Titta

UR Samtiden - Svenska historikermötet

UR Samtiden - Svenska historikermötet

Om UR Samtiden - Svenska historikermötet

Föreläsningar från Svenska historikermötet 2019. Fokus riktas på såväl nutida som forna aktörers kamp för rättigheter av olika slag, ett tema som spänner mellan till exempel rätten till den egna kroppen som en individuell rättighet, till rätten till medbestämmande och samhällsdeltagande som kollektiva demokratiska rättigheter. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 och 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Svenska historikermötet : Nedslag i museernas identitetsskapande funktionerDela
  1. Museers verksamhet handlar ju om
    att berätta, gestalta, värdera-

  2. -hantera, kommunicera
    aspekter av det förflutna-

  3. -och göra det i ett
    meningsskapande möte med samtiden.

  4. Jag är Carola Nordbäck, docent
    i kyrkohistoria vid Åbo Akademi-

  5. -och anställd vid Mittuniversitetet
    som lektor i historia-

  6. -med ämnesdidaktisk inriktning.

  7. Jag forskar
    om historiskt meningsskapande-

  8. -alltså hur historiska narrativ
    konstrueras, förmedlas-

  9. -iscensätts och används
    i olika sammanhang.

  10. Historievetenskapliga sammanhang
    men också andra kontexter.

  11. Som religiösa sammanhang. Och
    med hjälp av olika uttrycksformer-

  12. -som arkitektur,
    skönlitteratur och konst.

  13. Alla de former av uttryckssätt-

  14. -som kan användas för att gestalta
    föreställningar om det förflutna.

  15. Jag är intresserad av
    hur narrativen om det förflutna-

  16. -kopplas till platser,
    till materialitet, till artefakter-

  17. -och hur kollektiva berättelser
    ritualiseras-

  18. -i minnespraktiker och minnesriter-

  19. -både för enskilda individer och inom
    olika typer av minnesgemenskaper.

  20. En viktig aspekt i min forskning
    är också temporalitet, förstås.

  21. Hur människor orienterar sig
    och skapar mening genom och i tiden-

  22. -och hur tidsbegrepp och tidslogiker
    förändras, utvecklas, omformas.

  23. Temporalisering är ju den viktigaste
    faktorn för historiskt tänkande-

  24. -och det meningsskapande vi syftar på
    med begreppet "historiemedvetande".

  25. Människans förmåga
    att uppfatta sin egen historicitet-

  26. -och att orientera sig i tiden.

  27. Mot den här bakgrunden är det inte
    konstigt, utan snarare självklart-

  28. -att jag presenterar
    forskning om museer.

  29. Museer är historiekulturella arenor,
    institutioner där allt detta sker-

  30. -som jag nyss har nämnt,
    och på en och samma gång.

  31. Museers verksamhet handlar ju om
    att berätta, gestalta, värdera-

  32. -hantera, kommunicera
    aspekter av det förflutna-

  33. -och göra det i ett
    meningsskapande möte med samtiden.

  34. I museernas publika verksamhet
    förmedlas normer, värden-

  35. -och identitetsformerande narrativ
    med olika kulturella uttrycksformer.

  36. Här finns givetvis en betydelsefull
    och en stor, viktig maktaspekt-

  37. -som handlar om gränsdragningarna
    runtom sociala identiteter-

  38. -som konstrueras.

  39. I fokus för min presentation i dag
    är friluftsmuseet Skansen.

  40. Det är en tematik som går igenom
    samtliga tre presentationer i dag.

  41. Skansens verksamhet under bara
    de första decennierna, för min del.

  42. Friluftsmuseer är en specifik typ
    av museer som är väldigt intressanta-

  43. -och uppvisar många intressanta drag,
    kanske i synnerhet Skansen.

  44. De utvecklades i 1800-talets
    slutskede. Skansen invigdes ju 1891.

  45. Det är alltså den perioden,
    fram till sekelskiftet-

  46. -och de första tio åren av
    1900-talet, som jag tittar på främst.

  47. Det ni ser på bilden där
    är en del av ett vykort.

  48. Det trycktes 1900-talets första år.

  49. Det föreställer en specifik plats
    på Skansen som inte längre finns-

  50. -men som har varit
    väldigt betydelsefull: Renberget.

