Titta

UR Samtiden - Förskolesummit 2019

UR Samtiden - Förskolesummit 2019

Om UR Samtiden - Förskolesummit 2019

En konferens för och om förskolan med föreläsningar om bland annat undervisning i förskolan. Inspelat den 3-4 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Till första programmet

UR Samtiden - Förskolesummit 2019 : Undervisning med de minsta förskolebarnenDela
  1. Undervisningen ska vi inte ha
    på onsdagar mellan nio och tio.

  2. Det ska vara
    en integrerad del i verksamheten.

  3. Då öppnar det upp för att använda sig
    av de spontana händelserna.

  4. Hej, allihop!
    Vad roligt att se er här i dag!

  5. Jättekul att få vara här.

  6. Jag var på Förskolesummit
    redan 2017-

  7. -och tyckte att det var en jättebra
    arena för möten och nya kunskaper.

  8. Kanske lite nya insikter och tankar.

  9. Så jag är jätteglad
    att få vara tillbaka här igen 2019.

  10. I dag ska vi prata om
    mitt favoritämne.

  11. Undervisning tillsammans med
    de allra yngsta förskolebarnen.

  12. Jag ska snart presentera mig själv,
    men jag tänkte börja med-

  13. -hur det kommer sig
    att jag är så intresserad av-

  14. -undervisning för förskolan-

  15. -och konkret hur man skulle kunna
    göra när man undervisar de yngsta.

  16. För mig själv startade det
    väldigt mycket hösten 2016.

  17. Då kom Skolinspektionen
    med en av sina granskningsrapporter.

  18. Ni kanske kommer ihåg
    att under tre år-

  19. -hade de ett särskilt fokus
    på förskolans verksamhet.

  20. De granskade den utifrån olika fokus.

  21. Vid vissa tidpunkter spottade de
    ur sig olika granskningsrapporter.

  22. Den som jag pratar om
    tror jag kom i oktober 2016.

  23. Den handlade om
    undervisning i förskolan.

  24. Christian pratade också mycket
    om den här granskningsrapporten.

  25. Jag var nog inte ensam om att nästan
    uppleva den som en smäll på käften.

  26. För jag hajade till väldigt mycket
    när jag läste den.

  27. Just utifrån att det handlade om
    undervisning för förskolan.

  28. Jag upplevde
    att det blev en väldig krock-

  29. -mellan den bild som jag hade av
    undervisning och vad det ska vara...

  30. Det krockade väldigt mycket med
    mina erfarenheter som förskollärare.

  31. Den bild som jag hade-

  32. -var att det handlade om en ensam
    lärare som stod vid en kateder-

  33. -i alla fall framför en tavla-

  34. -framför en grupp som satt tyst,
    uppmärksamt och riktat mot läraren-

  35. -som hade en väldigt lång monolog,
    som pratade och pratade.

  36. Lite som vi sitter här.
    Det hade jag som bild.

  37. Det handlade undervisning om för mig.

  38. Och så tänkte jag: "När jag är
    förskollärare, hur brukar det vara?"

  39. Då brukar det inte vara så här.
    Jag tror att jag kan dra till med:

  40. Det är aldrig så att barnen sitter
    så här tysta, uppmärksamt och artiga-

  41. -och tittar på mig som förskollärare.

  42. För de vill vara delaktiga.
    De vill vara med. De vill berätta.

  43. "Fröken, på vägen till förskolan
    såg jag en mask."

  44. "Fröken, min farmor säger att..."
    Och så vidare. De vill ha en dialog.

  45. Om jag inte lyckas fånga barnen när
    jag har aktiviteter, går de därifrån.

  46. De sitter inte så artigt kvar
    även om jag skulle vara tråkig.

  47. Därför krockade det för mig.

  48. Det med min bild och min erfarenhet
    som jag hade kring undervisning-

  49. -och hur man skulle kunna jobba
    med barngrupp i förskolan.

  50. Så jag har fått jobba med min egen
    förståelse och mitt sätt att tänka-

  51. -kring undervisning.

  52. Och jag utgår väldigt mycket själv...

  53. I dag tänker jag utifrån vad vi har
    att förhålla oss till i styrdokument.

  54. Jag tänker att det är
    en väldigt bred definition-

  55. -som öppnar upp för väldigt många
    olika sätt att göra undervisning på.

  56. Väldigt många sätt att undervisa på.

  57. Så jag tänker att det finns
    väldigt mycket möjligheter-

  58. -när vi tar oss an
    undervisning i förskolan.

  59. För styrdokumenten berättar inte
    hur vi ska göra.

  60. Utan det är vi professionella
    som ska sätta vår egen agenda.

  61. Vi ska fylla begreppet med innehåll
    så att vi med rak rygg kan säga:

  62. "Jag undervisar i barngrupp
    i förskolan."

  63. Vi ska fylla begreppet med innehåll
    som rimmar väl-

  64. -med den pedagogiska verksamhet
    som vi har i förskolan.

  65. Sen tycker jag
    att undervisning är bra.

  66. För vi i förskolan är duktiga på-

  67. -att titta på barnen och rikta ljuset
    mot barnens lärprocesser.

  68. "Vad gör barnen? Vad riktar de sitt
    intresse mot i den här aktiviteten?"

  69. Men vid undervisning behöver vi
    också rikta ljuset mot oss vuxna-

  70. -och vad vi gör tillsammans
    med barnen i verksamhet.

  71. Det tycker jag är väldigt bra
    med undervisning.

  72. De här bilderna som jag har uppe
    på en väldigt stor skärm...

  73. Det här är bilder från mina studier
    som jag har genomfört.

  74. Alla är inte publicerade än.

  75. Till höger ser ni...
    Jag hoppas att ni kan se.

  76. Eftersom det är faktiska personer
    måste de vara avidentifierade.

  77. Då måste man göra
    konstnärliga effekter-

  78. -så att man inte ska kunna se
    vilka som är med.

  79. Det är därför de är lite otydliga.
    Jag hoppas att ni ser ändå.

  80. Annars får ni hojta till.

  81. Bilden till höger är en matsituation.

  82. Här sitter en barnskötare
    med tre barn och äter.

  83. Man pratar om mjölk,
    och man använder olika språk.

  84. Både arabiska och svenska.

  85. Och man skulle där kunna ha en
    undervisningssituation, tänker jag.

  86. På den vänstra bilden sitter
    en förskollärare med två barn-

  87. -i en planerad lärmiljö.

  88. Man har byggt upp lärmiljön
    utifrån hälla och mäta.

  89. Här ska barnen utveckla en förståelse
    för olika matematiska begrepp.

  90. De kategoriserar de här ärtpåsarna
    i olika...

  91. Jag tror att det är påsar.
    Utifrån färg.

  92. Här tänker jag också att det skulle
    kunna vara en undervisningssituation.

  93. Det behöver inte vara undervisning
    men skulle kunna vara det.

  94. Jag har en bred definition av
    vad undervisning skulle kunna vara-

  95. -eftersom jag går utifrån
    definitionerna i våra styrdokument.

  96. Vi ska gå igenom dem alldeles snart.

  97. Det här är bara för att ge er lite
    bilder av hur det skulle kunna se ut.

  98. Det här är lite av min egobild.

  99. Det är alltid bra
    när man ska stå och prata inför folk.

  100. Här ser ni
    lite av det som jag har skrivit.

  101. Jag är som sagt förskollärare-

  102. -och framför allt har jag jobbat
    i verksamheter med flerspråkiga barn.

