Titta

Snacka om sex - teckenspråkstolkat

Snacka om sex - teckenspråkstolkat

Om Snacka om sex - teckenspråkstolkat

Vi pratar om sådant du behöver veta om din kropp, dina känslor och dina relationer. Vi tittar närmare på allt från hormoner, målbrott och mens till samtycke, könsidentitet och kärlekens kemi. Våra programledare Clara Henry och Daniel Riley delar med sig av sina egna erfarenheter och träffar andra intressanta personer som delar med sig av sina.

Syfte

Serien syftar till att 11-13-åringar ska få veta mer om sig själva och sin utveckling genom att få kunskap om människans pubertet, sexualitet och reproduktion. Programmen ger dessutom kunskap om och förståelse för frågor som rör identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar.

Till första programmet

Snacka om sex - teckenspråkstolkat : Könssjukdomar och skyddDela
  1. -Skål, då.
    -Jamen skål!

  2. Vet du varför man har lillfingret
    utåt på det här viset?

  3. -Det ser ju sannerligen förnämt ut.
    -Ja, det kallas för syfilis-fingret.

  4. Förr fick man ett sånt lillfinger
    av syfilis som då inte kunde botas.

  5. Till slut tappade man kontrollen
    över nerverna i t.ex. lillfingret.

  6. Men det var ett litet problem mot vad
    andra könssjukdomar ställt till med-

  7. -och fortfarande gör om man inte
    skyddar sig eller behandlas rätt.

  8. Förr kunde man dö av syfilis.

  9. Men i dag skulle du inte dö
    av syfilis-

  10. -och har du skydd behöver du inte
    få könssjukdomar över huvud taget.

  11. Vi ska vi prata om könssjukdomar
    och hur man kan skydda sig.

  12. Precis som man kan skydda sig
    mot tacklingar och slag-

  13. -kan man skydda sig
    mot könssjukdomar.

  14. Det är nice med skydd.

  15. Oroar du dig för könssjukdomar?

  16. Inte nu. Men kanske med livsstilen
    man haft tidigare.

  17. Man kan ju få vad som helst. Jag
    läste att det är mycket gonorré.

  18. Kondom varje gång, alltid.

  19. Sjukdomar som sprids via sex
    är oftast obehagliga.

  20. Det kan lukta äckligt, klia
    och bli rött. Det är inte kul att ha.

  21. Kondom.

  22. Om man är rakt på sak
    kan man fråga: "Har du skydd?"

  23. "Om du inte har kondom
    tänker jag inte ligga med dig."

  24. -Vad gör man om man kanske är sjuk?
    -Testar sig på en ungdomsmottagning.

  25. I amerikansk fotboll
    måste man ha skydd.

  26. Det är minst lika viktigt med skydd
    när man har sex.

  27. Annars kan man ju få en könssjukdom
    som klamydia eller gonorré-

  28. -eller HIV.

  29. Ett riktigt bra sätt att skydda sig
    är att använda kondom.

  30. Kondomen fanns i Egypten
    redan 1300 f.Kr.

  31. Då var den gjord av djurhud eller
    tarm. I dag tillverkas den av gummi.

  32. Det gör dem billiga och hållbara.

  33. En könssjukdom smittar under samlag
    men kan smitta via alla slemhinnor.

  34. Det finns t.ex. i ögonen, munnen,
    ändtarmen, snippan och snoppen.

  35. Men en könssjukdom kan inte smitta
    av att kramas, dricka ur samma glas-

  36. -dela toalett
    eller av att den smittade gråter.

  37. I kvällens "Könssjukdomarna på
    slottet" blir det full rulle.

  38. Hallå!

  39. Vem ska vinna och sätta skräck
    i en hel generation?

  40. Tjena!

  41. Herr Klamydia
    som svider och ger flytningar?

  42. Det är jag som är klamydia.
    Jag är den vanligaste sjukdomen här.

  43. -Tjena.
    -Eller blir det fru Kondylom?

