Titta

UR Samtiden - Svenska historikermötet

UR Samtiden - Svenska historikermötet

Om UR Samtiden - Svenska historikermötet

Föreläsningar från Svenska historikermötet 2019. Fokus riktas på såväl nutida som forna aktörers kamp för rättigheter av olika slag, ett tema som spänner mellan till exempel rätten till den egna kroppen som en individuell rättighet, till rätten till medbestämmande och samhällsdeltagande som kollektiva demokratiska rättigheter. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 och 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Svenska historikermötet : Hypnotisörens makt under sent 1800-talDela
  1. Det övernaturliga
    lockade och skrämde.

  2. Hypnosen var som en dörr till det
    okända - till människans dunkla inre.

  3. Samtidigt slog hypnosen igenom
    som en medicinsk behandlingsmetod.

  4. Tack så mycket! Kul att vara här.

  5. Hypnotisören - vem var han?

  6. Han kunde vara den här personen-

  7. -en magiker, en man med
    övernaturliga och mystiska krafter-

  8. -som drog stor publik
    till sina spektakulära seanser.

  9. Men han kunde också vara
    den här personen - en läkare-

  10. -en seriös och pålitlig yrkesutövare
    med medicinsk utbildning-

  11. -som hade en professionell distans
    till sin patient.

  12. I samma gestalt kunde alltså
    två helt olika personer rymmas.

  13. Lyssna på de här två citaten från
    1880-talet. Båda kommer från läkare.

  14. De beskriver vem hypnotisören är
    och vad han ägnar sig åt.

  15. Magnus Huss
    beskriver hypnotisören så här:

  16. "Den hypnotiserade ser intet annat"-

  17. -"än vad hypnotisören bestämmer
    att han ska se."

  18. "Han uppfattar, känner, tänker
    endast vad denne befaller honom."

  19. "Han tror allt vad hypnotisören
    vill att han ska tro."

  20. "Varje spår av fri bestämmelse
    är som regel försvunnet."

  21. "Han tvingas lyda
    en främmande, utomstående vilja."

  22. "Somnambulen är som sådan en maskin"-

  23. -"driven av en främmande kraft,
    vilken han ej mäktar motstå."

  24. Sen har vi Otto Wetterstrand:

  25. "Den hypnotiserande läkaren är icke
    som förr den mystiske magnetisören"-

  26. -"utan vetenskapsmannen som blott
    använder enkla och naturliga medel."

  27. "Hypnosen kräver många egenskaper
    hos utövarna, som ej alla har."

  28. "Den kräver takt,
    urskiljning, sinnesnärvaro"-

  29. -"psykologiska och medicinska
    insikter"-

  30. -"samt praktisk människokännedom,
    som lång erfarenhet skänker."

  31. "Den kräver framför allt hos idkaren
    sympati för den lidande."

  32. Här framträder två ganska olika
    bilder av hypnotisören-

  33. -och olika bilder av hypnotisörens
    relation till den hypnotiserade.

  34. Den här tvetydigheten i hypnotisörens
    gestalt vill jag närma mig här i dag.

  35. Vi rör oss i Sverige
    under sent 1800-tal.

  36. Det var på 1880- och 1890-talet
    som hypnosen hade sin guldålder-

  37. -både i Sverige
    och i andra europeiska länder.

  38. 1880-talet präglades av...

  39. ...ett omfattande intresse
    för mysticism i olika former:

  40. Magnetism, hypnotism, spiritism,
    parapsykologi och telepati-

  41. -alla möjliga övernaturliga fenomen.

  42. Vurmen för det mystiska kom till
    uttryck i offentliga hypnos-seanser-

  43. -i spiritistiska sällskap,
    i konst och i skönlitteratur-

  44. -och också i ett vetenskapligt
    intresse för människans okända inre.

  45. Här har vi ett exempel på
    hur det kunde se ut i England.

  46. En samling kvinnor och män som
    dricker te och hypnotiserar varandra.

  47. Kringresande hypnotisörer
    drog stor publik.

  48. Det övernaturliga
    lockade och skrämde.

  49. Hypnosen var som en dörr till det
    okända - till människans dunkla inre.

  50. Och samtidigt slog hypnosen igenom
    som en medicinsk behandlingsmetod.

  51. Den användes flitigt
    av en rad ansedda läkare.

  52. Särskilt framgångsrik var Otto
    Wetterstrand med praktik i Stockholm.

  53. Han botade både fysiska
    och psykiska åkommor med hypnos.

  54. Till hans mottagning
    strömmade människor från hela Europa.

  55. Hypnosen upplevde en glanstid-

  56. -men den var svår att få grepp om.