  103. Jag har aktivt sökt mig
    till den typen av verksamhet.

  104. Kommunikation, språk och interkultur
    tycker jag är väldigt spännande.

  105. Sen har det också blivit så
    att jag har jobbat med de yngsta.

  106. Det är mina hjärtefrågor,
    kan man säga.

  107. Flerspråkiga barn och de yngsta.

  108. Jag har tagit med mig mina
    hjärtefrågor nu när jag forskar.

  109. Därför handlade min uppsats om-

  110. -kommunikation
    mellan de yngsta förskolebarnen.

  111. Jag har skrivit en bok för Gothia
    Fortbildning om toddlare i förskolan-

  112. -och hur man på bästa sätt
    kan stimulera, utmana och främja-

  113. -de yngsta barnens utveckling
    och lärande.

  114. Jag har också publicerat min första
    artikel i ett temanummer för barn.

  115. Tidningen heter Barn. Temanumret
    handlar om undervisning i förskolan.

  116. Här var Christian Eidevald
    och Ingrid Engdahl redaktörer.

  117. Då skrev jag en artikel om förskole-
    chefens perspektiv på undervisning.

  118. När det skulle införas
    och hanteras eller implementeras-

  119. -beroende på
    hur man tänker att det görs.

  120. Hur man rent språkligt hanterar
    undervisning med sin personal.

  121. Jag har också haft äran
    att skriva en text med Skolverket-

  122. -som också handlar om undervisning
    med de yngsta förskolebarnen.

  123. Den finns på Skolverkets hemsida.

  124. Också hur man rent konkret kan göra
    när man undervisar.

  125. Men också saker att tänka på
    utifrån förhållningssätt-

  126. -barns sätt att kommunicera o.s.v.-

  127. -eftersom undervisning handlar
    så mycket om samspel med barnen-

  128. -få till dialogen
    och att man gör det tillsammans.

  129. För de yngsta handlar det om att
    inte bara se på det verbala språket-

  130. -utan också vad man gör med kroppen.

  131. Alldeles i dagarna kommer det
    en ny bok.

  132. En engelsk bok om demokratifostran
    och värdegrundsfrågor i förskolan.

  133. Här har jag skrivit ett kapitel
    om de yngsta-

  134. -och hur de gör demokrati
    med hjälp av kroppen.

  135. Sen är jag också involverad i
    och aktiv på Pedagog Värmland.

  136. En sajt
    där man kan hitta bra material.

  137. Jag vet att ni har Pedagog Stockholm
    här, eller hur? Ja.

  138. Också en jättebra plattform. Pedagog
    Värmland är motsvarande för Värmland.

  139. Där finns det material
    utifrån flerspråkighet i förskolan-

  140. -och undervisning i förskolan.

  141. Jag är också aktiv i Lärarförbundets
    referensorgan för förskolan.

  142. Vi skriver bl.a. en förskoleblogg
    där. Där kan man ta del av...

  143. ...mycket information utifrån många
    centrala frågor för just förskolan.

  144. Ja, lite om mig.

  145. Granskningsrapporten som kom 2016...
    Nu börjar det bli ett antal år sen.

  146. Men undervisning i förskolan
    är fortfarande en het potatis.

  147. Jag brukar åka runt och föreläsa
    om undervisning i förskolan.

  148. Och så gör jag
    en högst ovetenskaplig studie-

  149. -och brukar kolla av lite snabbt
    dem som sitter och lyssnar.

  150. Hur de känner
    kring undervisning i förskolan.

  151. Det brukar se ut ungefär så här.

  152. Det har gjort det
    de senaste två åren, kan man tänka.

  153. Här är det flera saker
    som är lite intressanta.

  154. Jag själv tänker att det här
    att vi pratar om undervisning...

  155. Vi riktar ljuset mer mot oss vuxna
    och vad vi gör med barnen.

  156. Det kanske ökar barns möjlighet
    till lärande och utveckling.

  157. Ungefär hälften brukar hålla med mig.
    Så kanske det är här i dag också.

  158. Ungefär en tredjedel tänker att detta
    ökar professionaliteten i förskolan.

  159. Att vi pratar om undervisning
    och utbildning, egentligen-

  160. -tänker jag tydliggör att vi
    inte bara passar barn i förskolan.

  161. Utan här har vi också
    det viktiga uppdraget-

  162. -att ha en utbildning för att främja
    barnens utveckling och lärande.

  163. Så inte bara för att vårdnadshavarna
    ska ha trygg omsorg för sina barn.

  164. Utan också för barnens egen skull.
    Det ökar vår professionalitet.

  165. Jag vet inte om ni håller med mig.
    Jag tycker det.

  166. Sen brukar det vara några som tycker:

  167. "Undervisning hör till skolan."

  168. "Ska vi snart få betyg nu?
    Ska de heta elever?"

  169. Att det är lite svårt att kombinera
    med förskolans pedagogik.

  170. Man känner sig inte helt bekväm
    med undervisning.

  171. Om nån i publiken känner så-

  172. -hoppas jag
    att jag får er på andra tankar...

  173. ...som föreläsningen går.

  174. Efter att ni har lyssnat hoppas jag
    att ni har kommit på andra tankar.

  175. Sen brukar det vara 10 % som har koll
    på vad som gäller med undervisning.

  176. Så ganska många har inte superkoll
    just på undervisning i förskolan.

  177. Därför behöver vi
    diskutera, reflektera-

  178. -och prata om
    undervisning i förskolan-

  179. -så att alla känner sig trygga
    och säkra med det-

  180. -och känner att man kan tänka: "Jag
    undervisar när jag är i förskolan."

  181. Det här tänkte jag
    att föreläsningen skulle handla om.

  182. Vi kommer att utgå ifrån
    våra styrdokument.

  183. Skollagen ska vi börja med. Jag ska
    gå igenom lite utifrån läroplanen.

  184. Den reviderade som träder i kraft
    till sommaren.

  185. Vi ska ta fasta på vad det är
    som behöver till rent konkret.

  186. Vad behöver jag förhålla mig till?

  187. Vad behöver till för att det ska
    kunna benämnas som undervisning?

  188. Vi ska också prata en hel del om
    det här med målstyrd process.

  189. Jag skriver en artikel nu, för det är
    spännande med målstyrd process.

  190. Vi ska gå in på det, för att
    för mig blir det spännande krockar.

  191. Just när man har att förhålla sig
    till det här med målstyrd process.

  192. Vi kommer in på det. Vi ska prata om
    under ledning av förskollärare.

  193. Hur kan man tolka det? För det kan
    man tolka på många olika sätt.

  194. Därför ska vi gå igenom det.

  195. Min ambition och syftet är att
    försöka vara så konkret som möjligt-

  196. -och koppla så mycket som möjligt
    till verksamhet och barngrupp.

  197. Jag kommer att använda mig mycket av
    mitt material från mina studier.

  198. Så är tanken.
    Vad tror ni? Låter det bra?

  199. Vad härligt att ni sa ja.
    Annars hade det varit lite jobbigt.

  200. Vi ska börja med
    skollagens definition.

  201. Ni har säkert hört den miljarder
    gånger, men vi går igenom den.

  202. Det står att undervisning handlar om:

  203. När man läser lagtext
    blir varje ord väldigt viktigt.

  204. Står det "och", betyder det...

  205. I exemplet här
    med "utveckling och lärande"-

  206. -betyder det verkligen både ut-
    veckling och lärande. Båda måste med.

  207. Hade det stått "eller",
    hade det kunnat vara antingen eller.

  208. Om vi börjar med
    de målstyrda processerna...

  209. För mig blir det här
    en intressant krock.

  210. En utmaning i mitt sätt att tänka.

  211. När jag tänker på
    nåt som är målstyrt-

  212. -tänker jag på att målet måste
    vara med för att styra.

