Titta

UR Samtiden - Förskolesummit 2019

UR Samtiden - Förskolesummit 2019

Om UR Samtiden - Förskolesummit 2019

En konferens för och om förskolan med föreläsningar om bland annat undervisning i förskolan. Inspelat den 3-4 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Till första programmet

UR Samtiden - Förskolesummit 2019 : Utbildning och undervisning i förskolanDela
  1. Vi måste göra det tillsammans.
    Det kräver en kulturförändring.

  2. Men väl igenom den,
    de barn som tjänar mest på det-

  3. -är de barn i dag som
    möter förskolan med lägst kvalitet.

  4. När jag var här för två år sen-

  5. -jobbade vi med den reviderade
    läroplanen och de nya begreppen.

  6. Jag ska prata om vad som hände sen.
    Vad blev det av läroplanen?

  7. Jag jobbade till årsskiftet 2018-19
    som docent i förskoledidaktik-

  8. -vid Stockholms universitet.

  9. Sedan januari är jag utvecklingschef
    för Göteborgs stads förskolor-

  10. -och docent på Göteborgs universitet.

  11. Jag kommer prata utifrån en ny roll.

  12. Att gå in i huvudmannaansvaret
    har varit en stor utmaning.

  13. Förut kunde man säga "det där
    får huvudmannen ta hand om".

  14. Skapa bättre förutsättningar
    för chefer och förskollärare.

  15. Nu är jag en av de som ska göra det.
    Det är komplext och svårt.

  16. Vi kommer prata om skollagen
    som kom 2010.

  17. Det var där som det vi har jobbat med
    i läroplanen lades grund till.

  18. Och sen revideringen
    som träder i kraft 1 juli 2019.

  19. Jag kommer prata utifrån en bok
    jag har skrivit med Ingrid Engdahl.

  20. "Utbildning och undervisning
    i förskolan"-

  21. -"omsorgsfullt och lekfullt stöd
    för lärande och utveckling".

  22. Jag har pratat utifrån den
    en hel del runtom i Sverige.

  23. Jag ska ta utgångspunkt
    i Skolinspektionens granskning 2010.

  24. Det är en intressant sak i sig.
    2010, jag återkommer till det-

  25. -fick vi den skollag som gäller nu.
    Där blev förskolan en egen skolform.

  26. Det innebar olika saker.
    Den skollag vi hade fram till 2010-

  27. -där fanns förskolan också med. Den
    lyftes över från socialtjänstlagen-

  28. -in i skollagen 1997-98.

  29. Men då behöll förskolan
    egna kapitel i skollagen.

  30. När man sen reviderade skollagen,
    användes begrepp för grundskolan-

  31. -som utbildning och undervisning.

  32. De stod i skollagen, men gällde inte
    förskolan. När man beskrev begreppen-

  33. -gjorde man det
    i relation till grundskolans uppdrag.

  34. 2010 blev förskolan en egen skolform.

  35. Då gällde kapitel ett och två
    också förskolan.

  36. Det var 2010 som vi fick begreppen
    att gälla förskolan också.

  37. Här finns mycket missförstånd.
    Det är först i revideringen 2019-

  38. -den från 2018 som började gälla då,
    som begreppen används i läroplanen.

  39. Många tror "nu vill Skolverket
    lyfta in undervisningsbegreppet".

  40. Många är motståndare. Men det är
    en konsekvens av förändringen 2010.

  41. Det skedde ingen utredning
    eller genomgång-

  42. -för vad införandet av begreppen
    skulle betyda.

  43. Vi har i efterhand
    försökt lite ad hoc-

  44. -hitta på eller sätta in begreppen
    i förskolans tradition.

  45. Det har varit ett gediget arbete.
    För två år sen var vi mitt uppe i-

  46. -att skriva delar
    i den här kunskapsöversikten-

  47. -som Skolverket gav ut
    om utbildning i förskolan.

  48. Om vi börjar när det börjar hända nåt
    kring undervisningsbegreppet-

  49. -var det 2016, när Skolinspektionen
    granskade förskolan.

  50. Skolinspektionen kan göra
    inspektioner på kommunala förskolor.

  51. Kommunen har inspektionsansvar
    på fristående.

  52. Granskningarna man gör,
    de gör man över alla förskolor.

  53. Man tittade på undervisningsbegreppet
    kopplat till lärande.

  54. Det man såg 2016 var att många i
    förskolan, framförallt förskollärare-

  55. -och chefer, som
    vi benämner "rektorer" från 1 juli...

  56. Att man blandade ihop undervisning
    och lärande. Många sa:

  57. "Vi undervisar hela tiden,
    barn lär sig ju hela tiden."

  58. Så enkelt är det inte.
    Lärande pågår hela tiden-

  59. -men undervisning
    är en specifik aktivitet.

  60. Vissa förskollärare sa "förskolan
    ska inte jobba med undervisning".

  61. "Nu har vi det i skollagen, hur
    ska vi göra?" Då började det snurra.

  62. Skolinspektionen ville titta på det
    i relation till läroplanen.

  63. Det är intressant att inspektioner
    har större genomslag än lagändringar.

  64. Det är nåt vi kan fundera på.
    Vad som styr vad.

  65. Staten ska lägga sig i mindre
    i styrningen-

  66. -det ska förskolan själv göra.

  67. Men man har tagit tillbaka mycket
    av mandatet genom att styra.

  68. Vi är väldigt lyhörda
    för de inspektionerna.

  69. Man tittade på dokumentation och såg
    att många gör efterhandskopplingar.

  70. Man tog kort på barn som gick
    genom ett rum och reflekterade:

  71. "Vad hände här?" "Jo,
    barnen lär sig avståndsbedömning."

  72. Skolinspektionen funderade: "Kan
    man säga att barnen lärt sig det?"

  73. "Om barnen har lärt sig det,
    har då alla lärt sig det?"

  74. Man började fundera på användandet
    av ordet "barn" som kollektiv.

  75. Kan det vara så
    att vissa inte har lärt sig det?

  76. Man delade frukter på samlingen
    och sa att barnen lärt sig räkna.

  77. Skolinspektionen ifrågasatte om
    verkligen lärandet är dokumenterat.

  78. Framförallt i relation till grupp och
    individ. Vissa kanske inte förstod.

  79. Hur jobbar förskolan
    med att ge de barnen förutsättningar-

  80. -för att också erövra
    de förståelserna och kunskaperna?

  81. Många i dokumentationen gjorde
    efterhandskopplingar till målområden.

  82. Man tittade på dokumentationen
    med läroplanen bredvid.

  83. "Vad har vi gjort?"
    "Här jobbade vi med matematik."

  84. Man kopplade på
    läroplansformuleringar i efterhand.

  85. Skolinspektionen frågade vissa
    förskolor och pekade på målområden:

  86. "Hur kan ni garantera
    att barnen möter de här målområdena"-

  87. -"så att de får utvecklas så
    långt de har förutsättningar till?"

  88. Många kunde inte svara på det.
    "Det ser vi sen i dokumentationen."

  89. Skolinspektionen menade
    att man måste ligga i framkant.

  90. Man måste ha en plan
    för hur barn ska stöttas-

  91. -och erbjudas de målområden
    som är definierade i läroplanen.

  92. Där nånstans började många bråka
    och fundera kring de här begreppen.

  93. Sen beställde regeringen
    en revidering av läroplanen.

  94. Skolverket fick uppdraget
    att skriva ett förslag.

  95. Jag ingick i expertgruppen
    med forskare som fick ge synpunkter.

  96. Det var många andra
    som gav synpunkter.

  97. Det var svårt, speciellt begreppen
    "undervisning" och "utbildning".

  98. Vi hade inga utredningar.
    Vi fick försöka-

  99. -att själva definiera
    vad som kunde tänkas vara vad.

  100. Innan jag går in på de begreppen,
    vill jag lägga en kort matta-

  101. -för vad som har hänt i revideringen.
    Jag har två bilder på det.

  102. Några av de förändringar
    som börjar gälla 1 juli 2019.

  103. Begreppen utbildning och undervisning
    definieras nu i läroplanen-

  104. -utifrån 2010 års skollag.
    För att förtydliga:

  105. Det var riksdagen 2010 som beslutade
    att begreppen ska användas.

  106. Det är inte den förra eller nuvarande
    regeringen, inga forskare.

  107. Det går mycket rykten,
    och många är upprörda.

  108. Det var den riksdagsmajoritet
    som gällde 2010 som tog beslutet.

  109. Vad jag vill minnas
    var det inga större kontroverser.

  110. Många ville inte att undervisnings-
    begreppet skulle användas.

  111. Framförallt ville vi inte
    att barnen skulle benämnas elever.

  112. Det lyssnade man på. Det står "barn
    och elever". Barn är de i förskolan.

  113. I förslaget skulle alla heta elever.

  114. Nu definieras förskollärarnas
    särskilda ansvar för undervisningen.

  115. Den blir tydligare.
    Att ansvaret har blivit tydligare-

  116. -innebär inte att det är tydligare
    vem som ska göra vad. Tvärtom.