  51. På det här berget står en man
    klädd i en samisk dräkt-

  52. -och så finns det också några renar
    runt honom på bilden.

  53. Bilden är väldigt vacker, tycker jag.
    Den är suggestiv.

  54. Det syns att det inte är
    en naturlig bergsformation.

  55. Den bara reser sig rakt upp
    och bildar en platå.

  56. Renberget låg i anslutning till det
    sameviste, det så kallade Lapplägret-

  57. -som man hade byggt och som enligt
    Artur Hazelius, Skansens grundare-

  58. -skulle utgöra
    en levande illustration-

  59. -av hur de renskötande samerna levde.

  60. Nomaderna som han ville beskriva.

  61. Den kategori som han ville
    definiera och iscensätta.

  62. Det samiska var alltså en betydande
    del av Skansens första utformning.

  63. Det fanns mängder av andra gårdar
    och byggnader av olika slag-

  64. -men jag fokuserar nu på det samiska.

  65. Jag tar min utgångspunkt i Renberget
    eftersom det är precis en sån plats-

  66. -som på ett tydligt sätt illustrerar
    det som jag vill diskutera.

  67. Gällande de identitetsformerande
    dimensionerna av Skansens verksamhet-

  68. -vill jag särskilt betona en aspekt
    som fångas i den här bilden.

  69. Det handlar om
    vilka föreställningar som Skansen...

  70. Vilka föreställningar om relationen
    mellan människa och natur-

  71. -människa och djur,
    Skansen iscensatte och förmedlade-

  72. -visuellt, performativt, rituellt.

  73. Renberget skapades
    för renarnas skull.

  74. Man tog flyttblock från Lejonslätten
    när man sprängde för Nordiska museet-

  75. -och skapade den här formationen
    uppe på Skansen.

  76. Sen blev det en rituell plats.

  77. En plats där man 1905-

  78. -hissade den "rena" svenska flaggan,
    som man kallade det-

  79. -inför Oscar II och arvprins.

  80. Det var en plats där man till exempel
    också firade nyåret, inväntade-

  81. -hade nyårsvaka. Anders De Wahl stod
    på platsen och läste Tennysons dikt.

  82. Det var en plats där predikanter
    predikade, där professorer föreläste.

  83. Det var en plats där eldar tändes,
    dit man vandrade med fackeltåg.

  84. Det var en plats
    som var väldigt laddad.

  85. Det intressanta är
    att den byggdes för de här renarna.

  86. När den inte användes
    för det rituella bruket-

  87. -återgick den till att vara
    just Renberget.

  88. Jag fokuserar
    på just den här tematiken-

  89. -för jag leder ett museipedagogiskt
    utvecklings- och forskningsprojekt:

  90. "I skuggan av antropocen". Det är
    finansierat av Riksantikvarieämbetet-

  91. -och förlagt till Världskulturmuseet.

  92. Även Västernorrlands museum är med
    och deltar i det här projektet.

  93. En av de centrala frågorna
    vi arbetar med i projektet är:

  94. Hur konstrueras relationen mellan
    människa, natur och djur på museer?

  95. Vilka berättelser berättas
    och hur framställs djur?

  96. Vilken roll får de
    i utställningar och så vidare?

  97. Det är främst analyser av samtida
    museiutställningar som vi tittar på-

  98. -men det finns också historiska
    nedslag i projektet, och dem gör jag.

  99. Då har jag valt just friluftsmuseer-

  100. -för jag tycker att det är en så
    otroligt intressant museal praktik-

  101. -eftersom just relationen
    natur och kultur blir så...

  102. På friluftsmuseer är det det
    man hela tiden jobbar med.

  103. Och det började här, i den praktik
    som Artur Hazelius utvecklade.

  104. Så jag vill utforska det här.

  105. Den här historiska undersökningen
    har pågått bara ett par månader ännu-

  106. -så jag samlar material
    och jag ska ut till arkiv igen.

  107. Det är "work in progress"
    jag presenterar nu.

  108. Det är ett lysande tillfälle för mig-

  109. -att få möjlighet att få feedback
    i den här fasen.

