Titta

UR Samtiden - Svenska historikermötet

UR Samtiden - Svenska historikermötet

Om UR Samtiden - Svenska historikermötet

Föreläsningar från Svenska historikermötet 2019. Fokus riktas på såväl nutida som forna aktörers kamp för rättigheter av olika slag, ett tema som spänner mellan till exempel rätten till den egna kroppen som en individuell rättighet, till rätten till medbestämmande och samhällsdeltagande som kollektiva demokratiska rättigheter. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 och 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Svenska historikermötet : Rättigheter, slaveri och nya former av ofrihetDela
  1. De som arbetar med slaveri
    och liknande system utanför Atlanten-

  2. -inser att slaveriet måste förstås-

  3. -i den kronologiska, geografiska,
    sociokulturella, ekonomiska-

  4. -och politiska kontext
    i vilken det existerade.

  5. Det är ett nöje och en ära att vara här.

  6. Jag vill tacka Hans
    för att han bjöd in mig.

  7. Han kanske inte var vid sina sinnens
    fulla bruk, men jag är väldigt tacksam-

  8. -och jag har haft stor glädje av
    de diskussioner som jag har deltagit i.

  9. Jag skulle vilja prata om rättigheter,
    slaveri och nya system för slaveri-

  10. -eftersom den här konferensen
    handlar om rättigheter.

  11. Det här är nåt som de flesta
    slaverihistoriker inte tänker på-

  12. -och jag vill tacka Hans för att han
    fick mig att se saker med nya ögon.

  13. Jag skulle vilja börja med
    att anmärka att 1765-

  14. -var det en 40 år gammal slav
    som hette Samuel Stuard-

  15. -som var smed på flottans varv
    i Port Royal i Jamaica-

  16. -som skrev till amiralitetet
    och bad om sin frihet.

  17. Hans brev, som min kollega
    Lisa Bollettino har gjort tillgängligt-

  18. -är ett häpnadsväckande dokument
    på många sätt.

  19. För det första avslöjar det
    att Stuard var ovanlig för sin tid-

  20. -och för sin del av världen.

  21. Till skillnad från den stora majoriteten
    av slavarna i Amerika-

  22. -hade han lärt sig att läsa och skriva.
    Han skrev också stolt-

  23. -att han var
    en kunnig och from kristen-

  24. -och hade varit det ända sen hans
    officerare hade låtit honom bli döpt.

  25. För det andra visar den här texten
    att det är ett av få dokument-

  26. -där en slav talar direkt till oss,
    utan förmedling av en tredje part-

  27. -som vita kolonisatörer,
    myndighetspersoner eller missionärer.

  28. Att vi antagligen hör hans riktiga röst-

  29. -ger oss en unik möjlighet att se hur
    vissa slavar i 1700-talets Västindien-

  30. -såg på sig själva, och hur de
    tänkte på sina liv och sin omvärld.

  31. Stuard skriver bland annat
    att han visste att hans status som slav-

  32. -inte hindrade honom från
    att be myndigheterna om sin frihet-

  33. -och han visste att han i princip
    hade rätten att ansöka om att bli fri.

  34. För det tredje, och viktigast för oss-

  35. -visar brevet att han såg sig
    som en av kungens undersåtar-

  36. -och inte bara som hans slav.
    Stuard skrev mer specifikt-

  37. -att han var kungens trogne vasall
    sen lång tid tillbaka-

  38. -och därför borde han få sin frihet,
    precis som alla andra-

  39. -som troget tjänade sina överordnade.

  40. Vi vet inte vad man sa om argumentet
    att han hade rätt till sin frihet-

  41. -för att han var kungens undersåte,
    men hans brev fick önskad effekt.

  42. Amiralitetet gav honom frihet
    och en anställning-

  43. -"på samma villkor som andra negrer
    som tjänar Hans Majestät."

  44. Tyvärr vet vi inte
    hur och varför Stuard beskrev sig själv-

  45. -som en kungens vasall
    som hade vissa rättigheter-

  46. -särskilt som den termen inte förekom
    i de brittiska kolonierna på 1700-talet-

  47. -för att beskriva relationen
    mellan överordnade och underordnade-

  48. -eller mellan herrar och deras slavar.

  49. Eftersom Stuard kunde läsa
    och hade fått en kristen utbildning-

  50. -är det troligt att han lärde sig termen
    under sin utbildning-

  51. -och kom att förstå att en vasall
    har rätt till beskydd och en lön-

  52. -i utbyte mot vördnad och trohet-

  53. -vilket i hans eget fall
    innebar många års hårt arbete-

  54. -på flottans varv i Port Royal.

  55. Genom att hävda att han var kungens
    vasall och inte bara hans slav-

  56. -kunde Stuard hävda tanken-

  57. -att även slavar har samma rättigheter
    och privilegier som andra undersåtar-

  58. -och då inte minst rätten till frihet.

