Titta

UR Samtiden - Svenska historikermötet

UR Samtiden - Svenska historikermötet

Om UR Samtiden - Svenska historikermötet

Föreläsningar från Svenska historikermötet 2019. Fokus riktas på såväl nutida som forna aktörers kamp för rättigheter av olika slag, ett tema som spänner mellan till exempel rätten till den egna kroppen som en individuell rättighet, till rätten till medbestämmande och samhällsdeltagande som kollektiva demokratiska rättigheter. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 och 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Svenska historikermötet : Teori och praktik i 1700-talets mumievetenskapDela
  1. Det fanns en idé om den äkta mumien
    och den oäkta mumien.

  2. För dem var frågan inte om man skulle
    äta mänskliga kvarlevor-

  3. -utan vilka kvarlevor man skulle äta.

  4. Jag ska prata om den egyptiska mumien
    under 1700-talet.

  5. Jag ska göra tillbakablickar,
    och knyta in till vår tids mumier.

  6. Jag ska diskutera
    olika betydelser och funktioner-

  7. -som mumier har haft
    genom historiens gång.

  8. Jag använder begreppet fantastik
    som hjälpmedel-

  9. -för att komma djupare in
    i förståelsen av mumien.

  10. Den har en enorm särställning
    i europeisk historia.

  11. I vår tid är mumien
    framför allt känd via äventyrsfilmer.

  12. Då ofta i rollen som ett monster,
    en hämnare et cetera.

  13. Ett ondskefullt monster.

  14. Sen finns mumien på våra museer,
    som ett fantastiskt föremål.

  15. En exotisk kvarleva av
    en förlorad civilisation-

  16. -som vi kan betrakta och beundra,
    som när man besöker Medelhavsmuseet.

  17. I Stockholm är det fascinerande
    att titta på mumierna-

  18. -och den kultur som skapade
    det här begravningsskiktet-

  19. -och de föreställningar
    som fanns kring det.

  20. När man kommer nära de här föremålen-

  21. -får man en känsla av
    att man närmar sig deras värld.

  22. Utställningen hjälper oss
    att resa i fantasin-

  23. -och komma närmare
    den egyptiska civilisationen.

  24. Så ser det ut på våra museer.

  25. Men det finns andra aspekter
    av den här historien-

  26. -som inte synliggörs lika mycket.

  27. Det är exempelvis frågan om
    hur de här mänskliga kvarlevorna-

  28. -kom till Sverige,
    hur de samlades in-

  29. -och vad kvarlevorna användes till i
    Sverige under exempelvis 1700-talet.

  30. Skolklasser är kanske de vanligaste
    besökarna på Medelhavsmuseet.

  31. De får inte veta att 1700-talets
    svenskar konsumerade mumierna.

  32. Visserligen i medicinsk form,
    men den historien berättas inte.

  33. Inte heller existerade mumierna
    på 1700-talet i museer.

  34. De kunde finnas i kuriosakabinett
    eller naturaliesamlingar.

  35. Framför allt var de
    en ingrediens i universalmedicin-

  36. -som man tog mot allehanda sjukdomar.

  37. De gick under namnet
    mumia vera aegyptiaca.

  38. Det fanns på varje välsorterat apotek
    i Sverige vid den tiden.

  39. I forskningen talar man om
    en form av europeisk kannibalism-

  40. -en medicinsk kannibalism. Den var
    utbredd inom alla samhällslager.

  41. Den här kannibalismen
    resulterade i ett behov-

  42. -att få in mer mumier,
    framför allt från Egypten.

  43. Det innebar att gravar plundrades.

  44. Det var ett pris man fick betala
    för den här konsumtionen.

  45. Hur förstår man
    den här förvandlingen?

  46. Från att mumien används
    som en ingrediens i medicin-

  47. -till att den blev det exotiska
    föremål vi tittar på och beundrar.

  48. Då kan man
    ta hjälp av begreppet fantastik.

  49. Man får föreställa sig
    en annan värld, förmodern tid.

  50. Då brukar forskarna tala om
    att man ser-

  51. -olika typer av epistemologier
    eller kunskapskulturer.

  52. Den förmoderna präglades av-

  53. -att kunskapen definierades
    på ett speciellt sätt.

