Titta

UR Samtiden - Svenska historikermötet

UR Samtiden - Svenska historikermötet

Om UR Samtiden - Svenska historikermötet

Föreläsningar från Svenska historikermötet 2019. Fokus riktas på såväl nutida som forna aktörers kamp för rättigheter av olika slag, ett tema som spänner mellan till exempel rätten till den egna kroppen som en individuell rättighet, till rätten till medbestämmande och samhällsdeltagande som kollektiva demokratiska rättigheter. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 och 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Svenska historikermötet : Svensk minoritetsnationalistisk socialism i FinlandDela
  1. Det var när Finland
    industrialiserades-

  2. -och man hämtade in arbetstagare
    från finskspråkiga områden i Finland.

  3. Det upplevdes som hotfullt
    på svenskspråkigt arbetarhåll.

  4. Jag heter Matias Kaihovirta och
    ska presentera det som kan kallas-

  5. -svensk minoritetsnationalistisk
    socialism i Finland-

  6. -den finlandssvenska arbetarrörelsen-

  7. -och det finlandssvenska socialdemo-
    kratiska partiet som inte blev av.

  8. Jag är forskardoktor i politisk
    historia vid Helsingfors universitet.

  9. Min finansiering kommer från svenska
    litteratursällskapet i Finland-

  10. -och jag forskar om den svensk-
    språkiga arbetarklassens historia.

  11. Det jag ska fokusera på kommer att
    utgå från det vi hade i artikeln-

  12. -i temanumret tillsammans
    med Mats och Jonas Alskog-

  13. -alltså arbetarrörelsens förhållande
    till nationalism-

  14. -där vi tematiserade nationalism
    och socialism i Finland-

  15. -med fokus på
    den finlandssvenska arbetarrörelsen.

  16. Det arbetarförbund jag nämner här var
    den socialdemokratiska förgreningen-

  17. -i den finländska arbetarrörelsen -
    den svenskspråkiga socialdemokratin.

  18. Jag ska fokusera på konsolideringen
    och mobiliseringen-

  19. -av finlandssvensk socialdemokrati
    som skedde i samband med-

  20. -rösträttsreformen 1906.

  21. Finland införde ju rösträtt drygt
    femton år tidigare än Sverige, 1906.

  22. Då fick vi ett modernt partiväsende
    och det fanns planer på...

  23. Då grundades svenska Folkpartiet,
    men det fanns också planer på-

  24. -ett eget svenskspråkigt
    socialdemokratiskt parti.

  25. Det jag talar om utgår
    från ett av mina postdok-projekt-

  26. -som har berört en person
    som hette Karl H Wiik-

  27. -en socialdemokratisk politiker-

  28. -kanske en av de främsta svensk-
    språkiga sådana under 1900-talet.

  29. Han blev sedermera
    partisekreterare för SDP.

  30. Vid den här tiden var han en ganska
    nyligen politiskt aktiv figur-

  31. -som var central i planerna-

  32. -på ett finlandssvenskt
    socialdemokratiskt parti.

  33. Projektet är en idéhistorisk biografi
    som jag håller på att avsluta.

  34. Jag ska presentera
    ett kapitel ur den.

  35. Vi har ett pågående projekt
    vid Åbo akademi-

  36. -som tematiserar frågan kring
    socialism och minoritetsnationalism:

  37. "Klasskamp på svenska i Finland."

  38. Då ska vi gå in på...själva storyn.

  39. Den 26 maj 1906-

  40. -i de finlandssvenska arbetarnas
    tidning publicerades en ledare-

  41. -skriven av Karl H Wiik,
    där han talade för grundandet-

  42. -av ett svenskt
    socialdemokratiskt parti i Finland.

  43. Jag ska läsa:

  44. Wiik kommer in på ett minoritets-
    nationalistiskt ställningstagande:

  45. Varför vi ska få
    ett svenskt socialdemokratiskt parti.

  46. "En vilsegången nationalism" syftar
    på finsk majoritetsnationalism-

  47. -som hotar
    den svenskspråkiga minoriteten.

  48. Detta i samband med rösträttsreformen
    som håller på att ske-

  49. -där majoriteten eventuellt kan
    tränga ut den svenska minoriteten-

  50. -från allt politiskt beslutsfattande.

  51. Jag fortsätter läsa:

  52. "Man erkänner våra svenska arbetares
    betydelse för reformarbetet"-

  53. -"men vi har hört yrkande framställas
    att vi borde överge vårt språk"-

  54. -"för att mer intimt sammangå
    med de finsktalande."

  55. "Ett sådant yrkande
    kommer vi aldrig att godkänna."

