Titta

UR Samtiden - Förskolesummit 2019

UR Samtiden - Förskolesummit 2019

Om UR Samtiden - Förskolesummit 2019

En konferens för och om förskolan med föreläsningar om bland annat undervisning i förskolan. Inspelat den 3-4 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Till första programmet

UR Samtiden - Förskolesummit 2019 : Hur påverkar den nya läroplanen förskolan?Dela
  1. Undervisning är ett specifikt arbete
    mot läroplanens målområden.

  2. Det öppnar upp för
    att vi alla är viktiga-

  3. -oavsett utbildningsbakgrund
    eller anställningsform.

  4. Jaha, förskolekamrater...

  5. Då har stunden kommit
    då summiten ska summeras.

  6. Och vilken förskolesummit, sen!

  7. Så mycket kunskapande som har flödat
    mellan förskolepraktik-

  8. -och forskarpraktik.

  9. Jag önskar att jag kunde klona mig!

  10. Massor som jag har missat.

  11. Det här panelsamtalet ska handla
    om undervisning i förskolan.

  12. Det är ett ämne som har rörts
    och berörts genom hela summiten.

  13. Kärt barn har många namn, sa Anne-Li
    Lindgren i sin föreläsning i går-

  14. -och det känner jag väl igen
    som omsorgsforskare-

  15. -många namn på samma sak.

  16. Anna Palmer, Hillevi Lenz Taguchi,
    Sofia Frankenberg-

  17. -och Susanne Kjellander
    tog stafettpinnen vidare-

  18. -och betonade att vi behöver många
    olika perspektiv och arbetssätt-

  19. -för att fungera väl
    i förskolepraktiken.

  20. Pia Williams och Sonja Sheridan sa-

  21. -att begreppet undervisning
    både oroar och utmanar.

  22. Det skärper uppmärksamheten
    extra mycket.

  23. Men what's in it
    för förskolepraktiken?

  24. Sven Persson tog upp
    ett antal viktiga frågor.

  25. Vad tillför forskningen?

  26. Kan den bidra till en bättre
    förskolepraktik och hur då?

  27. Konsten, sa han, är att sammanfläta
    olika kunskapsformer med varandra.

  28. Då tänker jag på min gamla lärare
    på lärarhögskolan i Härnösand-

  29. -och det är förhistorisk ålder.

  30. Han proklamerade gång efter annan:
    "Det mesta är redan tänkt."

  31. "Utmaningen är att tänka
    det gamla på ett nytt sätt."

  32. Som ett svar på när vi stönade
    över det vi kallade "gammal skåpmat"-

  33. -om forskning
    daterad tio år tillbaka i tiden.

  34. Och kanske är det så
    med undervisning i förskolan.

  35. Det är redan tänkt, och nu handlar
    det om att tänka det på nytt.

  36. Ett nytt sätt att tänka presenterade
    kanske en förskollärarstudent-

  37. -som jag och mina kolleger mötte
    i ett samtal om just undervisning.

  38. "Undervisning, det är väl
    att visa under i förskolan?"

  39. "Som underverk, alltså."

  40. Vi får se hur det är med den saken.

  41. För nu ska vi få möta tre spännande
    forskare som ni har mött här-

  42. -och som intresserar sig
    för undervisningsbegreppet-

  43. -och hur det kan förstås i förskolan.

  44. Jag ska inte avkräva dem underverk,
    men de ska få hjälpa oss på vägen-

  45. -från forskningsord till praktik.
    Nu tänker jag presentera dem:

  46. Karin Alnervik.

  47. Karin är lektor i pedagogik
    vid Örebro universitet.

  48. Hon har föreläst här om pedagogiskt
    ledarskap och kollegialt lärande-

  49. -där hon talar om att bygga
    en vänlighetens atmosfär-

  50. -värden som anger en riktning och
    är betydelsefulla för undervisningen.

  51. Välkommen upp, Karin.

  52. Du ska få sitta här.

  53. -Där vill jag ha dig.
    -Tack.

  54. Och så Christian Eidevald.

  55. Han är utvecklingschef och även
    forskare vid Göteborgs universitet.

  56. Numera.

  57. Han forskar om män i förskola,
    jämställdhet-

  58. -och systematiskt kvalitetsarbete.

  59. I morse föreläste han om utbildning
    och undervisning i förskolan-

  60. -omsorgsfullt och lekfullt stöd
    för lärande och utveckling.