  59. Stuards brev visar inte bara
    hur de klassiska liberala idéerna-

  60. -om frihet och jämlikhet,
    upplysningens politiska tankar-

  61. -hade spridits i de brittiska kolonierna
    tio år innan de sattes på pränt-

  62. -i den amerikanska
    självständighetsförklaringen-

  63. -utan de tvingar även dem som
    studerar slaveri och liknande system-

  64. -att omvärdera hur de ser på slaveriet
    i och omkring Atlanten.

  65. Det rådande paradigmet
    betonar två begrepp-

  66. -som den kände sociologen
    Orlando Patterson diskuterar-

  67. -i sin bok "Slavery and Social Death"
    som publicerades 1982.

  68. I den studien menar Patterson
    att slavarnas status byggde på-

  69. -att förslavade män, kvinnor och barn
    var socialt döda varelser-

  70. -alltså att slaveriet
    tog ifrån dem deras mänsklighet-

  71. -genom att ta dem från
    de sociala och kulturella sammanhang-

  72. -som gav dem
    sin identitet som människor-

  73. -och därigenom de rättigheter som de
    skulle kunna ha som sociala varelser.

  74. För det andra betonar Patterson
    att slavar var ägodelar-

  75. -som kunde köpas och säljas, precis
    som hästar, kor, getter eller möbler-

  76. -kan köpas eller säljas.

  77. Om man definierar slavars status
    på det här sättet-

  78. -menar man att rättighetskonceptet
    har väldigt liten inverkan-

  79. -på hur vi förstår
    slaveriets natur och dynamik-

  80. -och därmed även
    andra former av tvångsarbete.

  81. Påståendet att slaven
    var ett rättslöst väsen-

  82. -och att rättigheter var irrelevanta
    för att förstå slavupplevelsen-

  83. -är den syn som dominerar hur
    historiker ser på slavars liv i Amerika.

  84. Den synen kommer ur den välbelagda
    fysiska och psykiska misshandel-

  85. -den exploatering och det förtryck
    som miljontals slavar har fått utstå-

  86. -när de arbetade på socker-,
    bomulls- och andra plantager-

  87. -i den amerikanska södern,
    Västindien och Sydamerika-

  88. -i guld- och silvergruvorna
    i Mexiko, Peru och Brasilien-

  89. -och i olika andra företag, för deras
    herrars ekonomiska vinnings skull.

  90. Det här paradigmet har påverkat
    hur historiker konceptualiserar slaveri-

  91. -och liknande system för tvångsarbete
    på andra ställen.

  92. Bevis för det paradigmets dominans
    och den känslomässiga kraften-

  93. -hos dess definition av en "slav"
    är inte svåra att hitta.

  94. På en konferens i Zanzibar 2008-

  95. -menade vissa att Atlantcentrerade
    definitioner av slavars status-

  96. -inte passade om man ville förstå
    slaveri i Afrika eller Indiska oceanen-

  97. -vilket ledde till ett passionerat
    försvar av det här paradigmet-

  98. -av många afrikanska
    och andra historiker på plats.

  99. Att det här paradigmet har sån kraft-

  100. -är en manifestering av det
    som jag tidigare har kallat:

  101. "Det specifikas tyranni."

  102. Det är alla slav-
    och tvångsarbetsstudiers nemesis.

  103. Den här partikularismen
    är mångfasetterad-

  104. -och sträcker sig
    bortom historikers försök-

  105. -att återskapa
    de atlantiska slavarnas erfarenheter-

  106. -och en benägenhet att strunta
    i slaveri på andra ställen på jorden.

  107. Studier av europeisk
    transocean slavhandel-

  108. -har inte bara till stor del ignorerat
    brittisk, dansk, holländsk, fransk-

  109. -och portugisisk slavhandel
    i och bortom Indiska oceanen-

  110. -utan också det sätt på vilket olika
    europeiska slavhandlare samarbetade.

  111. Man har också struntat i migranters
    tvångsarbete i Syd- och Ostasien-

  112. -och exporten av slavar
    över Indiska oceanen-

  113. -av arabiska, kinesiska, indiska,
    swahiliska och andra slavhandlare.

  114. Den här partikularismen visar sig även-

  115. -i benägenheten att studera slaveri
    och liknande system-

  116. -utan att ta hänsyn till deras lokala,
    regionala och panregionala kontexter.

  117. Studier av slavsamhällen i Västindien-

  118. -fokuserar alltid på öarnas vita
    befolkning och deras slavbefolkning-

  119. -och struntar i de fria färgade
    människor som spelade stor roll-

  120. -i att forma det koloniala,
    politiska, ekonomiska och sociala livet-

  121. -under slutet av 1700-talet
    och början av 1800-talet.

  122. Partikularismen
    visar sig också i en benägenhet-

  123. -att använda
    ganska ohistoriska angrepssätt-

  124. -gällande utvecklingen
    i slavägarvärlden-

  125. -eller i en vilja att använda
    ett slags kronologisk apartheid-

  126. -som kan grumla vår förståelse
    för större historiska processer.

