Titta

UR Samtiden - Svenska historikermötet

UR Samtiden - Svenska historikermötet

Om UR Samtiden - Svenska historikermötet

Föreläsningar från Svenska historikermötet 2019. Fokus riktas på såväl nutida som forna aktörers kamp för rättigheter av olika slag, ett tema som spänner mellan till exempel rätten till den egna kroppen som en individuell rättighet, till rätten till medbestämmande och samhällsdeltagande som kollektiva demokratiska rättigheter. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 och 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Svenska historikermötet : Kan djuphistorisk forskning utmana historien?Dela
  1. Men det har skett förändringar
    inom historieforskningen-

  2. -så att folk som stått utanför historien
    har blivit tagna på allvar-

  3. -och historiker har tagit
    även minoritetsgrupper på allvar.

  4. Tack så mycket, Hans.
    Det är en stor ära att vara här.

  5. Jag vill också säga "ngajii gurrujin",
    som är yawurufolkets sätt att säga:

  6. "Hur står det till med er?"

  7. Jag har arbetat med dem
    i Broome i Western Australia.

  8. Det pågår en språkrenässans där-

  9. -och de har arbetat hårt
    med att lära ut det till barn i skolan.

  10. Föräldrarna och deras föräldrar i sin
    tur har lagt många timmar i veckan-

  11. -så att de nu talar ett språk
    som i många fall var helt bortglömt.

  12. Det här är det internationella året
    för inhemska språk-

  13. -och det var intressant att se-

  14. -att av de tio samiska språken
    är flera hotade-

  15. -och att av Australiens femhundra
    språk talas bara hundra än i dag-

  16. -och många av dem är hotade.
    De kanske bara talas av en person.

  17. Men trots denna dystra berättelse-

  18. -pågår det en hel del
    språkrenässanser i Australien-

  19. -och det blir vanligare i skolor.

  20. Det gläder mig att ha en anknytning
    till det här universitetet-

  21. -som gör fantastiska saker
    och har varit en global föregångare-

  22. -inom imperialismens historia
    via Concurrences-programmet.

  23. Jag vill gratulera alla inblandade-

  24. -däribland Gunlög Fur
    som var en drivande kraft i början.

  25. Jag vill också nämna vikarierande
    rektor Peter Aronssons forskning-

  26. -om museum,
    historiskt medvetande och annat.

  27. Varför har jag då valt denna
    märkliga fråga som mitt ämne?

  28. "Kan djuphistorisk forskning
    utmana historien?"

  29. En sak som fick mig
    att formulera den här frågan-

  30. -var WEH Stannner,
    en känd australisk antropolog.

  31. Han har skrivit om drömtid-

  32. -den ontologi - eller "logos",
    som han säger-

  33. -som är en del
    av aboriginernas traditioner-

  34. -andlighet, förhållande till landet,
    personlig identitet - allt.

  35. Det är ett fascinerande koncept-

  36. -som för samman det förflutna,
    nuet och framtiden.

  37. Det finns ett begrepp som han
    på engelska har kallat "everywhen".

  38. Det finns många aboriginspråk,
    så det finns många ord för det.

  39. "Tjukurpa" används i Central Australia
    om den inhemska skapelsetron-

  40. -men det finns många termer.

  41. Yawurufolket i Broome
    säger nåt som låter som "buguragura"

  42. Jag ska prata mer om det senare.

  43. Men han skrev i det här citatet-

  44. -att ursprungsfolken
    värderar kontinuitet så högt-

  45. -att de inte bara saknar historia-

  46. -utan i nån mening
    har lyckats omintetgöra historien-

  47. -och bli ohistoriska i humör,
    betraktelsesätt och levnadsmönster.

  48. Som historiker
    fann jag detta fascinerande-

  49. -att ett folks medvetande och syn
    på världen har omintetgjort historien.

  50. Här finns många intressanta begrepp.

  51. Vi måste alltid fråga vad historia är.
    Begränsar vi vår definition?

  52. "Omintetgöra" för tankarna till
    en strid mellan vinnare och förlorare.

  53. Klichén lyder att historien skrivs
    av vinnarna eller handlar om dem-

  54. -men det har skett förändringar
    inom historieforskningen-

  55. -så att folk som stått utanför
    historien har blivit tagna på allvar-

  56. -och historiker har tagit
    även minoritetsgrupper på allvar.

  57. Angående rättigheter:

  58. 2017 kom en rapport från
    en stor rikstäckande överläggning-

  59. -mellan aboriginer i hela Australien.

  60. Det har nämligen länge setts som
    ett problem att aboriginer inte erkänns-

  61. -som Australiens ursprungliga ägare
    i konstitutionen-

  62. -och även att de saknar
    ett representativt organ.

  63. På 1980-talet
    introducerade Gerry Hand-

  64. -som var minister i Labor-regeringen,
    ett representativt organ.

  65. Men det upplöstes
    för man ansåg att det inte fungerade.

  66. Sen dess har det inte funnits
    ett erkänt organ.

  67. Organ som National Congress
    har ingen röst i parlamentet.

  68. Det har alltid varit ett problem-

  69. -att aboriginerna inte är representerade
    ordentligt bland de styrande.

  70. Jag vet att ni har ett Sametinget-

  71. -som är fascinerande
    eftersom det inte tillhör en nation-

  72. -utan olika nordiska länder.

  73. Det här var i alla fall uttalandet. Det
    heter "Uluru Statement from the Heart".

  74. Uluru hette förut Ayers Rock.

  75. Det är en plats där aboriginer
    tror att drömberättelserna möts.

  76. Många av drömberättelserna
    handlar om en regnbågsorm.

  77. Jag har en stor stjärna
    vid det intressanta-

  78. -för att jag är hopplös på avancerade
    Powerpoint-presentationer.

  79. De gör uttalandet-

  80. -att de är suveräna nationer
    på den australiska kontinenten-

  81. -med dess närliggande öar och äger
    den enligt egna lagar och seder.

  82. Nästa mening handlar i hög grad
    om alternativa synsätt på historien.

  83. "Detta gjorde våra förfäder enligt vår
    kulturs tideräkning sen Skapelsen"-

  84. -"enligt civilrätten
    sen urminnes tider"-

  85. -"och enligt vetenskapen
    för mer än 60 000 år sen."