  61. Där beskrev han bland annat
    utbildning och undervisning-

  62. -genom de grundläggande begreppen-

  63. -omsorg, lek och demokratifostran,
    och skapande. Välkommen upp.

  64. Här får du sitta.

  65. Och så tillbaka till Sonja som har
    hunnit sätta sig och andas lite.

  66. Sonja Sheridan är professor emerita
    vid Göteborgs universitet.

  67. Hon intresserar sig för pedagogisk
    kvalitet och barns lärande-

  68. -och vi har hennes och Pias
    föreläsning färskt i minnet.

  69. Där gav de en överblick
    kring begreppet undervisning-

  70. -relaterat till förskolans kvalitet
    och villkor för barns lärande.

  71. Välkommen upp igen, Sonja!

  72. -Du ska få sitta här.
    -Tack.

  73. Och jag ska få sitta här.

  74. -Ja... Sitter ni bra?
    -Ja.

  75. -Det tror vi.
    -Trevligt att se alla här.

  76. Det är lite mäktig Skavlan-känsla.

  77. Det saknas bara en orkester
    och en stor röd matta.

  78. Jag vill öppna
    det här avslutande samtalet-

  79. -med att var och en
    gör en mikroreflektion-

  80. -av undervisning i förskolan
    på temat då, nu och framåt.

  81. Vad består den här förändringen i?
    Jag skickar bollen till dig, Sonja.

  82. Den här förändringen...

  83. Jag skulle kunna börja med-

  84. -att undervisning ibland framställs
    som ett nytt begrepp-

  85. -men har hört till
    förskolans historia-

  86. -sen Fröbels tid.
    Så det är ett arv vi har att vårda.

  87. Men det har tagit sig olika uttryck
    under olika tidsperioder-

  88. -och betytt olika saker.

  89. I dag är undervisningsbegreppet
    under stark utveckling.

  90. Förändringen består i
    att undervisning har skett-

  91. -men inte kallats undervisning,
    utan varit mer implicit-

  92. -men nu blivit en medveten handling
    i fokus för stark utveckling.

  93. Det är också nåt vi vill göra
    till förskolans egen tradition-

  94. -att undervisa kring.

  95. -Och vi skapar ett språk kring det.
    -Ja.

  96. Både begrepp och språk,
    men också hur vi genomför.

  97. Det är helt annorlunda
    att undervisa med yngre barn-

  98. -än med äldre barn och vuxna.

  99. Vad säger du?

  100. Jag tänker så här:
    När jag började på 80-talet-

  101. -då var det en reaktion
    mot Barnstugeutredningen-

  102. -så jag känner mycket av läroplanen
    vi har nu från mitt 80-tal-

  103. -men det kallades inte undervisning.

  104. Nu är jag väldigt personlig
    utifrån kontexten där vi fanns.

  105. Det var starkt, för att det fanns
    många förskollärare i Jönköping.

  106. Det var självklart
    att man påverkar barn på olika sätt.

  107. Skillnaden är att det beforskas
    på ett annat sätt nu.

  108. Men för många har man haft den
    inställningen i sitt möte med barn.

  109. -Redan innan?
    -På det viset känns det inte nytt.

  110. Precis som min gamla lärare.
    - Christian, nu får du bollen.

  111. Om man tänker på införandet av
    undervisningsbegreppet i Lpfö 18-

  112. -så förtydligar det
    att varje barn ska stöttas-

  113. -på ett medvetet sätt i relation
    till målområdena.

  114. Det ställer ett högre krav
    på anställda att identifiera-

  115. -ett barns intressen och möjligheter
    och hur vi kan stötta individen-

  116. -att komma så långt som möjligt
    mot varje målområde.

  117. Man förtydligar också att
    ansvaret ligger på förskollärarna.

  118. Vi har gått åt det hållet förut,
    men eftersom vi jobbar i arbetslag-

  119. -innebär det att man måste fundera
    inte bara på ansvar-

  120. -utan också vem som ska göra det.
    Just nu försöker vi förstå detta.

  121. Så skollagen är ganska tydlig-

  122. -men vad ska sen ske
    via läroplan och praktik?