  127. Året 1834 har till exempel fått
    närmast mytologisk status-

  128. -som gränsen mellan tiden
    före och efter emancipationen-

  129. -inom och bortom
    det brittiska kolonialväldet.

  130. En konsekvens av det är
    att förflyttningen av över 3,7 miljoner-

  131. -afrikanska, kinesiska, indiska
    och andra icke-europeiska arbetare-

  132. -till bland annat sockerplantager
    mellan 1830- och 1920-talen-

  133. -ofta ses som ett separat
    och eget historiskt fenomen-

  134. -trots att de här
    kontraktsanställningarna efter 1834-

  135. -också ofta beskrivs som:
    "ett nytt system för slaveri."

  136. Slaveriet har existerat i tusentals år,
    men det var-

  137. -som Suzanne Miers, Gwyn Campbell
    och Joseph C. Miller påminner oss om-

  138. -aldrig en enhetlig institution.

  139. De som arbetar med slaveri
    och liknande system utanför Atlanten-

  140. -inser att slaveriet måste förstås-

  141. -i den kronologiska, geografiska,
    sociokulturella, ekonomiska-

  142. -och politiska kontext
    i vilken det existerade.

  143. Den växande forskningen om slaveri
    i Indiska oceanen och Asien-

  144. -understryker att vi nu
    måste prata om flera globala slaverier-

  145. -och inte bara ett globalt slaveri-

  146. -och att rättigheter
    måste ingå i den diskussionen.

  147. Bernard Lewis och Ehud Toledano
    har i sina studier visat-

  148. -att slaveri i Mellanöstern
    inte kan förstås-

  149. -utan att noga betänka islamiska
    seders och lagars roll i dess skapande.

  150. Slavar i den islamiska världen
    ansågs vara ägodelar-

  151. -men de åtnjöt också
    olika grader av juridiskt beskydd-

  152. -eller, om man så vill, rättigheter.

  153. Kvinnliga slavar
    som födde sina herrars barn-

  154. -förväntades bli frigivna,
    och deras barn föddes som fria.

  155. Om man vill förstå slaveriet i Indien-

  156. -måste man vara uppmärksam
    på det komplexa kastsystemet där-

  157. -och de rättigheter och plikter som
    olika kaster har gentemot varandra.

  158. I rapporter från början av 1900-talet
    om slaveriet i Madras-

  159. -står det att lokala lagar och seder
    begränsade möjligheten att sälja-

  160. -jordbruksslavar
    som tillhörde marken i vissa distrikt-

  161. -medan man hade större frihet att göra
    sig av med slavar i andra distrikt.

  162. Som James L. Watson
    och Anthony Reid har visat-

  163. -gjorde de rättigheter och skyldigheter
    som gällde slaveri av skuldsatta-

  164. -slaveriet till en lika komplex
    institution i Sydostasien.

  165. De som blev slavar för att de
    stod i skuld till sina gäldenärer-

  166. -eller för att bekosta
    bröllop eller begravningar-

  167. -kunde bli fria
    när de betalade tillbaka sina skulder.

  168. Om slavar kunde bli fria eller inte-

  169. -berodde på om systemen var öppna-

  170. -alltså att slavar kunde assimileras
    in i lokalbefolkningen-

  171. -men med underordnad status-

  172. -eller slutna system, som betonade
    slavars rasmässiga särdrag-

  173. -och befäste slavars status
    från en generation till nästa.

  174. Studier av slaveriet i Sydostasien-

  175. -visar också på behovet att undersöka
    hur de europeiska kolonialmakterna-

  176. -och deras behov av arbetskraft
    påverkade slavars status-

  177. -och de existerande slavsystemen
    i den indonesiska övärlden-

  178. -mellan 1500-talet och 1800-talet.

  179. Forskning på slaveriet i Ostasien,
    som fortfarande ligger i sin linda-

  180. -visar också att slaveriet
    i länder som Korea-

  181. -där minst 30 procent av befolkningen
    var slavar mellan 1200- och 1700-talet-

  182. -bara kan förstås om man på djupet
    förstår de lokala och regionala-

  183. -sociokulturella,
    ekonomiska och politiska kontexterna.

  184. Det vi vet i dag om slavstatusens
    komplexitet i olika delar av världen-

  185. -visar på ett behov
    att föra in rättsbegreppet-

  186. -i diskussioner om slaverfarenhetens
    natur och dynamik.

  187. Det påvisades av Igor Kopytoff
    och Suzanne Miers för över 40 år sen.

  188. De menade att det som antropologer
    kallar "rätten till personer"-

  189. -det vill säga de rättigheter som en
    person eller grupp har över en annan-

  190. -måste ligga till grund
    för all diskussion om slaveri-

  191. -i Afrika söder om Sahara
    eller på andra ställen i världen.