  86. De menar att man
    kan lyssna på arkeologer-

  87. -som tidsbestämmer urfolkens
    bosättningar i Australien-

  88. -eller på inhemska skapelsemyter.

  89. Och att de har ett stort S i "Skapelsen"
    är nog ett kristet inflytande.

  90. Men civilrätten "sen urminnes tider"-

  91. -sammanfattades
    i Blackstones "Commentaries".

  92. Jag vet inte
    om nån här är juridisk historiker-

  93. -men det verket summerade mycket
    som hade att göra med engelsk civilrätt.

  94. Och brittisk lag bygger på...

  95. Det finns ett fall om tanisteri
    som jag inte vill gå inte på.

  96. Det stod att om en lag
    inte hade blivit nedskriven-

  97. -sen urminnes tider
    ansågs det vara sedvanerätt.

  98. Ursprungsfolks rättigheter
    erkänns ofta enligt sedvanerätt.

  99. I England bestämde man att perioden
    före sedvanerätt började på 1100-talet-

  100. -då Richard den I styrde, tror jag.

  101. Det här låter som en lustig tanke-

  102. -när ett folk har levt nånstans
    i 60 000 år-

  103. -att urminnes tider började år 1100.

  104. "Uluru Statement from the Heart"
    är i grunden ett argument-

  105. -för att erkänna aboriginernas
    rättigheter i Australiens konstitution-

  106. -och för ett representativt organ
    som har en direkt röst i parlamentet.

  107. "Hur kan det vara på nåt annat sätt?
    Folk ägde landet i 60 000 år"-

  108. -"och denna heliga länk försvinner
    från världshistorien på bara 200 år?"

  109. De talar om uråldrig suveränitet och
    hur det kan berika nationalkänslan.

  110. Men det är faktiskt historiker
    som har förstärkt idén-

  111. -om att Australiens historia började
    för 250 år sen-

  112. -antingen 1770, när kapten Cook
    landsteg i Botany Bay-

  113. -eller 1788 när straffångarna kom.

  114. Så historiker är inte oskyldiga.

  115. De har berättat historierna-

  116. -men kapten Cook, hans besättning
    och folket på den första flottan 1788-

  117. -var också bra på
    att lämna texter efter sig.

  118. Deras dagböcker publicerades direkt,
    och de dokumenterade mycket-

  119. -vilket historiker förlitar sig på. Jag
    ska inte gå in på historians historia-

  120. -men det har byggt mycket på filologi
    och förlitat sig på texter.

  121. Det ansågs vara en distinktion senare-

  122. -när förhistorisk forskning kom och
    arkeologin förgrenade sig från historia-

  123. -i början av 1900-talet.

  124. Med "djuphistoria" menar jag historien-

  125. -som ägde rum före skrivkonsten.

  126. Hur långt tillbaka den går
    beror på ämnet.

  127. Var kommer idén om "djup" ifrån?

  128. De flesta tror att det hänger samman
    med "deep space" och "deep time".

  129. Mina astrofysikervänner hävdar-

  130. -att historiker
    tror sig studera det förflutna-

  131. -men astrofysiker är de enda
    som kan se det i realtid.

  132. Dr Henning Truepe, som nyligen
    besökte vårt program, har sagt...

  133. Han bor nu i Helsingfors
    och har sagt att djuphistoria-

  134. -var en av de svåraste utmaningarna
    för disciplinen.

  135. När man går bortom texterna-

  136. -har man varken namn, ansikten
    eller berättelser.

  137. Så många frågar varför historiker
    ens ska syssla med det.

  138. Varför försöker man studera nåt-

  139. -när man saknar rätt färdigheter
    för att bedriva forskningen?

  140. På det viset omintetgör djuphistoria
    också historieforskningen.

  141. Så dels perspektivet att ursprungsfolk
    i Australien kan omintetgöra historien-

  142. -genom sin syn på tid-

  143. -men även att disciplinen kanske
    saknar kapacitet att hantera det.

  144. Kanske bör vi överlåta det
    åt arkeologer och andra specialister.

  145. En annan viktigt fråga
    när man talar om rättigheter:

  146. När vi hade en konferens för några år
    sen vid Australian National University-

  147. -var Harvardhistorikern Dan Smail
    keynotetalare.

  148. Han kom fram till
    att vi har velat ingripa-

  149. -erkänna att Australiens historia
    inte började 1770-

  150. -och utforska djuphistorien-

  151. -men var historieforskningen
    en gåva som ursprungsfolken ville ha?

  152. Det var en klok kommentar
    som vi måste ta på allvar.

  153. I den här föreläsningen ska jag utforska
    utmaningar för djuphistoria.

  154. Jag vill titta på varför det är viktigt,
    särskilt för australisk historia-

  155. -men möjligen generellt.

  156. Även om ni inte är intresserade
    av att ägna er åt det-

  157. -hoppas jag att det väcker relevanta
    frågor för hela disciplinen.

  158. Jag ska nämna att den australiska
    urbefolkningen sågs som-

  159. -ett folk utan historia,
    att de tillhörde en tidlös kontinent.

  160. En del kallade Australien
    för ett "land i väntan"-

  161. -och "landet utan tid".

  162. Ett imperialistiskt,
    teleologiskt perspektiv-

  163. -som om kontinenten väntade
    på britternas ankomst.

  164. Fast fransmännen kom en vecka
    senare, så det kan ha syftat på dem.

  165. Nåt liknande hände i Nya Zeeland.

  166. Jag ska också berätta om några sidor
    av mitt huvudprojekt i djuphistoria.

  167. Jag får hålla ett öga på tiden.

  168. Och metodologier
    som vi ska experimentera med.

  169. Jag ska prata
    om François Hartogs bok-

  170. -och hans idé om
    att det råder kris i världen.

  171. Det är förstås inte bara hans idé.

  172. Några exempel på våra riktningar
    och samarbeten-

  173. -och sen frågan
    om omintetgörande igen.

  174. Vårt projekt inbegriper
    utvalda samhällen i Australien.

  175. Vi jobbar med aboriginer
    på ett kollaborativt vis.

  176. Det har jag gjort i många år.

  177. Vi vill veta vad olika ursprungsfolk
    vill få ut av vårt projekt-

  178. -men också hur de kanske ser
    djuphistoria som relevant-

  179. -för att uttrycka
    sina egna erfarenheter.