  123. Det är sannerligen hett
    med undervisning nu.

  124. Det är det nya svarta, men vad är
    egentligen så hett med det heta?

  125. Vad tänker ni?
    Vem som helst får ta ordet nu.

  126. Då får du ta det, Christian. Det
    var inte så hett i den här panelen!

  127. Men att det blir
    såna diskussioner beror på-

  128. -att många inom förskolan
    har definierat sig emot skolan-

  129. -och att man jobbar
    med kunskapsförmedling.

  130. Vi har pratat om barns nyfikenhet,
    fantasi och kreativitet.

  131. Den fria leken har varit stark.

  132. Många har definierat sig
    som att de inte undervisar-

  133. -utan jobbar med att skapa
    en livslång lust för lärande-

  134. -och att inhämta kunskap senare.
    Vi är väldigt här och nu.

  135. Då uppfattas undervisningsbegreppet
    stå för ett annat förhållningssätt.

  136. Därför blir det så svårt för många
    av oss att ta det till oss.

  137. Sen när vi tänker på vad det kan
    betyda i förskolans tradition-

  138. -utifrån vår kunskap och forskningen
    börjar vi nu se möjligheter-

  139. -att sätta ord på det
    som vi har gjort tidigare-

  140. -och knyta det till forskningen.
    Och det synliggör individen barn-

  141. -där individen har riskerat att
    försvinna i gruppen, lite förenklat.

  142. Det tror jag bränner till mest.

  143. -Håller ni andra med om det?
    -Ja, det gör jag.

  144. Jag tänker också på
    det som du är inne på-

  145. -att vi håller på att göra det
    till förskolans begrepp-

  146. -med förskolans begreppsapparat,
    men det kommer att ta tid.

  147. Det som gör det så hett är delvis
    att det har tillhört skolans värld-

  148. -med sina begrepp och arbetsformer-

  149. -och nu är det bestämt
    både i läroplan och skollag-

  150. -att det ska tillhöra förskolan.

  151. Insikten om att det kommer att krävas
    så oerhört mycket-

  152. -av kompetensutveckling
    för att undervisa med yngre barn-

  153. -så som du beskriver, så att det blir
    meningsfullt för barn-

  154. -där tror jag att man känner
    utmaningarna och lusten inför det-

  155. -och också lite oro för
    hur det kommer att ta sig uttryck.

  156. Kompetensutveckling?

  157. Man behöver prata mycket om det.

  158. Det finns också andra krafter,
    som SKA-arbete-

  159. -som också gör att det i praktiken
    på vissa ställen blir väldigt starkt-

  160. -att nu ska barnen lära sig.

  161. Jag tror ingen menar det,
    men jag är orolig för det.

  162. Det krävs diskussioner
    kring hur barn lär sig och tänker-

  163. -vilken kunskap som är viktig och
    hur vi skapar lustfylldhet kring det.

  164. Och är lärande rakt på nåt sätt?
    Varför gör de på detta viset?

  165. Nyfikenheten på
    barnens egen kraft och utforskande-

  166. -är jag rädd kan försvinna.

  167. Men det är också andra krafter,
    som SKA-arbetet.

  168. Det förstås i kommuner på olika sätt,
    vilket också gör det svårt.

  169. Det kräver mycket samtal, så att vi
    inte ser det som den gamla skolan.

  170. Den nya skolan är inte heller
    undervisning i bänkar.

  171. Vi har en gammal bild
    när vi är rädda om det också.

  172. Att vi bär på föreställningar?

  173. -Som inte heller stämmer.
    -Nej, just det.

  174. Därför är det oerhört viktigt att
    professionen driver utvecklingen-

  175. -är med och utvecklar undervisningen,
    med fördel ihop med forskare.

  176. Just det.

  177. Och på förskolorna,
    där många ska samsas kring det här-

  178. -vari ligger utmaningen då?

  179. Vi har skollag och läroplan, men det
    ska bli praktik med många aktörer.

  180. Det svåraste är uppdelningen
    i vem som gör vad.

  181. Man har ett gemensamt ansvar
    kring utbildningen.

  182. Barn ska utvecklas under trygg
    omsorg, lekfullhet, skapande-

  183. -och i demokratifostran. Sen har
    förskollärarna ett specifikt uppdrag.

  184. Skolans uppdrag är att varje barn
    ska nå en viss kunskapsnivå-

  185. -med kunskapsmål kopplat dit.

