Titta

UR Samtiden - Förskolesummit 2019

UR Samtiden - Förskolesummit 2019

Om UR Samtiden - Förskolesummit 2019

En konferens för och om förskolan med föreläsningar om bland annat undervisning i förskolan. Inspelat den 3-4 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Till första programmet

UR Samtiden - Förskolesummit 2019 : ForskningslitteracitetDela
  1. Att begripa
    vad forskningslitteracitet kan vara-

  2. -är det som tar vid
    efter att forskare har gjort studier-

  3. -och presenterat sina resultat.
    Vad händer sen?

  4. Tack så mycket för
    att jag har fått komma tillbaka.

  5. Ni har fått en jättebra inledning
    till det jag ska prata om-

  6. -nämligen forskningslitteracitet.

  7. Inte minst utifrån
    att det här projektet Hjärnvägar ger-

  8. -ett bra underlag för att diskutera
    vad forskning kan vara-

  9. -och på vilket sätt
    man kan lägga upp olika studier.

  10. Men det som jag har försökt göra
    i det här med att begripa-

  11. -vad forskningslitteracitet kan vara-

  12. -är det som tar vid
    efter att forskare har gjort studier-

  13. -och presenterat sina resultat.
    Vad händer sen?

  14. Alltså, vad händer när yrkesverksamma
    i förskolor och skolor-

  15. -då ska ta del av
    och använda forskning?

  16. Det är ungefär så
    jag kommer att försöka förstå-

  17. -det här med vetenskaplig grund
    och beprövad erfarenhet också.

  18. Och det här behöver jag inte ta,
    för det vet ni ju alla.

  19. Men frågan
    som är den andra punkten där...

  20. Det ställer ju krav
    på yrkesverksamma-

  21. -att förstå, använda och kanske också
    vara del av forskningen.

  22. Hur kan man göra det som
    yrkesverksam
    utan att ha forskarutbildning-

  23. -och utan att lyssna på
    såna här föredömliga presentationer?

  24. Och hur funkar det
    i en pedagogisk praktik?

  25. Det är de tankar och funderingar
    jag har haft.

  26. Det jag ska prata om
    ligger till grund för ett uppdrag-

  27. -som jag fick
    från Svenska kommunförbundet.

  28. De frågade mig omkring det här med
    att förstå och använda forskning-

  29. -och om jag
    skulle kunna skriva nåt om det-

  30. -och fundera utifrån en pedagogs
    eller förskollärares synvinkel-

  31. -hur forskningen kan användas
    i den reguljära verksamheten.

  32. Så jag har skrivit en rapport
    som heter "Forskningslitteracitet"-

  33. -som försöker fånga in i alla fall
    den tankefigur som jag har-

  34. -omkring hur jag tror
    att det fungerar.

  35. Men ni kommer ju också att kunna ge
    nån form av synpunkter på detta.

  36. För hur ska det gå till? För här
    sitter ni med en gedigen erfarenhet.

  37. Ni vet mycket omkring vad ni gör
    för nåt och varför ni gör det.

  38. Ni utvärderar och reflekterar
    över den verksamhet ni har.

  39. Så vad är det då
    som forskningen tillför i det här?

  40. Kommer den att kunna leda till en
    bättre praktik? I vilket avseende då?

  41. Det är de frågor
    som jag har tänkt och funderat över.

  42. Den här förmågan som man kan
    beteckna
    som forskningslitteracitet-

  43. -kommer ju från begreppet "literacy"-

  44. -det vill säga att försöka förstå,
    värdera och också använda sig av-

  45. -den kunskap som man skaffar sig till
    exempel genom att läsa forskning-

  46. -men i ett speciellt sammanhang,
    och för er del speciellt i förskolan.

  47. Då ska vi se.

  48. Och så här tänker jag omkring det:

  49. Jag tänker mig
    att en av de viktigaste aspekterna-

  50. -när man lär sig nånting
    som professionell-

  51. -det är att man skaffar sig
    en förtrogenhet med sitt arbete.

  52. Vi kan prata om det
    som nån form av förtrogenhetskunskap-

  53. -det vill säga de individuella
    erfarenheter som vi skaffar oss-

  54. -genom att arbeta i förskolan
    tillsammans med kollegor.