  57. Var den en lovande behandlingsmetod,
    en välsignelse i läkarnas händer?

  58. Eller var den en förgörande kraft,
    ett maktmedel för att begå övergrepp?

  59. Jag har kommit att intressera mig
    för hypnos i slutet av 1800-talet-

  60. -för att jag
    i ett forskningsprojekt studerar-

  61. -behandling av psykisk ohälsa
    under 1800-talet och tidigt 1900-tal.

  62. Jag fokuserar på relationen
    mellan behandlare och patient-

  63. -och hur man har sett på det mötet.

  64. Jag studerar olika discipliner
    som behandlade psykisk ohälsa:

  65. Psykiatri, neurologi, allmänmedicin-

  66. -hypnotism, animal magnetism
    och psykoterapi.

  67. Men det är hypnotismen
    som har fört mig hit-

  68. -där vi intresserar oss
    för fantastik.

  69. För hypnos var
    en förunderlig och...

  70. Den befann sig
    i ett fascinerade gränsland-

  71. -mellan det vetenskapliga
    och det övernaturliga-

  72. -det accepterade och det förkastade,
    det vardagliga och det fantastiska.

  73. Hypnosen är ju i sig
    ett gränstillstånd-

  74. -mellan vakenhet och sömn,
    och mellan kropp och själ.

  75. Gränserna suddas ut - också mellan
    hypnotisören och den hypnotiserade.

  76. Det var hypnotisörens makt
    över en annans sinne-

  77. -som gjorde den kontroversiell och
    omdebatterad i slutet av 1800-talet.

  78. Egentligen var debatten inte ny.

  79. Hypnosens föregångare
    var den animala magnetismen.

  80. Den österrikiske läkaren Franz Anton
    Mesmer uppfann den behandlingen-

  81. -i slutet av 1700-talet.

  82. Hans teori är att det finns-

  83. -ett magnetiskt fluidum
    som genomsyrar universum.

  84. Det finns i makrokosmos, och i mikro-
    kosmos - inne i varje individs kropp.

  85. Sjukdom beror på att
    det magnetiska fluidet är i olag.

  86. En magnetisör kan bota genom
    att medelst magnetiska strykningar-

  87. -få magnetfälten i balans igen.

  88. Magnetisörer
    reste land och rike runt-

  89. -under första hälften av 1800-talet
    och i mitten av 1800-talet-

  90. -och magnetiserade människor
    offentligt.

  91. I Sverige fanns på 1860-talet
    en dansk magnetisör - Carl Hansen-

  92. -som reste runt
    och hade...föreställningar.

  93. Svenska Läkaresällskapet fördömde
    hans verksamhet offentligt i media.

  94. På 1880-talet när hypnosen hade
    slagit igenom väcktes debatten igen.

  95. Svenska läkare
    varnade för samvetslösa hypnotisörer.

  96. De ville ha ett lagförbud
    mot icke-medicinsk hypnos.

  97. De kringresande charlatanerna
    var inga riktiga hypnotisörer.

  98. Bara inom läkarvetenskapens ramar
    skulle hypnos få vara tillåten.

  99. En svensk psykiatriker som
    hette Fredrik Björnström skrev 1887:

  100. "Hypnotismen ska endast utövas
    av hederliga, samvetsgranna läkare"-

  101. -"som icke missbrukar det stora
    inflytande de har på patienterna."

  102. "Av allt detta finna vi att
    hypnotismen icke är att leka med."

  103. Han varnade för att hypnotisören
    hade en infernalisk makt.

  104. Han menade att hypnosen
    var ett tveeggat svärd.

  105. I en läkares hand gör det stor nytta,
    men i orätta händer är det farligt.

  106. Sen har vi Magnus Huss.

  107. Han var en känd svensk läkare
    på 1800-talet.

  108. Han gav ut en skrift om hypnos
    på 1880-talet.

  109. Han påpekade
    att det fanns olika grader av hypnos.

  110. Alla karakteriserades av att den
    hypnotiserades vilja var vanmäktig-

  111. -och att personen i fråga
    var i princip helt redlös-

  112. -och tvingad att göra
    vad hypnotisören befallde.

