att se över relevant lagstiftning-

  393. -för att se att den möjliggör
    och går i linje med klimatlagen.

  394. Det här är ju väldigt
    revolutionerande och ambitiöst.

  395. Och nödvändigt. Klimatlagen
    kan inte leva i ett vakuum.

  396. Då måste den integreras
    i all politik.

  397. Inför ett val är alla miljöpartister.
    Alla partier är för miljön.

  398. Ni får en begränsad del av
    väljarkåren och hänger på 4 %.

  399. Hur kommer det sig,
    när alla är medvetna om frågorna-

  400. -att ni gör
    så dåligt ifrån er i valen?

  401. För oss har det varit en balansgång.

  402. Vi är ju helt övertygade
    om situationens allvar.

  403. Vi har inte en dag att förlora
    i att få ner utsläppen-

  404. -att skydda värdefull natur,
    att se till att vi har-

  405. -mer fisk än plast i haven 2050.

  406. Allt pågår nu. Då har Miljöpartiet
    valt att gå in i regering.

  407. Och sätter man sig i regering
    får man också ta en hel del kritik.

  408. Man får frustration från många
    som vill att man går snabbare fram.

  409. Man brukar inte vinna i valen på det.

  410. Det var bra
    att vi klarade riksdagsspärren-

  411. -trots all den kritik som vi utstod
    under förra mandatperioden.

  412. Men vi gör bara det här för att vi
    vill se skillnad på riktigt.

  413. I vårändringsbudgeten
    går nästan hälften till klimat.

  414. Ett parti på 4,3 % har fått igenom
    det. Då gör vi ändå ganska bra.

  415. Om vi tittar på haven,
    ditt engagemang.

  416. I fisket började
    ditt miljöengagemang.

  417. Vad ska vi göra
    när vi tittar på den magra torsken?

  418. Hur ska vi klara av våra hav,
    om vi tittar på närområdet först?

  419. Östersjön är drabbat,
    både av överfiske-

  420. -men också av döda bottnar
    och övergödningsproblematik.

  421. Det är bräckt vatten med få arter.
    Det är ett känsligt ekosystem.

  422. Vi behöver freda de arter
    som är hotade.

  423. Vi måste också växla upp arbetet
    för att få bort övergödande ämnen.

  424. Det kommer att ta oerhört lång tid.

  425. -Samtidigt vill vi äta fisk.
    -Ja, det vill vi.

  426. Men fisken som fiskas upp-

  427. -är knappt värd nåt för handlarna.
    Den är mager och har parasiter.

  428. Vi måste inse att det inte är
    nån fabrik där ute.

  429. Vi måste ta ansvar för och värna det.

  430. -Äter du fisk själv?
    -Jag äter miljöcertifierad fisk.

  431. Men det var länge sen jag åt torsk
    från Östersjön.

  432. En fråga från
    Fritidsodlingens riksorganisation.

  433. Fritidsodlingen har en nyckelroll
    vid introduktionen av IAS.

  434. Men myndigheterna har varit dåliga
    på att involvera dessa aktörer-

  435. -om man jämför med Norge och Danmark.
    Hur kan detta samarbete öka?

  436. -Fritidsodlarna?
    -Fritidsodlingens riksorganisation.

  437. Det är en av många organisationer-

  438. -som har en viktig uppgift
    och som har kunskaper vi behöver.

  439. Men hur vi ska öka det
    får vi återkomma till.

  440. -Hur ser din trädgård ut?
    -Den är ganska vildvuxen.

  441. -Har du mycket invasiva arter?
    -Ja, jag har lite lupiner.

  442. Under förmiddagen har vi pratat
    mycket om vad man själv kan göra.

  443. Men sen ser man hur det är omöjligt
    att göra nåt på Öland.

  444. Hur ska man få bukt med det-

  445. -om man tittar från myndighetshåll?