  44. -Hon ger klåda, sveda och blödningar.
    -Jag smyger mig på lite grann.

  45. Herpes is in the house!

  46. Eller blir det fru Herpes med sina
    svullnader, blåsor, klådor och sår?

  47. När herpes kom in kände jag bara:
    Jag gillar inte henne.

  48. -Oj, vad du luktar illa.
    -Eller varför inte herr Gonorré?

  49. -Svider och ger flytningar.
    -Det är liksom min grej.

  50. Jag kommer att få ut alla ur huset.
    Jag luktar så äckligt.

  51. Hej, allesammans.

  52. Eller blir det den tidigare populära
    fru Syfilis som ger sår och utslag?

  53. -Var inte du populär på 1800-talet?
    -Jag är ju inte lika populär.

  54. Men om jag blir antibiotikaresistent
    har jag stora chanser att vinna.

  55. -Ah!
    -Där satt den.

  56. Missa inte "Könssjukdomarna på
    slottet" klockan sex på Kanal Snusk.

  57. Nu vet ni en del om könssjukdomar.
    De allra flesta går att bota.

  58. Men det finns en kronisk,
    alltså livslång sjukdom: HIV.

  59. HIV är ett virus som bryter ner
    immunförsvaret hos människan.

  60. Det smittar via blod, sperma,
    slidsekret och bröstmjölk.

  61. HIV är inte så vanligt i Sverige men
    vanligare i andra delar av världen.

  62. HIV som inte behandlas utvecklas så
    småningom till AIDS. Det dör man av.

  63. Men i dag finns mediciner som gör att
    man kan leva ett vanligt liv med HIV.

  64. Men kom ihåg att det är viktigt
    att man inte sprider könssjukdomar.

  65. Därför finns Smittskyddslagen-

  66. -som innebär att man är skyldig
    att testa sig-

  67. -om man tror att man blivit smittad
    av en könssjukdom.

  68. Både test och behandling är gratis.

  69. -Daniel Riley?
    -Ja, det är jag.

  70. Du kan testa dig på en vårdcentral
    eller ungdomsmottagning.

  71. -Vad kan hjälpa dig med?
    -Jag skulle vilja testa mig.

  72. Det är vanligt här på mottagningen.
    Du kan gå och kissa i den här.

  73. Det är lite trixigt: Får man ett
    negativt resultat så är det bra.

  74. Då har du inte en könssjukdom.

  75. Tack så mycket. Man kan även komma
    hit med frågor som inte rör sex-

  76. -om man är 13-23 år, med frågor
    om hälsa, kärlek och relationer.

  77. Som kille kan man ju få svamp på
    snoppen och ollonet blir rödaktigt-

  78. -och torrt och börja fjälla. Vissa
    föds också med för trång förhud.

  79. Då kan det göra ont
    när snoppen växer.

  80. Det kan man avhjälpa med en salva
    som kan göra förhuden mjukare-

  81. -så att den tänjs ut lättare.

  82. Ditt prov ska skickas till ett labb.

  83. Inom en vecka får du veta om du har
    ett positivt eller negativt resultat.

  84. Jag som jobbar här har tystnadsplikt-

  85. -och får inte berätta för nån att du
    varit här eller vad du pratat om.

  86. -Såvida jag inte frågar dig först.
    -Bra, va?

  87. Den här fick jag med mig
    från ungdomsmottagningen.

  88. -Ett halsband?
    -Det hade man kunnat tro.

  89. Det är ett sätt
    att jämföra testikelstorlek.

  90. När man föds
    är det kring de här storlekarna.

  91. När man är fullvuxen
    är storleken nånstans här.

  92. I tredje klass fick alla i min klass
    kolla pungen hos skolsköterskan-

  93. -för att se att det låg två testiklar
    där. Annars får man gå till doktorn.

  94. Jag fick testa hur det är för oss
    med snippor på ungdomsmottagningen.

  95. -Clara?
    -Ja, det var jag.