  113. Huss menade att den här situationen
    lätt kunde missbrukas.

  114. Framför allt fanns det en risk-

  115. -att kvinnor
    kunde skändas och misshandlas.

  116. Flera sådana fall hade uppmärksammats
    i Frankrike, skrev Huss.

  117. I de populära framställningarna
    av hypnos-

  118. -var det förmågan att med viljekraft
    få makt över en annan människa-

  119. -som eggade och skrämde.

  120. Det var som Strindberg skrev
    en hjärnornas kamp.

  121. Alla var överens om att hypnotisören
    hade makt över den hypnotiserade-

  122. -oavsett om hypnosen bedrevs
    av en estradör eller av en läkare.

  123. Man försatte folk i hypnotisk sömn
    med de medel som stod till buds.

  124. Björnström refererade
    till den här mannen - Abbé Faria-

  125. -som var en känd hypnotisör.

  126. Han skrämde sina patienter
    till sömns-

  127. -genom att befallande ropa: "Sov!"

  128. Det är kanske det han gör här.

  129. För att sänka någon i hypnos krävdes
    att personen la kropp och sinne-

  130. -i hypnotisörens händer. Under-
    kastelse och förtroende var grunden.

  131. Neurologen Frithiof Lennmalm-

  132. -skrev i en skrift
    om hypnos och neuroser på 1880-talet-

  133. -att det enda som behövdes
    för att hypnotisera var-

  134. -att hypnotisören
    och den hypnotiserade trodde på-

  135. -hypnotisörens kraft.

  136. Och att inslaget av mystik, och
    en längtan efter det oförklarliga-

  137. -var en starkt drivande kraft.
    Han skrev:

  138. "I sådana fall kommer patienterna
    att tro på det mystiska."

  139. "Tron på det mystiska,
    övernaturliga"-

  140. -"ligger dock i alla tider
    dold i den mänskliga naturen."

  141. Vårt behov av det oförklarliga
    och det mystiska är nog tidlöst.

  142. I slutet av 1800-talet
    blev hypnotisörens dubbla roller-

  143. -en symbolisk gestaltning
    av en splittring i samhället-

  144. -mellan å ena sidan tro på förnuft,
    vetenskap och samhällets upplysning-

  145. -och å andra sidan en fascination
    för det övernaturliga, mystiska-

  146. -och det undermedvetna - drömvärlden.

  147. Man kan fundera över om det finns
    en sådan splittring i dag.

  148. Hur gestaltar den sig i så fall?

  149. Hur försöker vi närma oss
    det oförklarliga och mystiska-

  150. -och det som är bortom
    det omedelbart synliga?

  151. Detta kan bli ett forskningsprojekt
    för framtida historiker.

  152. Tack för mig!

  153. Textning: Sirje Rundqvist Talva
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hypnotisörens makt under sent 1800-tal

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Förr i tiden ansågs hypnos både lockande och skrämmande. Samtidigt som man experimenterade med att hypnotisera varandra för underhållning blev hypnos viktigt som en medicinsk behandlingsmetod. Här berättar historikern Cecilia Riving om hypnosens makt under sent 1800-tal. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Hypnos, Psykologi, Psykologisk metodik
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Svenska historikermötet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Vikten av historisk forskning

En historikers roll är inte bara att forska i det förflutna utan även att lägga fram vetenskapligt korrekt forskning som är relevant för det som sker i dag. Historikern och Linnéuniversitetets rektor Peter Aronsson berättar om vad som behövs i framtidens historieforskning. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Kan djuphistorisk forskning utmana historien?

Historikern Ann McGrath har forskat på Australiens ursprungsbefolkning, aboriginerna, som tros ha funnits på kontinenten redan för 80 000 år sedan. Det är långt tidigare än den tid som mycket historisk forskning fokuserar på. Här berättar hon om vad djuphistorisk forskning kan göra för att utmana den historia vi tror att vi redan känner till. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

När blev Sverige evigt?