  213. Målstyrt för mig handlar om-

  214. -att då är det viktigt vad som blir
    resultatet. Vad som kommer ut.

  215. För det är det som man siktar mot.

  216. Det är då i bjärt kontrast
    till detta med process.

  217. För under processen är det vägen fram
    till målet som är det viktiga.

  218. Det kanske inte spelar så stor roll
    om vi hamnar vid A, B eller C.

  219. Det är vägen fram som är det viktiga.

  220. I förskolan är vi väldigt duktiga på
    att jobba just med processer.

  221. Vi är duktiga på att vara lyhörda,
    följa barnen-

  222. -se vad barnen riktar sitt intresse
    mot i just den här aktiviteten-

  223. -och vara följsamma mot det
    och trogna processen.

  224. Och det här med målstyrningen
    kan ställa till det lite.

  225. Vi ska gå in på målstyrda processer
    ganska snart.

  226. För sen kommer vi till
    nästa delikata utmaning.

  227. Under ledning av förskollärare.

  228. Det här kan man ju tolka
    och göra på olika sätt.

  229. Man kan tolka det som
    att det innebär-

  230. -att det är förskolläraren
    som är med barnen.

  231. Det är förskolläraren som undervisar
    med barnen.

  232. Man kan också tänka att förskol-
    läraren kanske leder barnskötarna-

  233. -som i sin tur är med barnen
    och undervisar.

  234. Och man kan tänka
    att man gemensamt diskuterar-

  235. -vad som händer i verksamheten,
    man kopplar det till styrdokument-

  236. -och sen är både barnskötare
    och förskollärare med barnen.

  237. Sen reflekterar man igen gemensamt.

  238. Det kan innefatta
    att det blir undervisning-

  239. -oberoende av om barnskötare eller
    förskollärare genomför aktiviteten.

  240. Vi ska gå in på det lite mer snart.

  241. Där har vi två viktiga beståndsdelar
    som måste till.

  242. Det måste vara målstyrda processer,
    under ledning av förskollärare-

  243. -och syfta till utveckling
    och lärande-

  244. -genom inhämtande av kunskaper
    och värden.

  245. Det är både utveckling och lärande,
    och det är kunskaper och värden.

  246. Så undervisning handlar inte bara om
    "ämnesämnena".

  247. Matematik, språk, naturkunskap
    och så vidare.

  248. Utan det handlar också om
    normer och värden.

  249. De ska alltid innefattas
    för att det ska vara undervisning-

  250. -och för att man ska kunna
    definiera det som undervisning.

  251. Vi går in på målstyrd process.

  252. Här har vi några av frågorna
    som jag brottas med.

  253. Jag ligger ibland sömnlös på natten
    och funderar på detta.

  254. Jag funderar mycket på...
    Att nånting är målstyrt.

  255. Hur styrd
    behöver egentligen processen vara?

  256. Måste den vara väldigt styrd
    eller kan den vara periodvis styrd?

  257. Måste den vara styrd hela tiden
    eller bara i början och slutet?

  258. Vem tänker man styr? Är det hela
    tiden de vuxna som styr i processen?

  259. Kan man lämna över styrandet
    till barnen?

  260. Skiljer det sig i så fall åt
    och så vidare?

  261. Men också det här... I alla fall
    när jag jobbar med barnen.

  262. Jag kan ha väldigt fina aktiviteter
    planerade-

  263. -och ha väldigt mycket syften.

  264. "Nu ska vi göra det här. Jag tror
    att barnen blir nyfikna på det här."

  265. Och när jag genomför det
    blir det nånting annat.

  266. Jag vet inte om ni känner igen er.
    Det kanske inte blir som planerat.

  267. Det är tjusningen med vårt arbete.
    Att man följer barnen.

  268. Att det blir nåt annat är en poäng i
    sig. Då har man följt deras intresse.

  269. Sen det här med
    vem som startar en målstyrd process.

  270. Är det alltid den vuxna
    eller utifrån barns intresse?

  271. Hur ska man tänka där?

  272. Jag har tänkt mycket på
    det här med målstyrda processer.

  273. Det innefattas inom ramen för
    definitionen i skollagen-

  274. -som är gemensam för alla skolformer.
    Och då även för förskolan.

  275. Förskolan sticker ju ut lite
    bland alla skolformer-

  276. -eftersom vi inte har uppnåendemål.
    Vi har ju strävansmål.

  277. Alla andra skolformer
    har uppnåendemål.

  278. Då... Målstyrda processer kan jag
    förstå att man har i grundskolan.

  279. Då har man också ett tydligt mål.
    Barnen ska lära sig nåt specifikt.

  280. I förskolan skapar vi förutsättningar
    för barnen att lära och utvecklas.

  281. Då blir det...

  282. Det är som om det kliar lite mer
    kring målstyrda processer just.

  283. Och att målet ändras längs vägen...

  284. En klok kollega pratar om det här.

  285. Hon skiljer på målstyrda aktiviteter
    och målstyrda processer.

  286. Hon tänker på målstyrda processer
    som att det kanske handlar om...

  287. Säg att man har ett fokusmål
    som man jobbar med ett läsår.

  288. Nåt mål kan handla om digitalisering,
    nåt annat kring språkutveckling-

  289. -och nåt annat kring normer
    och värden. Hur vi är mot varandra.

  290. Och under läsårets gång kanske man
    har olika målstyrda aktiviteter-

  291. -som kan kopplas till
    de här tre målen.

  292. Då blir det en målstyrd process.
    Då behöver inte målen ändras.

  293. För man kan ju tänka annars
    att under en aktivitet skiftar målet-

  294. -eftersom barnen kanske riktar
    sitt intresse mot nåt annat.

  295. Är ni med hur jag tänker?

  296. Ingen nickar. Ingen förstod.
    Alla var med? Någotsånär.

  297. Om man bara förhåller sig till de
    övergripande fokusmålen och tänker-

  298. -"utifrån våra fokusmål
    bedriver vi undervisning"-

  299. -kan man koppla på olika aktiviteter
    utifrån de fokusmålen.

  300. Då blir det en målstyrd process.
    Då behöver inte målet ändras.

  301. Ja. Jag ger mig där.

  302. Ja. Just nu skriver jag en artikel
    om det här med målstyrd process-

  303. -eftersom det är så himla spännande.

  304. Och det grundar sig i
    att jag och två andra forskare-

  305. -fick vara med
    under en kompetensutvecklingsinsats-

  306. -som en förskolechef genomförde
    på sina tre förskolor.

  307. Då träffades all personal
    i olika tvärgrupper-

  308. -och pratade om undervisning.

  309. Vad är undervisning?
    Hur kan man göra när man undervisar?

  310. Hur kan man koppla det till lärmiljö
    och dokumentation?

  311. Vi var med och spelade in
    de här samtalen.

  312. Det är utifrån det materialet
    som jag ska skriva artikeln.

  313. Det här är tre olika sätt som...
    Förskollärare är det också.

  314. Tre förskollärare har tänkt
    kring det här med målstyrd process-

  315. -och vad som måste till för att
    det ska bli en målstyrd process.

  316. Det som är intressant är att de tre
    skiljer sig åt ganska mycket.

  317. Vilket kan få intressanta följder
    när man i arbetslaget sen möts-

  318. -med sina olika sätt att se på
    det här med målstyrd process.

  319. Jag tänkte redogöra för de tre sätten
    att tänka kring målstyrd process.

  320. Den första punkten...

  321. En förskollärare
    var väldigt tydlig med-

  322. -att det handlade om
    att vara medveten som förskollärare.