  55. Den här förtrogenheten är kanske
    den allra viktigaste kunskapsformen.

  56. Det är en kunskapsform
    som vi helt enkelt inte kommer undan.

  57. Vi kan inte säga att vi inte
    använder oss av erfarenheter-

  58. -utan snarare så ligger det
    hela tiden som nån form av grund-

  59. -för vårt sätt att resonera.

  60. I det här finns ett jag, alltså
    "jag menar att", "jag tycker att"-

  61. -och "mina erfarenheter är att".

  62. Och jag själv tänker mig-

  63. -att när ni funderar över Hjärnvägar
    till exempel-

  64. -så utgår ni från de erfarenheter
    som ni själva har omkring det här-

  65. -det vill säga att ni resonerar:

  66. "Jag har själv testat detta.
    Jag har själv prövat det här."

  67. "Slutsatserna från studien verkar
    rimliga utifrån mina erfarenheter."

  68. Det bildar nån form av bas
    för det hela.

  69. Den andra kunskapsformen,
    beprövad erfarenhet-

  70. -är också en formell beskrivning av
    vad förskolan ska vila på.

  71. Den innehåller ett vi.

  72. Det är en erfarenhet som är
    dokumenterad, delad och prövad-

  73. -i ett kollegialt sammanhang.
    "Vi tillsammans, vi menar att..."

  74. Och den här kollegialiteten,
    så som det står skrivet-

  75. -till exempel i hur Skolverket tolkar
    beprövad erfarenhet-

  76. -ligger ju i
    att man prövar sin förtrogenhet:

  77. Man dokumenterar nåt
    eller samtalar om nån händelse-

  78. -och så prövar man i vilken mån
    det här resonemanget håller-

  79. -eller slutsatserna håller.

  80. Så det finns ett jag och ett vi
    i det här som samspelar med varandra-

  81. -ungefär som i det individuella
    lärandet i det här projektet-

  82. -och det kollektiva lärandet.
    De samspelar hela tiden-

  83. -så att vi ska förstå
    vilket sammanhang vi är med i.

  84. Till detta skulle vi också lägga till
    empirisk kunskap.

  85. Det är en lite annan typ av kunskap
    som är baserad på erfarenhet-

  86. -och kanske också på förtrogenhet
    och beprövad erfarenhet så småningom.

  87. Men den utgår mer från vad vi vet-

  88. -utifrån vad vi har läst
    eller föreläsningar vi har varit på-

  89. -eller nån annan typ av erfarenhet-

  90. -som inte direkt kommer
    från vår egen praktik.

  91. En del av det kan komma
    från forskning naturligtvis-

  92. -och en del av den här kunskapen-

  93. -är relaterad till
    olika typer av forskningsresultat-

  94. -men oftast i bemärkelsen av
    att vi har integrerat den-

  95. -i vårt eget sätt att tänka.

  96. Och sen den teoretiska kunskapen, som
    ni hörde här innan är en viktig del-

  97. -för att förstå själva sammanhanget
    som forskningen kan sättas in i-

  98. -eller som våra egna erfarenheter
    kan sättas in i.

  99. Och den består ju av en mängd begrepp
    som är relaterade till varandra.

  100. Och så som jag förstår det
    och tänker mig-

  101. -det är att när de här kunskaps-
    formerna sammanflätas med varandra-

  102. -alltså när vi resonerar... Jag
    kommer sen till argumentation också.

  103. När vi resonerar, argumenterar eller
    lyssnar på nåt och drar slutsatser-

  104. -så blir vårt eget sätt att
    argumentera och resonera starkare-

  105. -om vi lyckas sammanfläta
    de här kunskapsformerna med varandra.

  106. Så kunskapsbasen
    eller den professionella basen-

  107. -skulle stärkas av-

  108. -att vi tänker
    i form av kunskapsformer.

  109. Då är ju det här
    lättare sagt än gjort förstås-

  110. -för då handlar det om
    våra möjligheter-

  111. -att läsa, förstå
    och använda forskning också.

  112. Jag har tänkt
    på ett lite annorlunda sätt-

  113. -om vad det är för bidrag
    som forskning kan ge-

  114. -till förtrogenhet, beprövad
    erfarenhet, empiri och teori.

  115. Då har jag gjort på ett enkelt sätt
    i det här fallet.

  116. Vi har pratat om variabelstudier,
    som Hjärnvägar är ett exempel på-

  117. -men i det här projektet
    finns det också kontextuell kunskap-

  118. -det vill säga det finns fall
    som man utgår ifrån.