  186. Undervisning har använts
    i relation till det tänkandet.

  187. I förskolan är det inte så
    att alla barn ska nå en viss kunskap-

  188. -utan varje barn ska få stöttning
    att nå så långt som möjligt.

  189. Några kommer kanske till en viss nivå
    men man har uppfyllt sitt uppdrag.

  190. Andra har kommit väldigt långt.

  191. Så vi har bilden att vi ska stötta
    varje barn så långt som möjligt-

  192. -och ska samtidigt tänka på vad som
    är lärarnas och barnskötarnas ansvar-

  193. -och vem som gör vad. Ska vi börja
    dela på arbetsuppgifter nu?

  194. Ska lärarna planera
    och alla göra tillsammans?

  195. Eller är det kopplat till görande
    utifrån ens kompetenser?

  196. Ska nån med mycket kunskap få
    möjlighet att jobba med undervisning?

  197. Vad betyder det? Det skapar mycket
    konflikter hos många förskolor nu.

  198. Barnskötare känner sig överkörda-

  199. -och att deras kunskaper
    och kompetens inte värdesätts.

  200. Förskollärare kan känna sig oroliga
    inför att leda undervisningen-

  201. -när man inte känner att
    man är bekväm och har kompetens.

  202. Arbetsledningsfrågan blir tydlig.

  203. Och det här med måluppfyllelse?

  204. Ska man nu försöka bedöma det,
    och vad ligger det i det, tänker ni?

  205. Jag kan fortsätta.

  206. Det är den stora utmaningen.
    Vad är förskolans mål?

  207. Det står inskrivet i läroplanen
    om förskolans resultat.

  208. Vi har inte hunnit landa i
    vad det är.

  209. Skolans resultat är betygen.

  210. Vi stöttar barn
    i relation till målområden.

  211. Hur kan vi då bedöma måluppfyllelse?

  212. Jag vet inte
    om nån har svaret på det i dag.

  213. Nej, vi känner väl oss lite obekväma,
    även vi här, helt uppenbart.

  214. Om man tittar på målens karaktär-

  215. -så kan vi ju aldrig,
    inte ens om vi blir väldigt gamla-

  216. -nå målet att bli tillräckligt
    kunniga inom de här områdena.

  217. Det är en livslång process som vi
    ständigt behöver arbeta med.

  218. Därför ser jag den processen
    i förskolan som måluppfyllelse.

  219. Att barn hela tiden lär, utvecklas,
    vidgar och förändrar sitt kunnande-

  220. -inom dessa olika områden.
    Så vill jag tolka det.

  221. Jag går och klurar mycket på detta.

  222. När jag började läsa pedagogik
    fanns det en som hette Watzlavik.

  223. Han pratade om lösningen
    av första och andra ordningen.

  224. Lösningen av första ordningen var
    "more of the same".

  225. Jag känner att vi hoppas så mycket
    på de här målen.

  226. Vi gör "more of the same" hela tiden.

  227. Ibland tänker jag
    att det måste finnas andra sätt-

  228. -att ta sig an och rikta,
    men jag har inget svar.

  229. Målen blir gudalika på nåt sätt.
    Där får du en applåd.

  230. Men jag har ju inget svar mer än så.

  231. Vi håller oss kvar vid "more of the
    same" och hur man kan utveckla det.

  232. Nu ska vi försöka gå
    från ord till handling.

  233. Det är lite småprovokativt,
    men nu ska vi göra det.

  234. Vad vill ni att deltagarna här ska ta
    med sig kring undervisningsbegreppet-

  235. -eller undervisning i praktiken?
    Lite mer konkret:

  236. Om de ska ta sig an nåt eller
    förändra en enda sak i förskolan-

  237. -vad skulle det vara då?

  238. -Jag ska ge ett exempel.
    -Bra.

  239. Jag tänker
    att när man har pratat igenom-

  240. -sina värden tänker jag på när jag
    kom in på en förskolegrupp-

  241. -och det stod en korg
    där det stod "strumpor".

  242. "Varför har ni
    en strumpkorg mitt i rummet?"

  243. "De ville jämt ta av sig strumporna
    och det blev tjat och otrevligt."

  244. "Så vi gjorde det till undervisning."

  245. "När de leker
    lägger de strumporna där."

  246. "När vi ska gå ut
    pratar vi par och storlek."

  247. "Ibland är handdockor."
    För mig var det fantastiskt-

  248. -att i stället för att fastna
    i att alltid tjata om strumporna-

  249. -blev det en positiv situation.
    Det vill jag ta med.