  117. Men ansvaret är tydligare definierat.

  118. I förslaget från Skolverket ingick
    inte barnskötarna i läroplanen.

  119. Många barnskötare var upprörda.
    "Det är en viktig yrkesgrupp."

  120. "Varför är inte vi viktiga?"
    Juristerna sa tydligt:

  121. "Barnskötarna är jätteviktiga."
    En förordningstext kan inte lyfta in-

  122. -andra yrkesgrupper än de i skol-
    lagen. Där finns inte barnskötare.

  123. Därför hade man inte med dem. Men
    en intensiv kampanj från Kommunal-

  124. -ihop med Lärarförbundet, som önskade
    tydligare texter kring förskollärare-

  125. -gjorde att också barnskötarnas roll
    i undervisningen lyftes fram.

  126. Det vi var mest överens om,
    både Skolverket och forskare-

  127. -och andra aktörer,
    var att leken måste lyftas fram.

  128. Leken har alltid haft en
    självklar plats i förskolans arbete.

  129. Vi ser nu när man allt mer pratar
    om utbildning och Pisamätningar-

  130. -och att Sverige
    sjunker i jämförelser-

  131. -att det har blivit ett tryck
    på förskolan att jobba med lärande.

  132. Leken har fått stå tillbaka.
    Det är en kraftfull markering-

  133. -att leken har en central plats
    i förskolan.

  134. Det är grunden för barns utveckling,
    lärande och också välbefinnande.

  135. Sen ett begrepp som har förts in:
    Hållbar utveckling.

  136. Det har inte funnits tidigare.

  137. Både den ekonomiska, sociala
    och miljömässiga hållbarheten.

  138. Ytterligare en del
    som man kan se på vissa förskolor-

  139. -är att man är mindre ute nu än förr.
    Det har med säkerheten att göra-

  140. -och med små förskolor i stadsmiljö.

  141. Många upplever att det är större
    grupper. Man går inte ut lika mycket.

  142. Den fysiska aktiviteten
    har på vissa förskolor gått ner.

  143. Det är en kraftfull markering nu-

  144. -att betydelsen av fysisk aktivitet
    och att vistas i naturen lyfts fram-

  145. -som nåt man inte kan välja bort.
    Det är en viktig del i uppdraget.

  146. De nationella minoriteternas rätt
    till sitt minoritetsspråk lyfts fram.

  147. Det är en konsekvens
    av den lagstiftning som finns.

  148. I sak är det ingen förändring.

  149. En sak som jag raljerade lite över
    när läroplanen kom-

  150. -var det om förutsättningar för att
    utveckla sitt språk genom högläsning.

  151. Att det lyfts fram. Jag sa
    att det har vi alltid jobbat med.

  152. Men det har visat sig att på en del
    förskolor läser man mer sällan i dag.

  153. Vi vet hur viktig högläsningen är.
    Inte bara att lyssna, utan samtala.

  154. Ställa frågor och få förklarat
    för sig det som händer i böckerna.

  155. Det är den viktigaste faktorn
    apropå barns förutsättningar-

  156. -att senare kunna tillägna sig
    kunskap och få ett rikt ordförråd.

  157. När jag föreläser,
    säger jag till föräldrar-

  158. -att vill man hjälpa barnen som mest
    ska man läsa regelbundet för dem.

  159. Och samtala. Det gör stor skillnad
    för vilka möjligheter barnet sen har.

  160. Det är nåt man förtydligar nu.
    Det är en jätteviktig del i arbetet.

  161. Sen nåt som lyfts in, jag är inte
    helt nöjd med hur det görs...

  162. Det är skrivningarna
    om barns rätt till integritet.

  163. Det blev bara på två ställen,
    men det finns i alla fall.

  164. Dels ska vi tänka på barns integritet
    när vi jobbar med dokumentation.

  165. Att man gör det etiskt. Och att jobba
    med barns kroppsliga integritet.

  166. Att jobba mot övergrepp,
    som vi vet finns inom förskolan.

  167. Det är ovanligt, men vi ska jobba
    i förebyggande syfte.

  168. Så att barnen blir medvetna
    om vad som är okej och inte.

  169. Det är viktigt att det lyfts fram.
    Jag skulle ha önskat förtydliganden.

  170. Det är ett av mina forskningsområden.

  171. Det som i alla fall jag
    har fått flest frågor kring-

  172. -har varit skrivningarna om
    jämställdhet. Det skulle förtydligas.

  173. Det är egentligen två saker.

  174. Dels har man ändrat i kapitel 1, dels
    har man ett nytt mål i kapitel 2.

  175. Här är det förmågan att kunna läsa en
    förordningstext. Hur läser man den?

  176. Många har bara läst
    ett mål i kapitel 2.

  177. Det mest kontroversiella målet-

  178. -är det där det står att arbetslaget
    ska inspirera och utmana barnen-

  179. -att bredda sina förmågor på ett sätt
    som går utöver könsstereotypa val.

  180. Den har fått politiker och allmänhet
    att gå i taket.

  181. "Ska pojkar vara flickor nu?"
    Partiledare har i medier sagt:

  182. "Enligt den nya planen ska lärarna
    rycka dockor ur händerna på flickor."

  183. Jag har suttit i tv-soffor och
    fått förklara att det inte står så.

  184. Man måste förstå hur man ska läsa
    en förordningstext. Jag blir trött.

  185. Jag läser inte FASS-

  186. -och tror att jag ska förstå allt.
    Man behöver en läkarutbildning.

  187. Man kanske måste vara utbildad jurist
    för att kunna tolka lagboken.

  188. Men många tror att vem som helst
    kan läsa läroplanstexten.

  189. Man behöver koppla det till forskning
    och förskolans uppdrag.

  190. Uppdraget beskrivs i kapitel 1.

  191. Man måste kunna kapitel 1.
    Där är vi slarviga inom förskolan.

  192. Vi läser målen,
    sen är det de som styr.

  193. Kapitel 1 lägger uppdraget.
    Det beskriver allt vi ska jobba med.

  194. Vad är kärnan i det vi gör? Hela
    organisationen bör formas efter det.

  195. Vi måste läsa det ordentligt.

  196. Där har det skett en förändring.
    I läroplanen Lpfö 98-

  197. -stod det att förskolan ska
    motverka traditionella könsnormer.

  198. Det skrevs fram i en mening
    och en tid där forskningen visade-

  199. -att pojkar och flickor bemöts olika
    om de beter sig på samma sätt.

  200. En flicka och en pojke som gör
    på samma sätt, blir olika bemötta-

  201. -utifrån vilka föreställningar
    vi har om pojkar och flickor.

  202. Vi begränsar barnen
    i möjligheter att uttrycka sig.

  203. Det är ett av mina forskningsområden.
    Hur vuxna bemöter pojkar och flickor.

  204. Jag är en av de som har drivit
    att vi måste fokusera på det.

  205. Det som hände
    var att det tolkades in-

  206. -att vi ska motverka
    traditionella könsmönster.

  207. Om en flicka gör nåt "flickaktigt",
    så ska det motverkas.

  208. Är ni med? Normkritiken föddes
    som en akademisk disciplin-

  209. -för att synliggöra maktrelationer.
    Det är det teoretiska perspektivet.

  210. Sen blev det starka aktivistiska
    rörelser som använde begreppet-

  211. -för att motverka normen.
    Det var inte det som var syftet.

  212. Det blir nya begränsningar
    om flickor inte får leka med dockor.

  213. Vi ville få till en förändring.
    Jag tycker det är en bra formulering.

  214. "Förskolan har ett ansvar
    för att motverka könsmönster"-

  215. -"som begränsar barnets utveckling,
    val och lärande."

  216. Det är uppdraget. Då ska målet
    i kapitel 2 läsas utifrån det.

  217. Det är vi vuxna som måste jobba med
    våra föreställningar, inte barnet.

  218. Barnen ska aldrig göras om.
    De bemöter vi utifrån de intressen-

  219. -och önskningar som barnen har.
    Utifrån läroplanens mål.

  220. Att inspirera barn att bredda sig,
    det har vi alltid jobbat med.

  221. Ingen skulle rycka en docka
    ur en hand på en flicka.

  222. Men om ett barn
    ständigt fastnar i en typ av lek-

  223. -har vi alltid utmanat barnet
    att göra nya saker.

  224. Det är inte nåt kontroversiellt,
    skulle jag vilja påstå.

  225. Det skulle jag säga är den
    största förändringen att jobba med.

  226. Egentligen är det ingen förändring,
    för de flesta jobbar redan med det.

  227. Det är förtydliganden,
    som vänder sig mot förskolor-

  228. -som tillhör den tredjedel med lägre
    kvalitet. Där måste det skärpas.

  229. Det är också en total uppskärpning-

  230. -när vi kommer in på
    undervisningsbegreppet så småningom.