  180. Jag anser att djuphistoria är en
    utmaning för forskningen globalt-

  181. -för internationell, transnationell
    och sammanhängande historia.

  182. Kanske kan det visa hur historiker
    tar sig an historia i framtiden-

  183. -särskilt under antropocen.

  184. Och på den här konferensen,
    som fokuserar på rättigheter-

  185. -lär man prata om Sverige
    och samernas rättigheter.

  186. Idén bakom "Uluru Statement"
    handlar om historia.

  187. Därför tror jag
    att historiker bör påpeka-

  188. -att Australiens historia börjar
    långt före 1770.

  189. Men hur berättar man denna historia?

  190. Vilka medel kan man använda
    för att förmedla budskapet?

  191. Ursprungsfolk gör det på många sätt,
    som film, musik-

  192. -digitala metoder, museer-

  193. -och kulturfestivaler
    på sin egen mark.

  194. Det här kom häromdagen.

  195. Nyhetsbrevet The Conversation
    från australiska universitet.

  196. Här finns utmärkta artiklar
    av akademiker men för lekmän.

  197. Frågan har blivit mindre politisk,
    eftersom det finns samfällt stöd-

  198. -för en röst i parlamentet.
    Det avvisades först av regeringen-

  199. -men sen bytte vi premiärminister,
    vilket händer ofta nu.

  200. Även om regeringens sammansättning
    inte har förändrats-

  201. -så accepterar de nu idén om en röst,
    men det skulle göras på olika sätt-

  202. -av regeringen och oppositionen.
    Det är val nu-

  203. -så vi vet inte vem som styr
    om några veckor.

  204. Här är några av mina frågor:

  205. Har historia metodologier för att
    åstadkomma nåt inom djuphistoria?

  206. Vore det bättre att överlåta det
    åt exempelvis arkeologer?

  207. Om historiker
    inte har rätt metodologier-

  208. -vad kan man då förlora eller vinna-

  209. -genom att experimentera med tekniker
    som kanske kan lämpa sig bättre?

  210. Och vad kan djuphistoria åstadkomma
    i framtiden?

  211. Vi är säkert överens om att all historia
    måste lämna nåt efter sig-

  212. -eller åtminstone vara relevant
    för nuet.

  213. Är det möjligt att ursprungsfolk
    med rötter i djuphistorien-

  214. -inte är intresserade
    av akademiska historiska perspektiv?

  215. Kan deras syn på tiden
    stå i så stark kontrast mot vår-

  216. -att de underminerar disciplinen,
    att de inte kan omfattas av den-

  217. -att deras synsätt kullkastar den och
    är det bra eller dåligt för disciplinen?

  218. I alla samtal om historia kommer
    frågan om vad historia är upp.

  219. Vi anser nog alla
    att det kan vara dynamiskt.

  220. Det har ett visst syfte,
    men vi delar nog en passion och en tro-

  221. -på värdet av det.

  222. Men jag vill prata om några tidiga
    skildringar av Australiens historia.

  223. Man återskapade
    James Cooks landstigning 1901-

  224. -vilket var året då Australien blev
    en federation och nationen bildades.

  225. Då gjordes ett historiskt återskapande
    av kapten Cooks landstigning.

  226. Man lät en lokal komedigrupp
    med vita australiensare-

  227. -klä ut sig till kapten Cook-

  228. -Daniel Solander,
    den svenske naturforskaren-

  229. -och Joseph Banks.

  230. Kapten Cook hade tydligen väldigt
    tjusiga kläder, liksom Banks-

  231. -men Solander hade enkla kläder.

  232. Jag vet inte vad det säger
    om bilden av honom.

  233. Han var lärjunge till Linné-

  234. -och berömd
    tack vare sina nära förbindelser-

  235. -med Joseph Banks, som bildade
    brittiska vetenskapsakademin.

  236. Och omkring 1901 i Australien-

  237. -grundades
    Australiens första historiska sällskap-

  238. -och började samla ihop dokument.

  239. De samlade också en grupp aboriginer
    från hela Australien-

  240. -för att återskapa landstigningen. När
    Cook, Solander och Banks gick i land-

  241. -blev de attackerade av aboriginer
    som kastade spjut.

  242. Sen besvarade man med musköteld.

  243. Återskapandet var så realistiskt-

  244. -att publiken på 4 000 människor flydde
    när aboriginerna attackerade.

  245. På den tiden krävdes det mycket arbete
    att ställa upp kameror-

  246. -och allihop vältes.
    Polisen flydde också.

  247. Men det var så bra
    att de blev ombedda att göra om det.

  248. Publiken buade åt kapten Cook,
    för de tyckte att han var tråkig.

  249. Hans tal var
    väldigt uppblåst och tråkigt.

  250. Men publiken var antagligen berusad.

  251. De hade väntat länge på
    att kapten Cook skulle gå i land.

  252. Han framställdes nog också som en
    uppblåst engelsman från överklassen-

  253. -och många i publiken var nog irländare
    och tyckte inte om hur det lät.

  254. Och Solander...

  255. Hela återskapandet skrevs av en präst-

  256. -som skildrade kapten Cook,
    Solander och de här människorna-

  257. -som om de kände till framtiden.

  258. De föreställde sig
    den underbara staden Sydney.

  259. Det är intressant
    att man ger de här människorna-

  260. -förmågan att se in i framtiden.

  261. Jag har skrivit en artikel,
    "On the Sacred Clay of Botany Bay"-

  262. -så jag ska inte gå in mer på det.

  263. Jag vill prata om några av trenderna
    inom historieforskningen-

  264. -och även nämna att de historiska verk
    som jag själv har varit inblandad i-

  265. -"Creating a Nation",
    om Australiens feministiska historia-

  266. -en bok om Labor och en som
    heter "One Contested Ground"-

  267. -som skildrade delstaternas historia-

  268. -de börjar alla 1788.
    Så jag är själv skyldig till det här.

  269. Nåt som Stanner också är känd för-

  270. -är att han höll föreläsningar om
    "den stora australiska tystnaden".