  250. Hitta situationer där barn känner sig
    dugliga och gör nåt av det.

  251. De här mellanrumssituationerna.

  252. Sonja, vad säger du?

  253. Jag har inte så bra exempel
    att bjuda på som du, Karin.

  254. Jag tänker väldigt mycket på-

  255. -att man går hem
    och reflekterar över sig själv-

  256. -alltså sin egen förståelse-

  257. -både om hur man ser på undervisning
    och hur barn lär.

  258. Jag tänker på det
    som Pia och jag tog upp-

  259. -att göra den här synvändan.

  260. Vad det innebär att planera
    för aktiviteter och görande-

  261. -och att planera för innehåll
    och låta det styra aktiviteterna.

  262. Om man väljer en sak tror jag
    att det är grundläggande-

  263. -i ett undervisningsperspektiv.

  264. -Hur kan en sån synvända komma till?
    -Ja...

  265. Tänk om man kunde säga det.

  266. Det handlar mycket
    om kunskaper, erfarenheter-

  267. -reflekterande
    och att pröva sig fram.

  268. Att arbeta med det
    i samarbete och dialog med barnen.

  269. Och se när barnen tycker det är
    roligt, när de blir engagerade.

  270. Då är man på rätt väg.

  271. Ibland bjuder verksamheten
    på såna här tillfällen-

  272. -men att det medvetandegörs hur man
    kan använda det. - Christian?

  273. Jag vill också att vi funderar på
    vad som inte är undervisning.

  274. Det finns en risk med att tänka
    att allt ska vara undervisning.

  275. Ett exempel jag sett är när barn
    har byggt upp en fantasivärld-

  276. -med bilar, klossar och kuddar-

  277. -och man ser i blicken
    att det är en fantasidriven lek.

  278. Sen ska en vuxen göra undervisning
    av det och räknar de röda bilarna.

  279. Man ser att magin i leken försvinner.

  280. Ivern att göra undervisning av allt-

  281. -innebär en risk att vi tar bort
    det fantastiska med förskolan-

  282. -att kunna ta vara på det som sker.

  283. Sen måste vi tänka på en strategi
    för hur barnen ska möta målområdena-

  284. -och hur vi kan planera för det.

  285. Men undervisning är bara en del
    av det som ska ske på förskolan.

  286. Det finns ett bra ord - tajming.
    Det gäller att ha tajming.

  287. För man kan förstöra mycket.
    Det har jag gjort.

  288. En vältajmad kommentar.

  289. Det återkommer våra
    förskollärarstudenter ofta till.

  290. Hur lär man sig tajming, att känna
    när det är dags att ta nästa steg?

  291. Att inte överplanera, kanske.

  292. Men krävs det ett annat sätt
    att organisera och planera-

  293. -nu när vi ska planera undervisning?

  294. Jag vill svara både ja och nej.

  295. Det finns så mycket som fungerar och
    där vi inte behöver annan planering.

  296. Sen bör vi bli mer medvetna om
    målområden och hur vi stöttar barnen-

  297. -i den miljö som vi har-

  298. -men det handlar mer om
    att bli ännu mer effektiv.

  299. Det är ett svårt ord,
    men bli ännu mer stöttande.

  300. Men hela tiden utifrån nyfikenheten
    och vad barnen ger respons på.

  301. Jag tänker på det andra begreppet
    som har lanserats eller glidit in-

  302. -i läroplanen, eller i Lpfö 18.
    Det är utbildning.

  303. Finns det risk för
    att man blandar ihop det här?

  304. -Vad säger du, Sonja?
    -Ja, det finns en risk.

  305. Förskolan är otydligare
    på det sättet än skolan.

  306. Skolan har lektioner
    då det är undervisning-

  307. -och rast då det inte är det, även om
    den hade kunnats användas till det.

  308. I förskolan kan all tid användas
    till undervisning-

  309. -men behöver inte göra det,
    som du sa.

  310. Man kan få vara i den
    föreställningsvärlden och bara leka.

  311. Det handlar om balansen mellan
    undervisning och inte undervisning.

  312. Och det är ju det
    som också blir utbildningen.

  313. Allt som sker är inom den-

  314. -men undervisningen kräver
    den här medvetenheten.