  110. Först nästa år presenterar jag
    resultaten av den här studien.

  111. Vad ser jag då
    i materialet från Skansen-

  112. -om man betraktar det
    utifrån perspektivet jag beskrivit?

  113. Som jag sa är den frågan ännu inte
    besvarad, men jag har börjat...

  114. Jag ska peka på ett par
    specifika drag som jag funnit-

  115. -och säga nånting om hur relationen
    människa-natur-djur iscensattes.

  116. Tidigare forskning om den visuella
    kulturen i 1800-talets slutskede-

  117. -har undersökt den form av visuell
    pedagogik som existerade vid tiden.

  118. Ögat, blicken,
    var ett pedagogiskt objekt.

  119. Det visuellas påverkanskraft
    var stor.

  120. Via ögat kunde människor påverkas-

  121. -och den sociala ordningen
    reproduceras-

  122. -eller i värsta fall undermineras
    om människor såg fel saker.

  123. Det underliggande syftet var ofta
    att reformera och fostra betraktarna-

  124. -och forma en medborgerligt
    konstruerad visualitet.

  125. Den här ambitionen fanns
    i skolans åskådningspedagogik-

  126. -liksom i de seendepraktiker som
    gestaltades av museer, panoptikon-

  127. -konstgallerier,
    utställningshallar av olika slag.

  128. Frågan är då: Vad var det
    för seendepraktik som Skansen erbjöd?

  129. Vad för slags visualitet
    formades på Skansen?

  130. Det är den fråga
    som jag just nu nystar i.

  131. Om vi ser på Skansens verksamhet-

  132. -så ser man tydligt hur
    den pedagogiska modellen iscensattes.

  133. Den visuella pedagogikens modell
    iscensattes på ett raffinerat sätt.

  134. Skansens själva verksamhetsidé
    var ju identitetsformering.

  135. Nordiska museets motto, logga,
    "Känn dig själv"-

  136. -byggde ju på tanken att museet
    hade nåt att erbjuda besökarna-

  137. -som kunde hjälpa dem att förstå sig
    själva lite bättre, och vad var det?

  138. I Skansens fall var det
    den här naturinbäddade-

  139. -och levandegjorda kulturhistorien.

  140. Det var också att få besökarna
    att gå från att bara betrakta-

  141. -till att faktiskt delta, tillämpa,
    lära sig sångerna, lekarna, danserna.

  142. Att känna igen
    byggnadsstilarna och hantverken.

  143. Lära känna djuren
    och de olika växterna.

  144. Han utvecklade en arena för ett slags
    kulturellt kollektivt minne.

  145. Men genom hans sätt att gestalta
    Skansen blev det en plats-

  146. -där minnen hela tiden skapades, nya
    minnen. Skansen blev en plats i sig.

  147. Dofter, ljud, platser, möten,
    fester, ceremonier, musik och eldar.

  148. Allt hade potential att bli befästa
    minnen hos den som besökte Skansen.

  149. Det blev ett offentligt rum
    där nya riter iscensattes.

  150. Han överskred åskådningspedagogikens
    fokusering på ögat.

  151. Han ville beröra alla sinnena,
    han ville gå djupare in i människor.

  152. Skansens ambition att erbjuda
    människor att lära känna sig själva-

  153. -inrymde, enligt min tolkning-

  154. -också Svenska Turistföreningens
    motto "Känn ditt land".

  155. De här två mottona
    smälte samman på Skansen.

  156. Vänta ska vi se.

  157. Den här utställningstekniken
    som han utvecklade-

  158. -var alltså nånting nytt.
    Han skapade en slags upplevelsearena-

  159. -där besökarna skulle utveckla
    en fosterländskt inriktad visualitet-

  160. -en performativ kulturell kompetens-

  161. -och så förstås
    en fördjupad självförståelse-

  162. -genom en internaliseringsprocess
    av det som Skansen erbjöd.

  163. I det här sammanhanget hade naturen
    och djuren en viktig betydelse.

  164. Jag låter honom själv förklara hur
    han tänkte. Jag tar första stycket.

  165. "Som bekant
    hava dessa anläggningar..."