  271. På 1960-talet frågade han-

  272. -varför historiker hade ignorerat
    aboriginernas berättelser.

  273. Inte bara på grund av honom,
    men från och med slutet av 70-talet-

  274. -börjar man titta på
    aboriginernas historia-

  275. -men den började också med britterna.

  276. Så britternas ankomst markerar ändå
    historiens början-

  277. -trots att det var en kontinent
    där människor hade bott i 60 000 år.

  278. På 60-talet trodde man att aboriginerna
    kanske hade varit där i 10 000 år.

  279. 1969 trodde man att det var 20 000 år-

  280. -eftersom man hade hittat
    en kremerad kvinna vid Mungosjön.

  281. Hon kallas nu för Lady Mungo
    av de lokala, traditionella ägarna.

  282. Efter bättre datering fann man-

  283. -att hon levde
    för ungefär 42 000 år sen.

  284. Nu är den dateringen från de tidigaste
    tillförlitliga utgrävningarna-

  285. -65 000 år.

  286. På en annan plats är det 120 000-

  287. -men det råder
    ingen konsensus kring det.

  288. Det anses vara för avvikande för
    att vara trovärdigt, trots evidensen.

  289. Det ser ut som eldstäder,
    eldar och matlagning-

  290. -men det är fortfarande omstritt.

  291. En del av den senare utvecklingen
    inom fältet har med skala att göra.

  292. Att öka skalan.

  293. Guldi och Armitage lade fram
    ett argument i en välkänd skrift-

  294. -vid namn "The History Manifesto".

  295. De menar att historiker studerar
    allt smalare ämnen och platser.

  296. De säger också att historiker
    inte har utnyttjat big data-analys.

  297. De säger även mycket annat.

  298. David Christian och Fred Spier
    har också skrivit om "big history"-

  299. -vilket är historia
    från big bang och framåt.

  300. Bill Gates har tagit upp det-

  301. -och man kan studera
    universums historia gratis.

  302. David Christian har ett Youtube-klipp
    med miljontals visningar.

  303. Där berättar han
    universums historia på elva minuter.

  304. Men det är ändå...

  305. Det lärs ut i skolor eftersom Bill Gates
    stiftelse finansierar många program.

  306. Det är ändå ett traditionellt sätt
    att tala om historia.

  307. Det är ett moderniseringsnarrativ.
    Enkla bakterier blir mer komplexa-

  308. -allt blir mer komplext och i dag
    har vi en väldigt komplex värld-

  309. -som började med upplysningen
    och vetenskapliga genombrott.

  310. Så fortfarande
    ett traditionellt framstegsnarrativ.

  311. Christian har skrivit boken
    "Origin Story"-

  312. -eftersom han kritiserades för att bara
    skriva en ny skapelsemyt för vår tid.

  313. Han kallar boken "skapelsemyt"
    för att kännas vid det.

  314. Han talar om Mungo. Jag har fått
    honom att försöka bli mer tvärkulturell.

  315. En del tycker
    att det bara är en symbolhandling-

  316. -men jag tyckte att det var bra.
    Han lyssnade i alla fall på samtalen.

  317. Han håller inte med mig.

  318. Han tror att upplysningen var
    den stora vändpunkten-

  319. -i mänsklighetens historia.

  320. Sen har vi Daniel Smail, som har skrivit
    "Deep History in the Brain"-

  321. -och är medförfattare-

  322. -till "Deep History: The Architecture
    of Past and Present".

  323. Hans argument är att vi bör vara
    mer medvetna om att vi är kroppar.

  324. Vi har utvecklats från hominider,
    och före det var det apor.

  325. Så vi bör se historien som nåt
    som handlar om vårt djuriska jag-

  326. -och förstå i mycket högre grad
    hur vi fortfarande bär med oss-

  327. -motivationer, mål och drifter
    som kommer från den sidan av oss.

  328. Så vi bör inte alltid leta efter-

  329. -intellektuella,
    kausala förklaringar av historien.

  330. Daniel Smails vill också lära sig
    av naturvetenskapen-

  331. -och förespråkar att historiker ska
    använda naturvetenskapliga metaforer-

  332. -genom att förstå naturvetenskapen.

  333. Genombrott inom DNA-forskningen
    innebär förstås-

  334. -att det kan vara värdefullt för att
    generera nya historiska evidens.

  335. Så idén om djuphistoria
    hänger samman med frågan om skala.

  336. Men den inflytelserike historikern
    Dipesh Chakrabarty har argumenterat-

  337. -för att historiker
    måste tänka på långa perspektiv-

  338. -eftersom vi lever under antropocen.

  339. Om vi ska ta itu med relevanta frågor
    i dag måste vi förstå-

  340. -klimatförändring eller historia
    ur längre perspektiv.

  341. Han har även skrivit
    "Provincializing Europe"-

  342. -som tar upp alternativa kausaliteter
    som nåt användbart att överväga-

  343. -för historiska förklaringar,
    men han tillämpar det inte själv.

  344. Men i en färsk artikel argumenterar han
    för ännu djupare tid, bortom hominider.

  345. Han argumenterar för geologiskt tid
    som nåt att ta med i beräkningarna.

  346. Vi bör inte begränsa allt
    till människors tid och biografisk tid.

  347. Vi bör se ända tillbaka
    till jordens uppkomst-

  348. -och kan till och med se kol
    som en förnybar källa-

  349. -om vi har
    ett tillräckligt djupt perspektiv.

  350. Sen har vi François Hartogs
    senaste bok, "Regimes of Historicity".

  351. Den var väldigt intressant.

  352. Han argumenterar också för-

  353. -att tala om nuet,
    som han ser som en tid av kris.

  354. I och med klimatförändringarna
    och massutdöenden-

  355. -måste man se
    dessa skrämmande utmaningar...

  356. Jag måste erkänna
    att Greta Thunberg är helt otrolig.

  357. Hon är min nya hjältinna.
    Hon verkar göra fantastiska saker-

  358. -för att engagera
    den unga generationen-

  359. -för att förbättra
    politikernas förmåga att lyssna-

  360. -och få dem att agera.

  361. Så jag hoppas
    att hon fortsätter med det.

  362. Vi har haft klimatstrejker i Australien.
    Skolbarn strejkar varje fredag.

  363. Så om det finns hopp verkar det ligga
    hos kommande generationer-

  364. -snarare än hos dagens politiker.

