Titta

UR Samtiden - Svenska historikermötet

UR Samtiden - Svenska historikermötet

Om UR Samtiden - Svenska historikermötet

Föreläsningar från Svenska historikermötet 2019. Fokus riktas på såväl nutida som forna aktörers kamp för rättigheter av olika slag, ett tema som spänner mellan till exempel rätten till den egna kroppen som en individuell rättighet, till rätten till medbestämmande och samhällsdeltagande som kollektiva demokratiska rättigheter. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 och 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Svenska historikermötet : Vikten av historisk forskningDela
  1. Vi behöver förnya kommunikationen
    av vetenskapligt kunnande-

  2. -som ju också triggas av de många
    fler möjligheter som finns i dag.

  3. Stort tack för den presentationen och
    stort tack för er härvaro här i dag.

  4. För 26 år sen hälsade jag välkommen-

  5. -till den första nationella
    doktorandkonferensen för historiker.

  6. Norrmännen var mycket bättre på-

  7. -att skapa en kommunitet bland
    sina historiker och ha riksmöten.

  8. År 1999 plockades den traditionen upp
    igen i Svenska historiska föreningen.

  9. Jag tycker
    att den är en väldigt viktig del-

  10. -i att få en känsla för
    hur fältet utvecklar sig.

  11. Hur givande problemställningar väljs
    och metoder och teorier utvecklas.

  12. Nu får jag hälsa er välkomna
    till Linnéuniversitetet.

  13. Alla söker ju lärdom i historia, men
    att ha en komplex historisk person-

  14. -en symbol för vetenskapens breda,
    frågande internationella arbetssätt-

  15. -nyfikna pedagogiska ambitioner och
    vilja att bidra till samhällsnyttan-

  16. -som förgrundsgestalt
    för universitetet-

  17. -ligger mig och universitetet nära-

  18. -för hur vi söker oss vår roll
    i det svenska högskolelandskapet.

  19. Temat för mötet är rättigheter.

  20. Det är ett väldigt spännande och rikt
    program som ligger framför oss.

  21. Det senaste århundradets
    historiografi-

  22. -kan beskrivas som en expansion
    av ämnet historia tematiskt.

  23. Man plockar upp fler grupper,
    fler teman och blir fler historiker.

  24. En dramatisk förändring har skett
    när det gäller hur många som samlas-

  25. -till ett sånt här möte
    för disputerade historiker.

  26. Kopplat till rättigheten
    till historia ligger för mig-

  27. -också skyldigheten
    att utforska, bygga och förmedla den-

  28. -både vetenskapligt korrekt,
    men också med en kritisk relevans-

  29. -som människor och samhället behöver-

  30. -för att kvalitén i våra liv
    ska få tillräcklig höjd.

  31. Det pågår runt historieämnet
    en identitetspolitisk dragkamp.

  32. Vems historia?
    Din, min, vår historia.

  33. Jag tror inte, även om vi
    har kritiserat det förhållandet-

  34. -att det finns nån väg utanför det.

  35. Historia har den dimensionen i sig.

  36. Men det är viktigt att inte fastna i-

  37. -identitetskampens mer manikeiska
    positioner, d.v.s. låsta dikotomier-

  38. -utan utveckla
    dess berikande potential.

  39. Prideveckan,
    som pågår här i Växjö nu-

  40. -påminner om frågans historiska
    och samhälleliga sprängkraft.

  41. Men den uttömmer inte behovet
    och möjligheterna av historia.

  42. Man kan säga att
    homo sapiens förmåga att samarbeta-

  43. -är en kraftfull komparativ fördel
    som vår art har för sin utveckling.

  44. Kunskap är en väldigt central del
    för kvalitén i dessa samarbeten-

  45. -som vi utvecklar med varandra.

  46. Den rör förmågan att skapa kunskap,
    som är en generisk förmåga.

  47. Den rör formerna för tradering,
    förmedling och omsättning.

  48. Och den rör
    den innehållsmässiga kraften-

  49. -i kunskapens innehåll och resultat.

  50. Det första
    rör förmågan att skapa kunskap.

  51. Och där är akademin, och i synnerhet
    historieämnet, i min historiografi-

  52. -barn av republiken - offentligheten.

  53. Meningsutbytet som bas
    för det kunskapsbaserade samtycket-

  54. -som kraft för att samla människor
    till samhällen.

  55. Jag ser ofta Pnyx framför mig,
    alltså mittemot Akropolis i Aten.

  56. Jag ser hur Thukydides och Herodotos
    står och försöker övertyga atenarna-

  57. -om att de är greker
    och att de är nåt annat än perserna.

  58. Att övertyga några om nåt
    med hjälp av kunskap behövs ju bara-

  59. -om det finns medborgare.
    Annars kan man bara befalla.

  60. Men republiken kräver en historia
    som också har sanningsanspråk-

  61. -för att skapa legitimitet
    kring sina projekt.

