Titta

Fatta historia - kortversion - meänkieli

Fatta historia - kortversion - meänkieli

Om Fatta historia - kortversion - meänkieli

Animerade delar ur serien "Fatta historia". Serien är en introduktion till högstadiets historieundervisning. De animerade delarna beskriver historien på ett kortfattat och enkelt sett.

Syfte

Serien följer högstadiets kursplan med ett tillägg från mellanstadiet om svensk historia. Den spänner från flodkulturerna via romarriket, Sveriges historia, upplysningen och de båda världskrigen fram till efterkrigstiden.

Till första programmet

Fatta historia - kortversion - meänkieli : UpplysningenDela
  1. Upplysningstiden.

  2. Upplysningen.

  3. För 300 år sen, på 1700-talet,
    började människor att tänka nytt.

  4. Borde kungen ha all makt och
    varför bestämmer kyrkan så mycket?

  5. Idéer om förbättring av samhället
    växte.

  6. Då samhället byggts upp
    av människor-

  7. -kunde människor förändra det.

  8. Tiden kallas för upplysningen för att
    de nya idéerna lyste upp i mörkret.

  9. Innan dess
    hade kyrkan väldigt stor makt.

  10. Det var självklart att Gud hade
    skapat universum och alla människor.

  11. Man trodde att Gud
    hade valt ut kungen och drottningen.

  12. En del var tjänare, andra makthavare.

  13. För en europé på 1700-talet
    var det självklart-

  14. -att alla inte var lika mycket värda.

  15. Nu började man att tänka annorlunda.

  16. Redan på 1600-talet hade det visats-

  17. -att det som kyrkan sagt om världen
    inte alltid stämde.

  18. Astronomen Galileo Galilei
    visade att jorden snurrar runt solen-

  19. -och inte tvärtom som kyrkan sa,
    men det var farligt att säga emot.

  20. Kyrkan hotade med tortyr
    så han sa att han ljög.

  21. "Jorden snurrar inte runt solen!"
    Fast det var ju det den gjorde...

  22. Man började att experimentera
    och undersöka ännu mer.

  23. Med förnuftet, sin klokhet, skulle
    man tro på det som gick att bevisa.

  24. Man började att tänka själv.

  25. Upplysningsidéerna. Upplysningen
    sammanfattas i frågan: Varför?

  26. Nu började tänkare, eller filosofer,
    att kritisera de tankar som fanns.

  27. Allt undersöktes och ifrågasattes,
    och det förändrade samhället.

  28. Man kan säga att de nya idéerna var:

  29. Ett: Förnuft och framstegstro.

  30. Med förnuftet
    skulle man skapa ett bättre liv.

  31. Man trodde att samhället
    skulle gå framåt.

  32. Två: Jämlikhet och medmänsklighet.

  33. Rätt till ett eget liv, frihet
    och ägodelar, vem man än var.

  34. Man var emot slaveri och tortyr.

  35. Tre: Åsiktsfrihet
    och religionsfrihet.

  36. Rätt att tycka vad man vill
    utan att straffas.

  37. Fyra: Nya idéer om hur staten
    och samhället borde styras.

  38. Många av tidens tänkare var män, som:

  39. Fransmännen Voltaire, Montesquieu och
    Rousseau, och engelsmannen Locke.

  40. Kvinnans plats var hemmet.

  41. Hon skulle lyda sin man
    och ta hand om barn.

  42. Men några kvinnor tänkte nytt,
    som Mary Wollstonecraft.

  43. Hon krävde samma regler för alla. Det
    är fel att bara män ska tjäna pengar.

  44. I Frankrike börjar Olympe de Gouges
    arbeta för kvinnors rättigheter.

  45. Allt ändrades inte på en gång. Många
    gamla tankar levde kvar med de nya.

  46. Upplysningsidéernas effekter.
    Varför var idéerna så viktiga?

  47. När idéerna spreds i Europa-

  48. -började andra också tänka på
    hur samhället kunde förändras.

  49. Människorna vågade tänka nytt.

  50. Idéerna påverkade till exempel USA
    när det bildades 1776.

  51. När invånarna i Storbritanniens
    kolonier i Nordamerika-

  52. -gjorde uppror mot kungamakten
    var de inspirerade av upplysningen.

  53. Under frihetskriget
    krävde de frihet och självständighet.

  54. USA:s självständighetsdeklaration
    ifrån 1776 har samma idéer-

  55. -om jämlikhet och rättigheter
    som många hade under upplysningen.

  56. Hur makten ska delas är samma
    tankar som Montesquieu hade.

  57. För mycket makt är farligt-

  58. -så den delas mellan kung,
    parlament och domstol.

  59. Kvinnornas rättigheter
    fick vänta lite till.

  60. Den franska revolutionen
    inspirerades av upplysningens idéer-

  61. -och av amerikanska frihetskriget.

  62. Rousseau ville att alla skulle
    få rösta. Folket skulle ha makten.

  63. Med frihet, jämlikhet och broderskap
    ville de bygga ett land-

  64. -där alla föds samma rättigheter.

  65. Men kvinnor fick inte vara med än.
    Ingen pratade ju om systerskap.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Upplysningen

Avsnitt 5 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

En animerad kortfilm ur programserien Fatta historia. Vad var upplysningen, och varför började man tänka på ett nytt sätt just då? Vi möter några av dåtidens filosofer, såsom Montesquieu, Rousseau och Mary Wollstonecraft, och lär oss om förnuft, framtidstro, jämlikhet, åsiktsfrihet och religionsfrihet. Tankar och idéer som fått stor betydelse för eftervärlden, till exempel för kvinnors rättigheter.