  192. Kopytoff och Miers sa mer specifikt
    att rätten till personer-

  193. -oftast erkänns och definieras av lagar-

  194. -de är föremål
    för komplexa transaktioner-

  195. -och att slavars position bara förstås
    i dessa rättigheters kulturella kontext.

  196. När det gäller hur relevant det här är
    för att förstå de former av slaveri-

  197. -som fanns i Afrika söder om Sahara
    diskuteras det fortfarande-

  198. -men vi kan inte strunta i
    problemet med rättigheter och slaveri.

  199. Om vi håller med om att rättigheter
    borde ingå i diskussioner om slaveri-

  200. -blir frågan hur fokus
    på det här konceptet-

  201. -kan fördjupa vår förståelse för
    slaverfarenhetens natur och dynamik.

  202. Den frågan är inte lätt att svara på-

  203. -med tanke på hur komplexa
    slavsystem är i olika delar av världen-

  204. -och bristen på bevarade dokument,
    som Samuel Stuards brev-

  205. -som gör att vi kan gå bortom
    den ganska enkla uppgiften-

  206. -att diskutera slavars rättigheter
    som de definieras i olika lagar-

  207. -till att utforska hur slavar och andra
    med låg status i slavsamhällen-

  208. -tänkte på rättigheter, och hur de
    handlade efter sina tankar kring dem.

  209. Behovet att göra så
    kommer ur det enkla faktum-

  210. -att slavar flera gånger har visat
    att de inte var passiva deltagare-

  211. -i de arbetssystem
    i vilka de befann sig.

  212. Ingenstans blir det mer tydligt
    än i det som vi vet om slavars agens-

  213. -och de olika sätt på vilket slavar
    försökte undkomma slaveriet-

  214. -eller åtminstone
    försökte förhandla sig till-

  215. -en begränsad frihet
    inom slaverisystemet.

  216. Vi vet att slavar gjorde motstånd
    mot sina förhållanden på olika sätt-

  217. -från maskning
    till sabotage av maskiner-

  218. -boskap och grödor, till öppet uppror.

  219. Det tydligaste beviset
    på deras agens var marronage-

  220. -alltså att rymma från sina herrar.

  221. I arkiven kan vi se att plantageägare
    och koloniala myndigheter-

  222. -såg förrymda slavar som allvarliga hot-

  223. -inte bara mot den allmänna ordningen,
    utan mot sitt ekonomiska välstånd-

  224. -och kanske rentav sin överlevnad.

  225. Det finns inte
    mycket data om marronage-

  226. -men register och andra dokument
    i Mauritius nationalarkiv-

  227. -gör att vi kan se
    hur vanligt detta var i Mauritius-

  228. -och i andra delar av den koloniala
    världen på 1700- och 1800-talet.

  229. De här källorna visar
    att i genomsnitt fyra till fem procent-

  230. -av slavarna på Mauritius rymde
    varje år under slutet av 1700-talet-

  231. -medan otroliga elva till tretton
    procent rymde varje år på 1820-talet.

  232. Hotet från dessa många
    förrymda slavar blev ännu större-

  233. -när de hade möjlighet att rymma
    till geografiskt avlägsna platser-

  234. -och skapa fungerande samhällen,
    som quilombon Palmares i Brasilien-

  235. -som existerade i nästan 90 år med
    mellan 11 000 och 20 000 invånare-

  236. -innan den förstördes
    av portugiserna 1694-

  237. -och samhällena
    i Cockpit Country i Jamaica-

  238. -vars lyckade motstånd tvingade
    britterna att skriva under avtal 1739-

  239. -som gav dem land
    och garanterad autonomi-

  240. -i utbyte mot att de fångade
    andra förrymda slavar-

  241. -och stred mot yttre fiender vid behov.

  242. Tyvärr är arkiven ofta tysta-

  243. -när det gäller hur slavar
    konceptualiserade sin rymning-

  244. -förutom med rapporter, som den
    från brittiska Ostindiska kompaniet-

  245. -i Bengkulu på Sumatra 1715-

  246. -om att de
    nitton till trettio slavar som rymde-

  247. -till staden Musi femton mil bort-

  248. -hade gjort så i hopp om
    att återvända "till sitt eget land"-

  249. -eller för att undkomma
    svåra levnads- och arbetsförhållanden.

  250. Liknande motiv hade de slavar som
    rymde i kanoter från Maskarenerna-

  251. -för att nå Madagaskar,
    mer än 65 mil bort-

  252. -och de som rymde i små båtar från
    Saint Helena mitt ute i södra Atlanten.

  253. En omsorgsfull läsning av data
    från Mauritius antyder dock-

  254. -att de handlingarna handlade om mer
    än att undkomma förtryck och slaveri-

  255. -och/eller att återta sitt hemland-

  256. -och att vissa slavar kan ha sett
    rymmandet som sin "rättighet"-

  257. -att utöva nån form av kontroll
    över sina egna liv.