  62. Italiens stadsstater visar också på
    historiens kraft i samhällsbygget.

  63. Och från 1800-talet,
    i de västliga liberala demokratierna-

  64. -får historia
    en central roll som kunskapsform-

  65. -för alla former av kulturvetenskap.

  66. Den ställningen har inte behållits
    helt under det kommande århundradet.

  67. För det andra är formerna kunskapen
    stöps i stadda i förändring.

  68. De har inte hittat sin vinnande form
    för vår samtid ännu.

  69. Ingen förnekar
    betydelsen av historiskt kunnande-

  70. -men det finns svårigheter
    för humaniora i allmänhet-

  71. -att motivera, inta och verka
    på de platser där den behövs-

  72. -i en expanderande kunskapsekologi
    där akademin är en viktig del.

  73. Vi har försökt stärka den förmågan.

  74. Jag var själv med och startade
    Humtank som är ett sånt initiativ.

  75. Det pågår många andra liknande försök
    och de behöver fortsätta.

  76. Mycket publiceras bakom betalväggar
    av internationella publiceringshus.

  77. Privata bolag äger resultat på ett
    sätt som inte fanns för 100 år sen.

  78. Vi diskuterar hur open science
    och open access kan möta detta.

  79. Vi behöver förnya kommunikationen
    av vetenskapligt kunnande-

  80. -som ju också triggas av de många
    fler möjligheter som finns i dag.

  81. Hur fortsätter historia att ta sig
    in i samtidsfrågorna där den behövs?

  82. Det här är
    en del av det forskningsfält-

  83. -som är historiedidaktik
    i ett slags expanderad mening.

  84. Alltså hur historietänkandet-

  85. -tar sig in i de andra kunskapsfält
    där de har en oundgänglig plats.

  86. För mig är det väldigt intressant att
    få arbeta med de frågorna som rektor-

  87. -och bygga en kunskapsorganisation-

  88. -som fortsätter
    det upplysningstida arvet-

  89. -men också tar vara på
    det humanistiska tänkandet.

  90. Jag vill även framhålla att den
    absoluta basen för samhällsbygget-

  91. -i det här upplysningsarvet-

  92. -ligger i att den kunskap ni
    åstadkommer blir ett levande bidrag-

  93. -i människoblivande,
    samhällsutveckling-

  94. -och lösningen av
    alltmer komplexa samhällsutmaningar.

  95. Dit naturligtvis även
    hållbarhetsfrågor, Agenda 2030, hör.

  96. Historieämnet har en unik kompetens-

  97. -att ange både de kontexter
    och krafter som behöver hanteras-

  98. -med både bredd och position.

  99. Men kunskapstillväxten är så komplex-

  100. -att vi har svårt att föra samman
    alla specialiseringar-

  101. -för att skapa de kunskapsmiljöer-

  102. -som behövs för att ge ett verksamt
    sammanhang där kunskapen spelar in.

  103. De 1800-tals instrument vi skapade,
    dit ju Historiska föreningen hör-

  104. -är viktiga.

  105. Konferenser och peer review är bra.

  106. Men det räcker inte fullt ut i ett så
    kraftigt expanderande kunskapssystem.

  107. Jag har egen erfarenhet av
    att delta i projekt i EU-sammanhang-

  108. -men också som expert
    och peer reviewer i advisory boards.

  109. Det är uppenbart att man gör stora
    investeringar i historisk forskning.

  110. Men man får allt svårare att svara
    på frågan: Vad vet vi egentligen nu?

  111. Vad kan göras på den kunskapsbasen?

  112. Vilka sammanhang och handlingsområden
    kan och bör historiker bidra till?

  113. Det här är inga små frågor
    för historiker.

  114. Att svara mer produktivt på dem
    är otroligt viktigt-

  115. -både för ämnesutvecklingen
    och för akademins ställning-

  116. -men ännu mer
    för den gemensamma framtidens skull.

  117. Efter att ha fortsatt med
    dina lite krävande inledningsord-

  118. -återvänder jag gärna till Linné och
    den glädje i forskningens förmåga-

  119. -att skapa nya insikter som är en
    källa till kraft och framtidshopp.

  120. Linnés valspråk är ju: Förundra dig
    över allt, även det mest alldagliga.

  121. Med hopp om en fantastisk konferens.
    Jag kommer till minglet i kväll.

  122. Svensktextning: Elin Dahlqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vikten av historisk forskning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

En historikers roll är inte bara att forska i det förflutna utan även att lägga fram vetenskapligt korrekt forskning som är relevant för det som sker i dag. Historikern och Linnéuniversitetets rektor Peter Aronsson berättar om vad som behövs i framtidens historieforskning. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Ämnen:
Historia
Ämnesord:
Historia, Historieforskning, Historiker
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Svenska historikermötet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Vikten av historisk forskning

En historikers roll är inte bara att forska i det förflutna utan även att lägga fram vetenskapligt korrekt forskning som är relevant för det som sker i dag. Historikern och Linnéuniversitetets rektor Peter Aronsson berättar om vad som behövs i framtidens historieforskning. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Kan djuphistorisk forskning utmana historien?