  54. Det handlade om
    skillnaden mellan sant och falskt.

  55. Det är en kunskapssyn
    där sant och falskt-

  56. -var beroende av
    sedvanan, tron, ryktet-

  57. -eller Guds oberäknelighet.

  58. Man kan tala om en övergång mot
    modern tid, där sant och falskt-

  59. -blev mer beroende av lagen,
    statsmakten, bevisbördan.

  60. De här två paradigmerna
    kunde verka parallellt.

  61. Det som sker är att definitionen av
    "sanning" objektifieras allt mer.

  62. Så kan man förstå den här övergången.

  63. Jag ska röra mig
    i den förmoderna världen.

  64. Jag ska försöka förstå
    hur det kom sig att det blev så här.

  65. Vi kan ta oss till bilden av Egypten
    under förmodern tid-

  66. -som skapades
    via bibliska berättelser i Europa.

  67. Det var så de flesta av våra förfäder
    föreställde sig Egypten.

  68. Sen sker nåt på 1600-talet, i samband
    med den muslimska erövringen.

  69. Då bryts direktkontakten
    mellan Europa och Egypten.

  70. Det skapar utrymme för fantasier.

  71. Det man hade var illustrationer
    och bibliska berättelser.

  72. Man visste lite om den egyptiska
    konsten. Det var ganska okänt.

  73. Det man hade var berättelser
    från bibeln, som Moses i vassen.

  74. Under renässansen
    dyker en till berättelse upp-

  75. -skapad av den tyska
    vetenskapsmannen Athanasius Kircher.

  76. Han säger sig
    ha dechiffrerat hieroglyferna.

  77. Nu läggs det till
    en berättelse om Egypten.

  78. Det är en berättelse om mystik
    och ockult vishet som adderas.

  79. Man har en idé
    om en symbolisk kommunikation.

  80. Att tecknen
    som finns inristade i stenar-

  81. -har ett speciellt budskap
    som man ska försöka förstå.

  82. Egypten får en speciell status
    i Europa.

  83. Det är en europeisk angelägenhet
    från start till slut.

  84. Det skapar en nyfikenhet.

  85. Européer vill upptäcka landet
    och söka nyckeln till kunskapen.

  86. Den reslusten
    fångas också svenskar av.

  87. Den första var Michael Eneman,
    en karolinsk fältpräst-

  88. -som reste ner på order av Karl XII
    för att undersöka Egypten.

  89. Han skriver en lång rapport om resan-

  90. -och nämner mumiehandeln
    som förekommer i Egypten.

  91. De mest ambitiösa är Höpken
    och Carleson. De tar sig dit 1736.

  92. De landar i Kairo.
    Det är en stor expedition-

  93. -som finansieras av
    Carl Fredric von Höpkens far, Daniel.

  94. Initiativtagare ska ha varit
    greven och riksrådet Carl Gyllenborg.

  95. 60 personer beger sig ut i Sakkara
    för att leta efter en mumie.

  96. De hade flera ärenden på sin resa.

  97. Att få hem en äkta mumie
    var målsättningen.

  98. De skriver en intressant rapport.
    Det är inte bara en saklig rapport.

  99. Det är nästan en berättelse, där man
    kan tala om en sorts fantasier.

  100. Här är ett exempel på-

  101. -hur de med facklor och rep efter
    sig går i de labyrintiska gångarna.

  102. "Vi vore i några timmar
    i de dödas rike."

  103. De talar om en labyrint.
    Man måste markera sin väg.

  104. Man vill inte fastna i de dödas rike.
    De ser kroppar i labyrinten.

  105. "Uppfyllda med döda kroppar,
    balsamerade och inlagda i linne."

  106. Det finns en berättelseglädje i
    att göra den här resan.

  107. Till slut finner de sin mumie.

  108. Det berättas också med en vilja
    att underhålla en tänkt läsare.

  109. Efter 50 steg kommer de till ett
    vackert rum. Där ligger sarkofagen-

  110. -som de ska skicka hem till Sverige.

  111. Redan här finns en berättelse
    och en tradition som man kan haka på.

  112. Det är tänkbart
    att de har inspirerats av-

  113. -tidigare berättelser
    om mumieexpeditioner.

  114. De talar inte så mycket om mystik.
    De vill ha äventyr.

  115. Sen tas den här mumien
    hem till Sverige.

  116. Den landar hos... Den landar i Lund.

  117. Ägaren blir Kilian Stobaeus,
    den store medicinaren i Lund.