  446. Nu trädde en ny förordning i kraft
    som baseras på EU-förordningen.

  447. Nu kommer skarpare verktyg och
    strategier för hur man ska arbeta.

  448. Vissa arter är redan så utbredda-

  449. -att vi kommer att behöva
    särskilda handlingsplaner-

  450. -som inte handlar om att utrota.

  451. Det bli oerhört dyrt
    om man försöker utrota signalkräftan.

  452. Men vi ska ändå ha-

  453. -riktlinjer för
    hur man behandlar de här arterna.

  454. Vi har en del arter på västkusten.
    Det är en form av manet, och krabbor.

  455. Det finns en rad olika.
    Har vi låtit det gå för långt-

  456. -och inte huggit till när vi kunnat?

  457. Historien visar att om en art
    väl har fått fäste-

  458. -är det svårt att utrota den,
    inte minst i haven.

  459. Kammaneten är ett klassiskt exempel,
    och svartmunnad smörbult i Östersjön.

  460. Ett antal är inte önskvärda,
    men det är svårt att fiska upp dem.

  461. Det handlar om ballastvatten-

  462. -och att vi handlar friskt över
    gränser. Båtar far fram och tillbaka.

  463. Nu finns en ny ballastkonvention
    och mycket strängare regler.

  464. Men du har rätt. Det kom för sent.

  465. Nu ska du sitta i förhandlingar igen.

  466. Då ska vi få tillbaka
    den sista tredjedelen, trots allt.

  467. Hur pläderar du
    för att få tillbaka tredjedelen-

  468. -som faktiskt fanns där på valdagen?
    Då fanns den kvar.

  469. Vad är ditt bästa argument
    när du sitter med Löfven, Lööf...

  470. Du sitter nog inte med Björklund,
    men med nån annan.

  471. Dels är det hur akut läget är.

  472. Titta på rapporterna
    om förlust av biologisk mångfald-

  473. -och hur klimatkrisen
    slår sina klor i oss alla.

  474. IPCC säger att vi har tio år på oss
    att halvera utsläppen.

  475. Här måste vi knyta ihop åtgärderna-

  476. -med sysselsättning och näringsliv.
    Vi är på god väg att göra det.

  477. I dag lanserar åkerinäringen
    "fair transport" för att företag-

  478. -och andra transportköpare ska kunna
    hitta de hållbara transporterna.

  479. Så länge man betraktar
    naturvården och klimatpolitiken-

  480. -som en bubbla för sig,
    som nåt slags välgörenhet-

  481. -kommer vi att ha väldigt svårt
    vid budgetförhandlingarna.

  482. Att genomsyra hela politiken,
    inte minst företagspolitiken...

  483. Vi är exportberoende.
    Det här är en väldig fördel för oss-

  484. -när vi ska konkurrera, att ha
    klimatsmarta sätt att tillverka.

  485. Det andra fina argumentet-

  486. -är att jag är villig
    att höja miljöskatter.

  487. Då får man in lite pengar.

  488. Känner du att de övriga partiledarna-

  489. -tycker att du är jobbig
    när du håller på med de här frågorna?

  490. Det får du fråga dem om.

  491. Märker du att det sänker sig
    en tråkig stämning?

  492. Det blir tråkig stämning då och då
    i det där rummet-

  493. -när vissa hellre
    sänker inkomstskatter-

  494. -än satsar på livsviktiga saker
    som är vår garanti för framtiden.

  495. Det är duster man får ta.

  496. En gång sa Folkpartiet "lycka till".
    Det har blivit en varning.

  497. Men vi önskar dig lycka till med
    miljarden som ska in om ett halvår.

  498. -Tack, Isabella Lövin.
    -Tack.