Historikern Ann McGrath har forskat på Australiens ursprungsbefolkning, aboriginerna, som tros ha funnits på kontinenten redan för 80 000 år sedan. Det är långt tidigare än den tid som mycket historisk forskning fokuserar på. Här berättar hon om vad djuphistorisk forskning kan göra för att utmana den historia vi tror att vi redan känner till. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

När blev Sverige evigt?

Nationalism har funnits länge, men det råder vissa oenigheter inom historieforskning om när nationen och nationalismen uppstod och på vilka grunder den bygger. Här berättar historikerna Anne Berg, Wojtek Jezierski och Sari Nauman om den senaste forskningen. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Om finlandssvensk minoritetsnationalism

Den finlandssvenska minoriteten i Finland utgör ungefär 5 procent av befolkningen. Här berättar historikern Mats Wickström om hur tankar om nationalism och svenskhet har betraktats inom gruppen under 1900-talet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Svensk minoritetsnationalistisk socialism i Finland

Matias Kaihovirta, historiker vid Åbo akademi, berättar om Finlands svenskspråkiga arbetarklasshistoria och socialistpartiet som aldrig blev verklighet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Nationella minoriteters symboliska nationsbygge

Lars Elenius, professor i historia vid Luleå tekniska universitet, berättar om hur historia, myter, symboler och kollektiva minnen använts för att skapa nya minoritetsidentiteter. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Feministiska omskrivningar av folksagor

Den lilla sjöjungfrun inser att loppet är kört och bildar ett gäng som drar ner män i havets djup och hämnas på dem. Prinsen inser att Snövit både är lättare att hantera och vackrare att titta på när hon ligger där i glaskistan så han förgiftar henne igen, medan hennes styvmor desperat försöker rädda Snövit från hennes öde. Här berättar historikern Maria Nilson om den nya vågen av feministiska omskrivningar på populära folksagor som gör upp med patriarkatet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 8 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Fantastik i interkulturellt perspektiv

Historikern och forskaren Hans Hägerdal beskriver hur drakar och andra inslag av fantastik används i olika kulturer. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Hypnotisörens makt under sent 1800-tal

Förr i tiden ansågs hypnos både lockande och skrämmande. Samtidigt som man experimenterade med att hypnotisera varandra för underhållning blev hypnos viktigt som en medicinsk behandlingsmetod. Här berättar historikern Cecilia Riving om hypnosens makt under sent 1800-tal. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Teori och praktik i 1700-talets mumievetenskap

Förr i tiden åt svenskar mumier för att man trodde att de hade medicinska egenskaper. Hade man inte tillgång till en äkta mumie kunde man ta ett stycke kött från en "rödlätt svensk man" som dött en våldsam död och bland annat utsätta det för månens strålar. Historikern Joachim Östlund berättar om mumiernas funktion i 1700-talets Sverige. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Rättigheter, slaveri och nya former av ofrihet

När man pratar om slaveri är det lätt att bara diskutera den transatlantiska slavhandeln där afrikanska slavar fraktades till i första hand USA och plantage i Karibien. Men slavhandel och slaveri har funnits på många fler platser och under många andra omständigheter. Här berättar historikern och experten Richard Allen om slaveri, rättigheter och moderna former av ofrihet. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Gestaltning av nationella minoriteter i våra kulturarv

Historikern Lars Elenius berättar om hur Sveriges nationella minoriteter speglas i tavlor och andra kulturarv. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Nedslag i museernas identitetsskapande funktioner

Med fokus på friluftsmuseet Skansen i Stockholm berättar historikern Carola Nordbäck om hur museer bidrar till identitetsskapande när de gestaltar, värderar och kommunicerar historien. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska historikermötet

Att stämma allmänheten till det goda levernet

Historikern Mattias Bäckström berättar om hur museer använder stämning och animering för att göra historien mer levande för sina besökare. Inspelat på Linnéuniversitetet i Växjö den 9 maj 2019. Arrangörer: Svenska historiska föreningen och Linnéuniversitetet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Lappskattelanden och deras innehavare

Gudrun Norstedt berättar om den historiska indelningen av den svenska lappmarken, de så kallade lappskattelanden. Marken tillhörde ursprungligen samer som utnyttjade fiskevatten, renbetesmarker och andra resurser med ensamrätt men betalade skatt för detta. Succesivt övertogs landet av bönder under 1700- och 1800-talen. I skattelängder och andra källor kan man följa landens innehavare från 1600-talet och framåt. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

De finska krigsbarnen

De två finska krigsbarnen Kielo och Pentti skickades till Sverige från Finland under andra världskriget. Mellan 70 000 och 80 000 finska barn delade samma öde. Hur var det att komma ensam till Sverige, och hur har resan påverkat dem som vuxna? För Kielo och Pentti var det en upplevelse i barndomen som satte djupa spår.