  118. I Lund har
    ett kuriosakabinett upprättats.

  119. Mumien får en annan betydelse,
    när den hamnar i en helt annan miljö.

  120. Det är
    en föregångare till vår tids museer.

  121. Det är en intressant inrättning.

  122. Deras funktion är
    att väcka förundran-

  123. -och att skapa ett mikrokosmos-

  124. -där det fruktansvärt groteska
    kan samsas med det underbart vackra.

  125. Mumien från Sakkara
    får den främsta positionen.

  126. Det är det mest
    statusfyllda föremålet i samlingen.

  127. I sin berättelse
    är de två herrarna noggranna med-

  128. -att visa på
    att de har hittat en äkta mumie.

  129. De vet att i Kairo pågår
    en produktion av förfalskade mumier.

  130. De säljs till européer.

  131. Då tar man döda kroppar
    från kriminella eller sjuka.

  132. Berättelsen handlar om att man fann
    en äkta mumie från en kung.

  133. Här kommer vi in på
    fantastik, sant och falskt.

  134. Det fanns en idé om den äkta mumien
    och den oäkta mumien.

  135. För dem var frågan inte om man skulle
    äta mänskliga kvarlevor-

  136. -utan vilka kvarlevor man skulle äta.
    Man skulle äta äkta mumier.

  137. Det är det som är viktigt -
    att man får en äkta mumie.

  138. I Europa råder
    en form av kabinettsfeber.

  139. Den startar under 1500-talet
    och drabbar framför allt kungar.

  140. Apotekare och läkare drabbas.
    Den sveper också upp till Sverige.

  141. Här sitter nu Kilian Stobaeus
    i sitt kabinett.

  142. Det är en intressant herre.
    Han blir medicine doktor i Lund.

  143. Han gör karriär
    som lärare, forskare och samlare.

  144. Här sitter han i sitt kabinett
    med sin tunga, mörka peruk.

  145. Han avbildas som blind på ena ögat.
    Han led av ryggvärk.

  146. Han led av tuberkulos och hypokondri.
    Han var en sjuklig person.

  147. Han hade säkert ett behov av medicin.
    Det intressanta med kabinettet...

  148. Nu kommer vi in på
    mer teoretiska saker-

  149. -framför allt rörande elementarläran.
    Läran om elementen är central-

  150. -för att förstå universums minsta
    byggstenar, som jag ska komma in på.

  151. Det talas om fyra element.
    Här kan vi pricka ut...

  152. Elementen finns representerade.
    Det finns fyra föremål-

  153. -som illustrerar elementen,
    som man tillskrev dåtidens vetenskap.

  154. Till vänster finns en snäcka,
    som representerar vatten.

  155. Längst upp till höger ser vi Kybele,
    en antik naturgudinna.

  156. Hon representerar jord. På vänster
    sida har vi en paradisfågel-

  157. -som representerar luft.
    Krokodilen representerar eld.

  158. Egentligen skulle det vara
    en basilisk.

  159. Mumien kommer till Lund.
    Stobaeus äger kuriosakabinettet.

  160. Han har en hjälpreda,
    som heter Johan Leche.

  161. Han blir den som gör jobbet
    med den här mumien.

  162. Han är speciell. Det var kul att
    illustrera vad Johan Leche gjorde.

  163. Han framställde
    en egen elementartavla.

  164. Det är intressant
    att illustrera lärans betydelse-

  165. -och hur naturvetenskapsmännen
    förmedlade sin kunskap.

  166. De blandade antika myter
    med Aristoteles idé-

  167. -och de mest avancerade teorier.

  168. Här har vi elden, som en vulkan.
    Luften är Jupiter, med fjädrar.

  169. Vattnet är Pluto, med sina snäckor.
    Sen har vi jorden, med ax och frön.

  170. De här kan man betrakta
    på Historiska museet i Lund.

  171. Det intressanta är det element
    som saknas. Det finns fem element.

  172. Det femte elementet är eter,
    som Aristoteles diskuterade-

  173. -och som har diskuterats
    i forskningen under ganska lång tid.

  174. Det är oklart vad eter är. Man talar
    om en osynlig, flyktig substans-

  175. -som uppfyller
    varje hörn av universum.

