Titta

UR Samtiden - Förskolesummit 2019

UR Samtiden - Förskolesummit 2019

Om UR Samtiden - Förskolesummit 2019

En konferens för och om förskolan med föreläsningar om bland annat undervisning i förskolan. Inspelat den 3-4 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Till första programmet

UR Samtiden - Förskolesummit 2019 : Förskolans historiaDela
  1. Mycket har vi plockat från omvärlden-

  2. -även om vi gärna säger
    att den svenska förskolan är bäst.

  3. Vi kan lära oss av att titta utåt
    på hur vi har inspirerats av andra.

  4. Hej! Vad roligt att vara här
    och se så många här.

  5. Tack, Förskolesummit,
    för att jag får prata om-

  6. -det historiska perspektivet
    på förskolan.

  7. Jag och Ingrid Söderlind har precis
    skrivit boken "Förskolans historia".

  8. Vår mission är att beskriva
    förskolans utveckling-

  9. -från 1850 till 2014 i en enda bok.

  10. Det kommer att bli övergripande,
    det som jag ska berätta.

  11. Men om ni vill läsa mer, så finns det
    nåt att gå tillbaka till.

  12. Jag kommer också att kombinera
    förskolans historia-

  13. -förskolan som samhällsorganism,
    med vad som händer i förskolan.

  14. Vad betyder det för barnen
    som är där?

  15. Det pratar vi ganska sällan om,
    hur det är att leva i förskolan.

  16. Då ska jag ge konkreta exempel
    från hur det var i förskolan förr.

  17. Mitt perspektiv är inte
    att säga att det blivit bättre.

  18. Men det finns kontinuiteter
    och förändringar.

  19. Det historiska perspektivet
    är ett sätt att se sin samtid.

  20. Att se vad som händer
    när man speglar sig i nåt annat.

  21. Inte för att säga att det blivit
    bättre, men för att se sig själv.

  22. Om vi tittar på förskolan i dag...
    Det kan tyckas enkelt i dag.

  23. Vi har ett begrepp
    som vi samlas kring. Vi har ett ord.

  24. Men det har funnits många begrepp
    för det som vi i dag kallar förskola.

  25. Till höger kan man se-

  26. -den mer pedagogiskt inriktade
    verksamheten.

  27. Den har funnits sen slutet på
    1800-talet som en del av förskolan.

  28. Undervisning var viktigt
    redan i slutet på 1800-talet.

  29. Det var ett skäl till
    att förskolan startade.

  30. Vi har inte kommit på nu att barnen
    ska ha pedagogisk verksamhet.

  31. Det var ett viktigt argument
    för att dra i gång.

  32. Det var oftast halvdagsverksamhet.

  33. Till vänster ser ni
    andra typer av omsorg-

  34. -men också pedagogiska verksamheter.

  35. Men det har varit mer fokus
    på heldagsverksamhet.

  36. Daghemmet, som vi i dag
    nästan inte vill kännas vid-

  37. -"dagis", var en del av det här.

  38. När det kom var det också omgärdat
    av en massa tankar och prat-

  39. -kring pedagogisk verksamhet.

  40. Det är skillnader i
    vad vi tycker att barn ska lära sig-

  41. -men att lyfta fram det pedagogiska
    är inte nåt nytt.

  42. Man kan också säga att leken...
    Det nämnde inte du, Lotta.

  43. Det är nåt som har varit
    en viktig del av förskolan.

  44. I början på 1900-talet
    var leken nåt som gjorde barndomen.

  45. Vad gjorde barnen innan?

  46. Antingen var de hemma,
    eller så arbetade de.

  47. Förskolan och skolan har skapat
    en barndom där barnen inte arbetar.

  48. Då har leken
    haft ett stort signalvärde.

  49. Leken, efter en period på 90-talet
    då den nästan har trängts undan-

  50. -i forskning och verksamhet,
    har fått en stark betydelse igen.

  51. I den nya läroplanen
    har leken en tydligare position.

  52. Vi ser kontinuitet och förändringar,
    och också att kontexten förändras.

  53. Men för att förstå var vi är
    kan det vara bra att titta bakåt.

  54. Det vi kallar förskolan,
    är ju en "för-skola".

  55. Det har blivit det
    här i Norden och Sverige-

  56. -i slutet på 1900-talet och början
    på 2000-talet. Den tid vi lever i nu.