  258. Den mauritiske slaven Azoline
    kan tjäna som en bra illustration.

  259. Mellan 11 januari 1825
    och 1 april 1832-

  260. -rymde hon från sin herre
    inte färre än 21 gånger-

  261. -i genomsnitt tre gånger om året.

  262. Vi vet inte vart hon rymde-

  263. -men antalet rymningsförsök,
    deras relativt korta längd-

  264. -och det faktum att hon tog med sig
    sitt barn minst fyra gånger-

  265. -antyder att hon antagligen besökte
    sin man, sin familj eller sina vänner-

  266. -på närbelägna gods
    under sina rymningar.

  267. Hon utnyttjade de facto
    sin rätt att besöka familj och vänner.

  268. Att den rätten, åtminstone implicit,
    dessutom erkändes av hennes herre-

  269. -antyds av att det inte finns
    några bestraffningar registrerade.

  270. En sån tolkning är förvisso hypotetisk-

  271. -men forskning om slaveri
    och rättigheter i Latinamerika-

  272. -antyder att den inte är otänkbar.

  273. Bianca Premos forskning om slavars
    rättigheter i Peru på 1700-talet-

  274. -visar hur kreativa
    och uthålliga slavar var-

  275. -när de använde sedvanerätten
    för att köpa sin frihet-

  276. -eller förbereda för sin frigivning
    genom begreppet "villkorad frihet".

  277. Andra forskare har visat
    hur slavar utnyttjade de möjligheter-

  278. -som skapades av de nya slavlagarna
    under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal-

  279. -för att tydliggöra slavars och deras
    herrars rättigheter och skyldigheter.

  280. Alejandro De la Fuente har visat hur-

  281. -efter att en ny lag
    trädde i kraft 1842-

  282. -som gav slavar rätt att köpa sig fria
    och att skaffa nya herrar-

  283. -så lyckades slavar på Kuba
    utnyttja de här nya rättigheterna-

  284. -för att gå emot sina ägare.

  285. Marcela Echeverri har beskrivit-

  286. -hur slavarnas insikt
    i de juridiska reformer-

  287. -som infördes
    av den spanska kronan 1789-

  288. -gjorde att slavar i Barbacoasdistriktet
    i Colombia försvarade sina rättigheter-

  289. -och krävde rätten till skydd mot,
    och bättre behandling från, sina herrar.

  290. Samuel Stuards brev, Azolines
    frånvaro och dessa fallstudier-

  291. -betonar vikten av att diskutera
    rättigheter och slaveri-

  292. -i ett sammanhang där man förstår
    komplexiteten hos slaverfarenheten.

  293. Om Samuel Stuards brev visar på den
    påverkan som upplysningens idéer-

  294. -kunde få på slavbefolkningen
    efter mitten av 1700-talet-

  295. -så borde det också
    få oss att komma ihåg att han tillhörde-

  296. -det som Hillary Beckles
    har kallat "slaveliten".

  297. För över 20 år sen menade Beckles-

  298. -att historiker måste använda
    diskursiva praktiker-

  299. -som konceptet "slavelit",
    om de vill förstå de tankebanor-

  300. -som stod bakom de strategier
    för överlevnad som slavar använde.

  301. Azolines handlingar borde få oss att
    komma ihåg att hon var en lokal slav-

  302. -att kreolslavar som hon utgjorde
    över 50 procent av Mauritius slavar-

  303. -i mitten av 1820-talet,
    och att hon levde i en tid-

  304. -när slutet på
    den olagliga slavhandeln till Mauritius-

  305. -tvingade plantageägarna
    att anamma nya strategier-

  306. -för att få den arbetskraft som krävdes
    för den växande sockerindustrin.

  307. Som Renée Soulodre-La France
    har påpekat-

  308. -var de strategier som slavar använde
    för att skydda sig på Nueva Granada-

  309. -mot slutet av 1700-talet, bevis för att
    de hade en distinkt identitetskänsla.

  310. Hon skriver, mer specifikt,
    att slavar och särskilt kreolslavar-

  311. -inte såg sig själva som "socialt döda"-

  312. -utan snarare som legitima medlemmar
    i ett socialt sammanhang-

  313. -som inte var jämlika, men som ändå
    medvetet hävdade ett antal rättigheter.

  314. Fiona Vernals studier
    av slavars kommunikationsnätverk-

  315. -på Godahoppsudden under
    sent 1700-tal och tidigt 1800-tal-

  316. -visar på slavars förmåga att skaffa
    kunskap om sina olika rättigheter-

  317. -särskilt i städerna, och att ta till
    sig nya diskurser om de rättigheterna-

  318. -som helt förändrade
    hur de förhöll sig till sina herrar.

  319. Slavarna var förstås inte de enda icke-
    européerna i det koloniala samhället-

  320. -som beskrev
    en distinkt känsla för rättigheter.