  166. Nu talar han alltså om Skansen.

  167. Det här är hämtat ur verksamhets-
    berättelsen för 1893 och 1894.

  168. "Som bekant hava dessa anläggningar
    framgått ur tanken"-

  169. -"på sambandet
    mellan en orts naturförhållanden"-

  170. -"och befolkningens
    lynne och åskådning."

  171. "För att så vitt ske
    kan tydliggöra detta"-

  172. -"har man förenat
    Skansens friluftsmuseum"-

  173. -"som är anlagt efter samma
    grundtanke som Nordiska museet"-

  174. -"med en zoologisk
    och botanisk trädgård."

  175. "Här hava åt Nordens djur- och
    växtvärld platser anvisats"-

  176. -"som, så vitt klimat och lokala
    förhållanden det medgiva"-

  177. -"motsvara djurens och växternas
    vanor och behov i vilt tillstånd"-

  178. -"och på samma gång lämna en om än
    sammanträngd bild av Sveriges natur"-

  179. -"med dess för olika trakter
    karakteristiska folkliv"-

  180. -"boningar m.m."

  181. Jag stannar där. Här framgår det
    väldigt tydligt hur han tänker sig.

  182. Det går inte att förstå...
    Bara byggnaderna räcker inte.

  183. Man måste förstå naturförhållandena
    för att få en inblick-

  184. -i befolkningens lynne och åskådning.

  185. Så här såg språnget ut-

  186. -från den utställningsmetod
    eller -teknik han inledningsvis hade-

  187. -som ju präglade Skandinavisk-
    etnografiska samlingarna-

  188. -där det var tablåer,
    dockor som var utplacerade i miljöer-

  189. -som förvisso var uppbyggda
    och delvis autentiska-

  190. -men det var... Det upplevdes
    förmodligen väldigt starkt ändå.

  191. Det var många som levande...

  192. Om ni ser på den nedre raden
    så ser ni vad som händer.

  193. Förändringen när man övergår
    till en levande miljö.

  194. En miljö som är avsedd att vara
    så autentisk som möjligt.

  195. En rekonstruerad, fiktiv miljö
    är det ju. Den är ju helt skapad.

  196. Men den är avsedd att fungera
    så realistiskt som möjligt.

  197. Utifrån ett visuellt,
    teoretiskt perspektiv kan vi se-

  198. -att det här språnget från docka
    till levande miljö är betydelsefullt.

  199. Det påverkar betraktaren
    på ett genomgripande sätt.

  200. Här fanns en potential för att
    det skulle kunna ske möten också.

  201. Interaktion.

  202. De som arbetade på Skansen
    interagerade med besökare.

  203. Man berättade, man bjöd in,
    man förklarade och så vidare.

  204. Här fanns nånting helt annat
    än det som var på den övre raden.

  205. Det gällde också djuren. Människor
    positioneras i relation till djur-

  206. -på ett sätt som man inte gjort
    tidigare i Stockholm.

  207. Den zoologiska trädgården
    var ju nånting nytt.

  208. Men de djur som visas upp-

  209. -och som finns i de här miljöerna
    är också djur som har en agens.

  210. Det är djur som också ges
    subjektstatus. De får namn.

  211. Man skriver om dem. Det skapas ett
    väldigt stort intresse av djurvänner.

  212. Hur går det för djuren? Skansen
    kritiseras för sin djurhållning.

  213. Det blir en intressant diskussion
    som jag håller på och analyserar nu.

  214. Så här händer saker
    som ännu inte är utforskade.

  215. Ja...

  216. Nu är jag i en fas när jag funderar
    mycket kring vad Hazelius gör.

  217. Han upprättar ett territorium.

  218. Han köper en bit mark som sen växer.
    Han köper mer och mer.

  219. Han avgränsar ett territorium
    och säger: "Det här är Skansen."

  220. Och så börjar han forsla dit jord.
    Han planterar träd och buskar-

  221. -bygger hus och stakar ut vägar,
    namnger vägar.