  231. En förändring kring målformuleringar.
    Den här var det diskussion om.

  232. Det står i Lpfö 98, som
    är reviderad flera gånger sen dess-

  233. -att förskolan ska sträva
    efter att varje barn utvecklar.

  234. Det här "sträva" är ett ord
    som vi har vant oss vid och gillar-

  235. -men det är inte självklart
    vad "sträva" betyder.

  236. Det finns ingen annan läroplan
    som använder den målformuleringen.

  237. Det ville Skolverket komma bort från.
    Vi måste ha en annan begreppsapparat.

  238. Då föreslog man att förskolan "ska ge
    barn förutsättningar att utveckla".

  239. Det var Skolverkets förslag. Vi
    var några som hade synpunkter på det.

  240. Vi förstod Skolverkets argumentation
    att det i gruppen finns en kraft.

  241. Att man inte bara jobbar
    mot enskilda barn.

  242. Men vi ser i forskningen
    att när man jobbar mot gruppen-

  243. -finns det barn som behöver annan
    typ av stöttning som man missar.

  244. Det var en viktig princip
    att det ska stå som det står.

  245. Att man ska ge varje barn
    förutsättningar att utveckla.

  246. Det var den formuleringen
    som kom i den reviderade läroplanen.

  247. Nu ska jag göra en utvikning. Är
    det en ny eller reviderad läroplan?

  248. Det är en reviderad läroplan.
    Den har reviderats tidigare.

  249. Då har den hetat Lpfö 98, det
    var då förordningstexten beslutades.

  250. Då har man reviderat den.
    Av nån anledning bytte man ut numret-

  251. -och tog ett nytt förordningsbeslut
    2018. Därav Lpfö 18.

  252. Men det är en reviderad läroplan
    från Lpfö 98. Det är lite krångligt.

  253. Den formulering vi landade i-

  254. -är att förskolan ska ge varje barn
    förutsättningar att utvecklas.

  255. Det är en markering att vi både ska
    jobba på individuell nivå med stöd-

  256. -och också jobba med hela gruppen.
    Jag kommer till ett exempel på-

  257. -vad det kan tänkas betyda. För
    att inte bara prata om det abstrakta-

  258. -ska jag försöka gå in och titta
    på vad förändringarna kan betyda.

  259. Jag ska läsa ett exempel.

  260. Jag tar det från boken
    som jag och Ingrid har skrivit.

  261. "Tre barn i femårsåldern
    - Latifa, Sven och Mohamed"-

  262. -"leker att kuddarna är en rymdbuss.
    Latifa styr mot månen."

  263. "Hon ropar att de måste akta sig
    för stenarna som kommer svischande."

  264. "Mohammed säger att han kommer att
    kunna hoppa flera meter på månen."

  265. "Sven hämtar en kudde som
    blir en sten som rusar mot bussen."

  266. "Förskolläraren David dukar undan
    frukosten med några av barnen"-

  267. -"samtidigt som Per och Munira
    plockar fram vattenfärg och papper."

  268. "De pratar om huset på månen
    som de ska måla."

  269. "De har fått idén från förskolans
    temaarbete om att bo på månen."

  270. "Munira hjälper Per med förklädet
    för att han inte ska få färg på sig."

  271. "I förskolans hall pratar
    barnskötaren Monika med Anna."

  272. "Hon berättar att hon sett
    en död fågel på väg till förskolan."

  273. "Monika fyller i med ord
    som Anna inte kan."

  274. "Anna härmar
    och får beröm från Monika."

  275. "När pappa ska lämna förskolan
    börjar Anna gråta."

  276. "Monika tröstar henne samtidigt
    som de vinkar hej då till pappa."

  277. Det är en vardaglig situation.
    Några leker i lekrummet.

  278. Några blir tröstade.
    Vi pratade om omsorg.

  279. Det sker ett skapande, barnen målar.
    Alla visar omsorg om varandra.

  280. Det finns en demokratifostran
    i hur vi ska bete oss mot varandra.

  281. Vi funderar på den reviderade planen.
    Får den betydelse för uppdraget?

  282. Får det betydelse vem som gör vad?
    Barnskötare och förskollärare-

  283. -har fått förtydligade roller.
    Vi ska gå in på olika begrepp-

  284. -kring omsorg, lek,
    skapande och demokrati.

  285. Nu kan vi tänka i de situationerna.
    Vad är uppdraget? Hur ska vi göra?

  286. Görandet är det svåraste.
    Ansvaret är lätt att säga.

  287. Då är frågan om de nya begreppen,
    undervisning och utbildning-

  288. -förändrar ansvaret på nåt sätt.

  289. Vi läser lite till i exemplet.
    "I lekrummet blir leken högljudd."

  290. Har nån varit med om det?

  291. "Mohammed kommer till David, och
    är ledsen. Latifa har tagit kudden"-

  292. -"och sagt att det är en stor sten.
    Sen kastade hon den mot månen."

  293. "David, som pratar med Svea
    om hur det känns i magen vid hunger"-

  294. -"följer Mohamed till lekrummet
    och frågar hur det går."

  295. "Latifa berättar att
    det är massor med stenar i rymden."

  296. "David berättar
    att Mohammed blev ledsen."

  297. "Han frågar om de kan göra nåt
    för att han inte ska vara ledsen."

  298. "Han ber dem vara lite tystare. Nu
    hörs det högt in i de andra rummen."

  299. "Det är svårt att få till ett samtal.
    Mohammed vill inte vara med längre."

  300. "Han hämtar en bok och
    frågar Monika om hon kan läsa den."

  301. "Monika ska först hjälpa några
    att spara ett dokument"-

  302. -"som de fått i uppdrag att skriva
    om vilka maträtter de vill ha."

  303. Då kan vi fundera på hur David
    kan tänka i den här situationen.

  304. Hur mycket ska han tänka på vad
    barnen kan behöva nu och framöver?

  305. Ska han jobba med lärande?
    Ska barnen få vara fria?

  306. Ska det få vara nån styrning?
    Vad blir roligast? Tryggast?

  307. Vad blir mest lärorikt?

  308. Finns det saker som David kan använda
    i den spontana situationen?

  309. Det var inte planerat.
    Ja, frukosten var planerad.

  310. Det händer saker
    som inte är planerade.

  311. Kan han bemöta det så att det kan
    kallas utbildning eller undervisning?

  312. Kan han jobba vidare med det?

  313. Det handlar om vilka strategier
    som kan användas, för att medvetet-

  314. -arbeta mot läroplanens mål-
    formuleringar i stunden och på sikt.

  315. Hur mycket är det önskvärt?
    Blir det en styrning och begränsning-

  316. -i barns spontanitet, lek,
    kreativitet och nyfikenhet?

  317. Finns det delar i den här situationen
    och andra som inte är undervisning?

  318. Allt är inte undervisning.

  319. Jag återkommer till varför, också
    i relation till ansvar och uppdrag.

  320. Det här med ansvaret,
    jag återkommer till det.

  321. I 2010 års skollag skrevs det in
    olika ansvar för olika yrkesgrupper.

  322. Det har ställt till det. Från
    barnstugeutredningen 1968 till 1972-

  323. -jobbade förskolan i arbetslag.

  324. Av tradition har arbetslaget
    haft ett gemensamt ansvar.

  325. Successivt har förskollärare
    fått större ansvar.

  326. Det har inte varit okomplicerat.
    Alla vill inte ta ett större ansvar.

  327. Många skickliga barnskötare
    har haft ett ansvar.

  328. Frågan är nu vem har ansvar för vad?
    Så här står det i skollagen:

  329. "Endast den som har legitimation
    som förskollärare och är behörig"-

  330. -"får bedriva undervisningen."

  331. Jag har dragit ut...
    Det är inte den exakta formuleringen-

  332. -men det är det som står. Det
    finns också andra förutsättningar.

  333. Det finns ett tillägg i fjortonde
    paragrafen första kapitlet.

  334. Nån av paragraferna där.

  335. "Utöver förskollärare
    får det finnas annan personal"-

  336. -"med sådan erfarenhet att barnens
    utveckling och lärande främjas."

  337. Det är nåt vi måste reda ut.

  338. Vad är det för skillnad
    mellan att bedriva undervisning-

  339. -och att få finnas i undervisningen?
    Det är de begreppen vi har.