  321. Det gjorde även fria eller befriade
    färgade populationer.

  322. Slaverihistoriker har brukat avfärda-

  323. -den roll som gens de couleur libre
    spelade i den koloniala upplevelsen-

  324. -trots att Laura Foner, David Cohen
    och Jack Greene för 50 år sen skrev-

  325. -att de här befolkningarna spelade
    en särskild och kanske avgörande roll-

  326. -i utvecklandet av slavplantager,
    slavsamhällen och slavekonomier.

  327. Att vi inte längre kan
    strunta i de här samhällena-

  328. -och deras roll
    i formandet av livet i slavkolonierna-

  329. -blir tydligt av gens de couleurs roll
    i den haitiska revolutionen-

  330. -en händelse som vi ju vet
    fick stora återverkningar-

  331. -i hela den europeiska
    slavägande världen-

  332. -och deras roll i det sociala,
    ekonomiska och politiska livet-

  333. -i andra kolonier, som Mauritius.

  334. Den hemställan som haitiska
    gens de couleur gjorde-

  335. -10 november 1789,
    till exempel, begärde explicit-

  336. -"samma rättigheter,
    privilegier, immuniteter och undantag"-

  337. -"som alla medborgare
    har rätt att förvänta sig."

  338. Gens de couleur på Mauritus-

  339. -som hade utvecklat
    en stark social identitet ungefär 1820-

  340. -begärde flera gånger att Storbritannien
    skulle förbjuda diskriminering mot dem-

  341. -eftersom, enligt ett brev till guvernör
    Sir William Nicolay år 1833-

  342. -"den färgade människan, medveten
    om sina omistliga rättigheter"-

  343. -"har utnyttjat
    sina förmågor för att höja sig"-

  344. -"över de svårigheter
    som han har utsatts för."

  345. Att gens de couleur
    ägde 12 000 till 13 000 slavar själva-

  346. -eller ungefär en femtedel
    av hela slavbefolkningen vid den tiden-

  347. -gör att man måste ställa frågan-

  348. -huruvida deras väldigt synliga kamp
    för lika rättigheter-

  349. -kan ha inspirerat slavar som Azoline.

  350. Den här frågan blir ännu viktigare
    eftersom gens de couleur-

  351. -gav många slavar
    möjlighet att rymma-

  352. -från arbetet på sockerplantagerna
    efter emancipationen 1835-

  353. -och det postemancipatoriska
    lärlingssystemets kollaps 1838-

  354. -genom att ge dem alternativ
    till att arbeta på sockerrörsfälten.

  355. Därmed skapade mauritiska gens de
    couleur en efterfrågan på arbetskraft-

  356. -vilket ledde till ett inflöde
    av miljoner afrikaner, kineser, indier-

  357. -madagasker, melanesier
    och andra icke-européer-

  358. -till den koloniala plantagevärlden-

  359. -för att arbeta i det som Hugh Tinker,
    i brittiska abolitionisters efterföljd-

  360. -i sin klassiska studie från 1974-

  361. -om exporten av indisk arbetskraft
    mellan 1830 och 1920-

  362. -hävdade bara var:
    "ett nytt system för slaveri."

  363. Tinkers paradigm dominerar den
    vetenskapliga och allmänna diskursen-

  364. -om det arbetskraftsystem
    som uppkom efter slavemancipationen-

  365. -i det brittiska imperiet 1834.

  366. Tinker betonar att många delar-

  367. -av de lagar och bruk som användes
    för att förtrycka slavar i Amerika-

  368. -utnyttjades av plantageägare
    och koloniala myndigheter-

  369. -för att kontrollera sin arbetskraft,
    begränsa deras rörelsefrihet-

  370. -och minska deras möjligheter
    att undkomma sitt löneslaveri-

  371. -när de hade arbetat
    sina föreskrivna fem år.

  372. Inom arbetshistorieskrivning motsvaras
    det av betoningen på arbetskontroll.

  373. Den bild som ofta målas upp
    av denna besatthet-

  374. -med hur plantageägare
    och de koloniala myndigheterna-

  375. -försökte hantera illegal frånvaro,
    desertering och lösdriveri-

  376. -är en där arbetarna
    är både olyckliga och hjälplösa offer-

  377. -för samma slags rasistiska attityder
    och sociopolitiska strukturer-

  378. -som hade åsamkat slavarna, som
    hade arbetat där före dem, sån smärta.

  379. Den här historieskrivningen saknar ofta
    beskrivningar av arbetarföretagsamhet.

  380. Historiker har beskrivit hur arbetare
    satte sig upp mot kolonialmakten-

  381. -eller anpassade sig efter den-

  382. -men hur stort motståndet var
    och vilka grunder det vilade på-

  383. -förblir till stora delar dolt för oss.

  384. Återigen ger data från Mauritius oss
    en möjlighet att börja utforska-

  385. -hur dessa män och kvinnor
    kan ha konceptualiserat sitt motstånd.