  56. "Om en språkstrid uppflammar äger de
    svenska arbetarna sin plats i ledet"-

  57. -"bland svenskhetens
    övriga försvarare."

  58. Det här var frågan
    om etnosolidaritet-

  59. -som Karl H Wiik förespråkade
    i sitt inlägg-

  60. -om ett svenskt socialdemokratiskt
    parti i Finland.

  61. Det väckte debatt bland både svensk-
    och finskspråkiga socialdemokrater-

  62. -där Wiik kritiserades-

  63. -men det fanns också
    de som sympatiserade med Wiik.

  64. Jag ska dyka in i den samhälls-
    historiska kontexten för att förstå-

  65. -varifrån den här diskussionen kom.

  66. Wiik själv var som sagt student-

  67. -vid det enda universitet som fanns:

  68. Kejserliga Alexanders universitet,
    dagens Helsingfors universitet.

  69. I de svenskspråkiga
    studentavdelningarna-

  70. -fanns en stark
    svensk nationell väckelse.

  71. En svensk minoritetsnationalism
    med stark vänsterströmning-

  72. -där man till skillnad från tidigare,
    då svenskspråkiga var elit i landet-

  73. -nu skulle nå ut till de svensktal-
    ande och överbrygga klasskillnaderna.

  74. En slags etnisk solidaritet för att
    stärka den svenska gruppens kamp-

  75. -mot att bli förintad inför
    den finskspråkiga majoriteten.

  76. Det som var Mats inne på
    med Axel Olof Freudenthal.

  77. Studenterna blev inspirerade-

  78. -och folkbildningsarbetet
    var viktigt för Wiik-

  79. -och en annan central person var för-
    fattaren Arvid Mörne, vän till Wiik.

  80. De här strömningarna
    var som sagt en stark vänsterrörelse-

  81. -som de kallade sig själva för.

  82. Utifrån skandinaviska exempel skulle
    arbetare och studenter samarbeta.

  83. Därför sökte sig många studenter till
    den svenskspråkiga arbetarrörelsen.

  84. Den svenskspråkiga arbetarrörelsen
    bland fackarbetare hade mobiliserats-

  85. -från och med 1890-talet.

  86. En upptäckt som jag har gjort är att
    den finskspråkiga arbetsinvandringen-

  87. -till svenska territorier, alltså
    det svensk-Finland som Mats nämnde-

  88. -var betydande för den svenskspråkiga
    arbetarrörelsens framväxt.

  89. Finland industrialiserades
    och behövde arbetskraft-

  90. -så man hämtade in arbetstagare
    från finskspråkiga områden i Finland.

  91. Det upplevdes som hotfullt
    av de svenskspråkiga.

  92. De arbetarföreningar som grundades
    på 1890-talet hade uttalat som syfte-

  93. -att skydda den svenskspråkiga
    arbetarens rättigheter.

  94. Där upplevdes den finskspråkiga
    arbetsinvandringen som hotfull-

  95. -och studenter och arbetare
    kände att man måste försvara-

  96. -det svenskspråkiga Finland mot hotet
    mot den svenskspråkiga minoriteten.

  97. När Wiik talade
    om den påträngande nationalismen-

  98. -avsåg han den finska majoritets-
    nationalismen som han upptäckte-

  99. -bland de finskspråkiga studenterna
    i det socialdemokratiska partiet.

  100. De kallades "novembersocialisterna"-

  101. -och en av de ledande var Otto Ville
    Kuusinen, en kommunistisk politiker-

  102. -men vid den här tiden kan man säga
    att han var en spegelbild till Wiik-

  103. -men som representerade den finsk-
    språkiga majoritetsnationalismen.

  104. Wiik kritiserade starkt
    novembersocialisterna.

  105. När man samlades till den första
    svenskspråkiga arbetarkongressen-

  106. -sommaren 1906, säger han så här:

  107. "Dess rot är på bortre sidan Ural"-

  108. -"medan den moderna arbetarrörelsen"
    - den svenskspråkiga-

  109. -"är en rörelse
    av västerländskt ursprung."

  110. Den finsknationalistiska
    som novembersocialisterna stod för-

  111. -och som dominerade i partiet
    hade fått sina intryck österifrån-

  112. -och han sa att det inte hörde hemma
    i den moderna arbetarrörelsen.

  113. Finlandssvenska arbetarförbund
    samlades till en arbetarkongress-

  114. -för att diskutera
    om de skulle grunda ett eget parti-

  115. -eller förbli det socialdemokratiska
    partiet. Här mötte Wiik mothugg-

  116. -från sina svenskspråkiga kamrater
    som gick emot tanken och ansåg-

  117. -att Wiiks tankar var för borgerliga
    och kom från borgerligt håll-

  118. -och att han representerade
    arbetsgivarintressen-

  119. -och inte socialistiska intressen.

