Titta

UR Samtiden - Svenska historikermötet

UR Samtiden - Svenska historikermötet

Om UR Samtiden - Svenska historikermötet

Föreläsningar från Svenska historikermötet 2019. Fokus riktas på såväl nutida som forna aktörers kamp för rättigheter av olika slag, ett tema som spänner mellan till exempel rätten till den egna kroppen som en individuell rättighet, till rätten till medbestämmande och samhällsdeltagande som kollektiva demokratiska rättigheter. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 och 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Svenska historikermötet : Om finlandssvensk minoritetsnationalismDela
  1. Man funderade på
    hur man kunde förhindra att-

  2. -den finlandssvenska mannens kärlek
    till den finska kvinnan-

  3. -kunde bli svenskhetens död.

  4. Mitt namn är Mats Wickström.
    Jag är en finländsk historiker-

  5. -som arbetar som forskardoktor
    i minoritetsstudier vid Åbo Akademi.

  6. Jag är tacksam för att ha fått
    möjligheten att komma hit i dag-

  7. -och prata om min forskning.

  8. Jag ska främst diskutera
    mitt pågående forskningsprojekt-

  9. -"Bevara Svenskfinland svenskt",
    som är ett projekt som studerar-

  10. -den finlandssvenska
    minoritetsnationalismen.

  11. Minoritetsnationalismen är central
    i min, Matias Kaihovirtas-

  12. -och Jonas Ahlskogs artikel
    i temanumret.

  13. Men i dag alltså mer allmänt om
    finlandssvensk minoritetsnationalism-

  14. -och några tidiga rön
    från mitt pågående forskningsprojekt.

  15. Gällande minoritetsnationalism
    kan man säga-

  16. -att jag i min forskning,
    och även för vår artikel-

  17. -har haft
    tre teoretiska utgångspunkter.

  18. För det första:
    nationalismens universalism.

  19. Politisering av en etnisk grupp
    som en nation och/eller ett folk-

  20. -eller vad nu gruppen eventuellt
    kallades i en given situation-

  21. -var inte enbart
    ett majoritets- eller statsfenomen.

  22. Man kan titta på nationalism
    även underifrån, som vi kommer till.

  23. Och jag vill gärna-

  24. -problematisera förhållandet
    mellan stat och nation.

  25. Man kan definiera nation
    som en politiserad, etnisk grupp.

  26. Det gör vissa nationalismforskare.

  27. Det kan skapa problem, eftersom
    nation, stat och nationalstat-

  28. -ofta används synonymt
    i offentligheten och i forskning.

  29. Men en nation som en politiserad,
    etnisk grupp, och frågan om-

  30. -vilken nationalism staten
    representerar och reproducerar.

  31. Vems nationalism är det
    som staten bedriver?

  32. Det är en fråga
    som uppstår tämligen naturligt-

  33. -i en mångnationell kontext,
    som exempelvis Finland.

  34. Och återigen:

  35. För funderingar i den här frågan
    kan ni vända er till-

  36. -min, Matias och Jonas uppsats
    i temanumret.

  37. Från dessa tre utgångspunkter-

  38. -till ett fall från Finland.

  39. Minoritetsnationalism,
    det finlandssvenska fallet i korthet.

  40. Till vänster ser ni...

  41. ...en utsaga
    som inom finlandssvensk mytbildning-

  42. -och inom finlandssvensk
    historiografi ofta har lyfts fram-

  43. -som en avgörande
    intellektuell vändpunkt.

  44. Eller, av
    minoritetsnationalistiska skäl-

  45. -som en uppenbarelse.

  46. Det var när Axel Olof Freudenthal-

  47. -på de majoritetsnationalistiska,
    de finska, kraven på förfinskning-

  48. -av alla svenskspråkiga i Finland
    svarade:

  49. "Vi böra motarbeta densamma."

  50. Alltså assimilationen in i
    den etniskt finska folkgemenskapen.

  51. "Det bör motarbetas genom den svenska
    befolkningens höjande i bildning."

  52. "Genom att den inser att den, fastän
    politiskt ett folk med det finska"-

  53. -"likväl nationellt vore en gren
    av den skandinaviska stammen."