  176. Leche tar upp frågan
    om det femte elementet.

  177. Leche är också den som får
    linda upp mumien och undersöka den.

  178. Då ställer han frågor kring det här.

  179. Mumierna har ju
    den här underliga kraften.

  180. Han skriver en avhandling
    om upplindningsprocessen.

  181. Det är en rik avhandling,
    som innehåller allt.

  182. Den innehåller etnologi, geografi-

  183. -medicinvetenskap,
    kosmologi, fornhistoria...

  184. Han tar upp svenska mumier,
    som Fet-Mats-

  185. -som bevarades i Falu koppargruva.
    Det är en fantastisk avhandling.

  186. Han diskuterar hur man på
    ett vetenskapligt sätt ska förklara-

  187. -allt det förbluffande och märkliga.

  188. Han talar om odödlighet,
    själavandring, vampyrer-

  189. -och hur man återupplivar kroppar.

  190. Poängen med avhandlingen är
    att skilja myter från vidskeplighet.

  191. Det är återigen kampen om att
    definiera vad som är sant och osant.

  192. Det är typiskt
    för vetenskapen vid den här tiden.

  193. Han tar upp mumia,
    det här universalmedlet.

  194. Han kommenterar Kircher,
    som nämner mumia-

  195. -och diskuterar
    de här mytiska krafterna som finns.

  196. Han tar upp olika typer av balsam
    som man har mumia i.

  197. Det finns mycket
    att säga om avhandlingen.

  198. Det är kul när han tar upp eter,
    vad det är. Han talar om eter.

  199. Idén att en mumie
    skulle behålla spår av liv-

  200. -kan han spåra till den
    arabisk-syriske medicinaren Serafion.

  201. Man tror
    att mumien innehöll en sorts eter.

  202. Det måste diskuteras vad det är.

  203. Han skriver
    att det finns eter i våra kroppar-

  204. -som består i döden
    och nån tid därefter.

  205. "Eter rikligen överflödar kroppens
    innersta och mest personliga"-

  206. -"såväl känslor
    som i synnerhet dygder."

  207. Det lyfter upp
    och samlar in dygderna.

  208. Känslorna finner vi i eter.

  209. "Och därigenom mycket lämplig
    som medel för överföring"-

  210. -"om denna utförs på rätt sätt, av
    såväl den själv som dess egenskaper"-

  211. -"med målsättningen att en skadlig
    eller sjuklig egenskap"-

  212. -"eller disposition ska rättas till
    och därefter bevaras frisk och kry"-

  213. -"samt stärkas
    i den egna eller nån annans kropp."

  214. Så här diskuterar man eter.

  215. Man ska överföra
    mumiens dygder, känslor och krafter-

  216. -till den egna kroppen
    och läka sina sjukdomar.

  217. Det diskuteras av Paracelsus,
    den främste medicinteoretikern.

  218. Här ser vi hur man diskuterar
    gränsen mellan sant och falskt-

  219. -och verklighet och overklighet.

  220. Han tvivlar på eterns existens,
    ska jag säga.

  221. Men han säger,
    i sann vetenskaplig anda-

  222. -att det inte är avgjort än-

  223. -om man kan belägga dess existens
    eller dess funktion.

  224. Det kan finnas sinnesförnimmelse
    kvar hos de döda.

  225. Det kanske finns liv kvar.

  226. "I urlakat kött som behandlats
    av balsam och bevarats i sekler."

  227. Han är inte helt säker på
    om man kan bevara eter eller inte.

  228. Det handlar om att man ska
    ta del av en annan människas själ.

  229. Han diskuterar Paracelsus och
    hans definitioner av olika mumier.

  230. Han kommer in på konsumtionen av
    blod, som Paracelsus förespråkar.

  231. Man ska dricka blod. I samband med
    offentliga avrättningar-

  232. -uppmanade Paracelsus människor-

  233. -att köpa blod
    från nyligen avrättade.

  234. Det känner vi också till
    från avrättningar i Sverige.

  235. Man fick avgränsa avrättningsplatsen-

  236. -så att inte folk rusade fram
    för att ta blod.

  237. En känd tavla från England visar-

  238. -när Englands kung
    Charles I halshuggs.

  239. Åskådarna rusar fram med näsdukar
    för att samla upp blod.