  57. Men ur ett internationellt
    perspektiv-

  58. -fanns ett statligt intresse
    för förskolan redan på 1800-talet.

  59. Det fanns en läroplan i Frankrike
    i slutet på 1800-talet.

  60. I boken försöker vi hela tiden-

  61. -spegla svensk förskola
    mot en internationell kontext.

  62. Mycket har vi plockat från omvärlden-

  63. -även om vi gärna säger
    att den svenska förskolan är bäst.

  64. Vi kan lära oss av att titta utåt
    på hur vi har inspirerats av andra.

  65. Som Lotta sa: Barn ska bli
    fungerande, demokratiska medborgare.

  66. Det är ett retoriskt grepp som har
    funnits runt förskolan väldigt länge.

  67. Även i slutet på 1800-talet.

  68. Men då kan man också fråga sig:
    Vad händer med barnen i förskolan nu?

  69. Hur tänker vi kring och förstår det?

  70. Det här är gemensamt för förskolan
    var än i världen man vänder sig.

  71. Att förskolan har ett kompensatoriskt
    uppdrag. Man ska utjämna skillnader.

  72. Under hela perioden. Att det är en
    generell rättighet till utveckling.

  73. Att det är nåt inför skolgången.

  74. Det betonas olika huruvida det ska
    vara skola eller "inför skola".

  75. Det är ändå kopplat till skolan,
    men även till vårdnadshavares behov.

  76. Man kan behöva barntillsyn, eller så
    vill man att barnen ska utbildas.

  77. Det finns olika varianter på
    vad vårdnadshavarnas behov är.

  78. Vi tittar på "the bigger picture".
    Vad hände när förskolan startade?

  79. Ja. Det var under 1800-talet
    som barninstitutioner växte fram.

  80. Det fanns inte såna tidigare.

  81. Då expanderade skolan, och förskolan
    blev som en följesvans till skolan.

  82. Men vad det innebar för personalen
    var att de fick betalt-

  83. -och blev en del av en profession.
    Det började bli ett eget yrke.

  84. Men det är inte
    de primära vårdnadshavarna-

  85. -eller personer
    med personliga band till barnen.

  86. Det är betald personal
    som del av en profession.

  87. Det här gäller i ett globalt
    perspektiv, inte bara här.

  88. Det har också integrerat kvinnor
    på arbetsmarknaden.

  89. Ett ökat deltagande
    på en formell arbetsmarknad.

  90. Det fanns en informell arbetsmarknad
    för kvinnor innan.

  91. Men förskolans utveckling
    har inneburit-

  92. -att det har flyttats
    till den formella arbetsmarknaden.

  93. Jag säger kvinnor. En utmaning i dag
    är att få in fler män i förskolan.

  94. Men det har varit viktigt
    för kvinnors och barns rättigheter-

  95. -att det här har kunnat utvecklas
    och drivas.

  96. Barninstitutionerna
    har skapat en formell arbetsmarknad-

  97. -men också en speciell barndom-

  98. -där det finns barn, omsorg, lek
    och pedagogik.

  99. Alla delar har funnits där hela
    tiden, men betonats mer eller mindre.

  100. Särskilt i Sverige har det blivit
    del av en offentlig politik.

  101. Det finns ett politiskt intresse
    för förskolan.

  102. När förskolan startade
    var inga politiker intresserade.

  103. Det var privata initiativ,
    främst kvinnor, som drog i gång dem.

  104. Sen har man kämpat för att få det
    till en offentlig politik.

  105. Vi pratar om
    transnationella barndomsideal.

  106. Den svenska förskolepolitiken är
    hela tiden i dialog med andra länder.

  107. Det är inte bara nåt unikt svenskt,
    utan nåt som pratar med världen.

  108. Om man vill göra en enkel beskrivning
    kan man säga att mellan 1850-1900-

  109. -började institutionerna
    för barn innan skolålder skapas.