Nationalism har funnits länge, men det råder vissa oenigheter inom historieforskning om när nationen och nationalismen uppstod och på vilka grunder den bygger. Här berättar historikerna Anne Berg, Wojtek Jezierski och Sari Nauman om den senaste forskningen. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Om finlandssvensk minoritetsnationalism

Den finlandssvenska minoriteten i Finland utgör ungefär 5 procent av befolkningen. Här berättar historikern Mats Wickström om hur tankar om nationalism och svenskhet har betraktats inom gruppen under 1900-talet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Svensk minoritetsnationalistisk socialism i Finland

Matias Kaihovirta, historiker vid Åbo akademi, berättar om Finlands svenskspråkiga arbetarklasshistoria och socialistpartiet som aldrig blev verklighet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Nationella minoriteters symboliska nationsbygge

Lars Elenius, professor i historia vid Luleå tekniska universitet, berättar om hur historia, myter, symboler och kollektiva minnen använts för att skapa nya minoritetsidentiteter. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Feministiska omskrivningar av folksagor

Den lilla sjöjungfrun inser att loppet är kört och bildar ett gäng som drar ner män i havets djup och hämnas på dem. Prinsen inser att Snövit både är lättare att hantera och vackrare att titta på när hon ligger där i glaskistan så han förgiftar henne igen, medan hennes styvmor desperat försöker rädda Snövit från hennes öde. Här berättar historikern Maria Nilson om den nya vågen av feministiska omskrivningar på populära folksagor som gör upp med patriarkatet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Fantastik i interkulturellt perspektiv

Historikern och forskaren Hans Hägerdal beskriver hur drakar och andra inslag av fantastik används i olika kulturer. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Hypnotisörens makt under sent 1800-tal

Förr i tiden ansågs hypnos både lockande och skrämmande. Samtidigt som man experimenterade med att hypnotisera varandra för underhållning blev hypnos viktigt som en medicinsk behandlingsmetod. Här berättar historikern Cecilia Riving om hypnosens makt under sent 1800-tal. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Teori och praktik i 1700-talets mumievetenskap

Förr i tiden åt svenskar mumier för att man trodde att de hade medicinska egenskaper. Hade man inte tillgång till en äkta mumie kunde man ta ett stycke kött från en "rödlätt svensk man" som dött en våldsam död och bland annat utsätta det för månens strålar. Historikern Joachim Östlund berättar om mumiernas funktion i 1700-talets Sverige. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Rättigheter, slaveri och nya former av ofrihet

När man pratar om slaveri är det lätt att bara diskutera den transatlantiska slavhandeln där afrikanska slavar fraktades till i första hand USA och plantage i Karibien. Men slavhandel och slaveri har funnits på många fler platser och under många andra omständigheter. Här berättar historikern och experten Richard Allen om slaveri, rättigheter och moderna former av ofrihet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Gestaltning av nationella minoriteter i våra kulturarv

Historikern Lars Elenius berättar om hur Sveriges nationella minoriteter speglas i tavlor och andra kulturarv. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Nedslag i museernas identitetsskapande funktioner

Med fokus på friluftsmuseet Skansen i Stockholm berättar historikern Carola Nordbäck om hur museer bidrar till identitetsskapande när de gestaltar, värderar och kommunicerar historien. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Att stämma allmänheten till det goda levernet

Historikern Mattias Bäckström berättar om hur museer använder stämning och animering för att göra historien mer levande för sina besökare. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mediedagarna 2014

Lyssna på minoriteten

Ledarskapsutvecklaren Myrna Lewis menar att besluten blir bättre om man tar hänsyn till allas röster i en grupp. Att låta alla i en grupp komma till tals är en tillgång snarare än ett problem. Moderator: Martin Sande. Från Mediedagarna i Göteborg (Meg) 2014. Inspelat den 7 mars. Arrangör: Preera.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Jobba, sova, dö

Omorganisation

Sju av tio tjänstemän har varit med om en omorganisation på jobbet det senaste året. Hur nödvändigt är det med organisationsförändringar, och hur påverkas vi av dem? Vi träffar myndighetschefen som fått nog av omgörningar, och följer med en organisationskonsult som hjälper ett byggbolag med deras digitala transformation.