  365. Men även i vårt pågående val
    har politikerna plötsligt insett-

  366. -att klimatet är en kris.
    Jag vet inte varför det dröjde så länge.

  367. Men en opinionsundersökning visade
    att allmänheten ser det som en kris.

  368. Det går oerhört långsamt.

  369. Kanske tog det längre tid eftersom
    vi är långt ner på södra halvklotet-

  370. -men jag tror det beror på
    de direkta konsekvenserna.

  371. Det har varit så många bränder
    och översvämningar.

  372. Allt händer på en gång, och det
    är väldigt förödande, så folk tänker:

  373. "Okej, vi ska inte vara skeptiska."
    Det har krävts ett nödläge.

  374. I den djupa historien var Australien
    en annan kontinent, Sahul.

  375. Den hade en annan form
    och satt ihop med Nya Guinea.

  376. Det här är en underbar dynamisk atlas
    som man kan söka i.

  377. Det här Australien för 20 000 år sen.

  378. Men trots förbindelsen
    till Nya Guinea säger DNA-experterna-

  379. -att det knappt finns nåt samband
    mellan Australiens aboriginer i dag-

  380. -och papuanerna. Det är en gåta
    varför de inte blandade sig-

  381. -när folk har blandat sig
    så länge över hela jorden.

  382. Nu får man veta att neandertalarna,
    denisovamänniskorna-

  383. -och olika grupper
    också blandade sig i hög grad.

  384. Men jag tyckte...

  385. Jag är optimist och hatar
    att läsa deprimerande teorier-

  386. -men jag tyckte att François Hartogs
    argument om historia var övertygande.

  387. Han säger att vi inte är ett folk i dag-

  388. -som kan se till framtiden.

  389. Under moderniteten var Europa
    ständigt framtidsinriktat.

  390. Man tänkte på framtiden,
    den moderna utvecklingen-

  391. -och att ge människan fler möjligheter.

  392. Han menar att nu vill ingen tänka
    på framtiden. Det är för deprimerande-

  393. -och vi slipper helst tänka
    på alla det där hemska.

  394. Det här bygger han
    sitt argument om en tid av kris på.

  395. Så om det här är vår värld, hur ska
    då historieforskningen kalibreras om?

  396. Kanske kan det delvis vara
    att se till den djupa historien-

  397. -och dess många mysterier
    och okända berättelser-

  398. -om anpassning
    till dramatiska klimatförändringar.

  399. Det gick långsammare, men
    aboriginer minns faktiskt berättelser-

  400. -om öar som sitter ihop med fastlandet.

  401. Det är en gåta för historiker.
    Hur bevarar folk berättelser-

  402. -som verkar vara
    20 000 år gamla eller mer?

  403. Både Lynne Kelly och Patrick Nunn
    har skrivit böcker om det här minnet.

  404. Hur mycket har vi förlorat genom
    att vara läs- och skrivkunniga?

  405. Hur mycket har européerna förlorat
    genom att inte ha saker i minnet?

  406. Det finns mycket intressant
    om minnesstudier och arv-

  407. -och olika förändringar
    i historieforskningen.

  408. Men om vi inte ska börja
    1770 i Australien-

  409. -en tid då många nationer bildades,
    inklusive USA-

  410. -då måste vi tänka på
    dramatiska klimatförändringar-

  411. -över tusentals år.

  412. Ni ser hela den här sekvensen-

  413. -då havsnivån stiger och sjunker
    över tiotusentals år.

  414. Det här är en Sahul-karta
    från Monash University.

  415. Här är en karta över språken
    i Australien och traditionella områden-

  416. -men det är förstås
    kontinenten Australien i dag.

  417. Man kan gå ända
    tillbaka till Gondwana.

  418. Alla kontinenterna
    har en annan form i början-

  419. -men Australien är en av dem
    som knappt ändrar form-

  420. -om man tänker på
    Gondwana och kontinentaldrift.

  421. Det här är vårt nya projekt
    som jag skulle berätta om.

  422. Det fokuserar inte bara på Australien,
    även om det är ett viktigt område.

  423. Vi vill göra det globalt och lära oss
    av global historia i Europa-

  424. -och även titta på historians
    och vetenskapens historia.

  425. Allt det är relevant när man tittar
    på människans djupa förflutna.

  426. Och som en del av det här Kathleen
    Fitzpatrick-stipendiet som jag har-

  427. -kan vi utbilda unga kvinnor,
    däribland kvinnor från ursprungsfolk-

  428. -i historia och relaterade färdigheter.

  429. Så vi försöker utveckla de här sätten-

  430. -att berätta om och analysera det
    djupa förflutna. Jag läser inte upp det.

  431. Vi försöker ta in
    transdisciplinära perspektiv-

  432. -och utbilda
    en ny generation historiker-

  433. -att bli bättre på
    att arbeta med naturvetare.

  434. Alla naturvetare vill inte jobba med
    historiker, så ibland går det trögt.

  435. Vi ska göra digital kartläggning
    av drömberättelser-

  436. -vars rötter sträcker sig
    över hela Australien.

  437. Det finns underbara snäckskal-

  438. -som man har handlat med
    från Western Australia till östkusten.

  439. Det finns många handelscykler
    i den djupa tiden-

  440. -som löper många tusentals kilometer.

  441. Här har man ibland också
    utbytt historiska berättelser-

  442. -och förklarande idésystem
    för det förflutna.

  443. Vi vill göra en digital historieatlas
    över människans djupa förflutna-

  444. -men om det blir
    en vanlig topografisk atlas-

  445. -eller om det ska representeras
    på andra sätt, det vet vi inte än.

  446. Vi har fem år på oss att utveckla den.

  447. Vi har precis tagit in en postdok
    som är expert på digital research-

  448. -så det ska bli spännande
    att jobba med honom.

  449. Det här är en karta gjord av
    Patrick Nunn och Nicholas Reid.

  450. De dokumenterade
    över tjugo berättelser-

  451. -nedtecknade av lingvister
    eller antropologer-

  452. -om aboriginernas drömtid.
    Sen talade de med klimatforskare-

  453. -viket Patrick Nunn faktiskt också är,
    för att ta reda på-

  454. -vilka av dessa berättelser,
    som förts vidare i generationer-

  455. -stämde med skeenden
    från 10 000-20 000 år sen.