  222. Han bygger en stad,
    säger han vid ett tillfälle.

  223. Han säger också att han bygger
    ett land, ett Sverige i miniatyr.

  224. Han säger att han bygger
    nationens tempel.

  225. Men det är miniatyrtankefiguren
    som jag brottas med just nu.

  226. Den är så intressant och stark.

  227. Och när den väl befästs
    hos allmänheten-

  228. -så lever den vidare av sig själv.

  229. I DN, bara några dagar efter
    invigningen, beskriver en journalist-

  230. -en vandring genom Skansen.
    Författaren skriver:

  231. "Heder åt denne man..." Hazelius.
    "...som givit oss denna lustgård."

  232. "Detta sanatorium för vår sjuka tid."

  233. Hazelius, menar journalisten,
    har likt Stanley och Nordenskiöld-

  234. -avtäckt ett terra incognita,
    ett okänt land.

  235. Och i Hazelius fall
    så är det Sverige.

  236. Ett Sverige vi inte kände till,
    säger journalisten.

  237. Han talar
    ur ett Stockholmsperspektiv.

  238. Men han säger att det är helheten
    han inte sett förut-

  239. -så här fungerar miniatyrtanken.

  240. Han uppfattar
    att han har vandrat genom Sverige.

  241. Han har lärt sig nåt om sig själv
    genom vandringen genom Sverige-

  242. -som egentligen är
    en vandring genom Skansen.

  243. Det här...

  244. Jag vill borra mig djupare in
    i den här tankefiguren.

  245. Jag tänker att det han gör är att
    han skapar ett semiotiskt landskap.

  246. Ett landskap som är fyllt
    av berättelser. Allt betyder nånting.

  247. Varenda blomma, växt, hus
    - allt har en berättelse.

  248. Det hänger ihop på ett sätt
    som man kanske inte anar.

  249. Det fanns besökare
    som gick rätt igenom-

  250. -men det semiotiska landskapet
    är väldigt intressant-

  251. -som han iscensätter och som blir det
    offentliga rummet där saker kan ske.

  252. Jag har funderat mycket på det här,
    ett Sverige i miniatyr.

  253. Vad handlar det om?

  254. Jag tänker att det är en metonymi,
    alltså ett slags spatial metonymi.

  255. Han säger verkligen det:
    "Det här området är helheten."

  256. "Den här delen
    får representera hela Sverige."

  257. "Allt som finns i hela Sverige
    samlar vi här."

  258. Och det blir då den plats
    där vi kan fira-

  259. -den här gemenskapen. Ibland
    tänker jag att det är som en kyrka.

  260. Det är en fysisk representation-

  261. -då menar jag kyrkobyggnaden -
    för den här andliga gemenskapen.

  262. Det är det ju också för Hazelius.

  263. Släktskapen, historien
    och den gemensamma identiteten.

  264. På samma sätt som i en kyrka är det
    här en plats där berättelserna finns-

  265. -och där riterna utövas,
    sångerna sjungs och så vidare.

  266. Nu finns det inte längre tid,
    utan jag tackar för mig.

  267. Textning: Lena Edh
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Nedslag i museernas identitetsskapande funktioner

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Med fokus på friluftsmuseet Skansen i Stockholm berättar historikern Carola Nordbäck om hur museer bidrar till identitetsskapande när de gestaltar, värderar och kommunicerar historien. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Ämnen:
Historia
Ämnesord:
Historia, Museer
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Svenska historikermötet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Vikten av historisk forskning

En historikers roll är inte bara att forska i det förflutna utan även att lägga fram vetenskapligt korrekt forskning som är relevant för det som sker i dag. Historikern och Linnéuniversitetets rektor Peter Aronsson berättar om vad som behövs i framtidens historieforskning. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Kan djuphistorisk forskning utmana historien?

Historikern Ann McGrath har forskat på Australiens ursprungsbefolkning, aboriginerna, som tros ha funnits på kontinenten redan för 80 000 år sedan. Det är långt tidigare än den tid som mycket historisk forskning fokuserar på. Här berättar hon om vad djuphistorisk forskning kan göra för att utmana den historia vi tror att vi redan känner till. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

När blev Sverige evigt?