  386. De årliga rapporterna från
    kolonins beskyddare av invandrare-

  387. -visar att plantageägare
    och förmän anmälde-

  388. -hela 18 till 22 procent av den lokala
    arbetskraften under 1860-talet-

  389. -för bland annat misshandel,
    förstörelse av egendom-

  390. -lättja, arbetsvägran
    och innehav av falska papper.

  391. 79 procent
    av de 28 400 anmälningarna-

  392. -handlade dock
    om olaglig frånvaro och desertering.

  393. Ännu viktigare för våra ändamål-

  394. -är att motsvarande tio till elva
    procent av kolonins arbetare-

  395. -gjorde över 15 000 anmälningar
    mot sina arbetsgivare och förmän-

  396. -för misshandel, dålig behandling,
    brist på papper och brist på sjukvård.

  397. Hela 75 procent av anmälningarna
    handlade dock om ej utbetalda löner.

  398. Många arbetare var alltså medvetna
    om sina kontraktsmässiga rättigheter.

  399. Att 75 procent av anmälningarna
    godkändes av myndigheterna-

  400. -kan bara ha förstärkt medvetenheten-

  401. -om att de inte bara hade rättigheter,
    utan att dessa kunde genomdrivas.

  402. De tiotusentals notariebeslut
    som arbetarna vann under 1800-talet-

  403. -och som stadfäste ett stort antal
    olika socioekonomiska aktiviteter-

  404. -som att köpa och sälja mark-

  405. -att starta och avveckla bolag, att ta
    lån, att skriva äktenskapskontrakt-

  406. -och att försörja minderåriga barn,
    visar också-

  407. -att de här människorna inte bara
    var medvetna om sina rättigheter-

  408. -utan att de också insåg att de behövde
    försvara dem i en ofta fientlig miljö.

  409. På samma sätt som emancipationen
    i det brittiska imperiet 1834-

  410. -ses som en vattendelare
    i slaveriets historia-

  411. -ses ofta slutet på tvångsarbetskrafts-
    invandringen i början av 1900-talet-

  412. -som slutet på det sista kapitlet
    i människans historia av tvångsarbete.

  413. Att se slutet på tvångsarbetets epok
    på det här sättet-

  414. -är dock återigen att falla
    i den historiska partikularismens fälla-

  415. -den som fortsätter vara ett gissel för
    forskning på slaveri och tvångsarbete.

  416. Vi bör komma ihåg att slaveri
    och tvångsarbete fortfarande existerar-

  417. -om än i andra former än förr i tiden.

  418. I sin studie av slaveriets utveckling
    under 1900-talet skrev Suzanne Miers-

  419. -att "det moderna slaveriet ofta
    är grymmare och mer exploaterande"-

  420. -"än det traditionella slaveriet
    som de flesta människor känner till."

  421. När det gäller dess vidd uppskattar
    Kevin Bales och Siddharth Kara-

  422. -att mellan 27 och 32 miljoner
    män, kvinnor och barn-

  423. -fortfarande kan ses som slavar
    i början av 2000-talet.

  424. Både forskare och populärpress-

  425. -har dokumenterat de övergrepp
    och den exploatering-

  426. -som många av de hundratusentals
    arbetarna från Bangladesh, Indien-

  427. -och Filippinerna utsätts för
    i länderna runt Persiska viken.

  428. Det som saknas i diskussionen-

  429. -är att ta i beaktande
    den historiska kontext-

  430. -i vilken det här
    "nya slaverisystemet" uppkom-

  431. -och de sätt på vilka
    arbetarna som sitter fast i det-

  432. -konceptualiserar sitt tillstånd
    och försöker bevaka sina rättigheter.

  433. Behovet att undersöka deras liv
    i en betydligt större historisk kontext-

  434. -understryks
    av Jenny Martinez argument-

  435. -att grunden till internationella lagar
    om mänskliga rättigheter-

  436. -inte kommer ur världen efter
    andra världskriget, som många tror-

  437. -utan ur försök att avskaffa
    den europeiska slavhandeln-

  438. -och därefter slaveriet självt.

  439. Sammanfattningsvis, om vi verkligen
    vill förstå rättigheter, slaveri-

  440. -och nya system för slaveri-

  441. -så måste vi medvetet motstå
    det specifikas tyranni-

  442. -och acceptera den mänskliga
    erfarenhetens komplexa grunder-

  443. -både förr i tiden, nu
    och säkerligen även i framtiden. Tack.

  444. Översättning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Rättigheter, slaveri och nya former av ofrihet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

När man pratar om slaveri är det lätt att bara diskutera den transatlantiska slavhandeln där afrikanska slavar fraktades till i första hand USA och plantage i Karibien. Men slavhandel och slaveri har funnits på många fler platser och under många andra omständigheter. Här berättar historikern och experten Richard Allen om slaveri, rättigheter och moderna former av ofrihet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Ämnen:
Historia, Samhällskunskap > Demokratiska fri- och rättigheter
Ämnesord:
Historia, Mänskliga rättigheter, Slaveri, Socialhistoria
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Svenska historikermötet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Vikten av historisk forskning

En historikers roll är inte bara att forska i det förflutna utan även att lägga fram vetenskapligt korrekt forskning som är relevant för det som sker i dag. Historikern och Linnéuniversitetets rektor Peter Aronsson berättar om vad som behövs i framtidens historieforskning. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Kan djuphistorisk forskning utmana historien?