  54. Detta utvecklades sedan
    till en grundsats-

  55. -för den finlandssvenska
    minoritetsnationalismen, såtillvida-

  56. -att man definierade Finland
    binationellt.

  57. Som bestående av två nationer
    som ändå kunde gå samman politiskt-

  58. -som ett politiskt folk,
    förhoppningsvis inom ramen för-

  59. -ett självständigt Finland.

  60. I det här citerade stycket
    lade Freudenthal grunden för-

  61. -ett element i den finlandssvenska
    minoritetsnationalismen:

  62. De svenskspråkiga i Finlands roll
    som brobyggare till det nordiska.

  63. Garanten för det nordiska. Det är
    ett argument som fortfarande används-

  64. -när finlandssvenskar
    kräver sina rättigheter i Finland.

  65. Freudenthal
    såg utopistiskt fram emot-

  66. -ett Norden i samarbete.

  67. Och till höger ser ni-

  68. -en illustration över det som skulle
    komma att kallas Svenskfinland.

  69. Det vill säga
    finlandssvenskarnas land i Finland.

  70. Finlandssvenskarnas eget territorium.

  71. Det var av högsta vikt-

  72. -att försvara det
    som ett svenskt territorium.

  73. Det här är, oss veterligen,
    den första visualiseringen-

  74. -av detta land i landet.

  75. Detta territorium...

  76. Territorialitet är ju en viktig
    aspekt i de flesta nationalismer.

  77. Detta territorium-

  78. -sades bestå av
    så kallad "svensk jord".

  79. Det var en del av vad man kan kalla
    en "blod och jord"-diskurs-

  80. -som uppkom inom finlandssvenskheten
    från början av 1900-talet.

  81. "Den svenska jorden", vilken ska
    försvaras från förfinskning.

  82. Den minoritetsnationella
    mobiliseringen fortsatte-

  83. -eller fick mer styrka-

  84. -i och med Finlands demokratisering
    och självständighet.

  85. Bland annat grundade finlandssvenska
    minoritetsnationalister-

  86. -ett eget parlament 1919.

  87. Det kallades
    Finlands svenska folkting.

  88. Det sammankallades efter att-

  89. -de svenskspråkiga i Finland-

  90. -röstat fram folktingets ledamöter.

  91. I en reklambild för folktinget
    kan vi läsa:

  92. "Finlands svenska folkting
    ska behandla frågor"-

  93. -"med den största bärvidd
    för den svenska stammen i Finland."

  94. Folktinget skulle visa
    för statsmakten-

  95. -och den finska
    majoritetsbefolkningen-

  96. -att finlandssvenskarna
    menade allvar med sina krav-

  97. -om suveränitet,
    inom ramen för staten Finland.

  98. Det finns ett talande exempel på-

  99. -den nationsidé som då florerade-

  100. -bland dessa svenskspråkiga
    aktivister i Finland:

  101. Folktingets talman Eric von Rettigs
    öppningstal-

  102. -vid det första folktinget i maj
    1919. Han öppnade med följande ord:

  103. "I de senaste årtiondena har mellan
    svenskt och finskt förts en kamp."

  104. "En strid som ej allenast
    berott på skillnad i språk."

  105. "Det har varit en kamp
    mellan två nationer, två raser."

  106. Rastänkande var också starkt
    bland många ledande-

  107. -minoritetsaktivistiska män
    i Finland vid den här tidpunkten.

  108. Sen fortsatte Rettig och folktinget
    att påpeka-

  109. -folktingets mandat från
    hela den svenska nationaliteten.

  110. De påpekade
    för landets finska majoritet-

  111. -att den måtte förstå
    ställningens allvar.

  112. "Svenskfolket samlas ej utan orsak.
    Det skulle strida emot dess natur."

  113. På denna väg...

  114. ...fortsatte den finlandssvenska
    minoritetsnationalismen-

  115. -att rama in villkoren
    för politik på svenska i Finland.

  116. Exempelvis kan man nämna
    Svenska Folkpartiet.

  117. Svenska Folkpartiet är fortfarande-

  118. -de svenskspråkiga finländarnas
    intresseparti i Finland.