  110. Småbarnsskolor, barnkrubbor och
    barnträdgårdar kring sekelskiftet.

  111. Det fanns ryska barnträdgårdar
    på 1860-talet.

  112. Det fanns barnträdgårdar i USA.
    Vi hämtade de här idealen utifrån.

  113. Småbarnsskolorna kom från England,
    barnkrubborna från Frankrike.

  114. Det här är en del
    av en global rörelse.

  115. 1900-1950 började forskningen om barn
    att utvecklas-

  116. -med utvecklingspsykologiska
    perspektiv-

  117. -som handlade om
    hur man skulle förstå barn.

  118. Det var väldigt olika perspektiv.

  119. Det blir förenklat om man säger
    att barn ska utvecklas.

  120. Det var olika synsätt på hur barnen
    skulle utvecklas, och till vad.

  121. I Sverige, under den här perioden,
    drar det i gång statliga utredningar-

  122. -som de här kvinnorna
    som drev verksamheterna lyfte fram.

  123. De hade en stor roll,
    inte enbart att ordna barndomarna-

  124. -utan också att lyfta det politiskt.

  125. Man ville få statsbidrag för att få
    en mer förutsägbar verksamhet.

  126. Mer genomlyst och transparent.

  127. Utredningarna under 40- och 50-talet
    avlöste varandra.

  128. Ena gången var heldagsverksamhet
    bäst, andra gånger halvdag.

  129. Kampen om hel- och halvdag-

  130. -har varit viktig
    för svensk förskolas utveckling.

  131. 1950-1970 kan man se
    att man började prata om daghem.

  132. Man stred ännu om hel- eller halvdag.

  133. Även om daghem är en heldagsform,
    så var det debatt om det.

  134. Det fanns också familjedaghem
    som var otroligt populära.

  135. På 60-talet växte de lika mycket
    som institutionerna för barn.

  136. Familjedaghemmen fick statsbidrag-

  137. -för man insåg
    att det var en populär omsorgsform.

  138. 1970-1998 hamnar heldagsomsorgen
    i fokus.

  139. Det blir en väldig expansion.

  140. Sverige går med i EU 1995,
    och 1998 får vi en läroplan.

  141. Det är inte en slump
    att det händer så tätt inpå.

  142. En statlig utredning säger
    att vi behöver en läroplan.

  143. Det är en anpassning till Europa.

  144. Till det globala perspektivet
    att barnen behöver lärande.

  145. Enskilda utförare
    får också statsbidrag.

  146. Så det händer mycket i politiken.

  147. Från 1998 fram till i dag
    har vi en läroplan.

  148. "Kvalitet" är också ett ord
    som är globalt.

  149. Det finns överallt.
    Hur ska vi mäta och göra kvalitet?

  150. Det binder samman förskolan,
    särskilt i ett europeiskt perspektiv.

  151. Vi har dokumentation
    för olika syften.

  152. Som en del av kvaliteten
    eller som nåt annat.

  153. Nyckelbegrepp är "lärande"
    och "utbildning".

  154. Familjedaghemsverksamheten
    har uteslutits.

  155. Sen 2009
    pratar vi om pedagogisk omsorg.

  156. Det är inget som det pushas för
    i den statliga politiken.

  157. Men man får statsbidrag, så det är
    en del av samhällets ansvar.

  158. Vi pratar mer om omsorg och lek
    än för fem år sen.

  159. Ni ser inte, men det är en tidslinje
    från 1850 till 2019.

  160. Vid de röda pilarna
    börjar man dela ut statsbidrag.

  161. Ni ser hur insatserna, utredningar
    och lagstiftning, intensifieras.

  162. Det här ska åskådliggöra
    hur politiken intensifieras-

  163. -från 50-talet och framåt.

  164. Många aktörer har ett intresse
    för förskolan i dag.

  165. Både barnen, personalen
    och verksamheten.

  166. Många aktörer är inblandade, och det
    gör det spännande att forska om.

  167. Att så många
    är intresserade av förskolan.

  168. Lagstiftning och utredningsväsende
    innebär ett speciellt verktyg.

  169. Men det är en väldig diversifiering
    i dag, vilket gör det spännande.

  170. Det skapas en barnpolitik med hjälp
    av förskolan som är en del av-

  171. -familjepolitik, socialpolitik,
    hälsopolitik-

  172. -jämställdhets-,
    utbildnings- och EU-politik.