  499. Textning: Jonna Tinnervall
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Regeringens miljöpolitik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Klimat- och miljöminister Isabella Lövin (MP) beskriver regeringens politik utifrån risken för minskad mångfald, kopplat till invasiva arter. Avslutningsvis intervjuar moderator Britt-Marie Mattsson Isabella Lövin. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur
Ämnesord:
Biogeografi, Biologi, Biologisk mångfald, Invasiva arter, Miljöfrågor, Miljöpolitik, Naturvetenskap, Sverige
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Invasiva främmande arters ekologi

Nyckelpigor är inte bara söta små insekter. Invasiva arter kan ge omfattande effekter på den biologiska mångfalden, berättar professor Helen Roy utifrån sin forskning i Storbritannien. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Risklistan, Artdatabankens uppdrag

Risklistan är Artdatabankens genomgång av vilka arter som kan ha negativ effekt på den biologiska mångfalden i Sverige. Malin Strand, docent på Artdatabanken, berättar om resultatet. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Det juridiska landskapet i en värld utan gränser

Anna Sandström, jurist på Naturvårdsverket, går igenom ansvarsområden och skyldigheter när arter invaderar fastigheter och marker. Vem gör vad när invasiva arter och djur väller in? Vilar ansvaret på länsstyrelse, kommun eller enskilda markägare? Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Att förutsäga det oförutsägbara

Invasionspotential och ekologisk effekt är självklara begrepp när Artdatabankens risklista får konkreta exempel. Naturvårdsexperten Mora Aronsson presenterar och Britt-Marie Mattsson ställer avslutande frågor om hur vi vanliga människor ska göra för att stå emot. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Regeringens miljöpolitik

Klimat- och miljöminister Isabella Lövin (MP) beskriver regeringens politik utifrån risken för minskad mångfald, kopplat till invasiva arter. Avslutningsvis intervjuar moderator Britt-Marie Mattsson Isabella Lövin. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Faster Agda och kampen mot invasiva arter

Mårdhunden är ett stort problem i Finland och skulle ha kunnat bli det i Sverige också. Mårdhundsprojektet har dock visat att det är möjligt att tillsammans med allmänheten bekämpa en invasiv art. Forskaren Fredrik Dahl från SLU berättar. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Olika invasiva arter innebär olika mycket problem

De finns många invasiva arter, men riskerna skiljer sig mellan arter och mellan land och hav. Mikael Svensson, konsulent på Artdatabanken, håller fram rhododendron som exempel på en växt vi bör bekämpa. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Prioritera invasiva främmande arter i naturvården

Snabbhet är viktigt i kampen mot invasiva växter. Nils Carlsson, Länsstyrelsen i Skåne, ser hur mycket växter som kommer in och hur snabba åtgärder både är billiga och effektiva. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Invasiva främmande arter, spridningens realitet

Barlastvatten i fartyg, grävmassor från vägbyggen, importerade trädgårdsplantor. Tre olika sätt för invasiva arter att sprida sig. Paneldiskussion med Henrik Ramstedt, Transportstyrelsen, Miriam Dovrén, Nya Eriksbo plantskola, och Johan Rydlöv, Trafikverket. Moderator är Britt-Marie Mattsson. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Invasiva arter med positiva effekter, myt eller verklighet?

Hotet från invasiva arter är allvarligt, men vad gör man när man står inför fullbordat faktum? Kan det finnas något positivt med en invasiv art? Åsa Strand, marinbiolog på IVL Svenska miljöinstitutet, berättar om ostronodlingar på västkusten. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2019

Hur man löser ett problem

Karl-Henrik Robèrt, professor vid Blekinge tekniska högskola, berättar om ramvillkoren för att hantera komplexa frågor och hållbarhet. Inspelat den 10 april 2019 på Statens lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, SLU.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2014

Sex för alla

Inti Chavez Perez är författare, sexualupplysare och hbtq-debattör och har skrivit Lätta sexboken. Han samtalar här med Jenny Lindblad som är redaktör på LL-förlaget om allas rätt till kunskap om sin kropp och sexualitet. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 28 september 2014. Arrangör: Lilla Piratförlaget.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Donationer

Vill du donera dina organ? Vilka är för- och nackdelarna med organdonation? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.