  119. Vid den här tidpunkten var Svenska
    Folkpartiet ett entydigt etnoparti.

  120. Det här är ett utdrag ur Svenska
    Folkpartiets partiprogram 1937.

  121. Jag citerar: "Såsom ett svenskt parti
    vill Svenska Folkpartiet"-

  122. -"bevara svenska bosättningsområden"-

  123. -"skydda de svenska minoriteterna
    och svenskt inflytande"-

  124. "vid handhavandet av rikets
    och kommunernas angelägenheter."

  125. Partiet ville också skärpa
    förpliktelserna-

  126. -mot svenskt språks och kulturs
    framtid i Finland.

  127. Särskilt att svensk ungdom uppfostras
    och utbildas i svenska läroanstalter.

  128. "Svensk" är nyckelordet här.

  129. Enligt den tidigare
    finländska forskningen-

  130. -dog i princip den finlandssvenska
    minoritetsnationalismen ut-

  131. -i och med andra världskriget
    och den tvåspråkiga samling-

  132. -som då inträffade i Finland
    för att möta det gemensamma hotet:

  133. Sovjetunionen.

  134. En så kallad "språkfred" instiftades
    mellan svensk- och finskspråkiga.

  135. Men i mitt projekt
    "Bevara Svenskfinland svenskt"-

  136. -har jag undersökt uttryck för
    finlandssvensk minoritetsnationalism-

  137. -efter 1944.

  138. Här är några exempel ur den
    finlandssvenska, borgerliga pressen.

  139. De visar på vilken central betydelse
    idén om-

  140. -en finlandssvensk nationalitet
    som bör skyddas från assimilation-

  141. -fortfarande hade
    under den tidiga efterkrigstiden.

  142. Här kan ni se
    frågor om en döende folkstam-

  143. -eller: "Ska vi låta oss dö ut nu?"

  144. Demografiska farhågor
    som fortfarande-

  145. -är vanliga frågeställningar
    i svenskspråkig debatt i Finland.

  146. De var särskilt aktuella
    under den här tiden.

  147. Dessa nationalistiska problem
    återaktualiserades-

  148. -i och med
    dystra befolkningsprognoser.

  149. Även blandäktenskap
    problematiserades.

  150. Man funderade på hur man kunde
    förhindra att kärleken-

  151. -oftast den finlandssvenska mannens
    kärlek till den finska kvinnan-

  152. -kunde bli svenskhetens död.

  153. "Den svenska jorden"
    var fortfarande ett begrepp-

  154. -som användes aktivt
    fram till mitten av 1960-talet.

  155. Den borgerliga pressen...

  156. ...var också orolig över
    vår svenska arbetarstam-

  157. -och dess förfinskning.

  158. Det var inte enbart borgarna-

  159. -som oroade sig över
    den finlandssvenska nationaliteten.

  160. Även den finlandssvenska
    arbetarrörelsen tog-

  161. -minoritetsnationalismens
    nutid och framtid på stort allvar.

  162. Det ska ni få höra om härnäst.

  163. Tack för mig.

  164. Textning: Jonna Tinnervall
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Om finlandssvensk minoritetsnationalism

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den finlandssvenska minoriteten i Finland utgör ungefär 5 procent av befolkningen. Här berättar historikern Mats Wickström om hur tankar om nationalism och svenskhet har betraktats inom gruppen under 1900-talet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Etnologi, Europa, Finlandssvenskar , Nationalism, Norden, Socialantropologi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Svenska historikermötet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Vikten av historisk forskning

En historikers roll är inte bara att forska i det förflutna utan även att lägga fram vetenskapligt korrekt forskning som är relevant för det som sker i dag. Historikern och Linnéuniversitetets rektor Peter Aronsson berättar om vad som behövs i framtidens historieforskning. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Kan djuphistorisk forskning utmana historien?

Historikern Ann McGrath har forskat på Australiens ursprungsbefolkning, aboriginerna, som tros ha funnits på kontinenten redan för 80 000 år sedan. Det är långt tidigare än den tid som mycket historisk forskning fokuserar på. Här berättar hon om vad djuphistorisk forskning kan göra för att utmana den historia vi tror att vi redan känner till. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

När blev Sverige evigt?