  119. I forskning är de här ganska ofta
    separerade från varandra.

  120. Så det finns variabelstudier där man
    försöker hitta generaliserbarheter-

  121. -genom att utgå
    till exempel från uppmärksamhet.

  122. Och den här kunskapen
    som man får utifrån det här-

  123. -ligger
    på en ganska stark generell nivå.

  124. Den kan ju också vara kontextuell-

  125. -det vill säga förankrad
    i en väldigt specifik situation-

  126. -men i de flesta studier
    där man skiljer på det här-

  127. -så blir den här kontextuella
    fallstudien mer djupgående.

  128. Man beskriver sammanhang.
    Man beskriver ganska detaljrikt-

  129. -hur det ser ut
    på en speciell förskola till exempel.

  130. Hur interaktionen mellan barn
    och personal går till och så.

  131. Så medan variabelstudierna ger
    en generaliserbar kunskap-

  132. -så kommer
    den kontextuella fallstudien att ge-

  133. -en mer djupgående kunskap.

  134. Och sen syntetisering,
    sammanställning av forskning.

  135. Det vill säga att när man sen
    slår ihop en mängd olika studier-

  136. -och försöker utröna-

  137. -vad man är överens om,
    vad man inte är överens om-

  138. -vad som särskiljer
    och vad som är kontroverserna-

  139. -då får man en kunskap
    som säger nånting om forskningsläget.

  140. Så de här tre huvudbidragen-

  141. -framför allt i forskning om förskola
    men också annat-

  142. -det är kunskap som produceras.

  143. Och ganska ofta så är ju syftet
    med den här forskningen-

  144. -att den ska ge bidrag till lärare,
    förskollärare och förskolepersonal-

  145. -till att utveckla sin praktik också.

  146. Och forskare är ju oftast
    väldigt angelägna om-

  147. -att det resultat som man
    kommer fram till ska kunna användas.

  148. Så vad ska vi ha
    den här forskningen till?

  149. Ja, en av de här sakerna
    som jag tyckte var bra beskrivet-

  150. -i Järnvägsprojektet...nej,
    Hjärnvägarprojektet-

  151. -är det här
    att ständigt pröva och ifrågasätta.

  152. Man gör en design-

  153. -som gör det möjligt för forskarna
    att pröva-

  154. -och att genom sin design
    försöka kontrollera möjliga utfall.

  155. Så att ständigt pröva och ifrågasätta
    är en viktig del av forskning-

  156. -som många av oss som sysslar med
    forskning om förskola till exempel-

  157. -är anhängare av och som också finns
    som nån form av ledmotiv för oss.

  158. Men om man är förskollärare
    eller ledningspersonal och så-

  159. -så kan det vara riskabelt
    att använda sig av uttryck-

  160. -som till exempel
    "forskningen har visat att".

  161. För det kan nånstans säga nåt om
    att det här är vi överens om.

  162. Men i praktiken
    så är det ganska ofta så-

  163. -att man ständigt prövar,
    och prövar nya saker-

  164. -som gör
    att man kommer fram till nåt-

  165. -som kanske är säkrare
    än vad man gjorde förra gången.

  166. Det är också viktigt att tänka på
    när man läser forskningsresultat-

  167. -att det är relativt sällsynt
    att vara överens.

  168. Normalläget är
    att vi har olika studier-

  169. -som ganska ofta
    kommer fram till lite olika saker-

  170. -i alla fall lite olika dimensioner-

  171. -som man då som förskollärare
    eller lärare får försöka förstå-

  172. -och också förstå
    utifrån sin egen kunskapsbas.

  173. Men det här att förbättra
    och utveckla blir ju också-

  174. -en aspekt av forskningen
    som är viktig.

  175. När man läser forskningen så säger
    den inte precis hur man bör agera-

  176. -men den ger nån form av riktlinjer
    eller nån form av riktning-

  177. -som till exempel i det här projektet
    som vi hörde om.

  178. Så det finns som underliggande mål
    att förbättra och att utveckla.

  179. Sen finns det ju också
    forskningsansatser-

  180. -som är inriktade på att förbättra
    och utveckla, som aktionsforskning-

  181. -där man gör en aktion som går ut på
    att förbättra nån form av praktik.