  315. Många tänker att det är
    undervisningen som man lär-

  316. -och därmed förskollärare som jobbar
    med barns lärande och utveckling.

  317. Men ta en musiksituation där man
    spelar och sjunger tillsammans.

  318. Är syftet att lära sig? Nej, man ska
    ha roligt ihop och skapa gemenskap.

  319. I den stunden, om vi då kallar det
    för utbildning, som alla kan göra-

  320. -sker det lärande och utveckling.
    Vid omsorg och skapande aktivitet-

  321. -är målet inte att lära,
    utan att göra nåt tillsammans.

  322. Alla jobbar med lärande.

  323. Undervisning är ett medvetet arbete
    mot läroplanens målområden.

  324. Det öppnar upp för
    att vi alla är så viktiga-

  325. -oavsett utbildningsbakgrund
    eller anställningsform.

  326. Men vi har också olika ansvar.

  327. Vi får inte heller börja särskilja-

  328. -så att roligt och lustbetonat
    sker inom utbildningen-

  329. -och undervisningen är nåt annat.
    Den ska också vara lustfylld.

  330. Barnet ska känna sig bekräftat.

  331. Att växa i sitt självförtroende
    och kunnande-

  332. -är det undervisningen ska leda till.

  333. Ställer det krav på
    en annan pedagogroll än tidigare?

  334. -Begreppet? Hur menar du?
    -Undervisning.

  335. Att det är en annan...? Nej.

  336. Jag tycker
    att vi alltid har undervisat-

  337. -men i och med forskningen nu
    tittar på det på ett annat sätt-

  338. -så lär vi förändras.

  339. Men jag hoppas också att den
    beprövade erfarenheten kring detta-

  340. -som förskollärare själva driver
    också får komma fram.

  341. Det finns mycket som vi inte vet än,
    vi på universiteten-

  342. -och som vi behöver se på
    från verksamheten.

  343. -Den andra vägen?
    -Ja, verkligen.

  344. Men jag tänker att det förtydligade
    ansvaret för förskollärare-

  345. -lär innebära att vi måste prata
    om yrkesroller på ett nytt sätt.

  346. Och vi måste prata om en annan
    viktig yrkesgrupp i förskolan.

  347. Barnskötarna och förskollärarna
    räcker inte till längre.

  348. 2000 hade 2,7 procent ingen
    utbildning för att jobba med barn.

  349. I dag är den siffran 31 procent,
    så det är en stor grupp.

  350. De måste också ha viktiga roller att
    fylla, och i dag blandar vi ihop det.

  351. Det är en jättestor utmaning.

  352. Vi måste stötta varandra
    utifrån lite olika roller-

  353. -men i fråga om vem som gör vad
    är det fortfarande oklart.

  354. Där har vi också begreppet arbetslag,
    där alla ingår.

  355. Jag tänker att vi ska börja
    avsluta lite försiktigt.

  356. Vi avslutar med en framtidsspaning.
    Det är alltid intressant-

  357. -och lite plågsamt,
    men vi gör det ändå.

  358. Låt oss titta i kristallkulan.

  359. Vad önskar ni se
    i framtidens förskola?

  360. I relation till undervisning.

  361. Jag önskar mig i framtiden-

  362. -stora möjligheter
    för kreativt skapande.

  363. Vi behöver kreativa människor
    för att hjälpa oss lösa alla problem.

  364. Då behöver vi förskolor
    med mycket kreativitet-

  365. -där barn får uttrycka sig
    på många olika sätt och vi erbjuder-

  366. -många olika situationer.

  367. Alltså, riktigt kreativa ställen.

  368. Men jag tror också att den digitala
    världen kommer att utmana-

  369. -den kreativiteten ännu mer,
    och det kan inte jag tänka ut.

  370. Det ligger i framtiden.

  371. Jag tror att vi både kör tåget
    och lägger spåren samtidigt.

  372. -Bygger båten på havet.
    -Ja. Om vi vågar gå ut i det.

  373. Ja, det är frågan. - Sonja?

  374. Jag ska drömma rejält.

  375. Jag skulle önska
    att nu har samhället satsat på-

  376. -de yngsta barnen och förskolan.

  377. Politiker och beslutsfattare har
    tagit till sig kunskapen som finns-

  378. -inom forskningen, att de första åren
    är viktigast i barnens liv.