  323. Det här var nånting som man skulle
    ha med sig lite i ryggraden.

  324. En medvetenhet om innehållet i styr-
    dokumenten. Det ingick i ens uppdrag.

  325. Punkt.

  326. Alltid kunna plocka upp
    de spontana händelserna.

  327. Situationerna där barnen
    riktar sitt intresse mot nåt-

  328. -och kunna plocka upp det i stunden.

  329. Det tänkte hon
    att undervisning handlade om.

  330. Att kunna ta till vara på
    barns riktade intresse-

  331. -och koppla det till målformuleringar
    i våra styrdokument.

  332. Framför allt i läroplanen.

  333. En annan förskollärare
    tyckte i stället-

  334. -att för att kunna få
    en målstyrd process-

  335. -måste arbetslaget vara överens
    först.

  336. Vi måste vara överens om hur vi ska
    jobba i en specifik lärmiljö.

  337. Vad ska vi betona?
    Vilka begrepp ska vi använda?

  338. Vad är det som ska vara vårt fokusmål
    i den här lärmiljön?

  339. Det här skulle man vara överens om
    innan-

  340. -för att efteråt kunna utvärdera:
    "Har vi nått det här målet?"

  341. "Har vi skapat förutsättningar
    utifrån det vi skulle?"

  342. För henne handlade målstyrda
    processer mycket om målet efteråt.

  343. Det man syftar på.
    "Har vi uppnått det?"

  344. Det var väldigt viktigt för henne.

  345. Den sista förskolläraren tyckte inte
    att undervisning kändes så bekvämt.

  346. För henne handlade målstyrda proces-
    ser om att utgå ifrån barnens behov.

  347. Att följa barnens intresse och inte
    gå in och styra för mycket som vuxen.

  348. Hon ville vara lyhörd för
    barnens lärprocesser utifrån det.

  349. Det var ytterligare ett sätt
    att tänka på målstyrda processer.

  350. Beroende på vad man lägger tonvikten
    på i detta med målstyrd process-

  351. -blir ju olika saker väldigt viktiga.

  352. För den som tyckte att medvetenheten
    kring styrdokumentens formuleringar-

  353. -var det centrala och det viktigaste
    i målstyrda processer...

  354. För henne var det viktigt att vara
    väldigt påläst på styrdokumenten.

  355. Sen var det viktigt med
    vem som hade ansvar och med uppdrag.

  356. Att man hade det i sitt uppdrag
    som förskollärare.

  357. För förskolläraren
    som betonade samsynen-

  358. -och att man skulle ha
    ett gemensamt planeringsdokument-

  359. -var det i stället
    de ständiga reflektionerna.

  360. Man skulle hinna prata igenom
    ordentligt först-

  361. -skapa en samsyn
    och ha gemensam planering.

  362. För utifrån den kunde man - utifrån
    hennes sätt att se - sen utvärdera.

  363. "Har vi nått målet eller inte?"

  364. "Har vi skapat förutsättningar
    för barnen utifrån det vi tänkte?"

  365. För den tredje förskolläraren blev
    det viktigt med hennes egen roll.

  366. Hon ville vara en medforskande vuxen-

  367. -som var med mer som resekompanjon
    i barnens lärprocesser.

  368. Det var viktigt för henne att följa
    barnen och inte vara den styrande.

  369. Av de här tre
    var det den sista som tyckte-

  370. -att det kändes svårt
    med målstyrda processer.

  371. Hon förstod att för att kunna stimu-
    lera barnens utveckling och lärande-

  372. -utifrån alla strävansmål
    i läroplanen-

  373. -behöver man som vuxen gå in
    och ha en aktiv roll.

  374. För även om man bygger mycket
    utifrån barns intresse-

  375. -riskerar man att missa väldigt många
    av de mål som vi har i vår läroplan.

  376. Nu tänkte jag gå tillbaka
    till detta med våra styrdokument.

  377. Och vi har en reviderad läroplan
    som träder i kraft snart. 1 juli.

  378. Där står det nu om undervisning.
    Jättebra!

  379. Eftersom det är det styrdokument vi
    använder oss mest av i förskolan-

  380. -känns det bra att den rimmar väl
    med den skollag som vi också har.

  381. "Förskoleundervisningen ska ge
    barn utveckling och lärande"-

  382. -"genom inhämtande och utvecklande
    av kunskaper och värden."

  383. Vi minns definitionen i skollagen.

  384. Det skiljer sig inte nämnvärt längre.
    Vilket ju känns väldigt bra.

  385. Våra styrdokument
    ska ju säga samma saker, förstås.

  386. Och... Nu ser det ut som mycket text.
    Vi tar det i två omgångar.

  387. "Undervisning innebär
    att stimulera barnen"-

  388. -"med läroplanen som utgångspunkt och
    syftar till utveckling och lärande."

  389. Det är väl nästan också det
    som man sa i den första texten.

  390. "Undervisningen ska utgå ifrån
    planerat eller spontant innehåll."

  391. Här har man lyckats specificera-

  392. -eller beskriva det mer utförligt,
    det här med undervisningen.

  393. Det ska vara det planerade, men också
    en händelse som uppstår spontant.

  394. Så båda de delarna
    ska vara en del av undervisningen.

  395. Andra delen nu:

  396. Här tydliggör man förskollärarens
    särskilda ansvar-

  397. -men också barnskötarens roll.

  398. Alla har i uppdrag att stimulera och
    främja barns utveckling och lärande.

  399. Där har både förskollärare
    och barnskötare en roll, tänker jag.

  400. Då ska vi se...

  401. Vi... Det står också ett avsnitt om
    vad förskolläraren ska ansvara för-

  402. -inom ramen för undervisningen.

  403. Omsorg, utveckling och lärande
    bildar en helhet.

  404. Vilket ju känns bra
    när det handlar om förskolan.

  405. Eftersom det här helhetsuppdraget
    som vi har haft under lång tid...

  406. Att vi tänker att omsorg, utveckling
    och lärande är en integrerad del-

  407. -som bildar en helhet och ska göra
    det inom ramen för undervisningen.

  408. Så att man inte tappar omsorgen.
    Det vill man väl uppmärksamma oss på.

  409. Att vi inte bara fokuserar på
    utveckling och lärande.

  410. Att ansvara för att planeringen
    utgår från målen i läroplanen-

  411. -och från det kunnande
    och de erfarenheter som barnen har.

  412. Så det handlar om de formuleringar
    som vi har i läroplanen.

  413. Men också barnens tidigare kunnande
    och erfarenheter.

  414. De är också en central och viktig del
    i undervisningen.

  415. Att man på olika sätt använder sig
    av det, bygger vidare på det-

  416. -gör barnen delaktiga och ger dem
    inflytande i undervisningen.

  417. "Att spontant uppkomna aktiviteter
    och intressen"-

  418. -"vardagliga aktiviteter och rutiner
    blir en del av undervisningen."

  419. Då handlar det om att vi inte ska ha
    undervisning onsdagar nio till tio.

  420. Det ska vara
    en integrerad del i verksamheten.

  421. Då öppnar det upp för att använda sig
    av de spontana händelserna-

  422. -när barnen riktar sig mot nåt
    som är intressant-

  423. -och man tar vara på det tillfället.
    Det kan uppstå i hallen, ute-

  424. -eller i planerade lärmiljöer.

  425. Och: "Att utveckla pedagogiskt
    innehåll och lärmiljöer"-

  426. -"som inspirerar till utveckling
    och lärande, stimulerar intresse"-

  427. -"samt håller kvar
    deras uppmärksamhet."