  182. Jag har själv sysslat
    med aktionsforskning-

  183. -framför allt utifrån att bedriva
    forskning tillsammans med lärare-

  184. -i olika typer av projekt, till
    exempel forskningscirklar och så.

  185. Så det här...

  186. Det här inneboende motivet
    till att bedriva forskning-

  187. -innehåller oftast
    olika delar och aspekter.

  188. Och då är min tanke ungefär så här-

  189. -att förskollärare
    kan lära sig av forskning-

  190. -inte minst utifrån argumentation.

  191. Det vill säga att
    den språkliga praktik, de argument-

  192. -som förskollärare har för att
    utveckla nåt eller förbättra nåt-

  193. -kan baseras på att man argumenterar
    utifrån de här fyra kunskapsformerna:

  194. Min egen erfarenhet, vår erfarenhet-

  195. -empiri,
    det vill säga forskningsresultat-

  196. -och teori, det vill säga det som
    utgör nån form av helhet i det här.

  197. När de här kunskapsformerna
    blir sammanflätade-

  198. -så kan också argumentationen för
    att definiera nån form av problem-

  199. -eller peka på nån form av lösning
    och aktion som kan lösa det här...

  200. Den kommer att bli starkare,
    enligt min uppfattning.

  201. En som kan hjälpa oss med detta
    är den här vackre mannen.

  202. Han heter Toulmin:

  203. En amerikan, psykolog och filosof-

  204. -som har skrivit en bok
    som är legendarisk i sammanhanget-

  205. -som heter "The Uses of Argument".

  206. Han menar då-

  207. -att vardagsargumentation är nåt
    som vi ständigt ägnar oss åt.

  208. Vi argumenterar för nånting som vi
    står för, våra åsikter etcetera.

  209. Och den argumentationen
    är mer eller mindre bra.

  210. Den kan alltid förbättras,
    den kan alltid förfinas-

  211. -och den kan alltid göras mer rimlig-

  212. -i form av slutsatser
    och ståndpunkter.

  213. Argumentation innebär ju helt enkelt
    att man försöker kommunicera nånting.

  214. Man argumenterar i kommunikation,
    och det gör vi i stort sett alltid.

  215. Och när det är en bra argumentation-

  216. -så säger det till mottagaren
    att det här är ganska tillförlitligt.

  217. Det här är ett rimligt sätt
    att resonera på.

  218. Professionell argumentation
    har då möjlighet-

  219. -att använda sig
    av dessa kunskapsformer-

  220. -så att den också kan verka rimlig
    utifrån er som är mottagare.

  221. Toulmin var lite speciell
    på det viset att han sa:

  222. "Jag utgår från vardagen.
    Jag vill inte ha modeller."

  223. "Jag vill inte ha scheman
    som ska visa hur man argumenterar."

  224. Och vad händer? Jo, alla gör scheman.
    Alla gör modeller-

  225. -som utgår från hans antaganden
    och sätt att tänka om argumentation.

  226. Jag kommer inte att göra nån modell
    här, utan snarare peka på-

  227. -hur en argumentation-

  228. -som utgår från till exempel
    förskollärares arbetssituation-

  229. -skulle kunna se ut
    om man vill skapa förbättringar-

  230. -och om man vill definiera problem.

  231. Det här säger jag också
    utifrån personlig erfarenhet.

  232. Jag har rapporterat ett projekt
    med Ingegerd Tallberg Broman-

  233. -som handlar om
    förskollärares sjukfrånvaro-

  234. -och ökad psykisk ohälsa.

  235. Det har fått mig att tänka på:

  236. Varför biter inte vissa argument-

  237. -på politiker eller andra när man
    försöker visa på en situation?

  238. Vad är det man behöver göra
    som förskollärare-

  239. -för att argumentationen
    ska bli bättre?

  240. Det har varit en drivkraft hos mig
    när jag håller på med det här nu.

  241. Då ska vi se. Den är snabb.

  242. Så den här enkla modellen
    skulle då peka på-

  243. -att om man använder forskning
    så skulle det vara-

  244. -för att det ska integreras
    i en helhet-

  245. -av vårt sätt att tänka om nåt-

  246. -och av vårt sätt att argumentera
    för till exempel förbättring.

  247. "Detta vill vi förbättra
    därför att..."