  120. Ett starkt budskap på mötet var att
    klass ska gå före etnisk solidaritet.

  121. Beslutet blev att finländska
    arbetarförbund ska förbli en del-

  122. -av det socialdemokratiska partiet.

  123. Men man ville ändå diskutera det i
    den stora kongressen en månad senare-

  124. -alltså det socialdemokratiska
    partiet ihop med de finskspråkiga-

  125. -där man skulle framhäva
    svenskspråkigas intressen.

  126. När man samlades till kongressen
    i augusti 1906-

  127. -sa man att det socialdemokratiska
    partiet är mångnationellt-

  128. -med finskspråkiga arbetare-

  129. -svenskspråkiga
    och ryskspråkiga arbetare.

  130. Det var ett uttalat mångnationellt
    parti med flera nationella intressen.

  131. Som det framgår
    i citatet som vi har här-

  132. -ser vi hur partiet skulle samla
    de olika nationaliteterna-

  133. -för den gemensamma klasskampen:

  134. Det här skulle på sätt och vis
    lägga lock på språkkonflikten.

  135. Samtidigt fanns det missnöje bland
    svenskspråkiga socialdemokrater-

  136. -som ville köra på den minoritets-
    nationalistiska vinningen-

  137. -och som kände att man blev
    undanträngd från intressena-

  138. -inom det socialdemokratiska partiet.

  139. Det var början på splittringen i det
    finlandssvenska arbetarförbundet.

  140. Vi får en fraktion
    som blir kommunistisk-

  141. -och som utifrån Lenins tankar
    kring nationens självbestämmande-

  142. -framför en starkt kommunistisk
    minoritetsnationalism-

  143. -som också har ett starkt stöd i
    den finlandssvenska arbetarrörelsen.

  144. Det här hade en stor betydelse.

  145. Partikongressen i Uleåborg
    och diskussionerna som fördes där-

  146. -hade stor betydelse för det två-
    språkiga Finlands politiska historia.

  147. Det var en vändpunkt
    som inte har synliggjorts tidigare.

  148. Vi får en tanke kring ett mång-
    nationellt Finland som utvecklas-

  149. -och vikten av
    att vi har svensk- och finskspråkiga-

  150. -som samarbetar inom ett parti.

  151. För att knyta ihop säcken och lyfta
    upp det till en mer allmän nivå...

  152. Betydelsen av minoritetsnationalism
    och socialism har vi funderat kring.

  153. Dels har vi sett att etnonationalism
    i den socialistiska klasskampen-

  154. -fungerar som ett tvillingpar.

  155. Där har vi utgått från Blomqvists
    avhandling från 2006.

  156. Vi har också pekat
    på minoriteters roll i nationella-

  157. -och den internationella
    arbetarrörelsens historia.

  158. Och Mats var ju inne på kritiken
    av nationalstatsparadigmet-

  159. -där man synliggör
    olika typer av nationalismer.

  160. Men när man ser på det mångspråkiga
    SDP, så fanns en idé om att skapa-

  161. -en nationalstat som kan sammanhålla
    de olika nationella grupperingarna.

  162. De skulle hållas samman
    i en gemensam nationalstat.

  163. Det finns ju en nutida beställning
    på att studera de här fenomenen-

  164. -och dagens vänsternationalism
    och populistiska etnonationalism.

  165. Här är lite bilder på
    minoritetsnationalistiska partier.

  166. De skotska och katalanska vänster-
    partierna och Folkdemokraterna-

  167. -som var en vänsterrörelse som körde
    starkt på minoritetsnationalism.

  168. Tack ska ni ha.

  169. Textning: Linda Eriksson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Svensk minoritetsnationalistisk socialism i Finland

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Matias Kaihovirta, historiker vid Åbo akademi, berättar om Finlands svenskspråkiga arbetarklasshistoria och socialistpartiet som aldrig blev verklighet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Ämnen:
Geografi > Övriga Norden, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Arbetarklassen, Etnologi, Europa, Finland, Finlandssvenskar , Norden, Socialantropologi, Socialism
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Svenska historikermötet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Vikten av historisk forskning

En historikers roll är inte bara att forska i det förflutna utan även att lägga fram vetenskapligt korrekt forskning som är relevant för det som sker i dag. Historikern och Linnéuniversitetets rektor Peter Aronsson berättar om vad som behövs i framtidens historieforskning. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Kan djuphistorisk forskning utmana historien?