  428. Jag är glad att de trycker på
    det här med lärmiljö.

  429. För utan en inspirerande
    och lockande lärmiljö-

  430. -blir det kanske mer av en utmaning
    att undervisa.

  431. En lockande, planerad lärmiljö
    utifrån kanske de fokusmål vi har-

  432. -gör det också lättare att ha
    målstyrda aktiviteter i lärmiljön-

  433. -som kan kopplas till
    den målstyrda processen.

  434. Jag är också jätteglad
    att de skriver om barns intresse.

  435. Inte bara att utgå ifrån
    barns befintliga intresse.

  436. Utan också att man skapar ett.
    Att man stimulerar.

  437. Så att man kanske får till
    ett nytt intresse hos barnen också.

  438. Det är centralt
    när man undervisar i förskolan.

  439. Man måste hålla kvar barns intresse.
    Man måste fånga barnen.

  440. Annars går de därifrån.
    Då blir det inte nån undervisning.

  441. Barns intresse,
    vad skulle det kunna vara?

  442. Det kan vara fler
    än de här tre sätten.

  443. Men jag tänker att det skulle kunna
    vara på de här tre sätten.

  444. Det första, till exempel då...

  445. Man tar reda på att många i barn-
    gruppen är intresserade av fordon.

  446. De har ett intresse för
    och fascineras av fordon.

  447. Och sen använder man sig av
    det befintliga intresset.

  448. Och så bygger man kanske ett tema
    utifrån det.

  449. Så att bygga vidare på
    vad barnen har för intressen.

  450. Det skulle också kunna vara att man
    dukar upp en lockande lärmiljö.

  451. Kanske man har en stor hink med sand.

  452. Och så tänker man: "Här ska de få
    möjlighet att hälla och mäta."

  453. Man har olika kärl. Man kanske har
    decilitermått och litermått.

  454. Sen dukar man upp det.
    Sen observerar man vad barnen gör.

  455. Vad riktar de sitt intresse mot
    i lärmiljön?

  456. Det behöver inte vara mäta och hälla.
    Det kan exempelvis vara-

  457. -hur sanden låter
    när den träffar olika material.

  458. Det kan det vara. Men att man följer
    barnens intresse och tänker vidare.

  459. "Nu var de intresserade av ljud.
    Vi kan utmana dem utifrån ljud."

  460. "Inte hälla och mäta." Och så ändrar
    man och är följsam utifrån det.

  461. Sen tänker jag att det handlar om
    att skapa ett intresse hos barnen.

  462. Då behöver man vara en närvarande
    pedagog, som är med dem.

  463. För det finns många mål i läroplanen
    som man inte kan ha ett intresse för-

  464. -om man inte får möta det. Så man
    behöver skapa intresset hos barnen.

  465. Kanske genom en lockande lärmiljö,
    aktiviteter-

  466. -och genom sitt sätt att vara
    och samspela tillsammans med barnen.

  467. Lite om lärmiljö, eftersom det är
    så himla viktigt för undervisningen.

  468. Jag tänker väldigt mycket-

  469. -att lärmiljön blir vårt sätt-

  470. -att rama in, skapa och forma
    undervisningshändelsen med barnen.

  471. Att det är nåt som man som pedagog är
    aktiv i tillsammans med barnen-

  472. -och som möjliggör för barn
    att utvecklas och lära-

  473. -utifrån de specifika mål som man
    har planerat lärmiljön utifrån.

  474. Har man dukat upp en lockande miljö
    där barnen fångas-

  475. -blir det lättare att undervisa
    och möta barnen i lärmiljön.

  476. Här behöver man fundera på
    det här med barns intresse-

  477. -och hur man öppnar upp för det här.
    Hur tänker man kring barns intresse?

  478. På vilka sätt öppnar man upp för
    barns intresse?

  479. Lärmiljön behöver vara tillgänglig
    även för våra yngsta.

  480. Vilket kan vara en jätteutmaning
    om man tar fram akrylfärger eller så.

  481. Om man inte är med dem,
    kan det hända saker jättesnabbt.

  482. Men lärmiljöer där barnen kan vara
    kompetenta, även de yngsta.

  483. De behöver på nåt vis kunna
    antingen ta materialet själva-

  484. -eller att det ska framgå vad det
    finns så att de kan fråga om det.

  485. De yngsta, som kanske inte alltid är
    så verbala, behöver kanske ha bilder-

  486. -så att man kan förmedla
    vad det är för material man vill ha.

  487. Jag tänker också föränderlig
    i viss mån.

  488. Inte så där in absurdum. "Varje vecka
    måste vi ändra i våra lärmiljöer."

  489. För jag tror
    att en lärmiljö som fångar barnen...

  490. Det syns tydligt på de yngsta
    om den lockar och fångar dem.

  491. För då blir det ett annat lugn
    just bland de yngsta.

  492. Det vet jag att ni som jobbar i barn-
    grupp är experter på att känna av.

  493. "Vad är stämningen i barngruppen?
    Behöver vi fånga dem på andra sätt?"

  494. "Eller fångar fortfarande
    våra lärmiljöer barnen?"

  495. Så att... Det är en bra grej.

  496. Nu ska vi gå vidare till
    under ledning av förskollärare.

  497. Jag börjar med skollagen igen. Vilka
    som får undervisa i skolväsendet.

  498. Den är gemensam för alla skolformer.
    Då står det:

  499. Här är det också viktiga saker.

  500. Man ska ha legitimation och
    vara behörig för viss undervisning.

  501. Så man ska vara behörig för att
    undervisa i förskolan, tänker jag.

  502. Sen också
    att få bedriva undervisningen.

  503. "Bedriva" känns förstås
    som ett viktigt ord.

  504. Jag själv brukar inte använda mig
    jättemycket av just "bedriva".

  505. Jag var tvungen att googla det.

  506. Då fick jag synonymer.
    Utöva, idka, leda, anföra och sköta.

  507. Det kanske ger en tydligare bild av
    vad som innefattas i "bedriva".

  508. En klok förskolechef liknade det här
    med att man kunde bedriva kiosk.

  509. Att bedriva en kioskverksamhet.

  510. Om man bedriver en kiosk kanske man
    inte tar betalt av alla kunder.

  511. Man kanske inte lägger upp allt godis
    eller gör schemat varje gång.

  512. Men man kan ta betalt,
    lägga upp godis och göra schemat.

  513. Det talar mer till det här med
    att man har ett ledarskap-

  514. -och att man har
    ett ansvar för nånting.

  515. Men inte att man kanske är med
    och gör alla delar.

  516. Är ni med hur jag tänker då? Ja.

  517. Jag var inne tidigare
    på det här med...

  518. Att under ledning av förskollärare
    kan tolkas på olika sätt.

  519. Och göras på olika sätt.

  520. Jag tror
    att Eidevald och Engdahl har skrivit-

  521. -boken om utbildning och undervisning
    som kom nyssens.

  522. Jag tror att Christian har varit ute
    och kollat.

  523. Han var ute i en utvecklings-
    pedagogiskt inspirerad verksamhet-

  524. -och i en Reggio Emilia-inspirerad
    verksamhet.

  525. Hur har de tolkat
    "under ledning av förskollärare"?

  526. Den första, att endast legitimerade
    förskollärare undervisar med barnen-

  527. -det var den utvecklingspedagogiska
    verksamheten. Det var det där.

  528. Och då betyder det att... Säg att
    det var en samling som man höll i.

  529. Om en förskollärare höll i en samling
    utifrån ett specifikt mål-

  530. -kallade man det för undervisning.