  248. Det är min erfarenhet,
    det är vår beprövade erfarenhet-

  249. -det är nåt
    som handlar om empirisk kunskap-

  250. -och det sätts också in
    i ett teoretiskt sammanhang.

  251. Jag ska ta ett exempel. Jag var
    ganska tagen av en debattartikel-

  252. -som jag läste i Aftonbladet
    förra veckan.

  253. En förskollärare skrev: "Det räcker
    nu - jag vill bara vara med barnen."

  254. Jag ska säga
    som reservation till rubriken-

  255. -att jag själv har skrivit
    en del debattartiklar-

  256. -och vet att det inte är jag själv
    som får sätta rubriken.

  257. Det är redaktörerna som gör det.

  258. Förskolläraren säger:

  259. "Jag är så trött på kvalitetssäkring,
    resultat och måluppfyllelse."

  260. Och så ger hon en beskrivning
    av nåt väldigt intressant.

  261. "Vi sitter på APT
    och fyller i kolumner"-

  262. -"som ska 'synliggöra
    måluppfyllelse'."

  263. "När chefen lämnat rummet fnissar vi.
    Vad ska vi dra till med där, då?"

  264. "Vi är trötta.
    Vi har pratat klart för länge sen."

  265. "Skratt och gråt ringer i våra öron."

  266. "Älskade ungar! Som inte alls låter
    sig inrymmas i dessa torra kolumner."

  267. Det här är en beskrivning
    som utgår ganska starkt-

  268. -från ett jag
    och sen från ett vi.

  269. Alltså
    "Jag vill ägna mig mer åt barnen"-

  270. -och "Vi sitter i den här APT:n".

  271. När jag läste det funderade jag på:

  272. Om man skulle argumentera för detta-

  273. -och argumentera för
    att det här är ett problem...

  274. Nånting håller på att hända
    i den svenska förskolan-

  275. -som faktiskt utgår
    från ett sånt här uttryck-

  276. -som den här förskolläraren har när
    hon skriver den här debattartikeln.

  277. Och då tänkte jag ungefär så här-

  278. -att det finns ett påstående
    i det här.

  279. Och Toulmin lär oss att argumentation
    alltid utgår från ett påstående.

  280. Nåt som vi säger att: "Så här
    är det förskaffat. Så här är det."

  281. Och den får ett stöd: "Därför att..."

  282. Då finns det de här kunskapsformerna
    som man kan använda sig av.

  283. I den här artikeln använder sig
    författaren av förtrogenhet-

  284. -och den här gemensamma
    erfarenheten,
    det här gemensamma vi:et.

  285. Då tänkte jag: "Om man nu
    ska argumentera på det här viset"-

  286. -"finns det forskning
    som stöder påståendet?"

  287. "Kan man då använda det för att
    argumentera för nån förändring?"

  288. "Vad för kunskapsbidrag kan
    forskningen ge till argumentationen?"

  289. För mig var det inte svårt att hitta
    andra typer av argument också-

  290. -eftersom jag har sysslat en hel del
    med relationell pedagogik-

  291. -och skrivit
    forskningsöversikter och så.

  292. Så jag tänkte
    att det skulle kunna vara nånting-

  293. -där en personlig erfarenhet, en
    kollektiv erfarenhet och forskning-

  294. -kan säga nånting om hur tillståndet
    ser ut i den svenska förskolan-

  295. -och vad man
    skulle kunna göra åt det.

  296. Och en av de här sakerna
    som då skulle kunna användas-

  297. -som man till exempel skulle kunna
    använda som förskollärare-

  298. -det är ju
    såna här sammanställningar.

  299. Jag tar ett exempel
    från "Investing in Our Future"-

  300. -för att peka på en sån
    sammanställning, en syntetisering-

  301. -och en beskrivning av forskningen
    som försöker peka ut-

  302. -vad det finns för nån form
    av evidens eller form av kvalitet-

  303. -som kommer ut om man ställer
    samman
    en rad olika studier.

  304. Precis som vi hörde med Hjärnvägar
    så kan studierna se väldigt olika ut.

  305. Det kanske inte finns
    så många variabelstudier.

  306. Det finns väldigt få effektstudier
    med en sån design som vi hörde om.

  307. Internationellt finns det flera-

  308. -men hos oss är framför allt
    kontextuella fallstudier vanligast.