  340. Oavsett vad vi tycker. Om vi inte
    tycker det, får vi be om en ny lag.

  341. Det här är det vi har. Det är inte
    okomplicerat att ta över begrepp.

  342. Det här ansvaret är kopplat
    till undervisning och utbildning.

  343. Vi har tidigare använt andra begrepp,
    som dess verksamhet och uppdrag.

  344. Vi pratar om aktiviteter.
    Temaarbete, projektarbete.

  345. Lek. Vi pratar om skapande, omsorg.

  346. Vad är vad?
    Är det undervisning? Utbildning?

  347. Jag ska visa att det kan vara
    både och, beroende på hur man jobbar.

  348. Det är viktigt att hålla isär vad som
    är vad apropå yrkesgruppers ansvar.

  349. Det är nu det blir krångligt.

  350. Viktigt är att göra det i en kontext
    där vi jobbar med "educare".

  351. Alltså både utbildning,
    omsorg och fostran.

  352. Det är en unik tradition
    vi har i svensk förskola.

  353. När barnkrubborna uppkom var det
    mot fattiga barn. Det var en misär.

  354. Barn dog då de inte fick
    den omvårdnad de behövde.

  355. Fick inte mat när föräldrarna
    jobbade. Det var kallt och smutsigt.

  356. Man skapade barnkrubbor,
    där de fick bli tvättade.

  357. De fick mat och omsorg.

  358. Sen kom kindergarten-rörelsen
    från Tyskland. Barnträdgårdarna.

  359. Som kanske mer riktade sig
    mot medelklassen. Hemmafruar.

  360. Mamman tog hand om barnen. Man fick
    pedagogisk verksamhet några timmar.

  361. Det slogs ihop i storbarnskammaren,
    som blev svensk förskola-

  362. -där alla samhällsklassens barn
    fick en heldagsomsorg-

  363. -som förenade både omsorg
    och det pedagogiska arbetet.

  364. Att vi har byggt det på det sättet
    har ju varit en enorm framgång.

  365. Att man har fått
    lite mer lika förutsättningar-

  366. -oberoende av samhällsklass.

  367. Att alla barn
    ska få möjlighet att få stöttning.

  368. Inte bara de som kan betala för det.
    Jag är övertygad om att vår tillväxt-

  369. -har berott på
    att vi har byggt förskolan så här.

  370. Och gjort den tillgänglig för alla.

  371. Om vi tar begreppet utbildning.
    Vad står det om det i skollagen?

  372. "Utbildningen syftar till att barn
    och elever ska inhämta kunskaper"-

  373. -"och värden." Inte bara kunskaper,
    kunskaper och värden.

  374. "Den ska främja alla barns lärande,
    samt en livslång lust att lära."

  375. "Utbildningen ska förmedla respekt
    för mänskliga rättigheter"-

  376. -"och de demokratiska värderingar
    som det svenska samhället vilar på."

  377. Om vi tar undervisning, då.
    Det står:

  378. "Undervisning
    är sådana målstyrda processer"-

  379. -"som under ledning
    av lärare eller förskollärare"-

  380. -"syftar till utveckling genom
    inhämtande av kunskaper och värden."

  381. Vi har utbildning och undervisning.
    Hur står de i relation till varandra?

  382. Jag definierar det
    som att undervisningen-

  383. -är en del av utbildningen.
    Utbildning sker hela tiden.

  384. I en del av utbildningen
    sker det undervisning.

  385. För att definiera vad utbildning är
    vill jag säga två saker:

  386. Det är den verksamhet som pågår
    under förskolans öppettider.

  387. Vi får tänka in allt det vi haft.
    Omsorg, lek, skapande, undervisning.

  388. Allt det som sker från det att barnen
    går in genom dörren är utbildning.

  389. Vi är inte vana vid det begreppet.
    Vi har inte uttryckt det så.

  390. Vi använder inte de begreppen.
    Vi pratar inte om förskoleutbildning.

  391. Kanske ska vi det?
    Vi pratar om förskollärarutbildning.

  392. Man börjar, får den här utbildningen,
    sen slutar man.

  393. Vi kanske ska tänka så om förskolan.
    Man börjar, går utbildningen, slutar.

  394. Fördelen är att då måste inte barn
    möta varje målområde varje dag.

  395. Vi kan ha en plan. "Hur ska barnen
    under den tid de är i förskolan"-

  396. -"få möjlighet att få stöttning
    utifrån de målområden som finns?"

  397. När jag pratar med många inom
    förskolan sjunker axlarna ner lite.

  398. Det sätter samtidigt krav på
    långsiktighet i hur barn ska stöttas-

  399. -i olika målområden
    under den tid de är i förskolan.

  400. Vi har kvar den här utmaningen. Om
    undervisning är en del av utbildning-

  401. -så är det en speciell aktivitet.
    Man riktar lärandet på nåt sätt-

  402. -mot målområden
    som finns i läroplanen.

  403. Då har vi de här begreppen.
    Under ledning av förskollärare-

  404. -men det får finnas annan personal
    med utbildning och erfarenhet.

  405. Det är den största konfliktytan.
    Vem får göra vad?

  406. Det är orsaken till att vi måste
    definiera olika typer av aktiviteter.

  407. Speciellt för fristående förskolor
    med konfessionella inslag.

  408. Man får ha konfessionella inslag i
    utbildning, men inte i undervisning.

  409. Där blir det ännu viktigare
    att hålla isär vad som är vad.

  410. Om vi pratar om utbildning
    så är det allas ansvar.

  411. Vad du än har för utbildning
    och anställning-

  412. -jobbar alla på förskolan
    gemensamt med utbildningen.

  413. Förskollärare har ett ansvar för
    att det sker på vetenskaplig grund-

  414. -som är portalparagrafen
    i första kapitels femte paragraf.

  415. Vi jobbar med omsorg. Det innebär att
    alla på förskolan ger barn omsorg.

  416. Jag tror vi är överens
    om att när vi ger omsorg-

  417. -och pratar med barnet,
    så kommer det ske ett lärande.

  418. Om jag sa att alla jobbar med omsorg
    i utbildningen-

  419. -är det uppenbart
    att alla jobbar med barns utveckling.

  420. Inte enbart förskollärare.

  421. Samma sak när barnen leker. Vi ska
    alla gå in i leken, bygga fantasier.

  422. Det sker enormt mycket utveckling
    genom leken. En positiv lek.

  423. Det finns ibland destruktiva inslag,
    där det krävs övervakning.

  424. Oavsett om man
    inte har nån utbildning-

  425. -är barnskötare, förskollärare,
    har en examen på avancerad nivå...

  426. Alla skapar förutsättningar för lek.

  427. Samma sak med skapande.
    Alla ska lägga fram skapandematerial-

  428. -så barnen kan jobba med lera,
    textilier, med måleri och skapande.

  429. I skapandet
    sker det lärande och utveckling.

  430. Samma sak om demokratifostran.
    Vi är goda förebilder.

  431. Vi kommer långt med sunt förnuft.
    Det sker mycket lärande i detta.

  432. Det är grunden för allt jag ska
    prata om. Helst vill jag inte höra-

  433. -barnskötare som efteråt säger
    "du sa att jag inte är viktig".

  434. Jag säger att alla är jätteviktiga.

  435. Det är det här som är barnens dag
    på förskolan. Vi finns för dem.

  436. Alla ska känna att de är viktiga
    för barns utveckling.

  437. Det jag nu kommer prata om
    är undervisning.

  438. Där har förskollärare ett specifikt
    ansvar utifrån sin utbildning.

  439. 3,5 år är utbildningen nu
    på universitet eller högskola.

  440. Man ska lära sig om barns utveckling
    och lärande.

  441. Vi jobbar med olika ämnen. Matematik,
    kommunikation, materialkunskap.

  442. Jag ska också visa att ansvaret
    inte betyder att andra med kompetens-

  443. -inom olika ämnen och områden,
    inte kan vara med i undervisningen.

  444. Men i klartext: Barnskötare har inte
    rätt att vara med i undervisningen-

  445. -eller på utvecklingssamtalen.

  446. Om man har kunskap som stödjer det,
    ska man vara en del i undervisningen.

  447. Vi kastar upp två bollar samtidigt.
    Dels den formella behörigheten-

  448. -och sen den faktiska kompetensen.
    Kan vi hålla dem i luften samtidigt-

  449. -tror jag
    att det kan bli riktigt bra.

  450. Om vi börjar med omsorgen:

  451. Det är en central del i förskolans
    utbildningsuppdrag.

  452. Ingenting vi gör på förskolan
    kan ske utan att det är omsorgsfullt.

  453. Vi kan servera mat till barnen-

  454. -genom att slafsa på en sked gröt
    till varje och säga åt dem att äta.

  455. Det är inte så vi ska göra. Då är det
    en verksamhet av låg kvalitet.

  456. Det står ingenting i uppdraget
    som stödjer den typ av arbete.

  457. Omsorgen handlar mycket
    om att förskolebarn behöver stöd-

  458. -för att utveckla sin självreglering.
    Lära sig bli människa.

  459. Hur gör jag när jag är hungrig?
    Hur går jag på toaletten själv?

  460. När jag blir arg, vad får jag göra?
    Hur ska jag kanalisera mina känslor?

  461. Vad är okej att visa?
    Det är att utveckla de delarna-

  462. -som sker i samspel med andra.
    Bland annat genom omsorg.

  463. När jag sen pratar om undervisning,
    nu pratar jag om utbildning-

  464. -kommer jag titta på hur
    vi specifikt kan jobba med omsorg.

  465. Det kan också vara att barnen behöver
    lära sig att ta emot och ge omsorg.

  466. Vi måste jobba målmedvetet utifrån
    forskning om barns utveckling.

  467. Då har förskollärare
    ett speciellt ansvar.

  468. Alla i förskolan oavsett utbildning
    ger omsorg.

  469. Problemet är att Skolinspektionen har
    sett att en femtedel av förskolorna-

  470. -som de inspekterade, inte gav barnen
    nog med uppmärksamhet.