  240. Man trodde
    att det hade läkande egenskaper.

  241. Det ingick som en naturlig del
    i tidens ledande medicinteori.

  242. På så sätt kan man förstå
    förhoppningarna gällande mumia.

  243. Det rör sig om idéerna om överföring.

  244. Jag ska avsluta
    med två andra exempel.

  245. Carleson och Höpken tycker
    att de som bor i Egypten är tokiga-

  246. -eftersom de framställer
    falska mumier i Kairo exempelvis.

  247. Men det var inte
    så otänkbart även i Europa.

  248. Det finns i Stobaeus eget bibliotek
    en bok, Schröders bok.

  249. Det var ett standardverk för alla
    medicinare långt in på 1700-talet.

  250. Och...

  251. Här finns ett recept på
    hur man kan framställa mumia på nytt.

  252. Man måste inte åka till Egypten.
    Det här receptet föreslår...

  253. "Ta kadavret av en rödlätt man,
    ty hos sådana är blodet lättare"-

  254. -"och köttet bättre än hos andra.
    Färskt och utan förruttnelsetecken."

  255. "I ungefär 24-årsåldern."

  256. "Och som dött en våldsam död,
    och inte av sjukdom."

  257. "Utsätt det för månens strålar
    under en dag och en natt."

  258. "Skär sen muskelköttet av liket.
    Bestänk det med myrra och aloe."

  259. "Blötlägg så att det blir mört."

  260. "Häng bitarna på en torr
    och sval plats tills de torkat."

  261. "Då påminner det om rökt kött,
    utan nån stank."

  262. Det fanns recept på hur man
    på egen hand kunde tillverka mumia-

  263. -med svenska rödhåriga män,
    som har dött en våldsam död.

  264. Det säger nåt om idéns kraft,
    som är oerhört fascinerande.

  265. Vad föreställningen kan göra.
    Samma sak...

  266. Apropå apoteken går det att finna-

  267. -i kungliga Maj:ts i nåder
    siste medicinalordningar-

  268. -att man kan köpa mumia
    i svenska apotek.

  269. Det listas som en godkänd medicin
    i Sverige.

  270. Den här är från 1699, men den
    är verksam under 1700-talet också.

  271. Här ser vi att den
    går under namnet mumia vera humana.

  272. Efter den kommer brända möss.

  273. Man kan köpa mossa
    som växt på ett mänskligt kranium.

  274. Det är
    en typisk paracelsisk klassiker.

  275. Den är mycket dyrare än mumia.

  276. Vilket är intressant.

  277. Det var
    ett litet exempel på medicinhistoria-

  278. -och ett exempel på
    europeisk kannibalism.

  279. Det är nåt som kritiseras i Europa
    vid den här tiden.

  280. Redan på 1500-talet
    kritiserar man den här praktiken.

  281. Systemen lever
    parallellt med varandra.

  282. Både kritiken
    och hoppet om att man ska få hjälp.

  283. För att avsluta... Det säger nåt
    om människans utsatthet.

  284. Hälsans roll
    och vad man gör för att behålla den.

  285. Man kan gå ganska långt här.

  286. Jag avrundar med den lärdomen,
    helt enkelt.

  287. Textning: Helena Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Teori och praktik i 1700-talets mumievetenskap

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Förr i tiden åt svenskar mumier för att man trodde att de hade medicinska egenskaper. Hade man inte tillgång till en äkta mumie kunde man ta ett stycke kött från en "rödlätt svensk man" som dött en våldsam död och bland annat utsätta det för månens strålar. Historikern Joachim Östlund berättar om mumiernas funktion i 1700-talets Sverige. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Ämnen:
Historia
Ämnesord:
1700-talet, Etnologi, Folkseder, Folktro, Mumier, Socialantropologi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Svenska historikermötet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Vikten av historisk forskning

En historikers roll är inte bara att forska i det förflutna utan även att lägga fram vetenskapligt korrekt forskning som är relevant för det som sker i dag. Historikern och Linnéuniversitetets rektor Peter Aronsson berättar om vad som behövs i framtidens historieforskning. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Kan djuphistorisk forskning utmana historien?

Historikern Ann McGrath har forskat på Australiens ursprungsbefolkning, aboriginerna, som tros ha funnits på kontinenten redan för 80 000 år sedan. Det är långt tidigare än den tid som mycket historisk forskning fokuserar på. Här berättar hon om vad djuphistorisk forskning kan göra för att utmana den historia vi tror att vi redan känner till. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

När blev Sverige evigt?