  309. Men i den här sammanställningen
    så säger forskarna så här:

  310. "De viktigaste aspekterna
    för kvalitet i förskolan är"-

  311. -"stimulerande och stödjande inter-
    aktioner mellan lärare och barn"-

  312. -"och effektivt användande
    av läroplaner."

  313. Det vill säga att interaktion
    och de här relationella aspekterna-

  314. -då framstår som den kanske
    viktigaste kvalitetsaspekten.

  315. Men det här har alltid ett innehåll.

  316. Det innehållet pratades det om
    i projektet.

  317. Det vill säga att när förskollärare
    och förskolepersonal har god kunskap-

  318. -om ett område-

  319. -och också har förmåga att få barn
    att fokusera på det innehåll-

  320. -som interaktionen har-

  321. -så skulle det enligt den här
    översikten kunna vara ett sätt-

  322. -att argumentera för kvalitet.

  323. En annan översikt, som jag har
    använt mig av ganska många gånger-

  324. -är en översikt
    som Nordenbro med flera har skrivit-

  325. -omkring professionella kompetenser.

  326. Där går de igenom forskning
    omkring profession framför allt-

  327. -och profession i relation
    till undervisningsstrategier-

  328. -för att försöka förstå
    vilka kompetenser-

  329. -som förskollärare, lärare
    och fritidshemspersonal behöver.

  330. Då pratar man om relationell
    kompetens, ledarkompetens-

  331. -och didaktisk kompetens.

  332. Den relationella kompetensen handlar
    om förmågan att möta ett barn-

  333. -och förmågan att skapa
    nån form av ömsesidighet-

  334. -och förståelsen av
    vad det är man har tillsammans-

  335. -som ett lärandeobjekt.

  336. Det vill säga nåt som gör att jag
    kan göra mig förstådd och kan förstå.

  337. Och så säger de nåt viktigt:

  338. Att de här kompetenserna inte är
    omedelbara och observerbara-

  339. -utan en kombination
    av kognitiva och praktiska förmågor-

  340. -tyst kunskap, motivation,
    värderingar, attityder etcetera.

  341. Så det är inte så lätt
    att se de här kompetenserna-

  342. -även om vi nånstans kan vara överens
    om att de här kompetenserna finns.

  343. Så när forskare
    går ut och observerar-

  344. -så kan de också finnas inbäddade
    i den totala situationen-

  345. -och i det totala mötet med barnen.

  346. Men det är klart,
    de här två översikterna pekar ju på-

  347. -att en situation
    där förskollärare säger-

  348. -"Jag vill vara med barnen
    och inte göra annat"-

  349. -det säger också nånting om
    vad man förväntar sig-

  350. -att förskolepersonal ska ägna sig åt
    om man vill ha en bra kvalitet.

  351. Jag ska ta
    en typisk kvalitativ studie-

  352. -eller en kontextuell fallstudie-

  353. -som utgår ifrån en teoriram
    som man kallar för fenomenologisk.

  354. Det är en norsk studie framför allt,
    där man försöker att utröna-

  355. -när barn uttrycker
    nån form av välbefinnande.

  356. Man gör observationer
    på ett antal förskolor-

  357. -och då tittar man
    på barnens kroppar-

  358. -i bemärkelsen av att försöka förstå:
    När uttrycker barn att de mår bra?

  359. Vad är det som gör
    att vi inte kan säga nåt om-

  360. -att i den här situationen
    tycks det vara så att barn mår bra-

  361. -och uttrycker ett välbefinnande?

  362. Den ena spalten där som tas upp-

  363. -det är att gemensamt för detta tycks
    vara att social interaktion och lek-

  364. -är tillfällen
    när barn uttrycker välbefinnande.

  365. Det här är småbarnsavdelningar-

  366. -så det är 1-3-åringar.

  367. "Att upptäcka,
    ensam eller tillsammans med andra"-

  368. -"både med barn och med personal."

  369. Och så säger de nånting här
    som är intressant.

  370. "Vilket kan förstås
    som ett relationellt sätt"-

  371. -"att delta i vardagslivet."