Ämnen:
Historia > Nya tiden - Europa och världen > 1648-1789, Historia > Nya tiden - Europa och världen > 1789-1815, Modersmål och minoritetsspråk > Meänkieli, Psykologi och filosofi > Filosofi, Samhällskunskap > Demokratiska fri- och rättigheter
Ämnesord:
1700-talet, Filosofer, Historia, Idé- och lärdomshistoria, Idéhistoria, Lärdomshistoria, Upplysningen
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Fatta historia - kortversion - meänkieli

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - kortversion - meänkieli

Flodkulturer

Avsnitt 1 av 8

I faktafyllda animationer lär vi oss om de olika flodkulturerna längs Eufrat och Tigris, Nilen, Huang He och Indusfloden. Hur människor blev bofasta och samhällen uppstod. Och varför de plötsligt kunde arbeta med annat än jordbruk och nya yrken skapades. Vi utforskar egyptiska skapelsemyter och Mesopotamien. Vi lär oss också om Sumerernas viktiga uppfinningar som skrivkonsten och verktyg som hammare, spik och såg.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - kortversion - meänkieli

Romarriket

Avsnitt 2 av 8

Genom faktafyllda animationer lär vi oss om Romarrikets uppgång och fall. Hur Rom gick från att vara en liten by vid floden Tibern till att, genom olika erövringskrig, bli ett imperium med 1 miljon invånare för att slutligen delas i ett Östrom och ett Västrom. Vi får lära oss om hur det var att leva under Romarriket, om dess olika politiska system och hur kristendomen blev ny religion.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - kortversion - meänkieli

Medeltid till stormaktstid

Avsnitt 3 av 8

En animerad kortfilm ur programserien Fatta historia. Här får vi i rask takt följa Sveriges utveckling från medeltiden på 1000-talet till stormaktstidens slut. Vi får lära oss om hur Sverige går från asatro till kristendom, och om de fyra stånden; adel, präster, borgare och bönder. Vi uppmärksammar också de stora samhällsförändringarna under stormaktstiden, till exempel grundandet av riksdagen, tidningar och universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - kortversion - meänkieli

Frihetstid till industrialism

Avsnitt 4 av 8

En animerad kortfilm ur programserien Fatta historia. Vi får följa utvecklingen i Sverige från början av 1700-talet, fram till den industriella revolutionen i mitten av 1800-talet. Vi lär oss om de första politiska partierna, hattarna och mössorna, och fördjupar oss i varför så många svenskar emigrerade till Amerika.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - kortversion - meänkieli

Upplysningen

Avsnitt 5 av 8

En animerad kortfilm ur programserien Fatta historia. Vad var upplysningen, och varför började man tänka på ett nytt sätt just då? Vi möter några av dåtidens filosofer, såsom Montesquieu, Rousseau och Mary Wollstonecraft, och lär oss om förnuft, framtidstro, jämlikhet, åsiktsfrihet och religionsfrihet. Tankar och idéer som fått stor betydelse för eftervärlden, till exempel för kvinnors rättigheter.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - kortversion - meänkieli

Första världskriget

Avsnitt 6 av 8

Animerad film ur programserien Fatta historia. Vi reder ut orsakerna till att det första världskriget bröt ut. Exempelvis imperialism, kapprustning, nationalism och svaga demokratier. Vi lär oss om skotten i Sarajevo, den svarta veckan och hur kriget fortskred. Hur öst- och västfronten skiljde sig åt och vilka länder som ingick i de två allianserna, centralmakterna och ententen. Vi får också veta mer om ryska revolutionen, freden i Versailles och bildandet av Nationernas Förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - kortversion - meänkieli

Andra världskriget

Avsnitt 7 av 8

Animerad film ur programserien Fatta historia. Vi får veta varför andra världskriget bröt ut, till exempel hur de svåra ekonomiska tiderna gjorde att starka ledare tog makten. Vi får också reda på vad som hände medan kriget pågick. Det förklaras vad som menas med Molotov-Ribbentrop-pakten, de allierade och axelmakterna. Vi får veta mer om krigsslutet med befrielsen, Dagen D och nazismens brott mot mänskligheten. Och om efterspelet; konferensen i Jalta och bildandet av FN.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - kortversion - meänkieli

Efterkrigstiden

Avsnitt 8 av 8

Animerad film ur programserien Fatta historia. Vi reder ut vad det kalla kriget var och fördjupar oss i hur världen delades in i ett öst- och ett västblock med supermakterna USA och Sovjetunionen i spetsen. Vi får veta mer om koloniernas frigörelse, till exempel hur Gandhi med fredliga metoder befriade Indien. Vi lär oss om folkhemmet, de svenska rekordåren med urbanisering och miljonprogrammet. Och vi får reda på vad det var som fick både det kalla kriget och de svenska rekordåren att ta slut.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Romernas historia 1900-tal

En skola för alla?

Under 1900-talet var en kontinuerlig skolgång inget självklart för alla romer i Sverige. Många romer hade ingen rätt att stanna på en plats i mer än några veckor. Därför försummades många romska barns skolgång. Marina Kaj och Mirelle Gyllenbäck återberättar minnen från sin skoltid. Båda upplevde att de mobbades på grund av sitt romska ursprung.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Min samiska historia - teckenspråkstolkat

Som en främling i eget land

Sara-Elvira är 17 år och har alltid känt till sin familjs historia men inte pratat så mycket om den. Hennes förfäder var några av dem som tvingades lämna sitt hem i norra Sapmi och drabbades av tvångsförflyttningar under tidigt 1900-tal. De hamnade till slut i Jokkmokk där nu Sara-Elvira och hennes föräldrar och farföräldrar bor. Sara-Elvira träffar sin farfar som berättar om hur tvångsförflyttningarna påverkar honom än i dag. Trots att även han är född i Jokkmokk känner han sig ibland som en främling där. Lite som att vara en främling i eget land.