Nationalism har funnits länge, men det råder vissa oenigheter inom historieforskning om när nationen och nationalismen uppstod och på vilka grunder den bygger. Här berättar historikerna Anne Berg, Wojtek Jezierski och Sari Nauman om den senaste forskningen. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Om finlandssvensk minoritetsnationalism

Den finlandssvenska minoriteten i Finland utgör ungefär 5 procent av befolkningen. Här berättar historikern Mats Wickström om hur tankar om nationalism och svenskhet har betraktats inom gruppen under 1900-talet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Svensk minoritetsnationalistisk socialism i Finland

Matias Kaihovirta, historiker vid Åbo akademi, berättar om Finlands svenskspråkiga arbetarklasshistoria och socialistpartiet som aldrig blev verklighet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Nationella minoriteters symboliska nationsbygge

Lars Elenius, professor i historia vid Luleå tekniska universitet, berättar om hur historia, myter, symboler och kollektiva minnen använts för att skapa nya minoritetsidentiteter. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Feministiska omskrivningar av folksagor

Den lilla sjöjungfrun inser att loppet är kört och bildar ett gäng som drar ner män i havets djup och hämnas på dem. Prinsen inser att Snövit både är lättare att hantera och vackrare att titta på när hon ligger där i glaskistan så han förgiftar henne igen, medan hennes styvmor desperat försöker rädda Snövit från hennes öde. Här berättar historikern Maria Nilson om den nya vågen av feministiska omskrivningar på populära folksagor som gör upp med patriarkatet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Fantastik i interkulturellt perspektiv

Historikern och forskaren Hans Hägerdal beskriver hur drakar och andra inslag av fantastik används i olika kulturer. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Hypnotisörens makt under sent 1800-tal

Förr i tiden ansågs hypnos både lockande och skrämmande. Samtidigt som man experimenterade med att hypnotisera varandra för underhållning blev hypnos viktigt som en medicinsk behandlingsmetod. Här berättar historikern Cecilia Riving om hypnosens makt under sent 1800-tal. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Teori och praktik i 1700-talets mumievetenskap

Förr i tiden åt svenskar mumier för att man trodde att de hade medicinska egenskaper. Hade man inte tillgång till en äkta mumie kunde man ta ett stycke kött från en "rödlätt svensk man" som dött en våldsam död och bland annat utsätta det för månens strålar. Historikern Joachim Östlund berättar om mumiernas funktion i 1700-talets Sverige. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Rättigheter, slaveri och nya former av ofrihet

När man pratar om slaveri är det lätt att bara diskutera den transatlantiska slavhandeln där afrikanska slavar fraktades till i första hand USA och plantage i Karibien. Men slavhandel och slaveri har funnits på många fler platser och under många andra omständigheter. Här berättar historikern och experten Richard Allen om slaveri, rättigheter och moderna former av ofrihet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Gestaltning av nationella minoriteter i våra kulturarv

Historikern Lars Elenius berättar om hur Sveriges nationella minoriteter speglas i tavlor och andra kulturarv. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Nedslag i museernas identitetsskapande funktioner

Med fokus på friluftsmuseet Skansen i Stockholm berättar historikern Carola Nordbäck om hur museer bidrar till identitetsskapande när de gestaltar, värderar och kommunicerar historien. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Att stämma allmänheten till det goda levernet

Historikern Mattias Bäckström berättar om hur museer använder stämning och animering för att göra historien mer levande för sina besökare. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Lappskattelanden och deras innehavare

Gudrun Norstedt berättar om den historiska indelningen av den svenska lappmarken, de så kallade lappskattelanden. Marken tillhörde ursprungligen samer som utnyttjade fiskevatten, renbetesmarker och andra resurser med ensamrätt men betalade skatt för detta. Succesivt övertogs landet av bönder under 1700- och 1800-talen. I skattelängder och andra källor kan man följa landens innehavare från 1600-talet och framåt. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

De finska krigsbarnen

De två finska krigsbarnen Kielo och Pentti skickades till Sverige från Finland under andra världskriget. Mellan 70 000 och 80 000 finska barn delade samma öde. Hur var det att komma ensam till Sverige, och hur har resan påverkat dem som vuxna? För Kielo och Pentti var det en upplevelse i barndomen som satte djupa spår.