  372. Alltså ett socialt deltagande
    i ett vardagsliv.

  373. De menar att det karaktäriserar också
    en hög processkvalitet.

  374. Kolumnen om förutsättningar
    handlar om att försöka skapa-

  375. -ett klimat, en atmosfär i
    relationen mellan personal och barn-

  376. -som domineras av hög "sensitivity",
    det vill säga en hög lyhördhet-

  377. -och också förmåga
    att respondera på barnet:

  378. Ständigt tänka att barn försöker
    göra sig förstådda och förstå-

  379. -och personalen likaså.

  380. En sån här studie berättade jag om
    förra gången jag var här, 2017-

  381. -men jag återknyter ständigt
    till den-

  382. -för den säger så mycket
    om situationen-

  383. -som den här förskolläraren
    berättade om i Aftonbladet.

  384. När hon säger "Jag vill vara
    tillsammans med barnen"-

  385. -så är det nästan
    så att man rycker till och tänker:

  386. "Det är ju det jobbet måste gå ut på.
    Vad ska det annars gå ut på?"

  387. Då säger Ahrenkiel med flera,
    som har gjort den här danska studien:

  388. "Det finns styrningsmekanismer som
    kan verka i helt motsatt riktning."

  389. Det kallar de då för just
    obemärkta professionella kompetenser.

  390. De menar att
    professionella kompetenser måste ses-

  391. -som en del av allt arbete,
    inte bara specifika situationer.

  392. Och som vi hörde i Hjärnvägar
    så tyder det på-

  393. -att professionellt arbete är gjort
    för att skapa en variation.

  394. Den här variationen som barnen möter
    kan vara till gagn för deras lärande.

  395. Men det finns ett annat paradigm.

  396. Det här paradigmet kallar de för
    "the investment paradigm".

  397. Det går mer ut på
    att det finns en styrningsmekanism-

  398. -som handlar om
    att synas, visa upp, producera-

  399. -och då producera nånting
    som inte är så nära relaterat till-

  400. -den här professionella kompetensen.

  401. Och de visar i olika situationer-

  402. -hur personal är väldigt duktiga på
    att möta barn-

  403. -för att få barnen att förstå
    och göra sig förstådda.

  404. Men när de sitter på personalmöten-

  405. -och ska göra systematiskt
    kvalitetsarbete till exempel-

  406. -och ska fylla i vad man har gjort
    som är relaterat till hög kvalitet-

  407. -så syns inte detta.

  408. Då är det vad de kallar för
    obemärkta kompetenser.

  409. De märks inte,
    trots att vi vet genom forskning-

  410. -att det kanske är de
    som är de viktigaste.

  411. Den här studien är ganska bra
    just utifrån att den problematiserar-

  412. -precis den situation som skribenten
    i Aftonbladet också problematiserar.

  413. Den kan också hjälpa förskollärare
    att förstå-

  414. -hur den här situationen
    kan uppkomma.

  415. Det finns också variabelstudier-

  416. -som oftast inte är så noggrant
    gjorda som den här Hjärnvägar-

  417. -utan ganska mycket av de här
    studierna är inte effektstudier.

  418. De är sambandsstudier. Man ser
    samband mellan vissa variabler-

  419. -som självförmåga, samarbete
    och expanderat och hållbart lärande.

  420. Och de hör ihop
    med just det här mötet-

  421. -det vill säga förmågan
    att ge socialt och emotionellt stöd-

  422. -men också ett kognitivt stöd.

  423. Och det finns ett samband däremellan.

  424. Jag har själv skrivit översikter
    och gått igenom studier-

  425. -där de har försökt hitta
    dessa samband-

  426. -och det finns speciella program-

  427. -som är gjorda för att utveckla
    ett sånt samband.

  428. Är klockan tolv nu?

  429. Det är väl bra?

  430. Då drar vi slutsatsen igen, då.

  431. Forskning kan bidra
    till en bättre argumentation-

  432. -och en annorlunda argumentation.

  433. Den kan leda till att man skaffar
    sig själv en djupare förståelse-

  434. -men också i kommunikation med andra.