  379. Och nu har förskolan en nyckelroll
    inom utbildningssystemet.

  380. Alla resurser som krävs finns där.

  381. Arbetslaget har goda arbetsvillkor.

  382. Många söker sig till förskolan,
    för det är en attraktiv arbetsplats.

  383. Och undervisningen har utvecklats
    ihop mer profession och forskare-

  384. -och är en del av förskolans arbete.
    Det vill jag önska.

  385. -Ja, Christian.
    -Jag vågar knappt säga nåt nu.

  386. Jag vill nämligen önska
    precis samma sak.

  387. Vi är i en högkonjunktur i Sverige.
    Många arbetsföra betalar skatt.

  388. Många ekonomer räknar med att vi
    kommer att gå in i en lågkonjunktur.

  389. Allt färre kommer att arbeta.
    Det blir fler yngre och fler äldre.

  390. Jag önskar att vi satsade mer
    på förskolan-

  391. -men vi bör nog inte räkna med
    mycket mer resurser.

  392. Den tråkiga frågan blir då
    hur vi hanterar det-

  393. -om vi inte får fler förskollärare,
    utan att det sjunker ytterligare.

  394. Även med kraftfulla insatser i dag
    dröjer det åtta-nio år-

  395. -innan andelen ökar.

  396. Jag ser hur vi tar ett nytt grepp
    om förskolan och tänker på-

  397. -hur vi kan skapa en likvärdig
    förskola för alla barn.

  398. Jag har skiftat fokus
    när jag har blivit utvecklingschef.

  399. På våra 400 förskolor i Göteborg
    är det en enorm kvalitetsskillnad.

  400. Hur ska vi jobba för barn som går
    där det är låg andel förskollärare-

  401. -och inte har den miljö
    som vi vill att barnen möter?

  402. Vi behöver ett helhetstänk
    där alla som jobbar i förskola-

  403. -oavsett kvalitén på förskolan-

  404. -tillsammans försöker skapa de bästa
    förutsättningarna för alla barn.

  405. Då måste vi fördela förskollärare
    på nya sätt-

  406. -och bygga upp en organisation
    där de får stöttning av varandra.

  407. Jag har en vision om att bygga
    hög kvalité för alla barn.

  408. Där är vi inte just nu.
    Det är en jätteutmaning.

  409. Vi kan utveckla dem som har
    hög kvalité fantastiskt-

  410. -men hur får vi med
    dem som ligger lite efter?

  411. -Menar du forskande förskollärare?
    -Jag menar en kulturförändring.

  412. Att alla som jobbar i förskola har
    blicken dels på vår egen förskola-

  413. -men också ser hela Sverige.
    Hur kan vi stötta varandra?

  414. Har vi kompetens och resurser
    att stötta andra förskolor med.

  415. Kunde vi få ett kollektivt
    ansvarstänkande för alla barn-

  416. -och försöker stötta
    och ge dem förutsättningar...

  417. -Det är min vision just nu.
    -Word!

  418. Ja...
    Kära forskarkollegor och vänner.

  419. Jag vill fråga
    vad som kommer att stå i Lpfö 28-

  420. -men klockan är slagen, och jag ska
    tacka för ett intressant samtal.

  421. Ni ska sitta kvar och jag gå fram.

  422. Ni har gett oss
    många spännande tankar.

  423. 80-talet tar jag också med mig.

  424. Helst skulle jag vilja ge er
    möjlighet att gå in i diskussionen-

  425. -men jag kastar symboliskt över
    frågorna till er att ta hem-

  426. -och med i praktiken
    och fundera vidare i mötet med barn-

  427. -med er själv, föräldrar
    och vårdnadshavare.

  428. Och jag vill avsluta med dig, Katja.

  429. "Tänd inte eld på nåt",
    uppmanade Katja oss i går-

  430. -och visade alla nödutgångar.

  431. Jag uppmanar er att göra det motsatta
    när ni har gått härifrån.

  432. Tänd massor av sprakande eldar
    och håll sen glöden vid liv-

  433. -utan att leta efter nödutgångarna,
    tack.

  434. Det händer så mycket spännande och
    viktigt nu och vi ser alla fram emot-

  435. -att ta del av det. Om två år
    gör vi en avstämning på det.