  456. De har redan hittat så här många.

  457. Som historiker anser vi
    att vi har bra tekniker-

  458. -för att ifrågasätta
    den här sortens evidens.

  459. Så vi försöker sammanföra så många
    berättelser vi kan i en stor databas-

  460. -analysera vilka temana är
    och sen arbeta med naturvetare-

  461. -för att se om det finns berättelser
    som stämmer överens.

  462. Vi vill inte bedöma berättelserna.

  463. Man kan se dem på många sätt.
    De fungerar som myter-

  464. -som underhållande historier
    eller som förklaringar för traditioner.

  465. Det finns många olika aspekter
    av de här berättelserna-

  466. -men det är nog första gången
    historiker intresserar sig.

  467. Vanligen är det litteraturforskare,
    lingvister eller antropologer.

  468. Folk i Cairns pratar mycket om
    Koba, eller Fitzroy Island, till norr-

  469. -som en del av deras land och hur
    de förlorade den när havsnivån steg.

  470. Det pratar också savanner
    i områden där det nu är regnskog.

  471. Så de har mycket information som
    forskarna ibland verifierar senare.

  472. Man har hittat frön som visar att
    området vid Fitzroy Island var savann.

  473. Det hände nyligen.

  474. Och Port Phillip Bay, där Melbourne
    ligger, trodde man var äldre-

  475. -men aboriginerna hade berättelser
    om hur bukten översvämmades snabbt.

  476. Och nu har de räknat ut att det fanns
    ett underjordiskt geologiskt "rör"-

  477. -som faktiskt sprack,
    så att vattnet strömmade in.

  478. Så det är fascinerande
    att titta på de här historierna.

  479. Vi vill som sagt titta på
    disciplinerna i sig.

  480. Det ger oss mer insikt
    i hur vi tänker som historiker.

  481. Och även utbildningen
    i exempelvis Cambridge-

  482. -där de flesta australiska arkeologerna
    är utbildade.

  483. Det var innan man lärde ut arkeologi
    i Australien.

  484. När vi väl har dokumenterat de gamla
    minnesberättelserna i en databas-

  485. -ska vi ta med dem tillbaka
    till samhällena.

  486. Vi spelar redan in berättelser med dem.

  487. En del är nyare, så då kan man fråga
    vad som är djup tid respektive nu.

  488. De tror ju på detta "everywhen",
    att saker och ting alltid varit som nu-

  489. -och att berättelserna alltid funnits.
    De kanske just har blivit upptäckta-

  490. -men de är inte nya. Man upplever
    att de kommer från landet-

  491. -och alltid har existerat.

  492. Vi har förstått att människans
    djupa förflutna är globalt.

  493. Människor har förflyttat sig
    över hela planeten-

  494. -och helhetsberättelsen
    är mycket intressant.

  495. Slutligen är periodisering och
    temporalitet viktigt för historiker.

  496. Jag tror inte
    att ni vill läsa allt det här.

  497. Det är projektbeskrivningen i anslaget
    från australiska forskningsrådet.

  498. Det handlar om
    att försöka lära sig tekniker-

  499. -utanför den vanliga metodologin
    med texter och arkiv.

  500. Det sker redan inom historia med
    studier av föremål och muntlig historia-

  501. -men det här kräver att vi utvidgar
    våra färdigheter ännu mer.

  502. Det här är faran i att bara pröva
    om berättelserna är sanna eller inte.

  503. Vi vill också veta vad de kan innefatta.

  504. Vi har till exempel David Unaipon-

  505. -som i princip var ett geni
    och levde i början av 1900-talet.

  506. En aboriginsk man som
    samlade in massor av berättelser-

  507. -från olika människor
    i South Australia och Central Australia.

  508. Han menade att det fanns
    en kontinent vid namn Lemuria-

  509. -och att det kom ner myrmänniskor.

  510. Sen krigade ett annat folk med dem
    och drev i väg dem.

  511. Han pratar om olika folkslag.
    Det finns två stora språkgrupper-

  512. -men det har aldrig funnit evidens för
    att de är olika folkslag, i form av DNA.

  513. Men man undrar om berättelserna
    kommer att väcka nya frågor-

  514. -för arkeologer.
    Kommer det nya gåtor att lösa?

  515. I Uluru pratar anangufolket
    om vita turister som "myrmänniskor".

  516. Man ser dem klättra över Ayers Rock.

  517. Att titta på metaforer i språket
    är väldigt intressant.

  518. Man kan fråga hur de använde
    ordet "myra" som en metafor.

  519. Jag tror att om vi kan förstå
    aboriginernas språk-

  520. -kan det öppna våra ögon
    för olika begrepp-

  521. -som kan vara värdefulla för att ge
    oss nya perspektiv på historien.

  522. Hur kan vi tänka annorlunda
    på temporalitet?

  523. Hur brukar historiker se temporalitet?

  524. Tidpunkter och perioder är viktiga.
    När nån skriver en doktorsavhandling-

  525. -är vår första fråga ofta
    vilken deras tidsperiod är.

  526. Man måste avgränsa sin tidsperiod.

  527. Dagens aboriginer, särskilt de
    som bor i mer isolerade områden-

  528. -är inte intresserade
    av tidpunkter och perioder-

  529. -men arkeologerna fokuserar på det.

  530. De är stolta över
    att fastställa tidpunkter-

  531. -och ser det som nåt som skänker
    rättigheter åt aboriginerna.

  532. Och visst
    har många aboriginer använt det.

  533. Människorna i Mungo
    har varit stolta över att kunna säga-

  534. -att kremeringen i deras land
    är den äldsta kända i världen.

  535. Men de ser det väldigt annorlunda.

  536. För dem är det inte en upptäckt
    av en europeisk arkeolog.

  537. Lady Mungo dök upp för att göra
    världen medveten om deras lidande.

  538. De ser också Lady Mungo
    som nån som lever i dag.

  539. De tänker inte
    att hon levde för X antal år sen.

  540. Och när arkeologerna
    har bråkat om tidpunkter...

  541. Ett tag sa de 60 000 år
    och sen var det 40 000.

  542. När arkeologerna bråkade
    såg jag aboriginerna-

  543. -bara vända sig och ta en cigarett.
    De blir rasande, för de säger:

  544. "Vi har alltid varit här. Ingen
    europeisk forskare behöver bevisa det."