  531. Höll en barnskötare i samma samling,
    kallade man det för utbildning.

  532. Så hade den utvecklingspedagogiska
    verksamheten tolkat det.

  533. Då jämförde han det med tolkningen
    i Reggio Emilia-verksamheten.

  534. Där hade man i ställe tagit fasta på-

  535. -att planering och reflektion
    hade man gemensamt i arbetslaget.

  536. Då ingick
    både barnskötare och förskollärare.

  537. Man diskuterade utifrån
    styrdokumentens formuleringar.

  538. "Vad står det?
    Vad jobbar vi aktivt med just nu?"

  539. "Vad ser vi för behov i barngruppen?
    Vad betyder det för våra barn?"

  540. "Hur kan vi koppla målen
    till det barnen intresserar sig för?"

  541. "Hur skulle vi kunna ha målstyrda
    aktiviteter inom verksamhetsramen"-

  542. -"så att vi får målstyrda processer
    som vi kan kalla undervisning?"

  543. De reflektionssamtalen
    hade man gemensamt.

  544. Sen med barnen var det barnskötare
    och förskollärare.

  545. Sen hade man reflektion igen.

  546. "Vad hände? Vad fångade barnen?
    Hur går vi vidare?"

  547. Också ett sätt att tolka
    "under ledning av förskollärare".

  548. Förskolläraren var med
    under reflektionssamtalen.

  549. I barngrupp var det
    barnskötare och förskollärare.

  550. Barnskötaren kunde
    hålla i en aktivitet.

  551. Förskolläraren var inte tvungen
    att granska.

  552. Utan hade man
    de gemensamma reflektionerna-

  553. -var det också
    under ledning av förskollärare.

  554. Det är två sätt. Jag gissar att man
    kan tolka det på fler sätt också.

  555. Men det viktiga är att arbetslagen
    diskuterar: "Hur tänker vi?"

  556. "Hur gör vi i vårt arbetslag?
    Vem tänker vi undervisar hos oss?"

  557. Så att man har en samsyn kring detta.

  558. Jag ska berätta lite om ytterligare
    en studie som jag har genomfört.

  559. Då var jag på tre olika avdelningar-

  560. -och videofilmade olika händelser-

  561. -där barnskötare och förskollärare
    samspelade med barnen-

  562. -utifrån olika fokus. Det kunde vara
    rutinsituationer som matsituationer.

  563. Det kunde vara planerade aktiviteter.
    De gick till en lekhall, t.ex.

  564. Det var spontana händelser
    i lärmiljöer som var planerade.

  565. Men det var också spontana händelser
    i hallen eller ute som jag filmade.

  566. Efter att jag hade filmat
    valde jag ut några olika händelser.

  567. Sen pratade jag med dem som var med
    på filmerna om vad som hände.

  568. Vad var undervisning
    i de här filmsnuttarna?

  569. Var nåt inte undervisning? Vad gjorde
    att vi tänkte att det var det?

  570. Under de här samtalen kom vi fram
    till mycket spännande och intressant.

  571. Det är de här fyra punkterna
    som jag vill säga lite mer om.

  572. Vi såg att det var många målstyrda
    aktiviteter i gång samtidigt.

  573. Jag tänkte
    att det var målstyrda processer.

  574. Men inom en målstyrd process
    behöver vi ha målstyrda aktiviteter.

  575. Så processen kan kanske inte bara
    vara en aktivitet.

  576. Det kanske måste vara flera.

  577. Jag har inte tänkt färdigt än,
    men så tänker jag nu.

  578. Vi fastnade också väldigt för
    det här med samspelet.

  579. För det här var de yngsta barnen.

  580. De flesta var faktiskt under två år.

  581. Det var väldigt mycket från barnens
    sida att kommunicera med kroppen.

  582. Men förskollärarna och barnskötarna
    kommunicerade också med kroppen.

  583. Så de kommunicerade och svarade
    mycket med hjälp av kroppen.

  584. Med blickar, rörelser, gester,
    hur man riktar kroppen och så vidare.

  585. Och de själva tyckte att det här...
    De hajade till lite.

  586. De tyckte själva att undervisning
    var det bara om man pratade med ord.

  587. Rent verbalt. Jag tror att de kopplar
    det till Skolinspektionens rapport-

  588. -som slog ner på
    undervisning i förskolan.

  589. För en av bristerna de såg var att
    de verbala dialogerna var för korta.

  590. Man sa nåt
    och fick ett svar av barnen.

  591. Eventuellt lade den vuxna till
    ännu en tur i de verbala dialogerna.

  592. Men då kanske man missade
    flera steg i dialogen-

  593. -om man hade tänkt på kommunikation
    med kroppen också.

  594. Om man hade inkluderat också
    den icke-verbala kommunikationen.

  595. Sen handlar undervisning i förskolan
    om att delta tillsammans med barnen.

  596. För dem handlar det om...

  597. Byggde man med lego och hade en mål-
    styrd aktivitet utifrån att bygga-

  598. -byggde man oftast själv också.
    Man byggde tillsammans med barnen.

  599. Det var ett sätt att fånga barnen.

  600. Att få barnen
    intresserade av det här.

  601. Men det var också det här med att
    tydliggöra för barnen hur man gör.

  602. Instruktioner handlar inte om att
    göra det verbalt, utan om att göra.

  603. Om man hade en skapande aktivitet
    målade man också själv.

  604. Sen såg vi att omsorg, lärande
    och utveckling var en integrerad del.

  605. Det blev en helhet av det. Nu är det
    kanske lugnt i era barngrupper.

  606. Men i barngrupperna som jag har
    jobbat uppstod det en del konflikter.

  607. Man fick medla mycket mellan barnen.

  608. Vi såg också i filmerna att det
    uppstod heta dispyter mellan barnen-

  609. -som man fick medla i. Det kunde bli
    fantastiska undervisningssituationer.

  610. Då kom omsorgen in
    som en stor, betydelsefull del i det.

  611. Jag tänkte också visa lite bilder.

  612. De är kanske lite svåra att se.

  613. De måste vara avidentifierade.
    Därför blir de suddiga.

  614. En förskollärare och en barnskötare
    sitter vid ett bord inne.

  615. Det är en, två, tre, fyra, fem, sex,
    sju, åtta barn som de sitter med.

  616. Det här tror jag är
    en vanlig situation i förskolan.

  617. Här håller de på med trolldeg.

  618. Den gemensamma faktorn var
    att alla höll på med trolldeg.

  619. Sen hade nån en målstyrd aktivitet
    utifrån att man byggde ett högt torn.

  620. Bygga och konstruera
    skulle det kunna vara.

  621. Sen var det nån som gjorde
    många olika rundlar-

  622. -vilket skulle kunna vara en målstyrd
    process utifrån matematiska...

  623. Förståelse för grundläggande
    matematiska begrepp.

  624. Därför var det många olika målstyrda
    aktiviteter som var i gång samtidigt.

  625. De själva tänkte:
    "Här borde alla ha haft samma fokus."

  626. De kände sig lite stressade med
    att barnen inte hade samma fokus.

  627. Men det kanske snarare handlar om
    att den vuxna möter barnet-

  628. -och tar vara på barnens erfarenheter
    och intresse, som då är nånting bra.

  629. Här har vi samspelet,
    som är verbalt och icke-verbalt.

  630. Här sitter de i en hall.

  631. Och den som... Det är också
    en barnskötare och en förskollärare.

  632. Den som sitter ner
    har ett barn i knäet.

  633. Hon sträcker också ut
    sin vänstra hand-

  634. -som hon lägger på ett barns axel.