  471. De såg
    att personalens tillgänglighet-

  472. -på de förskolorna
    var otillfredsställande.

  473. Det handlade delvis om att personalen
    hade en övervakande attityd.

  474. Återigen, det är 20 % av förskolorna.
    80 % hade god omsorg.

  475. På de här 20 % tog man inte alltid
    tillvara på olika situationer-

  476. -för att engagera sig
    i det barnen gjorde.

  477. Framförallt i kommunikationen med de
    yngsta var det mycket tillsägelser.

  478. "Gör inte så."
    Uppmaningar och förmaningar.

  479. Dessutom kunde man se
    att uppsikten över barnens samspel-

  480. -ibland var bristande. Barnen gjorde
    saker som kunde leda till skador.

  481. Det har med trygghet att göra.

  482. För de 20 % har man mycket att jobba
    med, men på 80 % av förskolorna-

  483. -hade man en god tillsyn av barnen.
    Det måste vi prata oftare om.

  484. Jag kommer in på svåra saker, men
    det är fantastiskt mycket som görs.

  485. Om vi säger
    att alla ska jobba med omsorg.

  486. Alla är jätteviktiga,
    oavsett utbildning och bakgrund.

  487. Kan man inte ge omsorg så har
    man ingenting att göra i förskolan.

  488. Det måste vara människor-

  489. -som har känslighet och ett intresse
    av att barnen ska ha det bra.

  490. En annan central del
    är förskolans arbete med leken.

  491. Det är grunden
    för det vi arbetar med.

  492. Skapar förutsättningar
    för fantasi och upplevelser.

  493. Ger känslor av spänning och glädje
    i samaktiverade processer.

  494. Integrerar tanke och känsla så
    att det blir ett. Leken är så viktig.

  495. Det är en förutsättning för
    den socioemotionella utvecklingen.

  496. Konstnärlighet,
    tankeförmåga och humor.

  497. Där kan alla som jobbar i förskolan
    skapa förutsättningar för barns lek.

  498. Tid, material.
    Se till att man har roligt.

  499. Det kommer ske fantastiskt mycket
    "bara" genom att leka.

  500. Demokratifostran. Som jag sa,
    det handlar om att ta ansvar.

  501. Att ha en självständighet,
    att visa respekt för andra.

  502. Visa medkänsla om medmänniskor
    och biosfären-

  503. -och jobba för en hållbar livsstil.
    Alla är viktiga. Sunt bondförnuft.

  504. Vad gör man? Vad gör man inte?
    Man är schyst mot varandra.

  505. Vi är alla förebilder.

  506. Och skapande! Vi kan jobba med bild
    utan att ha nån specifik utbildning.

  507. Man kan lägga fram material.

  508. Det finns mycket att jobba med.
    Att få röra på sig, dansa.

  509. Att jobba med kreativitet.
    Sjunga, musik, experiment.

  510. Kan man tre ackord på gitarr, kan
    man spela 80 % av alla barnsånger.

  511. Man kan lägga fram rytminstrument.
    Att spela ihop ger samhörighet.

  512. Man sjunger samma sång gång på gång,
    det tränar minnet.

  513. Det är mycket lärande som sker.
    Sen när vi kommer in på undervisning-

  514. -krävs det nåt mer
    om vi jobbar med musik.

  515. Inte bara sjunga tillsammans.
    Vi kanske skapar musik.

  516. Vi kanske letar efter en puls.

  517. Pratar om taktarter,
    utvecklar ett kunnande.

  518. Då måste man ha mer kunskap om musik.
    Den som har kunskap jobbar med det.

  519. Det ger hintar om hur jag skiljer
    på undervisning och utbildning.

  520. Undervisning i förskolan,
    innan jag går in på det...

  521. Här får jag hålla på mig,
    jag kan dra iväg och prata länge.

  522. Vi sa att barnträdgårdlärarinnorna
    undervisar i förskolan.

  523. Undervisningsbegreppet
    har varit självklart.

  524. Sen hände nåt. Väldigt kort:

  525. Man började prata om att vi inte
    ska jobba med kunskapsförmedling.

  526. Barn ska få vara barn. Man kunde se
    att när barnen mår bra och får leka-

  527. -sker en väldigt positiv utveckling.
    En livslust konstrueras.

  528. Det sker genom att jobba med fantasi
    snarare än med kunskapsförmedling.

  529. Leken fick allt större betydelse.

  530. Man började prata om att
    man inte skulle styra leken. Fri lek-

  531. -där barnen själva uttrycker
    sin fantasi och kreativitet.

  532. Det kopplades
    till psykodynamisk teori.

  533. Att barn fick leka av sig
    det som upplevdes som svårt.

  534. Det blev också fult
    att styra aktiviteter, som leken.

  535. Man ville inte
    att det skulle bli skollikt.

  536. Många förskollärare definierade sig
    som att "jag undervisar inte".

  537. Undervisar gör man i skolan,
    fast utifrån en bild som inte fanns.

  538. Man har inte jobbat med kunskap
    i skolan på det sätt vi pratar om.

  539. Många definierade sig i sin
    yrkesstolthet att de inte undervisar.

  540. Det är inte konstigt att många
    tycker begreppet känns konstigt-

  541. -och ovant,
    nåt man inte känner igen sig i.

  542. Det var en rädsla
    för att det skulle bli mer skollikt.

  543. Det hände parallellt med
    att det svepte in teoretiska vågor.

  544. En från barndomssociologin,
    som pratade om det kompetenta barnet.

  545. En annan från Reggio Emilia-
    inspirationen. Framförallt en dikt-

  546. -som många fascinerats av,
    kom att bli ledande.

  547. En dikt av Malaguzzi, han dog -94.
    Den går ungefär så här:

  548. "Ett barn föds med hundra språk
    men berövas nittionio"

  549. "Skolan och kulturen
    skiljer huvudet från kroppen"

  550. "De tvingar en att tänka utan kropp
    och handla utan huvud"

  551. "Leken och arbetet,
    verkligheten och fantasin"

  552. "vetenskapen och fantasteriet"

  553. "det inre och yttre
    görs till varandras motsatser"

  554. Det kom att handla om att vi inte
    ska begränsa barn genom att bestämma-

  555. -vad barnen ska lära sig. Om
    vi har bestämt vad de ska lära sig-

  556. -kommer vi också ha en idé om hur.
    Genom att ha det-

  557. -kommer vi ta död på hundra andra
    sätt att uttrycka sig och tänka.

  558. Det plockades upp av två teoretiska
    inriktningar inom svensk forskning.

  559. Nu förenklar jag enormt. Det
    har varit två tongivande teorier.

  560. Den ena kan definieras
    utifrån postmodernitet-

  561. -eller socialkonstruktivistiska,
    posthumanistiska inriktningar.

  562. Som plockade upp Reggio Emilia
    kopplat till postmodern kunskapssyn.

  563. Man ska bemöta barn med nyfikenhet.
    Man pratar om det kompetenta barnet.

  564. Lärandet som ett rhizom,
    ett rotsystem för buskar.

  565. Allt är ihoptrasslat. Det går inte
    att säga att man först gör a sen b.

  566. Allt sker samtidigt.
    Vi måste anpassa oss som vuxna-

  567. -till att vara lyhörda
    för barnens intresse.

  568. Den bok som haft mest "impact" har
    varit Dahlberg, Moss och Pences bok-

  569. -"Från kvalitet
    till meningsskapande".

  570. Sen har vi haft en annan forsknings-
    inriktning via utvecklingspedagogik-

  571. -med inspiration från barndoms-
    sociologi och det kompetenta barnet.

  572. För tio år sen fanns det spänningar
    mellan de här inriktningarna-

  573. -där vissa forskare tydligt sa-

  574. -att vi inte ska styra barnet,
    utan jobba utifrån deras nyfikenhet.

  575. Sen utmana vidare,
    i många olika riktningar.

  576. Den andra inriktningen,
    genom "Det lekande lärande barnet"-

  577. -av bland andra
    Ingrid Pramling Samuelsson...

  578. Som bygger mer på en idé
    om att vi ska vara responsiva.

  579. Lyssna in vad som händer
    när vuxna introducerar något.

  580. Tanken är att barn visar nyfikenhet
    utifrån vad de har erfarenhet av.

  581. I förskolan ska man införa
    nya erfarenheter för barnen-

  582. -där det inte är viktigt att just det
    man inför kommer från barnen.

  583. Det kan komma från den vuxnes kunskap
    om vad barnen behöver utveckla.

  584. Man pratar om lärandets objekt,
    som inte är vad ett barn ska kunna-

  585. -utan man hjälper till
    att introducera nya erfarenheter-

  586. -och är utifrån det receptiv
    med vad som händer.