  436. Tack så mycket!

  437. Textning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hur påverkar den nya läroplanen förskolan?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Många förändringar ska implementeras inom förskolans verksamhet under hösten 2019. Den nya läroplanen innebär bland annat att det ställs nya krav på att alla förskolor ska använda digitala verktyg. Paneldebatt med Sonja Sheridan, professor emerita, Karin Alnervik, universitetslektor i pedagogik och Christian Eidevald, utvecklingschef för förskolan. Moderator är Mie Josefsson, universitetsadjunkt. Inspelat den 4 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Förskolepedagogik
Ämnesord:
Förskolepedagogik, Läroplaner, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Sverige, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Förskolesummit 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Förskolans nyckelroll i samhället

Den nya läroplanen som träder i kraft 1 juli 2019 ställer nya krav på verksamheten inom förskolan. Skolborgarrådet Lotta Edholm (L) berättar om hur hon ser på förskolans roll i samhället. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Förskolans historia

Hur har förskoleverksamheten sett ut i Sverige det senaste århundradet och vad kan vi lära oss genom att blicka tillbaka? Hör professor Anne-Li Lindgren berätta. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Hjärnvägar i förskolan

Kan olika arbetssätt inom förskolan främja lärande? Hör vad forskarna Anna Palmer, Hillevi Lenz Taguchi, Susanne Kjällander och Sofia Frankenberg lärde sig när de jämförde två pedagogiska arbetssätt på 19 avdelningar i en kommun. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Forskningslitteracitet

Hur bör förskolan tänka om forskningslitteracitet, alltså förmågan att förstå, värdera och använda vetenskaplig kunskap i verksamheten? Professor Sven Persson berättar om hur olika kunskapsformer kan användas för att stärka pedagogerna i deras arbete. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Lekresponsiv undervisning

Begreppet "undervisning" inom förskolan skapar debatt. Professor Niklas Pramling pratar om hur man skulle kunna tolka den nya läroplanen och begreppet undervisning så att det ligger i linje med förskolan som en lekbaserad verksamhet. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Barns utforskande och lek i antropocen

Hur kan förskolan närma sig hållbarhetsfrågor genom barns lekvärldar? Universitetslektor Bodil Halvars och förskolläraren Vanessa B Katende tar bland annat upp hur barnen tar med sig sina frågor och utforskar dem genom leken och om hur leken öppnar nya möjligheter. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Utbildning och undervisning i förskolan

Christian Eidevald, utvecklingschef för Göteborgs stads förskolor och forskare vid Göteborgs universitet, beskriver utbildning och undervisning genom de grundläggande komponenterna i förskolans uppdrag - omsorg, lek, demokratifostran och skapande. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Undervisning med de minsta förskolebarnen

Ebba Hildén, doktorand i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, redogör för vad undervisning i förskolan är och hur det skulle kunna genomföras inom ramen för förskolans utbildning. En föreläsning där grunden för utbildningen är barnens egna, uttalade intressen. Inspelat den 4 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Digitalisering i förskolan

Hösten 2019 blir digitala verktyg i förskolan obligatoriska. Men vad innebär det? Susanne Kjällander, filsosofie doktor i didaktik, har forskat på området och ger här exempel på hur förskolan kan kan jobba med digitalisering och digitala verktyg. Inspelat den 4 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Undervisning i förskolan

Sonja Sheridan, professor emerita, och Pia Williams, professor vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, ger en överblick av begreppet undervisning relaterat till förskolans kvalitet och villkor för barns lärande. Inspelat den 4 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Hur påverkar den nya läroplanen förskolan?

Många förändringar ska implementeras inom förskolans verksamhet under hösten 2019. Den nya läroplanen innebär bland annat att det ställs nya krav på att alla förskolor ska använda digitala verktyg. Paneldebatt med Sonja Sheridan, professor emerita, Karin Alnervik, universitetslektor i pedagogik och Christian Eidevald, utvecklingschef för förskolan. Moderator är Mie Josefsson, universitetsadjunkt. Inspelat den 4 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Inkludering

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Lärarrummet

Einstein fattade inte heller allting

Mathivation bygger på idén att coacha fram utvalda elever i matematik och pedagogik så att de själva så småningom kan hålla lektioner inför andra elever. Vi är med när sjätteklassarna på Sandsbro skola i Växjö får en inspirationsföreläsning i matematik av 16-årige Adnan. Adnans budskap är att det är motståndet i svåra uppgifter som ger framsteg, att det är bra att inte fatta någonting.