  96. -Dr Riley.
    -Trevligt.

  97. Har du varit här förut? Då är det
    bara att hoppa upp i gyn-stolen.

  98. Jag tänkte visa hur stolen fungerar.
    I vanliga fall är man naken härifrån.

  99. Man lägger upp benen så här
    och lägger sig ner på rygg.

  100. -Det här faktiskt ganska bekvämt.
    -Du kan komma ner lite med rumpan.

  101. Vi som jobbar med det här
    har sett allt, så var inte nervös.

  102. Om man får svamp i snippan kliar det
    och svider inuti och runt snippan.

  103. Det kan också bli svullet, ömt och
    rött, och flytningarna blir gryniga.

  104. Hur får man svamp? Man kan få det
    om man tvättar sig för mycket-

  105. -eller har tajta kläder eller kläder
    av syntetmaterial som träningskläder.

  106. Om man har svamp eller ofta får svamp
    ska man tvätta snippan på rätt sätt.

  107. Tvätta håret kan de flesta, men hur
    tvättar man snippan egentligen?

  108. Snippan tvättar sig själv och behöver
    inte så mycket hjälp med rengöringen.

  109. Den kan göra sig av
    med ovälkomna bakterier.

  110. Skippa tvålen och nöj dig med vatten.

  111. Precis som när du torkar dig ska du
    tvätta snippan framifrån och bak.

  112. Alla med snippa har bakterier i
    underlivet. Det är så det ska vara.

  113. Ibland hamnar bakterierna i obalans.
    Då kan man få bakteriell vaginos.

  114. Det märks på att flytningarna
    kan lukta illa.

  115. Det är vanligt och lätt att behandla.

  116. I samband med mens och ägglossning
    kan det göra väldigt ont.

  117. Om du har mycket smärta vid mens
    ska du kontakta ungdomsmottagningen.

  118. Det kan bero på de här sakerna.

  119. En cysta är en vätskefylld blåsa.

  120. Det är nästan aldrig farligt
    men kan göra jätteont.

  121. En av tio som har mens
    får endometrios.

  122. Det är när slemhinnan som ska växa
    inuti livmodern-

  123. -börjar växa utanför livmodern.

  124. Det kan göra fruktansvärt ont.

  125. I vissa kulturer förekommer
    kvinnlig könsstympning.

  126. Det betyder att delar av de yttre
    könsorganen tas bort eller sys ihop.

  127. Då kan man få ont för att mensen har
    svårt att komma ut.

  128. Man kan också ha ont när man kissar.

  129. Såna ingrepp är olagliga i Sverige,
    men inte att vara könsstympad.

  130. Om du har blivit omskuren och får
    problem eller ont, kille som tjej-

  131. -kan du gå till ungdomsmottagningen.

  132. –Hur var din mens första gången?
    –Väldigt jobbig de första åren.

  133. Jag hade jätteriklig mens och fick
    sova med dubbla bindor plus handduk.

  134. Nu blöder jag mycket mindre,
    men många har väldigt riklig mens-

  135. -eller får väldigt ont. Har man det
    ena eller andra kan man få hjälp.

  136. Jag har en kompis som blir väldigt
    irriterad innan hon får mens.

  137. Hon säger att det är PMS. Vad är PMS?

  138. PMS, premenstruellt syndrom, betyder
    att man kan må dåligt före mens.

  139. Man kan bli ledsen, arg, trött
    och få ont i magen eller brösten.

  140. Det har med hormoner att göra. En del
    får samma problem vid ägglossning.

  141. Mitt bästa tips till dig om du får
    ont vid mens eller ägglossning-

  142. -är att träna.

  143. Mensvärk uppstår när livmodern
    drar ihop sig och får syrebrist-

  144. -alltså typ mjölksyra. Om man tränar
    ökar blodgenomströmningen i kroppen.