  635. För det här barnet står
    vid en stövelknekt.

  636. Man tar av sig skor och sånt.

  637. Det börjar med att barnet ruckar
    stövelknekten nåt vanvettigt mycket.

  638. Man tänker: "Nu går den sönder."

  639. Men i stället för att säga nånting
    lägger hon bara sin hand på axeln-

  640. -vilket gör att barnet lugnar sig.

  641. Det är ett sätt att samspela med
    barnet genom att använda kroppen.

  642. Bakom den vuxna som står sitter det
    ett barn på golvet och klär på sig.

  643. Där håller de koll på
    var i påklädningsprocessen barnet är-

  644. -med hjälp av blicken.

  645. Ibland ger de honom kanske stövlarna
    när han är redo för det.

  646. Vid nåt tillfälle berättar hon också
    om och benämner vad saker heter.

  647. "Nu tar vi på oss stövlarna,
    halsduken", o.s.v.

  648. Så samspelet var både verbalt
    men också icke-verbalt.

  649. Och det var både från de vuxna
    och från barnen.

  650. Här är vi i en lekhall.

  651. De hade dragit fram
    väldigt tjocka mattor.

  652. Hon gör en kullerbytta.

  653. Hon tyckte kanske inte att det var
    superbekvämt att jag filmade det.

  654. Men hon bjöd på den.
    Det är jag glad för.

  655. Det här var ett sätt
    att delta tillsammans med barnen.

  656. Att man gör det som aktiviteten
    innefattar tillsammans med barnen.

  657. Här blir det ett sätt
    att tydliggöra för barnen-

  658. -hur man gör en kullerbytta, vilket
    kan vara svårt att göra verbalt.

  659. Det blir ett sätt att undervisa.

  660. Kanske mer specifikt på förskolan
    än i andra skolformer. Jag vet inte.

  661. Kanske inte alltid.

  662. Omsorg, lärande och utveckling
    bildar en helhet tillsammans.

  663. Här sitter en förskollärare
    med två barn vid ett ljusbord.

  664. Över det här ljusbordet
    rullar de olika plastflaskor.

  665. De hade paljetter i nån
    och andra olika saker. Ögon i nån.

  666. De hade färgat vatten
    i plastflaskorna också.

  667. Man ser att barnet som står upp...

  668. Hon skulle nog ha velat att bara
    hennes flaskor rullade över bordet.

  669. Jag vet inte om ni känner igen er
    att det kan vara så.

  670. Men... Så hon fick gå in och...
    Hon medlar lite.

  671. "Ni måste båda få rulla era flaskor",
    och så vidare.

  672. Här skulle det kunna vara nånting
    som föll inom ramen för-

  673. -en målstyrd process
    kring hur man är mot andra.

  674. Det här skulle också kunna vara en
    undervisningssituation utifrån det.

  675. När jag pratar om undervisning i för-
    skolan, måste jag prata om ledarskap.

  676. Ledarskap,
    både för förskollärare i arbetslagen-

  677. -men också förskollärare
    och barnskötare i barngruppen...

  678. Vi är inte så vana vid
    att prata om det här med ledarskapet.

  679. Vi behöver göra det mer. Därför vill
    jag säga några ord om det också.

  680. Det här är hämtat från en bok.
    "Förskollärarkompetens i förändring".

  681. Sheridan, Sandberg och Williams
    skrev den 2015-

  682. -och bygger på en forskningsstudie
    som de har genomfört.

  683. Om vi börjar med ledarskapet
    i arbetslaget...

  684. "Under ledning av förskollärare".
    Hur ska man konkret göra ledarskapet?

  685. Hur ska det bli
    under ledning av förskollärare?

  686. De skriver att det handlar om att
    vara engagerad, kunna interagera-

  687. -och ha gedigen teoretisk kunskap
    som kan tillämpas i praktiken.

  688. Man pratar om att förskollärarna
    står för den vetenskapliga grunden.

  689. Man har universitetsutbildning-

  690. -och har med sig kompetensen att
    kunna koppla till forskning och så.

  691. Sen handlar det om
    att kunna kommunicera-

  692. -skapa dialog och reflektera
    tillsammans. Kanske skapa debatt.

  693. Kunna argumentera för sin sak.

  694. Men kanske med fokus på
    att leda ett samtal.

  695. Man ställer de här frågorna
    till sina kollegor-

  696. -som gör att deras lärande fördjupas-

  697. -men att man också får dialogen
    och reflektionen tillsammans.

  698. Det kan också handla om att delge
    information och representera andra.

  699. Många förskolechefer har olika
    utvecklingsgrupper med olika fokus.

  700. Det kan vara kring lärmiljö,
    digitalisering o.s.v.

  701. Ofta brukar man sätta samman
    de grupperna utifrån förskollärare.

  702. Barnskötare kan också ingå,
    men det kan vara en sån.

  703. Ett sätt att vara ledare i det.

  704. De skriver att det handlar om att
    vara en god förebild, intresserad-

  705. -uppmärksamma andra och kompromissa.
    Det tror jag att vi är duktiga på.

  706. Att låta arbetskamrater komma fram
    tror jag också att vi är duktiga på.

  707. Vi är duktiga på
    att snabbt enas om en samsyn.

  708. Vi kanske borde utmana oss mer i-

  709. -att vila i
    att vi ser olika på det här.

  710. Våra olika perspektiv bidrar till nåt
    utöver det som vi tänkte från början.

  711. Att det finns ett värde i
    att vara och inte vara överens.

  712. Och när konflikter uppstår
    i arbetslaget-

  713. -gäller det att rikta fokus på
    det gemensamma uppdrag som man har.

  714. Ja. Det tycker jag var
    väldigt tänkvärda konklusioner.

  715. Och om vi ska säga några ord
    om ledarskapet i barngrupp.

  716. Då handlar ledarskapet både om
    förskollärare och om barnskötare.

  717. Det handlar om nåt som kommer till
    uttryck i interaktion med barnen.

  718. När vi är tillsammans med barnen
    och kommunicerar med barnen.

  719. Det är då som ledarskapet visar sig.

  720. Inom ramen för det
    utövar man sitt ledarskap.

  721. Det handlar om
    att kunna fånga barnens intresse.

  722. Det påverkas mycket av sammanhanget
    utifrån det man utövar.

  723. Det kan ni nog känna igen er i.

  724. Till exempel om barngruppen
    är helt tossig...

  725. Om man ser att det är mycket energi-

  726. -men man ska till skogen
    eller vad man nu har planerat-

  727. -då behöver man kanske vara en ledare
    som tar plats och använder sin röst-

  728. -kontra om det hade varit
    en aktivitet-

  729. -där barnen är helt uppslukade
    av nåt fokus de har.

  730. "De är så intresserade av det här."

  731. Då kanske man som ledare kan ta ett
    steg tillbaka och inte vara tydlig.

  732. Sånt påverkas av sammanhanget.

  733. Barn ska få villkor
    för lärande och utveckling.

  734. Man ska ge omsorg, fostran,
    stödja och vara behjälplig.

  735. Relationerna är A och O.
    Det tror jag att ni känner igen er i.

  736. Känner man barnen i barngruppen,
    är det lättare att vara ledare.

  737. Kontra om man kommer som alldeles ny
    eller vikarie i en barngrupp.

  738. Då är det svårare att vara ledare.
    Så relationerna är viktigt.

  739. Det är också nånting
    som man måste jobba på kontinuerligt.

  740. Så att man har de här goda rela-
    tionerna. Dem behöver man jobba med.

  741. Ett bra citat som jag har lyft ut.
    Ledarskap är: "Ett sätt att agera"-

  742. -"som gör att barnen följer dig
    beroende på vad det handlar om."