  545. Då säger forskaren: "Nej, ni kom
    från Afrika, som alla andra."

  546. Men de accepterar inte det. En del
    aboriginska akademiker menar-

  547. -att de blev aboriginer
    när de kom till kontinenten.

  548. Det är olika idéer, men också olika
    andliga förhållanden till landskapet.

  549. Och om man jämför 250 år
    med 60 000-

  550. -då kan man undra varför man vill veta
    exakt hur många år de har varit där.

  551. Men det pågår en debatt nu.

  552. DNA-experter hävdar att den här
    tidiga utgrävningsplatsen i Kakadu-

  553. -där dateringen påstås bekräfta
    att där fanns mänskliga bosättningar-

  554. -för 65 000 år sen.
    Där finns inga gravar-

  555. -men på grund av markanvändningen
    och olika verktyg som man hittat.

  556. Och genforskarna säger att det
    inte finns nåt äldre än 50 000 år.

  557. Å ena sidan verkar forskningen
    vara aboriginerna till nytta.

  558. De har varit där så länge, vilket ger
    dem större rätt till suveränitet.

  559. Men sen ändrar man tiderna
    och bråkar om det.

  560. Nästa logiska steg kan bli att det
    visar sig ha varit ett annat folk.

  561. Så efter att ha skänkt dem en rättighet-

  562. -som kan stärka
    deras politiska argument-

  563. -kan de sen finna
    att forskarna tar det ifrån dem igen-

  564. -vilket är en fara för aboriginerna.

  565. De är ofta redan väldigt
    misstänksamma mot forskare-

  566. -efter att de avlägsnade kvarlevor,
    vilket ännu upprör många-

  567. -då de ofta inte har lämnats tillbaka.

  568. Många lämnas tillbaka
    men en del kan inte identifieras-

  569. -och det är fortfarande
    väldigt kränkande.

  570. Som jag sa är temporalitet den mest
    komplicerade frågan för historiker.

  571. Om vi inte ska använda
    astronomisk tid, matematisk tid-

  572. -eller börja med tiden då Jesus levde...

  573. Vi säger inte längre "A.D." och "B.C."
    längre, utan "Common Era"-

  574. -men det är samma årtal som hänger
    samman med kristna föreställningar-

  575. -om tidens början. Det förknippas
    också med tidig kronologi.

  576. Beda venerabilis, den ende historikern
    som har blivit helgon, tror jag.

  577. De engelska kronologerna.

  578. Kronologi har alltid varit viktigt
    inom historia.

  579. Att tidsbestämma olympiska spelen
    användes som bevis-

  580. -för att det var tillförlitlig historia.

  581. Så om temporalitet är oviktigt för
    aboriginer, kan man då skriva historia?

  582. Eller om man tror på platt tid,
    "everywhen", är det då historia-

  583. -utan de kronologier
    som vi är bekanta med?

  584. Det här är en användbar bok
    om periodiseringens kraft-

  585. -inom historieforskningen.

  586. Att titta på feodal tid och minnet är
    också mycket relevant för vårt projekt.

  587. Vi vill bestrida att aboriginer alltid
    har haft ett annorlunda synsätt.

  588. Ofta när man ser på folks syn på tiden
    under medeltiden eller 1700-talet-

  589. -kan den likna aboriginernas sätt
    att berätta historier om det förflutna-

  590. -i högre grad än vad vi väntar oss.

  591. Avslutningsvis,
    vi vill gärna titta på hällristningar.

  592. Vi vill gärna använda bilder
    så mycket vi kan.

  593. Vi vill jobba
    med naturvetare och lingvister.

  594. Det har vi redan gjort en hel del.

  595. Vi publicerade den här
    inför det nya projektet.

  596. Det är publicerat med öppen tillgång.

  597. Vi har också nyligen publicerat
    nåt på tyska-

  598. -om den digitala sidan av våra projekt.

  599. Och nyligen det här, vid Harvard.
    "Deep Historicities:"

  600. "Indigenous Knowledges
    and the Science of Deep Time."

  601. Vi hade även ett tvådagarssymposium
    om vetenskapshistoria vid Harvard.

  602. Det verkar ta fart,
    men det krävs riktiga samarbeten.

  603. Harvard har sitt Initiative for the
    Science of the Human Past.

  604. De sammanför historiker med
    forskare som sysslar med datering.

  605. Det är verkligen fruktbart.

  606. Och flera Max Planck-institut
    sysslar med människans historia.

  607. Ett i Jena och ett i Berlin,
    om vetenskapshistoria.

  608. Vi ska samarbeta med dem.
    Jag håller föredrag där nästa vecka.

  609. Sen vill jag visa dinosaurieavtryck
    från Broome.

  610. De stora runda sakerna är hovar
    från nån sorts dinosaurie.

  611. Förlåt, jag kan inte namnen på dem,
    men det är för 150 miljoner år sen.

  612. Ja, det är en färsk bild.

  613. Jag hade mycket bättre pedikyr
    än vad jag har nu.

  614. Yawurufolket i Broome har
    berättelser om jätteemuer.

  615. Bart Pegram här berättade en
    fantastisk historia om deras ursprung.

  616. Jätteemuerna kom till kusten.
    Det är en otroligt rik berättelse-

  617. -om flickor som uppför sig illa
    och förvandlas till sten.

  618. Man pekar ut inslag i landskapet
    där flickorna nu är personifierade...

  619. ...eller antropomorferade.

  620. Och de bildar också himlen.
    Emuerna drömmer i himlen.

  621. Det är en fantastisk koppling
    mellan himmel och land.

  622. Vi måste ha en bättre terminologi.
    500 språk, så det är svårt.

  623. Vi vill inte bara välja ut ett ord, utan
    lära oss mer om ordens innebörd.

  624. Och det finns problem
    med alla de här begreppen.

  625. Vi gjorde topografiska kartor
    med folk i Mungoområdet.

  626. Det var intressant,
    för på en karta blir tiden platt-

  627. -och man kan placera allt som händer
    i olika tider på samma karta.