Historikern Ann McGrath har forskat på Australiens ursprungsbefolkning, aboriginerna, som tros ha funnits på kontinenten redan för 80 000 år sedan. Det är långt tidigare än den tid som mycket historisk forskning fokuserar på. Här berättar hon om vad djuphistorisk forskning kan göra för att utmana den historia vi tror att vi redan känner till. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

När blev Sverige evigt?

Nationalism har funnits länge, men det råder vissa oenigheter inom historieforskning om när nationen och nationalismen uppstod och på vilka grunder den bygger. Här berättar historikerna Anne Berg, Wojtek Jezierski och Sari Nauman om den senaste forskningen. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Om finlandssvensk minoritetsnationalism

Den finlandssvenska minoriteten i Finland utgör ungefär 5 procent av befolkningen. Här berättar historikern Mats Wickström om hur tankar om nationalism och svenskhet har betraktats inom gruppen under 1900-talet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Svensk minoritetsnationalistisk socialism i Finland

Matias Kaihovirta, historiker vid Åbo akademi, berättar om Finlands svenskspråkiga arbetarklasshistoria och socialistpartiet som aldrig blev verklighet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Nationella minoriteters symboliska nationsbygge

Lars Elenius, professor i historia vid Luleå tekniska universitet, berättar om hur historia, myter, symboler och kollektiva minnen använts för att skapa nya minoritetsidentiteter. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Feministiska omskrivningar av folksagor

Den lilla sjöjungfrun inser att loppet är kört och bildar ett gäng som drar ner män i havets djup och hämnas på dem. Prinsen inser att Snövit både är lättare att hantera och vackrare att titta på när hon ligger där i glaskistan så han förgiftar henne igen, medan hennes styvmor desperat försöker rädda Snövit från hennes öde. Här berättar historikern Maria Nilson om den nya vågen av feministiska omskrivningar på populära folksagor som gör upp med patriarkatet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Fantastik i interkulturellt perspektiv

Historikern och forskaren Hans Hägerdal beskriver hur drakar och andra inslag av fantastik används i olika kulturer. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Hypnotisörens makt under sent 1800-tal

Förr i tiden ansågs hypnos både lockande och skrämmande. Samtidigt som man experimenterade med att hypnotisera varandra för underhållning blev hypnos viktigt som en medicinsk behandlingsmetod. Här berättar historikern Cecilia Riving om hypnosens makt under sent 1800-tal. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Teori och praktik i 1700-talets mumievetenskap

Förr i tiden åt svenskar mumier för att man trodde att de hade medicinska egenskaper. Hade man inte tillgång till en äkta mumie kunde man ta ett stycke kött från en "rödlätt svensk man" som dött en våldsam död och bland annat utsätta det för månens strålar. Historikern Joachim Östlund berättar om mumiernas funktion i 1700-talets Sverige. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Rättigheter, slaveri och nya former av ofrihet

När man pratar om slaveri är det lätt att bara diskutera den transatlantiska slavhandeln där afrikanska slavar fraktades till i första hand USA och plantage i Karibien. Men slavhandel och slaveri har funnits på många fler platser och under många andra omständigheter. Här berättar historikern och experten Richard Allen om slaveri, rättigheter och moderna former av ofrihet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Gestaltning av nationella minoriteter i våra kulturarv

Historikern Lars Elenius berättar om hur Sveriges nationella minoriteter speglas i tavlor och andra kulturarv. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Nedslag i museernas identitetsskapande funktioner

Med fokus på friluftsmuseet Skansen i Stockholm berättar historikern Carola Nordbäck om hur museer bidrar till identitetsskapande när de gestaltar, värderar och kommunicerar historien. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Att stämma allmänheten till det goda levernet

Historikern Mattias Bäckström berättar om hur museer använder stämning och animering för att göra historien mer levande för sina besökare. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & geografi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - EAT 2016

Afrika kan försörja sig själv

Kanayo Nwanze representerar FN:s internationella fond för jordbruksutveckling och talar här om situationen i Afrika. Vi vet att hunger och fattigdom är som allra störst bland dem som producerar mat i världen, säger han. Vi vet också att Afrika inte optimerar sin produktion av mat. Varför görs inte de livsnödvändiga investeringar som innebär att Afrika skulle kunna försörja sig själv? Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet

Elvir - Navestads eldsjäl

När media rapporterar om bilbränder och pensionärer som inte vågar gå ut är det Elvirs kvarter de pratar om. För honom är Navestad utanför Norrköping hemma och han är trött på bilden av sin hemort. Även om den till viss del är sann. Redan som 10-åring bestämde sig Elvir för att vara med och förändra samhället - och Navestad.