  587. Det har varit en dragkamp.
    Den ena har haft fäste i Stockholm-

  588. -det lite mer postmoderna-

  589. -och den andra inriktningen har varit
    stark vid Göteborgs universitet.

  590. Men om ni har varit
    på fler föreläsningar här-

  591. -och hört inledningen
    med Anna Palmer, Sofia Frankenberg-

  592. -Hillevi Lenz Taguchi
    och Susanne Kjällander...

  593. När de pratade om sitt projekt,
    stockholmsforskarna-

  594. -så är de inte kvar
    i det sättet att tänka.

  595. De har plockat in ny hjärnforskning
    kopplat till det utforskande arbetet.

  596. Om ni hörde Niklas Pramling i går,
    som pratade om göteborgsforskningen.

  597. De pratar om hur responsiviteten
    har väldigt stor betydelse.

  598. De här inriktningarna... Det
    finns ingen stor motsättning i dag.

  599. Många jobbar nära varandra,
    fortfarande med olika inriktningar.

  600. På förskolor finns en stark spänning.
    Där jobbar man utifrån böcker-

  601. -som skrevs för tio år sen.
    Min uppmaning till alla-

  602. -är att komma ifrån antingen eller-
    tänkandet. Jag pratar om-

  603. -att kombinera flera olika sätt.
    Att vara en lyssnande pedagog-

  604. -och ibland den som går före
    och introducerar nya erfarenheter.

  605. Jag har aldrig tagit ställning,
    även om jag har jobbat i Stockholm.

  606. Nu jobbar jag i Göteborg.
    Som förskollärare och barnskötare-

  607. -ska man ta del
    av båda inriktningarna.

  608. Det finns många saker
    man kan jobba med utifrån det.

  609. Med det sagt, det vi kan lära oss
    av all forskning som finns-

  610. -är att undervisning inte alltid
    följer förutbestämda steg.

  611. Vi kan ha tankar om vad vi kan jobba
    mot, vi har ett antal målområden.

  612. Vi måste planera
    för att barn ska få stöttning där-

  613. -men på exakt vilket sätt avgörs
    av vad som händer i barngruppen.

  614. Två förskolor
    kan ha samma grundplanering möjligen-

  615. -men det utvecklas på olika sätt.

  616. Det handlar om en känslighet, dels om
    att ha en kunskap från forskningen-

  617. -vikten av att tona in känslor,
    handlingar och tankar-

  618. -och också en skicklighet
    i att vara inlyssnande.

  619. Att barnens utveckling stöttas
    i riktning mot läroplanens mål.

  620. Jag ska säga nåt om kommunikationens
    betydelse som är central.

  621. Från dialogpedagogiken på barnstuge-
    utredningen har vi vikten av samtal.

  622. Vilket ibland ställer till det.
    Vi är vana vid arbetslag.

  623. Hög andel förskollärare som jobbar
    individuellt i dialog med barn-

  624. -i olika åldersgrupper.

  625. I dag blir barngrupperna större.
    Vi försöker jobba på samma sätt.

  626. Vi förändrar inte grundtanken i
    pedagogiken. Många blir sjukskrivna.

  627. Lyssnandets pedagogik med stöd
    i Reggio Emilia har varit viktig.

  628. Utvecklingspedagogiken har
    också pratat om dialogens betydelse.

  629. Det senaste: Ann Pihlgrens studier
    som har fått stort genomslag.

  630. Hon pratar om metakommunikation,
    som att jobba med konversation.

  631. En dialog där olika åsikter
    förs fram. Då synliggörs olikheter.

  632. Skapa debatt, ställa kritiska åsikter
    så att man får argumentera.

  633. Skapa instruktioner.
    Det finns ett gemensamt svar.

  634. Jag skrev tyngdlagen inom parentes.
    Vi vet att när vi introducerar den-

  635. -finns det en kunskap
    vi förhåller oss till.

  636. Ibland jobbar vi undersökande.
    En dialog där ett område kan belysas-

  637. -utifrån olika möjligheter. Med
    tyngdlagen kan man jobba på ett sätt.

  638. Om man jobbar med hur det skulle vara
    om människan bodde på månen...

  639. Då kan man jobba med fantasin.

  640. Som förskollärare kan man jobba
    med olika kommunikationsstrategier-

  641. -beroende på olika frågor. Ibland
    hör jag "vi jobbar undersökande".

  642. Det kan man göra i vissa frågor,
    i andra jobbar vi mot kunskap.

  643. För att gå in mer konkret
    på ett exempel:

  644. Hur kan undervisningen vara
    när vi pratar omsorg?

  645. Vi kan gå tillbaka
    till situationen med kuddarna.

  646. "Lisa och Karin leker med kuddarna."

  647. "Lisa är ivrig och kommer med idéer
    om ett hus de ska bygga."

  648. "Karin vill ha en kudde som häst.
    När Lisa tar kudden till huset"-

  649. -"vänder hon sig till läraren David
    som bygger med klossar med andra."

  650. "Karin börjar gråta
    och säger att Lisa tar alla kuddar."

  651. "David kramar Karin och säger: 'Lisa,
    ser du att Karin blir ledsen?'"

  652. "Lisa säger att det är ett hus
    och kryper in."

  653. "Karin slingrar sig ur Davids famn
    och rycker undan en kudde"-

  654. -"och passar på att sparka till kojan
    så att den rasar."

  655. "Nu är det Lisa som gråter."

  656. "David frågar om de inte kan göra nåt
    tillsammans, men de ryker ihop"-

  657. -"och försöker slå varandra.
    David går emellan."

  658. "Ingen av barnen ser honom i ögonen."

  659. "David säger till Lisa att sätta sig
    i köket medan han pratar med Karin."

  660. "David tänker
    att situationen inte blev bra."

  661. "Varken Lisa eller Karin verkar
    förstå varför de ska visa omsorg."

  662. "Han planerar med hela arbetslaget
    att de ska arbeta med lekar"-

  663. -"som stöttar och stärker samhörighet
    och kamratskap."

  664. "De ser till att Lisa, Karin
    och de andra får roligt tillsammans."

  665. "Genom att tillföra en uppgift
    där Lisa och Karin får leda en lek"-

  666. -"sker ett socialt stöttande där
    de tillsammans får lösa uppgiften."

  667. "David hittar ett filmklipp som visar
    vänskap på ett omsorgsfullt sätt."

  668. "Han planerar en skapande aktivitet
    där de ska måla vänskap."

  669. "Vad behöver man veta
    för att måla vänskap?"

  670. "Finns det exempel
    i dokumentationen?"

  671. "Vilka ord kan de arbeta med
    för att få en djupare förståelse?"

  672. "David dokumenterar lekarna för att
    sen gå tillbaka till situationerna"-

  673. -"tillsammans med barnen, för att
    gemensamt titta på vad de gjorde"-

  674. -"hur det kändes
    och om de har lärt sig nåt."

  675. "David skriver upp barnens frågor"-

  676. -"och funderar på om det finns
    fler lekar de kan använda sig av."

  677. "David kommer sen med arbetslaget
    överens om att se över miljön."

  678. "Konflikter uppstår i lekrummet när
    det är många barn där och få vuxna."

  679. "Det uppstår ofta
    konflikter om kuddarna."

  680. "De beslutar sig för att se
    om de kan köpa in fler kuddar"-

  681. -"och att planera så att en vuxen
    är i lekrummet så ofta som möjligt."

  682. Skillnaden mellan den omsorg som
    alla ger, där det sker ett lärande...

  683. Nu är det omsorg där man planerar
    utifrån läroplanens målområden.

  684. Där lärande sker genom omsorg,
    men också att lära sig om omsorg.

  685. Lära sig veta varför man ska bete sig
    omsorgsfullt med kamraterna.

  686. Hur kan vi som vuxna,
    utifrån forskning och erfarenheter-

  687. -skapa aktiviteter som främjar
    och stöttar utveckling och lärande-

  688. -i relation till målområdena?

  689. Stöttande återkommer jag till.
    Undervisning är att stötta.

  690. Att stötta varje barn. Vi kan
    inte se på gruppen som en helhet.

  691. Vi måste se var barnet befinner sig,
    och vad det behöver för stöttning-

  692. -för att utvecklas
    i relation till omsorgsuppdraget.

  693. På samma sätt som alla andra uppdrag.
    Matematik- och teknikmålen.

  694. På individuell nivå stötta barnen
    i riktning mot målområdena.

  695. Så att de får förutsättningar
    att lära så långt som möjligt-

  696. -utifrån deras förutsättningar
    och intressen.

  697. Det handlar om att söka,
    tillföra nya saker.

  698. David tillförde nya begrepp.

  699. Så pratar man kring dem
    och erövrar en förståelse för dem.

  700. Nya aktiviteter. Sen sker en
    ny planering utifrån barnens frågor.

  701. Målformuleringen är klar,
    lärarens objekt eller målområde.

  702. Sen hur man jobbar mot det
    beror på vad som sker.

  703. Också att se över miljön,
    det är en del av arbetet.

  704. Hur tillför vi nytt material, som
    skapar förutsättningar att utvecklas?

  705. Det är förskollärare som leder
    och bedriver undervisningen.

  706. Det är Davids ansvar
    som förskollärare.

  707. Men utöver dem får det finnas
    personal med sån erfarenhet-

  708. -att barnens utveckling främjas.
    Alla i laget kan vara med i görandet.

