Titta

UR Samtiden - Svenska historikermötet

UR Samtiden - Svenska historikermötet

Om UR Samtiden - Svenska historikermötet

Föreläsningar från Svenska historikermötet 2019. Fokus riktas på såväl nutida som forna aktörers kamp för rättigheter av olika slag, ett tema som spänner mellan till exempel rätten till den egna kroppen som en individuell rättighet, till rätten till medbestämmande och samhällsdeltagande som kollektiva demokratiska rättigheter. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 och 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Svenska historikermötet : Feministiska omskrivningar av folksagorDela
  1. Man tror att det lyckliga slutet
    är nära, men inte.

  2. Prinsen inser att hon är trevligare
    när hon ligger i glaskistan-

  3. -och inte åldras eller käftar emot.

  4. Jag ska prata
    om förvandlade folksagor-

  5. -och om den nya vågen av feministiska
    omskrivningar av folksagor.

  6. Jag har min vana trogen skrivit ett
    spretigt paper som jag inte ska läsa-

  7. -men om nån vill ha det så finns det
    utskrivet, så kom och ta det.

  8. Jag kommer att förhålla mig till
    en rätt stor textsamling av romaner-

  9. -som har kommit de senaste åren
    och jag ska försöka göra det här.

  10. Först vill jag säga nåt kort
    om det material jag använder mig av-

  11. -lite om bakgrunden till att från
    feministiskt håll skriva om sagor-

  12. -och förhålla sig till folksagor.

  13. Sen landar jag i presentationen
    av några av de stora temana.

  14. När jag använder begreppet "folksaga"
    inleds genast problematiken-

  15. -för i det material jag jobbar med-

  16. -använder man "fairytale" på ett för
    en litteraturvetare onyanserat sätt.

  17. Det handlar både om folksagor,
    "Askungen", "Törnrosa" och "Snövit"-

  18. -konstsagor med angiven författare,
    som "Den lilla sjöjungfrun"-

  19. -och ibland om det vi snarare kallar
    myter och legender som "Robin Hood".

  20. Och ibland använder man "fairytale"
    om Carrols "Alice i Underlandet".

  21. De upprör min litteraturvetenskapliga
    själ så pass att jag struntar i dem.

  22. Jag har under de senaste åren
    läst mycket ungdomslitteratur-

  23. -för jag har jobbat med Svenska
    barnboksinstitutets bokprovning.

  24. Den här presentationen bygger på 22
    romaner utgivna mellan 2007 och 2019.

  25. De flesta är utgivna de senaste
    fem åren. De flesta är anglosaxiska.

  26. De är skrivna av unga kvinnor
    och de är ungdomsromaner.

  27. Jag har två undantag.

  28. "Power to the Princess - Fifteen
    Fairytales Retold with Girlpower".

  29. Ni kan tänka er hur den ser ut. Den
    riktar sig till lite yngre läsare.

  30. Jag har ett stort material
    men har ändå bara skrapat på ytan.

  31. Vad jag är intresserad av som
    litteraturvetare i det här nätverket-

  32. -är vad det är som lockar en att ägna
    sig åt den här typen av sagor-

  33. -som är integrerade i vår barn- och
    populärkultur och får nya versioner.

  34. Kan jag se några mönster i de
    omskrivningar som kommer just nu?

  35. Det handlar mycket om att man
    förhåller sig till ett kulturarv-

  36. -och ett tämligen patriarkalt
    kulturarv.

  37. Jag är så gammal att jag har dammat
    av patriarkatbegreppet. Yes...

  38. Det här med att skriva om folksagor
    från en feministisk synvinkel...

  39. Det får ju ett slags uppsving
    på 70-talet.

  40. Det finns också studier av hur den
    här omskrivningsvågen växer fram.

  41. Vad satte i gång det här?

  42. Jo, bland annat fortsätter man
    detaljerat problematisera det urval-

  43. -som bröderna Grimm gjorde.

  44. De lyssnade inte på män och kvinnor
    från olika sociala klasser.

  45. De väldigt välkända folksagor som vi
    känner till i Grimms samlingar-

  46. -kom ofta från skriftliga källor
    från högre medelklassen.

  47. De "tvättade" sagorna. Man tvättade
    bort vålds- och sexinslag.

  48. Man tvättade också bort sagor
    med starka, kvinnliga karaktärer.

  49. Det vet vi. Det diskuterar vi.

  50. Det intensifierades på 70-talet.

  51. Vad som då händer är att det kommer
    en rad alternativa samlingar-

  52. -till exempel Ethel Johnston Phelps
    "Jättens dotter och andra sagor".