  743. Det pinpointar vad ett ledarskap
    i barngruppen faktiskt innefattas av.

  744. Det handlar inte om
    att alltid bestämma allt.

  745. Man ska följa barnens intresse
    och vara följsam utifrån det.

  746. Det handlar inte om
    att bestämma allt.

  747. Utan förstås alltid
    att främja barns inflytande-

  748. -men också delaktighet.
    Det är viktiga saker i detta.

  749. Sen vill jag också skicka med er
    kloka ord från Sven Persson.

  750. En klok professor
    från Malmö universitet-

  751. -som skrev för Vetenskapsrådet en
    text som hette "Tidig intervention".

  752. Han beskriver undervisning bra.

  753. "Undervisning syftar till att
    expandera barnets lärande i dialog."

  754. Tänker man på att det inte bara
    handlar om verbal dialog-

  755. -utan också den icke-verbala,
    hur vi kommunicerar med kroppen-

  756. -så att man öppnar upp för det,
    då är...

  757. Man har ett syfte. Nåt ska expandera.

  758. Det är barnets lärande
    som man ska utöka.

  759. Man gör det genom dialog.

  760. Ja. Så helt sammanfattningsvis nu:

  761. Vad jag har försökt att förmedla
    under föreläsningen-

  762. -är att undervisning är samspelet som
    sker med alla barn oavsett ålder.

  763. Vi undervisar absolut också
    tillsammans med barn som är 0-3 år.

  764. Barnen ska lära och utvecklas
    utifrån läroplanens mål.

  765. Men där också barnens
    egna erfarenheter och intresse-

  766. -är väldigt viktigt
    och väldigt centralt.

  767. Undervisning sker
    under ledning av förskollärare.

  768. Vi behöver ha en förskollärare
    för att det ska vara undervisning.

  769. Men det kan göras på olika sätt.

  770. Det kan vara så att förskolläraren
    är med under reflektionssamtalen.

  771. Förskolläraren kan också
    hålla i aktiviteterna i barngruppen.

  772. Det viktiga är att man är överens
    i arbetslagen och med förskolechefen.

  773. För att kunna undervisa i förskolan
    behöver man fånga barns intresse.

  774. Annars går de därifrån. Så det är
    väldigt centralt och väldigt viktigt.

  775. Verksamheten i förskolan
    har ett viktigt uppdrag-

  776. -att den ska vara rolig
    också för barnen som är där.

  777. Jag har också försökt förmedla
    och tydliggöra-

  778. -att alla situationer i förskolan
    skulle kunna vara undervisning.

  779. Alla måste inte vara det.

  780. Vi måste inte ha undervisning
    från morgon till kväll.

  781. Utan vi kan välja ut situationer
    där vi tänker: "Här undervisar vi."

  782. Ja...

  783. En avslutande härlig sommarbild
    på min son som ska bada där.

  784. Stort tack för att ni har lyssnat!

  785. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Undervisning med de minsta förskolebarnen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ebba Hildén, doktorand i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, redogör för vad undervisning i förskolan är och hur det skulle kunna genomföras inom ramen för förskolans utbildning. En föreläsning där grunden för utbildningen är barnens egna, uttalade intressen. Inspelat den 4 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Förskolepedagogik
Ämnesord:
Förskolepedagogik, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning, Utbildning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Förskolesummit 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Förskolans nyckelroll i samhället

Den nya läroplanen som träder i kraft 1 juli 2019 ställer nya krav på verksamheten inom förskolan. Skolborgarrådet Lotta Edholm (L) berättar om hur hon ser på förskolans roll i samhället. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Förskolans historia

Hur har förskoleverksamheten sett ut i Sverige det senaste århundradet och vad kan vi lära oss genom att blicka tillbaka? Hör professor Anne-Li Lindgren berätta. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Hjärnvägar i förskolan

Kan olika arbetssätt inom förskolan främja lärande? Hör vad forskarna Anna Palmer, Hillevi Lenz Taguchi, Susanne Kjällander och Sofia Frankenberg lärde sig när de jämförde två pedagogiska arbetssätt på 19 avdelningar i en kommun. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Forskningslitteracitet

Hur bör förskolan tänka om forskningslitteracitet, alltså förmågan att förstå, värdera och använda vetenskaplig kunskap i verksamheten? Professor Sven Persson berättar om hur olika kunskapsformer kan användas för att stärka pedagogerna i deras arbete. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Lekresponsiv undervisning

Begreppet "undervisning" inom förskolan skapar debatt. Professor Niklas Pramling pratar om hur man skulle kunna tolka den nya läroplanen och begreppet undervisning så att det ligger i linje med förskolan som en lekbaserad verksamhet. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Barns utforskande och lek i antropocen

Hur kan förskolan närma sig hållbarhetsfrågor genom barns lekvärldar? Universitetslektor Bodil Halvars och förskolläraren Vanessa B Katende tar bland annat upp hur barnen tar med sig sina frågor och utforskar dem genom leken och om hur leken öppnar nya möjligheter. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Utbildning och undervisning i förskolan

Christian Eidevald, utvecklingschef för Göteborgs stads förskolor och forskare vid Göteborgs universitet, beskriver utbildning och undervisning genom de grundläggande komponenterna i förskolans uppdrag - omsorg, lek, demokratifostran och skapande. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Undervisning med de minsta förskolebarnen

Ebba Hildén, doktorand i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, redogör för vad undervisning i förskolan är och hur det skulle kunna genomföras inom ramen för förskolans utbildning. En föreläsning där grunden för utbildningen är barnens egna, uttalade intressen. Inspelat den 4 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Digitalisering i förskolan

Hösten 2019 blir digitala verktyg i förskolan obligatoriska. Men vad innebär det? Susanne Kjällander, filsosofie doktor i didaktik, har forskat på området och ger här exempel på hur förskolan kan kan jobba med digitalisering och digitala verktyg. Inspelat den 4 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Undervisning i förskolan

Sonja Sheridan, professor emerita, och Pia Williams, professor vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, ger en överblick av begreppet undervisning relaterat till förskolans kvalitet och villkor för barns lärande. Inspelat den 4 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Hur påverkar den nya läroplanen förskolan?

Många förändringar ska implementeras inom förskolans verksamhet under hösten 2019. Den nya läroplanen innebär bland annat att det ställs nya krav på att alla förskolor ska använda digitala verktyg. Paneldebatt med Sonja Sheridan, professor emerita, Karin Alnervik, universitetslektor i pedagogik och Christian Eidevald, utvecklingschef för förskolan. Moderator är Mie Josefsson, universitetsadjunkt. Inspelat den 4 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Skolforum 2015

Inkludering och skoldatatek

Specialpedagogen Ulrika Jonsson är en av drivkrafterna bakom det uppmärksammade Skoldatateket på Vallaskolan i Södertälje. Här ger hon konkreta exempel på hur man kan arbeta med assisterande IT-teknik som stöd i klassrummet. I sitt arbete möter Ulrika Jonsson elever, vårdnadshavare, lärare och skolledare som ständigt ger henne nya infallsvinklar och nya perspektiv på lärande idag och i framtiden. Inspelat den 27 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Har det blivit omodernt med moderna språk?

De stora moderna språken tyska, franska och spanska får allt svårare att locka till sig både lärare och elever i skolan. Vad beror den här dalande populariteten på? Vilka förklaringar kan man hitta om man lyfter blicken från skolan och ser på hur språk värderas i det omgivande samhället? Och om färre nu lär sig tyska, franska och spanska - vad spelar det egentligen för roll?