  709. När man har planerat. "Vi gör de här
    aktiviteterna, alla jobbar med det."

  710. Att bedriva undervisning
    och att finnas i...

  711. I praktiken kanske det inte skiljer
    nåt i aktiviteterna.

  712. En förälder kanske inte kan skilja
    förskollärare från barnskötare.

  713. Man jobbar med samma aktiviteter,
    men ansvaret är förskollärarens.

  714. Jag ska snabbt gå igenom lek,
    demokratifostran och skapande.

  715. Det är det svåraste exemplet.
    Om vi pratar om lek och undervisning-

  716. -finns risk att leken blir styrande.
    Ni som lyssnade på Pramling-

  717. -det de beskriver om lekresponsiv
    undervisning ger en del nycklar.

  718. De vuxna har en aktiv roll
    att stötta och utveckla leken-

  719. -men där vi inte styr
    med undervisning.

  720. "Nu leker vi tills vi lärt oss det."
    Det blir en begränsning i leken.

  721. Men att vi engagerar oss
    i barns fantasivärldar.

  722. Jag menar att vuxna
    kan leka tillsammans med barnen.

  723. Jag tror... Läs gärna vad som står
    om de vuxnas roll i leken.

  724. Det är spännande vad som står där.
    Det får vi återkomma till.

  725. Det vi kan se i forskningen-

  726. -är att barninitierad lek är en del.
    Lekar som barnen tar initiativ till.

  727. De kan behöva stöttning
    i att få utrymme för det.

  728. Och att vuxna
    tar initiativ till vuxenstödd lek.

  729. Det kan vara regellekar.
    "Kom alla mina kycklingar".

  730. I båda har man roligt tillsammans.
    Det måste finnas utrymme för båda.

  731. Det som jag ställer mig tveksam till
    är den policystyrda leken.

  732. "Nu ska vi leka affär
    tills ni har lärt er att räkna."

  733. Då är det för mig inte lek.

  734. Vi måste skydda lekens egenvärde.
    Den är hotad, så att säga.

  735. Den frågan vi ställer oss, om
    det är lek om det finns lärandemål...

  736. Jag är inte säker på det.
    Däremot kan vi i undervisningen-

  737. -via observationer se om nån behöver
    stöttning i att lära sig leka.

  738. Alla barn kan inte leka,
    man behöver koda av lekstrategier.

  739. Det kan man som förskollärare behöva
    ha kunskap om utifrån lekforskning-

  740. -för att veta hur man ska stötta
    det lärande som barnet kan behöva.

  741. Undervisning och demokratifostran:
    Det finns mycket forskning om det.

  742. Hur man på olika sätt kan rikta in
    arbetet mot de målområdena.

  743. Jag jobbade på en förskola.
    Ni vet, man jobbar på en avdelning.

  744. Man är bättre än grannavdelningen.
    De har inte förstått det lika bra.

  745. Man kunde göra självskattning
    för demokratiarbetet.

  746. Man kunde skatta sig
    från ett till tre, där tre var bra.

  747. Vi tyckte inte barnen fick det
    inflytande vi tyckte de skulle ha.

  748. Då hade vi satt en tvåa på det.
    Grannavdelningen hade satt en trea.

  749. Ni vet hur man gör på gården.
    Smyger upp för att småprata.

  750. "Hur tänkte ni kring det här?"
    "På torsdagar har vi utflykt."

  751. "Vi frågar barnen om vi
    ska gå till stranden eller skogen."

  752. "De får rösta.
    Då har barnen fått inflytande."

  753. Inflytande för mig är mycket mer.

  754. Det handlar inte om flest röster. Vi
    måste målmedvetet jobba på ett sätt-

  755. -där varje barn får känna
    att "jag blir lyssnad på".

  756. Det är inte samma sak
    som att alltid få som man vill.

  757. Man kan titta på det
    utifrån olika modeller.

  758. När är det okej att bli lyssnad på?
    Att nån finns och lyssnar?

  759. Det kan vara "jag vill äta pannkakor
    jämt". Vi kanske inte gör så.

  760. Men vi lyssnar och bekräftar.

  761. Ibland kan man behöva få stöd
    för att uttrycka sina åsikter.

  762. Det är viktigt i ett demokratiskt
    samhälle att få uttrycka sig-

  763. -och förstå skillnaden mellan det
    och att få som man vill.

  764. Vi kan jobba med att ta barns åsikter
    under övervägande.

  765. Vi sitter i planeringen.
    Barnen önskade det här, vad säger vi?

  766. Vi kan låta barnen blir delaktiga
    i beslutsprocessen. Ett barnråd-

  767. -där barnen får frågor
    där de beslutar.

  768. Man skulle också i vissa frågor kunna
    dela makt och beslutsfattande.

  769. Man får titta när det är lämpligt,
    men det är ett sätt att analysera-

  770. -hur vi jobbar med barns inflytande.

  771. Och undervisningsskapande,
    en aktivitet med play-doh-lera.

  772. Det kan vem som helst göra, lägga
    fram så att man får testa sig fram.

  773. Man kan sitta och skapa saker.

  774. Vill man jobba med undervisning, kan
    man ta det ett steg till. Exempel:

  775. "Förskolläraren David ser att några
    äldre barn snabbt tröttnar på leran."

  776. "Han utmanar dem med cementlera,
    som är lite mer svårbearbetad."

  777. "David visar hur leran mjukas upp
    genom att man arbetar med den."

  778. "Han förklarar att det är värmen
    som gör den mjuk."

  779. "Man måste bearbeta den
    innan den går att arbeta med."

  780. "Han förklarar att det går att
    dekorera leran med annat material."

  781. Han lyfter in begrepp
    och förklarar vad de betyder.

  782. "Han pratar om att det måste
    vara värmetåligt. Han visar pärlor."

  783. "David låter barnen bearbeta leran.
    Han visar hur skulpteringsverktyg"-

  784. -"kan användas för att forma leran.
    Som tandpetare och kniv."

  785. "Han visar hur leran kan knådas,
    och hur man sätter ihop två ytor."

  786. "Barnen skapar,
    vilket kräver stor koncentration."

  787. "Det är betydligt svårare att arbeta
    med cementlera än leklera."

  788. "Å andra sidan går det
    att göra mer avancerade kreationer."

  789. "När de är klara
    härdar de leran i förskolans ugn."

  790. "De upptäcker att värmen gör lekleran
    ännu mjukare innan den härdar."

  791. "De börjar prata om hur det skulle gå
    att stödja upp de delar"-

  792. -"som är tunna och som viker sig."

  793. "De söker internet och använder
    ihopknycklat bakplåtspapper"-

  794. -"för att stötta upp dem."

  795. "David berättar att de mindre barnen
    inte får stoppa det i munnen."

  796. Det man ser, apropå motstånd
    i motiverad lärandeprocess...

  797. Nu får de jobba
    med mer svårbearbetat material.

  798. Det här motiverar nåt, sätter igång
    problemlösningsaktiviteter i hjärnan.

  799. Det leder till kreativitet.

  800. Ju större utmaning,
    desto större lycka när man lyckas.

  801. Barnen blir motiverade
    att hitta lösningar.

  802. Att få pröva fullt ut utan
    att lyckas direkt är utmanande.

  803. Frågan är hur man ska göra
    när barnen stöter på nåt svårt.

  804. Ska man börja undervisa genom
    att visa lösningar man känner till?

  805. En del av undervisningen är
    att observera och leda en strategi-

  806. -där man stöttar
    med nya uppgifter, nytt material.

  807. Där barnen får prova sig fram.

  808. Inte för mycket.
    Kan tappa koncentration.

  809. Hur länge man ska pröva utan
    att lyckas kräver kunskap om barn.

  810. Det kräver kunskap om material.

  811. Barnens motivation
    och intresse avgör.

  812. Undervisning handlar om att ge förut-
    sättningar i form av material, tid-

  813. -återkommande och i långa pass.
    Då blir det undervisning.

  814. Där är frivilligheten
    och deltagandet, att bli uppslukad-

  815. -kännetecken för lärandeprocesser
    som är positiva.

  816. När barnen lyckas visar de glädje och
    tilltron till egna förmågan växer.

  817. Förutsättningar, då?
    Lite härlig statistik.

  818. Personalen är viktigaste kvalitets-
    faktorn. Vi har 108 000 årsarbetare-

  819. -vid 9 800 förskolor. Vi har 4 800
    förskolechefer, numera rektorer.

  820. Den genomsnittliga gruppstorleken
    har sjunkit de senaste åren.

  821. Det kan bero på hur man rapporterar,
    att man rapporterar grupp i grupp.

  822. 40 % har förskollärarutbildning,
    mot att det finns 50 % tjänster.