  53. Forskare och författare letar rätt på
    sagorna som "didn't make the cut"-

  54. -och som är en annan typ
    av berättelser.

  55. Här är kvinnor starkare och man har
    inte det tydliga, moraliska budskap-

  56. -som en hel del folksagor har.

  57. Det kommer flera såna alternativa
    samlingar som jag är uppväxt med.

  58. Sen kommer också en stark våg
    av nyskrivna versioner-

  59. -till exempel Angela Carters "The
    Bloody Chamber" som jag läste om.

  60. Den hade jag inte läst på länge.
    Den riktar sig till en vuxen publik.

  61. Har ni inte läst den så ska ni göra
    det. Den finns i ett otal utgåvor.

  62. Hon blandar folksagor med gotiska
    element. Vampyrer dyker upp.

  63. Det är oerhört suggestiva, spännande
    berättelser. De är roliga att läsa.

  64. Varför är då folksagan så spännande?

  65. Många av författarna jag jobbar med
    går tillbaka till äldre versioner-

  66. -som Giambattista Basiles "Törnrosa"
    från 1634.

  67. Där har vi Törnrosa
    som ligger och väntar på prinsen.

  68. Prinsen dyker upp, men kysser henne
    inte. Där ligger en vacker kvinna.

  69. Han har ju sex med henne.

  70. Hon vaknar inte
    av förlossningssmärtor-

  71. -utan när de nyfödda tvillingarna
    försöker amma. Då vaknar hon.

  72. Det här är ju en version som man inte
    kan sätta i en sagosamling för barn-

  73. -men en version som många moderna
    författare förhåller sig till-

  74. -som till exempel Jim Hines i romanen
    "The Stepsisters Scheme" från 2009.

  75. Här har Törnrosa varit med om det.

  76. Det handlar om en våldtäkt
    och inte om någonting annat.

  77. Hur ska man bearbeta
    att man har blivit våldtagen-

  78. -när man sen förväntas bli förälskad
    i prinsen och gifta sig med honom-

  79. -och ha ett liv tillsammans.
    Det kan inte Törnrosa i Hines roman.

  80. Hon hittar en annan väg att gå.

  81. Det finns också många versioner
    av Rapunzel, hon i tornet.

  82. Där handlar det inte alltid om
    våldtäkter, men de är fast i tornet.

  83. De kommer ingenstans. Vad gör de?
    De har jättemycket sex och får barn.

  84. Det tyckte inte Grimm var nåt vidare.

  85. När man pratar om den här typen
    av versioner får man prata om Disney.

  86. Vi har klassiska filmer som "Snövit"
    - "some day my prince will come".

  87. Det finns jättemycket forskning
    om de tidiga filmerna.

  88. Det tydliga budskapet är att passiva,
    snälla flickor får ett vackert slut.

  89. Aktiva, äldre kvinnor-

  90. -som har förlorat den här purunga,
    rosa, vackra...

  91. Dem går det illa för.

  92. Sen finns en ny våg av Disneyfilmer
    från "Den lilla sjöjungfrun" 1989-

  93. -"Skönheten och odjuret"
    och andra filmer-

  94. -där vi har mycket mer av den
    postfeministiska girlpowervågen.

  95. Men där finns också studier
    som säger att...

  96. Är det här mindre stereotypt?
    Finns det något feministiskt inslag?

  97. Kanske, men kanske inte.

  98. Till syvende och sist slutar filmerna
    med rätt traditionella budskap.

  99. Flickan får ofta streta emot
    väldigt starka maktstrukturer.

  100. Belle vill inte vara som alla
    andra flickor. Men vad vill då Belle?

  101. Till slut vill hon gifta sig med en
    prins, bo i slottet och få bebisar.

  102. Hur ska vi förhålla oss till det?

  103. Nu har vi ju en våg när Disney går
    tillbaka till de klassiska filmerna-

  104. -och gör om dem med riktiga
    skådespelare, som med "Askungen".

  105. Det är intressant att girlpower-
    inslagen i de tecknade filmerna...

  106. ...försvinner i nyfilmatiseringarna.