  435. Till exempel politiker kan skaffa sig
    argument som kan vara verkningsfulla.

  436. Tack så mycket.

  437. Textning: Johanna Lidberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Forskningslitteracitet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur bör förskolan tänka om forskningslitteracitet, alltså förmågan att förstå, värdera och använda vetenskaplig kunskap i verksamheten? Professor Sven Persson berättar om hur olika kunskapsformer kan användas för att stärka pedagogerna i deras arbete. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Förskolepedagogik
Ämnesord:
Forskning, Förskolepedagogik, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Förskolesummit 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Förskolans nyckelroll i samhället

Den nya läroplanen som träder i kraft 1 juli 2019 ställer nya krav på verksamheten inom förskolan. Skolborgarrådet Lotta Edholm (L) berättar om hur hon ser på förskolans roll i samhället. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Förskolans historia

Hur har förskoleverksamheten sett ut i Sverige det senaste århundradet och vad kan vi lära oss genom att blicka tillbaka? Hör professor Anne-Li Lindgren berätta. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Hjärnvägar i förskolan

Kan olika arbetssätt inom förskolan främja lärande? Hör vad forskarna Anna Palmer, Hillevi Lenz Taguchi, Susanne Kjällander och Sofia Frankenberg lärde sig när de jämförde två pedagogiska arbetssätt på 19 avdelningar i en kommun. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Forskningslitteracitet

Hur bör förskolan tänka om forskningslitteracitet, alltså förmågan att förstå, värdera och använda vetenskaplig kunskap i verksamheten? Professor Sven Persson berättar om hur olika kunskapsformer kan användas för att stärka pedagogerna i deras arbete. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Lekresponsiv undervisning

Begreppet "undervisning" inom förskolan skapar debatt. Professor Niklas Pramling pratar om hur man skulle kunna tolka den nya läroplanen och begreppet undervisning så att det ligger i linje med förskolan som en lekbaserad verksamhet. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Barns utforskande och lek i antropocen

Hur kan förskolan närma sig hållbarhetsfrågor genom barns lekvärldar? Universitetslektor Bodil Halvars och förskolläraren Vanessa B Katende tar bland annat upp hur barnen tar med sig sina frågor och utforskar dem genom leken och om hur leken öppnar nya möjligheter. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Utbildning och undervisning i förskolan

Christian Eidevald, utvecklingschef för Göteborgs stads förskolor och forskare vid Göteborgs universitet, beskriver utbildning och undervisning genom de grundläggande komponenterna i förskolans uppdrag - omsorg, lek, demokratifostran och skapande. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Undervisning med de minsta förskolebarnen

Ebba Hildén, doktorand i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, redogör för vad undervisning i förskolan är och hur det skulle kunna genomföras inom ramen för förskolans utbildning. En föreläsning där grunden för utbildningen är barnens egna, uttalade intressen. Inspelat den 4 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Digitalisering i förskolan

Hösten 2019 blir digitala verktyg i förskolan obligatoriska. Men vad innebär det? Susanne Kjällander, filsosofie doktor i didaktik, har forskat på området och ger här exempel på hur förskolan kan kan jobba med digitalisering och digitala verktyg. Inspelat den 4 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Undervisning i förskolan

Sonja Sheridan, professor emerita, och Pia Williams, professor vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, ger en överblick av begreppet undervisning relaterat till förskolans kvalitet och villkor för barns lärande. Inspelat den 4 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Hur påverkar den nya läroplanen förskolan?

Många förändringar ska implementeras inom förskolans verksamhet under hösten 2019. Den nya läroplanen innebär bland annat att det ställs nya krav på att alla förskolor ska använda digitala verktyg. Paneldebatt med Sonja Sheridan, professor emerita, Karin Alnervik, universitetslektor i pedagogik och Christian Eidevald, utvecklingschef för förskolan. Moderator är Mie Josefsson, universitetsadjunkt. Inspelat den 4 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Råd och rön om problematisk skolfrånvaro och hemmasittare

Två föräldrars erfarenheter

Här berättar föräldrarna Maria och Christian Persman om vad som hände när deras son en dag slutade gå till skolan. De delar med sig av tankar och erfarenheter om den hjälp de fick. Inspelat den 12 oktober 2018 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Akademi Magelungen.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

De svenska skolflyktingarna

Sedan möjligheten att ge barn hemundervisning ströps åt i Sverige genom en lagändring 2011 har familjer som vill hemskola sina barn tvingats flytta till andra länder. På Åland finns en koloni bestående av ett femtontal svenska familjer som flytt systemet i Sverige. De flesta av dem tror på filosofin om "unschooling" eller "avskolifiering". Vi åker till Åland för att ta reda på vad det är och vad de här familjerna gör som de inte får göra i Sverige.