Nationalism har funnits länge, men det råder vissa oenigheter inom historieforskning om när nationen och nationalismen uppstod och på vilka grunder den bygger. Här berättar historikerna Anne Berg, Wojtek Jezierski och Sari Nauman om den senaste forskningen. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Om finlandssvensk minoritetsnationalism

Den finlandssvenska minoriteten i Finland utgör ungefär 5 procent av befolkningen. Här berättar historikern Mats Wickström om hur tankar om nationalism och svenskhet har betraktats inom gruppen under 1900-talet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Svensk minoritetsnationalistisk socialism i Finland

Matias Kaihovirta, historiker vid Åbo akademi, berättar om Finlands svenskspråkiga arbetarklasshistoria och socialistpartiet som aldrig blev verklighet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Nationella minoriteters symboliska nationsbygge

Lars Elenius, professor i historia vid Luleå tekniska universitet, berättar om hur historia, myter, symboler och kollektiva minnen använts för att skapa nya minoritetsidentiteter. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Feministiska omskrivningar av folksagor

Den lilla sjöjungfrun inser att loppet är kört och bildar ett gäng som drar ner män i havets djup och hämnas på dem. Prinsen inser att Snövit både är lättare att hantera och vackrare att titta på när hon ligger där i glaskistan så han förgiftar henne igen, medan hennes styvmor desperat försöker rädda Snövit från hennes öde. Här berättar historikern Maria Nilson om den nya vågen av feministiska omskrivningar på populära folksagor som gör upp med patriarkatet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Fantastik i interkulturellt perspektiv

Historikern och forskaren Hans Hägerdal beskriver hur drakar och andra inslag av fantastik används i olika kulturer. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Hypnotisörens makt under sent 1800-tal

Förr i tiden ansågs hypnos både lockande och skrämmande. Samtidigt som man experimenterade med att hypnotisera varandra för underhållning blev hypnos viktigt som en medicinsk behandlingsmetod. Här berättar historikern Cecilia Riving om hypnosens makt under sent 1800-tal. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Teori och praktik i 1700-talets mumievetenskap

Förr i tiden åt svenskar mumier för att man trodde att de hade medicinska egenskaper. Hade man inte tillgång till en äkta mumie kunde man ta ett stycke kött från en "rödlätt svensk man" som dött en våldsam död och bland annat utsätta det för månens strålar. Historikern Joachim Östlund berättar om mumiernas funktion i 1700-talets Sverige. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Rättigheter, slaveri och nya former av ofrihet

När man pratar om slaveri är det lätt att bara diskutera den transatlantiska slavhandeln där afrikanska slavar fraktades till i första hand USA och plantage i Karibien. Men slavhandel och slaveri har funnits på många fler platser och under många andra omständigheter. Här berättar historikern och experten Richard Allen om slaveri, rättigheter och moderna former av ofrihet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Gestaltning av nationella minoriteter i våra kulturarv

Historikern Lars Elenius berättar om hur Sveriges nationella minoriteter speglas i tavlor och andra kulturarv. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Nedslag i museernas identitetsskapande funktioner

Med fokus på friluftsmuseet Skansen i Stockholm berättar historikern Carola Nordbäck om hur museer bidrar till identitetsskapande när de gestaltar, värderar och kommunicerar historien. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Att stämma allmänheten till det goda levernet

Historikern Mattias Bäckström berättar om hur museer använder stämning och animering för att göra historien mer levande för sina besökare. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lagom mycket finsk

Det nya fosterlandet

Cirka 80 000 finska flyktingbarn kom till Sverige under andra världskriget. Vi träffar bland annat Sinikka Ortmark-Stymne, som kom ensam till Sverige som åttaåring och återvände hem ett år senare, när allting hade förändrats. På 1960- och 1970-talen var det finländarna som utgjorde den största gruppen invandrare till Sverige. I Finland fanns inte jobb åt alla och lönerna var sämre än i Sverige.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Om film

Varför ser man nästan aldrig personer med funktionsnedsättning på film? Och när man gör det så brukar inte skådespelaren ha någon funktionsnedsättning. Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.