  145. Det gör att livmodern slappnar av.
    Det lindrar och förebygger kramper.

  146. Idrotten är bra att vara med på
    om du har mensvärk.

  147. I dag har vi pratat om könssjukdomar
    och att skydda sig.

  148. Det är viktigt att veta, lika viktigt
    som att fortsätta snacka om sex.

  149. Textning: Erik Swahn
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Könssjukdomar och skydd

Avsnitt 5 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Clara och Daniel tar reda på mer om könssjukdomar: vad de heter, hur man skyddar sig och var man kan få hjälp om man får en könssjukdom. Vi pratar också om andra problem som kan uppstå under puberteten och visar hur det går till på ungdomsmottagningen.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sexualkunskap, Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa, Teckenspråk
Ämnesord:
Allmän medicin, Kvinnlig könsstympning, Könssjukdomar, Medicin, Menstruation, Omskärelse, Puberteten, Sexologi, Sexuellt överförda sjukdomar, Tystnadsplikt, Ungdomsmottagningar
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6

Alla program i Snacka om sex - teckenspråkstolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnacka om sex - teckenspråkstolkat

Puberteten

Avsnitt 1 av 6

I puberteten går vi från att vara barn till att bli vuxna. Hur startar den, vad händer med kroppen och hur kan det kännas? Programledarna Clara och Daniel delar med sig av sina egna erfarenheter, och så får vi träffa Andrea, Attila och Sabina som berättar om hur det var för dem i puberteten.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnacka om sex - teckenspråkstolkat

Kärlek och relationer

Avsnitt 2 av 6

I puberteten förändras vi inte bara på utsidan - utan lika mycket på insidan. Vi pratar om vad som kan hända i relationerna med andra när kärlek och sex kommer in i bilden. Vi tar upp och resonerar om ord som samtycke, identitet och ansvar. Influencern Thomas Sekelius berättar om hur det var för honom att känna sig annorlunda i tonåren.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnacka om sex - teckenspråkstolkat

Kroppen

Avsnitt 3 av 6

Hur fungerar egentligen snippan och snoppen, vad är mens och vilka olika mensskydd finns? Clara och Daniel går på djupet med våra kroppar och våra könsorgan. Vi träffar Viktoria Harrysson som berättar om hur det är att vara en tjej som aldrig kommer att få mens.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnacka om sex - teckenspråkstolkat

Sex och samlevnad

Avsnitt 4 av 6

I puberteten vaknar sexualiteten för många. Vi tar reda på mer om samlag, kondomer, orgasmer och hur ett barn blir till. Daniel träffar sexologen Linn Heed som kan allt som är värt att veta om onani.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnacka om sex - teckenspråkstolkat

Könssjukdomar och skydd

Avsnitt 5 av 6

Clara och Daniel tar reda på mer om könssjukdomar: vad de heter, hur man skyddar sig och var man kan få hjälp om man får en könssjukdom. Vi pratar också om andra problem som kan uppstå under puberteten och visar hur det går till på ungdomsmottagningen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnacka om sex - teckenspråkstolkat

Internet och relationer

Avsnitt 6 av 6

Grooming, dickpics och nätporr; Clara och Daniel reder ut begreppen och pratar om sådant som du behöver veta när du skapar nya relationer på internet. Clara träffar Linnéa Claeson som vet hur det känns att bli utsatt för övergrepp på nätet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 4-6 & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Din kropp - romani chib/arli

Huden

Visste du att huden är kroppens största organ? Den är lika stor som ett lakan om man skulle vika ut den. Inbäddade i hudens olika lager finner man en hel del viktiga och finurliga saker såsom känselceller, hårsäckar och fettceller.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Spelet om hjärnan

Beroende

Del 2 av 5. På nivå 2 i dataspelet Brains League vägrar David och Emmas avatarer Urus och Lynx gå vidare i spelet. De har nämligen blivit beroende av nikotin och choklad. Spelarna tvingas ringa jourhavande hjärnforskare som kommer med ett listigt förslag. Kommer avatarerna hinna till hjärnans belöningssystem i tid? Kommer de att kunna svara rätt på de tre frågor om beroende?