  628. Men inte förändringar i klimatet
    och flodsystemen under djup tid.

  629. Men de olika grupperna
    runt Mungosjön blev glada-

  630. -för de kunde berätta om sig själva,
    sina föräldrar och förfäder-

  631. -samtidigt som det berättade myter
    och fantastiska berättelser-

  632. -från djup tid.

  633. Och titta på vår anslagsansökan:

  634. Symposium vid Linnéuniversitetet
    2021. Det är nåt att se fram emot.

  635. Tack, och jag hoppas ni får
    en trevlig konferens.

  636. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kan djuphistorisk forskning utmana historien?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Historikern Ann McGrath har forskat på Australiens ursprungsbefolkning, aboriginerna, som tros ha funnits på kontinenten redan för 80 000 år sedan. Det är långt tidigare än den tid som mycket historisk forskning fokuserar på. Här berättar hon om vad djuphistorisk forskning kan göra för att utmana den historia vi tror att vi redan känner till. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Ämnen:
Historia
Ämnesord:
Aboriginer, Australien, Etnologi, Historia, Historieforskning, Oceanien, Socialantropologi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Svenska historikermötet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Vikten av historisk forskning

En historikers roll är inte bara att forska i det förflutna utan även att lägga fram vetenskapligt korrekt forskning som är relevant för det som sker i dag. Historikern och Linnéuniversitetets rektor Peter Aronsson berättar om vad som behövs i framtidens historieforskning. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Kan djuphistorisk forskning utmana historien?

Historikern Ann McGrath har forskat på Australiens ursprungsbefolkning, aboriginerna, som tros ha funnits på kontinenten redan för 80 000 år sedan. Det är långt tidigare än den tid som mycket historisk forskning fokuserar på. Här berättar hon om vad djuphistorisk forskning kan göra för att utmana den historia vi tror att vi redan känner till. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

När blev Sverige evigt?

Nationalism har funnits länge, men det råder vissa oenigheter inom historieforskning om när nationen och nationalismen uppstod och på vilka grunder den bygger. Här berättar historikerna Anne Berg, Wojtek Jezierski och Sari Nauman om den senaste forskningen. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Om finlandssvensk minoritetsnationalism

Den finlandssvenska minoriteten i Finland utgör ungefär 5 procent av befolkningen. Här berättar historikern Mats Wickström om hur tankar om nationalism och svenskhet har betraktats inom gruppen under 1900-talet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Svensk minoritetsnationalistisk socialism i Finland

Matias Kaihovirta, historiker vid Åbo akademi, berättar om Finlands svenskspråkiga arbetarklasshistoria och socialistpartiet som aldrig blev verklighet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Nationella minoriteters symboliska nationsbygge

Lars Elenius, professor i historia vid Luleå tekniska universitet, berättar om hur historia, myter, symboler och kollektiva minnen använts för att skapa nya minoritetsidentiteter. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Feministiska omskrivningar av folksagor

Den lilla sjöjungfrun inser att loppet är kört och bildar ett gäng som drar ner män i havets djup och hämnas på dem. Prinsen inser att Snövit både är lättare att hantera och vackrare att titta på när hon ligger där i glaskistan så han förgiftar henne igen, medan hennes styvmor desperat försöker rädda Snövit från hennes öde. Här berättar historikern Maria Nilson om den nya vågen av feministiska omskrivningar på populära folksagor som gör upp med patriarkatet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Fantastik i interkulturellt perspektiv

Historikern och forskaren Hans Hägerdal beskriver hur drakar och andra inslag av fantastik används i olika kulturer. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Hypnotisörens makt under sent 1800-tal

Förr i tiden ansågs hypnos både lockande och skrämmande. Samtidigt som man experimenterade med att hypnotisera varandra för underhållning blev hypnos viktigt som en medicinsk behandlingsmetod. Här berättar historikern Cecilia Riving om hypnosens makt under sent 1800-tal. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Teori och praktik i 1700-talets mumievetenskap

Förr i tiden åt svenskar mumier för att man trodde att de hade medicinska egenskaper. Hade man inte tillgång till en äkta mumie kunde man ta ett stycke kött från en "rödlätt svensk man" som dött en våldsam död och bland annat utsätta det för månens strålar. Historikern Joachim Östlund berättar om mumiernas funktion i 1700-talets Sverige. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Rättigheter, slaveri och nya former av ofrihet

När man pratar om slaveri är det lätt att bara diskutera den transatlantiska slavhandeln där afrikanska slavar fraktades till i första hand USA och plantage i Karibien. Men slavhandel och slaveri har funnits på många fler platser och under många andra omständigheter. Här berättar historikern och experten Richard Allen om slaveri, rättigheter och moderna former av ofrihet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Gestaltning av nationella minoriteter i våra kulturarv

Historikern Lars Elenius berättar om hur Sveriges nationella minoriteter speglas i tavlor och andra kulturarv. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Nedslag i museernas identitetsskapande funktioner

Med fokus på friluftsmuseet Skansen i Stockholm berättar historikern Carola Nordbäck om hur museer bidrar till identitetsskapande när de gestaltar, värderar och kommunicerar historien. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Att stämma allmänheten till det goda levernet

Historikern Mattias Bäckström berättar om hur museer använder stämning och animering för att göra historien mer levande för sina besökare. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Barnen som överlevde Förintelsen

Arek Hersch

Arek Hersch har starka minnen av nazismen. Hersch minns tågtransporten till Auschwitz och hur Mengele valde vilka som skulle få leva och vilka som skulle dö i koncentrationslägrets gaskammare. Arek lyckades bli en av dem som skulle komma att överleva. Av hela släkten Hersch som bestod av 21 personer överlevde bara Arek och hans syster. I sin historia berättar Arek om hur det är att förlora sin familj och att det som hände under andra världskriget och nazismen aldrig får upprepas.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

De finska krigsbarnen

De två finska krigsbarnen Kielo och Pentti skickades till Sverige från Finland under andra världskriget. Mellan 70 000 och 80 000 finska barn delade samma öde. Hur var det att komma ensam till Sverige, och hur har resan påverkat dem som vuxna? För Kielo och Pentti var det en upplevelse i barndomen som satte djupa spår.