Historikern Ann McGrath har forskat på Australiens ursprungsbefolkning, aboriginerna, som tros ha funnits på kontinenten redan för 80 000 år sedan. Det är långt tidigare än den tid som mycket historisk forskning fokuserar på. Här berättar hon om vad djuphistorisk forskning kan göra för att utmana den historia vi tror att vi redan känner till. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

När blev Sverige evigt?

Nationalism har funnits länge, men det råder vissa oenigheter inom historieforskning om när nationen och nationalismen uppstod och på vilka grunder den bygger. Här berättar historikerna Anne Berg, Wojtek Jezierski och Sari Nauman om den senaste forskningen. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Om finlandssvensk minoritetsnationalism

Den finlandssvenska minoriteten i Finland utgör ungefär 5 procent av befolkningen. Här berättar historikern Mats Wickström om hur tankar om nationalism och svenskhet har betraktats inom gruppen under 1900-talet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Svensk minoritetsnationalistisk socialism i Finland

Matias Kaihovirta, historiker vid Åbo akademi, berättar om Finlands svenskspråkiga arbetarklasshistoria och socialistpartiet som aldrig blev verklighet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Nationella minoriteters symboliska nationsbygge

Lars Elenius, professor i historia vid Luleå tekniska universitet, berättar om hur historia, myter, symboler och kollektiva minnen använts för att skapa nya minoritetsidentiteter. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Feministiska omskrivningar av folksagor

Den lilla sjöjungfrun inser att loppet är kört och bildar ett gäng som drar ner män i havets djup och hämnas på dem. Prinsen inser att Snövit både är lättare att hantera och vackrare att titta på när hon ligger där i glaskistan så han förgiftar henne igen, medan hennes styvmor desperat försöker rädda Snövit från hennes öde. Här berättar historikern Maria Nilson om den nya vågen av feministiska omskrivningar på populära folksagor som gör upp med patriarkatet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Fantastik i interkulturellt perspektiv

Historikern och forskaren Hans Hägerdal beskriver hur drakar och andra inslag av fantastik används i olika kulturer. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Hypnotisörens makt under sent 1800-tal

Förr i tiden ansågs hypnos både lockande och skrämmande. Samtidigt som man experimenterade med att hypnotisera varandra för underhållning blev hypnos viktigt som en medicinsk behandlingsmetod. Här berättar historikern Cecilia Riving om hypnosens makt under sent 1800-tal. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Teori och praktik i 1700-talets mumievetenskap

Förr i tiden åt svenskar mumier för att man trodde att de hade medicinska egenskaper. Hade man inte tillgång till en äkta mumie kunde man ta ett stycke kött från en "rödlätt svensk man" som dött en våldsam död och bland annat utsätta det för månens strålar. Historikern Joachim Östlund berättar om mumiernas funktion i 1700-talets Sverige. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Rättigheter, slaveri och nya former av ofrihet

När man pratar om slaveri är det lätt att bara diskutera den transatlantiska slavhandeln där afrikanska slavar fraktades till i första hand USA och plantage i Karibien. Men slavhandel och slaveri har funnits på många fler platser och under många andra omständigheter. Här berättar historikern och experten Richard Allen om slaveri, rättigheter och moderna former av ofrihet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Gestaltning av nationella minoriteter i våra kulturarv

Historikern Lars Elenius berättar om hur Sveriges nationella minoriteter speglas i tavlor och andra kulturarv. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Nedslag i museernas identitetsskapande funktioner

Med fokus på friluftsmuseet Skansen i Stockholm berättar historikern Carola Nordbäck om hur museer bidrar till identitetsskapande när de gestaltar, värderar och kommunicerar historien. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Att stämma allmänheten till det goda levernet

Historikern Mattias Bäckström berättar om hur museer använder stämning och animering för att göra historien mer levande för sina besökare. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lagom mycket finsk

Det nya fosterlandet

Cirka 80 000 finska flyktingbarn kom till Sverige under andra världskriget. Vi träffar bland annat Sinikka Ortmark-Stymne, som kom ensam till Sverige som åttaåring och återvände hem ett år senare, när allting hade förändrats. På 1960- och 1970-talen var det finländarna som utgjorde den största gruppen invandrare till Sverige. I Finland fanns inte jobb åt alla och lönerna var sämre än i Sverige.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Skolresan till Förintelsen

En grupp högstadieelever åker till andra världskrigets Polen. En resa som kommer att förändra dem. I Polen mördades omkring tre miljoner judar av nazisterna. När eleverna besöker Treblinka, Majdanek och gettot i Warszawa känns historien otäckt nära.