  823. Vi ligger back ungefär 10 %.
    I Stockholm och Malmö är det lägre.

  824. 20 % har barnskötarutbildning,
    10 % har annan viss utbildning.

  825. För bara 17-18 år sen var det
    2,7 % som inte hade någon utbildning-

  826. -för att jobba med barn i förskola.
    Nu är den siffran 30 %, och den ökar.

  827. Apropå roller har vi en verklighet
    att förhålla oss till.

  828. Det ska jag säga nåt om
    de sista minuterna.

  829. Fram till år 2021,
    och det här är siffror från 2018-

  830. -beräknas 52 000 heltidstjänster
    behöva rekryteras till förskolan.

  831. Både förskollärare och barnskötare
    är i dag stora bristyrken.

  832. En stor utmaning är att
    andelen utbildad personal minskar-

  833. -samtidigt som vi har hög sjuk-
    frånvaro på grund av psykisk ohälsa.

  834. Det är nåt som ökar inom förskolan.

  835. I klartext: Även med
    kraftfulla insatser som görs i dag-

  836. -kommer vi de närmaste åren ha svårt
    att rekrytera utbildad personal.

  837. Vi måste behålla de vi har,
    och se till att de är friska-

  838. -och kommer till jobbet. Vi kommer ha
    svårigheter att rekrytera personal.

  839. Vägen framåt? Jag har pratat om
    vikten av att jobba med utbildning-

  840. -och att förskollärare
    har ett särskilt ansvar.

  841. Om vi ser att vi har
    en sjunkande andel förskollärare-

  842. -hur ska vi då tänka kring ansvaret?
    Vad är okej och inte okej?

  843. Vi har förskolor i Göteborg
    med tre förskollärare per avdelning-

  844. -och sådana med tio avdelningar
    och tre förskollärare.

  845. Vi jobbar mycket
    med att skapa nån slags likvärdighet.

  846. Hur vi än gör
    kommer inte förskollärarna att räcka.

  847. Förskollärarna är de
    som har ansvar för undervisningen.

  848. För att verkligen betona allvaret,
    just nu är vi i en högkonjunktur.

  849. Vi har ganska höga skatteintäkter.

  850. Vi kommer kanske gå in i en
    lågkonjunktur. Vi ser att allt färre-

  851. -som är i arbetsför ålder
    betalar skatt.

  852. Om vi hänger upp vårt framtidshopp
    på fler utbildade förskollärare-

  853. -och mer pengar till förskolan... Då
    finns en risk att det inte blir så.

  854. Vi kanske måste förbereda oss
    för något annat.

  855. Jag tror att vi om ett antal år
    inte kan ha tre förskollärare-

  856. -på varje avdelning.

  857. Inte om vi vill
    att barnen ska möta en likvärdighet.

  858. Det vi ser i storstäderna är att
    där vi har lägst andel förskollärare-

  859. -där har förskolan potential
    att göra den största skillnaden.

  860. Hur ska vi tänka framåt?

  861. Jag tror vi måste tänka om
    hur vi organiserar förskolan.

  862. Det jobbar jag med som
    utvecklingschef, att tänka framåt.

  863. Jag tror inte förskollärare
    vill jobba ensamma.

  864. Då måste vi skapa en organisation
    så att de får stöd av varandra-

  865. -när man jobbar mer utspritt. Jag
    tror de kommer få en tydligare roll-

  866. -att arbetsleda.
    Det är många inte vana vid.

  867. Vi måste jobba med kompetens-
    utveckling. Hur bygger vi nätverk?

  868. Hur bygger vi stödfunktioner för dem
    så att de kan ta det här ansvaret?

  869. Det är en
    av de största utmaningarna vi har.

  870. Är det något område
    där vi tappar vår professionalitet-

  871. -så är det schemaläggning.
    Där styr vad vi har för egna behov.

  872. Jag tror vi kommer till ett läge
    där den mest kompetenta personalen-

  873. -behöver vara på plats
    när flest barn är där.

  874. Då behöver vi jobba
    med nätverk för kompetensutveckling.

  875. Det måste vi göra tillsammans.
    Det krävs en kulturförändring.

  876. Men de barn
    som har som mest att tjäna på det-

  877. -är de barn som i dag
    har förskolan med lägst kvalitet.

  878. Där måste vi rikta stora insatser på
    att höja kvaliteten. Tack så mycket!

  879. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Utbildning och undervisning i förskolan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Christian Eidevald, utvecklingschef för Göteborgs stads förskolor och forskare vid Göteborgs universitet, beskriver utbildning och undervisning genom de grundläggande komponenterna i förskolans uppdrag - omsorg, lek, demokratifostran och skapande. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Förskolepedagogik
Ämnesord:
Förskolepedagogik, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning, Utbildning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Förskolesummit 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Förskolans nyckelroll i samhället

Den nya läroplanen som träder i kraft 1 juli 2019 ställer nya krav på verksamheten inom förskolan. Skolborgarrådet Lotta Edholm (L) berättar om hur hon ser på förskolans roll i samhället. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Förskolans historia

Hur har förskoleverksamheten sett ut i Sverige det senaste århundradet och vad kan vi lära oss genom att blicka tillbaka? Hör professor Anne-Li Lindgren berätta. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Hjärnvägar i förskolan

Kan olika arbetssätt inom förskolan främja lärande? Hör vad forskarna Anna Palmer, Hillevi Lenz Taguchi, Susanne Kjällander och Sofia Frankenberg lärde sig när de jämförde två pedagogiska arbetssätt på 19 avdelningar i en kommun. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Forskningslitteracitet

Hur bör förskolan tänka om forskningslitteracitet, alltså förmågan att förstå, värdera och använda vetenskaplig kunskap i verksamheten? Professor Sven Persson berättar om hur olika kunskapsformer kan användas för att stärka pedagogerna i deras arbete. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Lekresponsiv undervisning

Begreppet "undervisning" inom förskolan skapar debatt. Professor Niklas Pramling pratar om hur man skulle kunna tolka den nya läroplanen och begreppet undervisning så att det ligger i linje med förskolan som en lekbaserad verksamhet. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Barns utforskande och lek i antropocen

Hur kan förskolan närma sig hållbarhetsfrågor genom barns lekvärldar? Universitetslektor Bodil Halvars och förskolläraren Vanessa B Katende tar bland annat upp hur barnen tar med sig sina frågor och utforskar dem genom leken och om hur leken öppnar nya möjligheter. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Utbildning och undervisning i förskolan

Christian Eidevald, utvecklingschef för Göteborgs stads förskolor och forskare vid Göteborgs universitet, beskriver utbildning och undervisning genom de grundläggande komponenterna i förskolans uppdrag - omsorg, lek, demokratifostran och skapande. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Undervisning med de minsta förskolebarnen

Ebba Hildén, doktorand i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, redogör för vad undervisning i förskolan är och hur det skulle kunna genomföras inom ramen för förskolans utbildning. En föreläsning där grunden för utbildningen är barnens egna, uttalade intressen. Inspelat den 4 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Digitalisering i förskolan

Hösten 2019 blir digitala verktyg i förskolan obligatoriska. Men vad innebär det? Susanne Kjällander, filsosofie doktor i didaktik, har forskat på området och ger här exempel på hur förskolan kan kan jobba med digitalisering och digitala verktyg. Inspelat den 4 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Undervisning i förskolan

Sonja Sheridan, professor emerita, och Pia Williams, professor vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, ger en överblick av begreppet undervisning relaterat till förskolans kvalitet och villkor för barns lärande. Inspelat den 4 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Hur påverkar den nya läroplanen förskolan?

Många förändringar ska implementeras inom förskolans verksamhet under hösten 2019. Den nya läroplanen innebär bland annat att det ställs nya krav på att alla förskolor ska använda digitala verktyg. Paneldebatt med Sonja Sheridan, professor emerita, Karin Alnervik, universitetslektor i pedagogik och Christian Eidevald, utvecklingschef för förskolan. Moderator är Mie Josefsson, universitetsadjunkt. Inspelat den 4 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Skolforum 2015

Inkludering och skoldatatek

Specialpedagogen Ulrika Jonsson är en av drivkrafterna bakom det uppmärksammade Skoldatateket på Vallaskolan i Södertälje. Här ger hon konkreta exempel på hur man kan arbeta med assisterande IT-teknik som stöd i klassrummet. I sitt arbete möter Ulrika Jonsson elever, vårdnadshavare, lärare och skolledare som ständigt ger henne nya infallsvinklar och nya perspektiv på lärande idag och i framtiden. Inspelat den 27 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Har det blivit omodernt med moderna språk?

De stora moderna språken tyska, franska och spanska får allt svårare att locka till sig både lärare och elever i skolan. Vad beror den här dalande populariteten på? Vilka förklaringar kan man hitta om man lyfter blicken från skolan och ser på hur språk värderas i det omgivande samhället? Och om färre nu lär sig tyska, franska och spanska - vad spelar det egentligen för roll?