  107. Ska man förstå det som en backlash?
    Ja, det får vi väl se.

  108. Det här kommer från en samling
    av Nikita Gill, "Fierce Fairytales".

  109. Det fångar ett väldigt typiskt tema
    i många av de här böckerna.

  110. Ingen kommer att rädda dig.

  111. Å ena sidan behöver de inte det,
    för du kan rädda dig själv.

  112. Men å andra sidan handlar det om att
    vara utlämnad till sin egen förmåga.

  113. Ingen bryr sig om att rädda dig.

  114. Så kan du inte rädda dig själv?
    Sorry! Då går det åt helvete.

  115. Nu har jag två små exempel. Det ena
    är från Marissa Meyers bok "Cinder".

  116. Har ni läst Marissa Meyer?
    Hon har skrivit fem böcker i serien.

  117. Det är ett exempel
    på den typ av böcker-

  118. -som tecknar en mörk bild av rigida
    och patriarkala maktstrukturer-

  119. -men ser en förmåga att rucka på dem
    och en chans till ett lyckligt slut-

  120. -ofta via en heterosexuell kärlek.

  121. Det finns undantag. I Malinda Los
    "Ash" blir två flickor tillsammans.

  122. Annars
    är det väldigt heteronormativt.

  123. "Cinder" är "Askungen" i en dystopisk
    verklighet där Askungen är en cyborg.

  124. Det finns inslag av folksagan
    som blir lite lustiga.

  125. Mitt i den här mörka världen ska hon
    gå på bal, precis som i "Askungen"-

  126. -och när hon lämnar prinsen tappar
    hon inte glasskon utan hela foten-

  127. -den mekaniska foten,
    och får hoppa vidare.

  128. Det är en intressant serie,
    och här får alla sagohjältinnorna...

  129. Här finns en Snövit,
    en Rapunzel, en Rödluvan...

  130. De får alla sina lyckliga slut efter
    att ha utsatts för tortyrscener-

  131. -och väldigt mycket våld, men det
    finns ändå prinsar som kan rädda dem.

  132. Det är en bokserie.

  133. Den jag tycker är lite spännande
    är en annan variant av böckerna-

  134. -och det är många texter som ser-

  135. -att de här rigida maktstrukturerna
    inte går att rucka på.

  136. Ett exempel är Sarah Pinboroughs
    "Poison", en ny variant av "Snövit".

  137. Det är vanligt i omskrivningarna att
    styvmödrarna inte är onda utan goda.

  138. De försöker rädda de yngre kvinnorna
    så att de inte möter samma öden.

  139. Så sker här. Styvmodern drogar Snövit
    så att hon somnar i glaskistan.

  140. Hon gör det för att Snövit
    inte ska tvingas in i ett äktenskap.

  141. Hon ska få lite frist.

  142. Sen kysser prinsen henne
    och hon vaknar-

  143. -och man tror att det lyckliga slutet
    är nära, men inte.

  144. Prinsen upptäcker att hon trevligare-

  145. -när hon ligger där och är vacker
    och inte åldras eller käftar emot.

  146. Hon bara ligger där. Och så kan man
    lyfta på locket och ha sex med henne.

  147. Han förgiftar henne och historien
    slutar med att det är hennes öde.

  148. Tyvärr misslyckas styvmodern
    med att rädda henne.

  149. Det finns många exempel. Jag har
    skrapat på ytan av de här böckerna-

  150. -och ser fram emot att fortsätta
    jobba med dem. Där var jag klar.

  151. Textning: Gabriella Eseland
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Feministiska omskrivningar av folksagor

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den lilla sjöjungfrun inser att loppet är kört och bildar ett gäng som drar ner män i havets djup och hämnas på dem. Prinsen inser att Snövit både är lättare att hantera och vackrare att titta på när hon ligger där i glaskistan så han förgiftar henne igen, medan hennes styvmor desperat försöker rädda Snövit från hennes öde. Här berättar historikern Maria Nilson om den nya vågen av feministiska omskrivningar på populära folksagor som gör upp med patriarkatet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Ämnen:
Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Feminism, Feminism och litteratur , Folkdiktning, Folksagor, Genusfrågor, Kvinnofrågor, Litteraturvetenskap, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Svenska historikermötet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Vikten av historisk forskning

En historikers roll är inte bara att forska i det förflutna utan även att lägga fram vetenskapligt korrekt forskning som är relevant för det som sker i dag. Historikern och Linnéuniversitetets rektor Peter Aronsson berättar om vad som behövs i framtidens historieforskning. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Kan djuphistorisk forskning utmana historien?