Nationalism har funnits länge, men det råder vissa oenigheter inom historieforskning om när nationen och nationalismen uppstod och på vilka grunder den bygger. Här berättar historikerna Anne Berg, Wojtek Jezierski och Sari Nauman om den senaste forskningen. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Om finlandssvensk minoritetsnationalism

Den finlandssvenska minoriteten i Finland utgör ungefär 5 procent av befolkningen. Här berättar historikern Mats Wickström om hur tankar om nationalism och svenskhet har betraktats inom gruppen under 1900-talet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Svensk minoritetsnationalistisk socialism i Finland

Matias Kaihovirta, historiker vid Åbo akademi, berättar om Finlands svenskspråkiga arbetarklasshistoria och socialistpartiet som aldrig blev verklighet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Nationella minoriteters symboliska nationsbygge

Lars Elenius, professor i historia vid Luleå tekniska universitet, berättar om hur historia, myter, symboler och kollektiva minnen använts för att skapa nya minoritetsidentiteter. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Feministiska omskrivningar av folksagor

Den lilla sjöjungfrun inser att loppet är kört och bildar ett gäng som drar ner män i havets djup och hämnas på dem. Prinsen inser att Snövit både är lättare att hantera och vackrare att titta på när hon ligger där i glaskistan så han förgiftar henne igen, medan hennes styvmor desperat försöker rädda Snövit från hennes öde. Här berättar historikern Maria Nilson om den nya vågen av feministiska omskrivningar på populära folksagor som gör upp med patriarkatet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Fantastik i interkulturellt perspektiv

Historikern och forskaren Hans Hägerdal beskriver hur drakar och andra inslag av fantastik används i olika kulturer. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Hypnotisörens makt under sent 1800-tal

Förr i tiden ansågs hypnos både lockande och skrämmande. Samtidigt som man experimenterade med att hypnotisera varandra för underhållning blev hypnos viktigt som en medicinsk behandlingsmetod. Här berättar historikern Cecilia Riving om hypnosens makt under sent 1800-tal. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Teori och praktik i 1700-talets mumievetenskap

Förr i tiden åt svenskar mumier för att man trodde att de hade medicinska egenskaper. Hade man inte tillgång till en äkta mumie kunde man ta ett stycke kött från en "rödlätt svensk man" som dött en våldsam död och bland annat utsätta det för månens strålar. Historikern Joachim Östlund berättar om mumiernas funktion i 1700-talets Sverige. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Rättigheter, slaveri och nya former av ofrihet

När man pratar om slaveri är det lätt att bara diskutera den transatlantiska slavhandeln där afrikanska slavar fraktades till i första hand USA och plantage i Karibien. Men slavhandel och slaveri har funnits på många fler platser och under många andra omständigheter. Här berättar historikern och experten Richard Allen om slaveri, rättigheter och moderna former av ofrihet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Gestaltning av nationella minoriteter i våra kulturarv

Historikern Lars Elenius berättar om hur Sveriges nationella minoriteter speglas i tavlor och andra kulturarv. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Nedslag i museernas identitetsskapande funktioner

Med fokus på friluftsmuseet Skansen i Stockholm berättar historikern Carola Nordbäck om hur museer bidrar till identitetsskapande när de gestaltar, värderar och kommunicerar historien. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Att stämma allmänheten till det goda levernet

Historikern Mattias Bäckström berättar om hur museer använder stämning och animering för att göra historien mer levande för sina besökare. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lagom mycket finsk

Det nya fosterlandet

Cirka 80 000 finska flyktingbarn kom till Sverige under andra världskriget. Vi träffar bland annat Sinikka Ortmark-Stymne, som kom ensam till Sverige som åttaåring och återvände hem ett år senare, när allting hade förändrats. På 1960- och 1970-talen var det finländarna som utgjorde den största gruppen invandrare till Sverige. I Finland fanns inte jobb åt alla och lönerna var sämre än i Sverige.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

De finska krigsbarnen

De två finska krigsbarnen Kielo och Pentti skickades till Sverige från Finland under andra världskriget. Mellan 70 000 och 80 000 finska barn delade samma öde. Hur var det att komma ensam till Sverige, och hur har resan påverkat dem som vuxna? För Kielo och Pentti var det en upplevelse i barndomen som satte djupa spår.