Historikern Ann McGrath har forskat på Australiens ursprungsbefolkning, aboriginerna, som tros ha funnits på kontinenten redan för 80 000 år sedan. Det är långt tidigare än den tid som mycket historisk forskning fokuserar på. Här berättar hon om vad djuphistorisk forskning kan göra för att utmana den historia vi tror att vi redan känner till. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

När blev Sverige evigt?

Nationalism har funnits länge, men det råder vissa oenigheter inom historieforskning om när nationen och nationalismen uppstod och på vilka grunder den bygger. Här berättar historikerna Anne Berg, Wojtek Jezierski och Sari Nauman om den senaste forskningen. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Om finlandssvensk minoritetsnationalism

Den finlandssvenska minoriteten i Finland utgör ungefär 5 procent av befolkningen. Här berättar historikern Mats Wickström om hur tankar om nationalism och svenskhet har betraktats inom gruppen under 1900-talet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Svensk minoritetsnationalistisk socialism i Finland

Matias Kaihovirta, historiker vid Åbo akademi, berättar om Finlands svenskspråkiga arbetarklasshistoria och socialistpartiet som aldrig blev verklighet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Nationella minoriteters symboliska nationsbygge

Lars Elenius, professor i historia vid Luleå tekniska universitet, berättar om hur historia, myter, symboler och kollektiva minnen använts för att skapa nya minoritetsidentiteter. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Feministiska omskrivningar av folksagor

Den lilla sjöjungfrun inser att loppet är kört och bildar ett gäng som drar ner män i havets djup och hämnas på dem. Prinsen inser att Snövit både är lättare att hantera och vackrare att titta på när hon ligger där i glaskistan så han förgiftar henne igen, medan hennes styvmor desperat försöker rädda Snövit från hennes öde. Här berättar historikern Maria Nilson om den nya vågen av feministiska omskrivningar på populära folksagor som gör upp med patriarkatet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Fantastik i interkulturellt perspektiv

Historikern och forskaren Hans Hägerdal beskriver hur drakar och andra inslag av fantastik används i olika kulturer. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Hypnotisörens makt under sent 1800-tal

Förr i tiden ansågs hypnos både lockande och skrämmande. Samtidigt som man experimenterade med att hypnotisera varandra för underhållning blev hypnos viktigt som en medicinsk behandlingsmetod. Här berättar historikern Cecilia Riving om hypnosens makt under sent 1800-tal. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Teori och praktik i 1700-talets mumievetenskap

Förr i tiden åt svenskar mumier för att man trodde att de hade medicinska egenskaper. Hade man inte tillgång till en äkta mumie kunde man ta ett stycke kött från en "rödlätt svensk man" som dött en våldsam död och bland annat utsätta det för månens strålar. Historikern Joachim Östlund berättar om mumiernas funktion i 1700-talets Sverige. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Rättigheter, slaveri och nya former av ofrihet

När man pratar om slaveri är det lätt att bara diskutera den transatlantiska slavhandeln där afrikanska slavar fraktades till i första hand USA och plantage i Karibien. Men slavhandel och slaveri har funnits på många fler platser och under många andra omständigheter. Här berättar historikern och experten Richard Allen om slaveri, rättigheter och moderna former av ofrihet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Gestaltning av nationella minoriteter i våra kulturarv

Historikern Lars Elenius berättar om hur Sveriges nationella minoriteter speglas i tavlor och andra kulturarv. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Nedslag i museernas identitetsskapande funktioner

Med fokus på friluftsmuseet Skansen i Stockholm berättar historikern Carola Nordbäck om hur museer bidrar till identitetsskapande när de gestaltar, värderar och kommunicerar historien. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Att stämma allmänheten till det goda levernet

Historikern Mattias Bäckström berättar om hur museer använder stämning och animering för att göra historien mer levande för sina besökare. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & värdegrund

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta En bok, en författare

Att vara en hackkyckling

Malin Engelbrektsson har gjort en handbok för dig som är utsatt för mobbning, känner dig kränkt, utfryst och ensam. "Att vara en hackkyckling" ska vara ett stöd för dig som mår dåligt psykiskt eller fysiskt i skolan. Intervjuare: Behrang Miri.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Judinnan och muslimen

En judinna och en muslim som är bästa vänner? Ja, så är det för Sarah och Yosra. Stockholmstjejerna åker runt i skolorna och berättar om rasism, fördomar - och vänskap! Deras bakgrund enar dem och deras religioner har mycket gemensamt.