  173. Det här är ett fantastiskt område
    som ni är med och gör varje dag.

  174. Vilka barn ska vara i förskolan?
    Vi tycker att alla barn ska det.

  175. Men förskolepolitiken
    har skapat olika villkor-

  176. -och skapar fortfarande olika villkor
    för barns liv och barndomar.

  177. Frågor om klass, genus, etnicitet
    och religion finns där hela tiden.

  178. Det starka med den svenska förskolan-

  179. -är att det har varit ett ideal
    kring inkludering.

  180. Mycket av förskolans historia
    är inte skrivet än-

  181. -som hur vi har integrerat folk
    från andra länder via förskolan.

  182. Den historien är inte skriven alls.

  183. Det finns tydliga ideal kring
    inkludering. Men också via klass.

  184. I början på 1900-talet var det de här
    barnen som kom till barnträdgården-

  185. -till den pedagogiska verksamheten.

  186. Efter inte så många år,
    tack vare en internationell dialog-

  187. -kom de här barnen till förskolan.

  188. De kom till borgerliga hem
    som gjordes om till förskolor.

  189. Det blev nåt slags klassmöte
    och ett genusmöte.

  190. Religionen fanns där, och det var
    självklart att det var protestantism.

  191. Men här kan vi se
    hur förskolan redan från starten-

  192. -hade och fick
    ett inkluderande perspektiv.

  193. Verksamheten
    drevs inte med statsbidrag-

  194. -utan med avgifter, donationer
    och insamlingar.

  195. Barnen var med och samlade in pengar
    till verksamheten.

  196. De spelade upp saker på gatorna
    för att få in pengar.

  197. Nu ska jag ge ett mer konkret exempel
    från 1930-talet.

  198. "Flickor leker barnträdgård".
    Det ni ser är en dokumentation.

  199. Det är inte förskolelärare
    som har gjort den, utan studenter-

  200. -som gick på Fröbel i Norrköping.

  201. Det var en del av deras utbildning.
    Det här var nytt, 1931 i Sverige.

  202. Då kom Elsa Köhler hit,
    professor i barnpsykologi.

  203. Hon lärde ut hur man skulle,
    på ett nytt sätt-

  204. -observera vad barnen gjorde.

  205. Det här var nytt.
    Man visste inte vad man letade efter.

  206. Det känns som om
    man har dokumenterat allt som hände.

  207. Materialet ger
    en väldigt rik inblick i-

  208. -vad barn och personal kunde erfara
    på förskolan vid den här tiden.

  209. Det här exemplet är väldigt unikt.
    Varför då?

  210. Jo, flickor leker barnträdgård.

  211. När de leker
    spelar de upp verksamheten-

  212. -fast via sina barnkroppar.

  213. Då sitter det en student
    och dokumenterar det här.

  214. Det står: "Någon (Britta?)
    föreslår att man ska leka lekskola."

  215. "Evy är genast med på det.
    De hjälpas åt att ordna 'barnen'"...

  216. Så står det, med citattecken.
    "...i två rader framför bordet."

  217. "Ber fröken Maria..."
    Alltså Maria Moberg i Norrköping.

  218. "...om plastellina, och får det."

  219. "Delar ut en klump och en linoleumbit
    till varje barn."

  220. Det här är alltså undervisning
    från 1932.

  221. "Barnen dunkar leran mot plattan.
    Evy säger: 'Smäll inte så där.'"

  222. "Barnen: 'Vad får vi göra?'"

  223. "Evy: 'Rulla nu så här.' Hon visar.
    'Nu får vi se om jag gör rätt.'"

  224. Hon inkluderar barnen i ett samtal,
    och de kan kommentera hur hon gör.

  225. "Evy tar en bit och klämmer fast
    vid bordet. 'Gör efter det här nu.'"

  226. "Britta gör nåt liknande,
    men klämmer fast en penna i leran."

  227. "Säger: 'Visst är det här rakt?
    Gör likadant!'"

  228. "Evy: 'Dina barn, ja!'
    De tvista, men komma överens om"-

  229. -"att Britta har den ena raden som
    sina barn, och Evy den andra raden."

  230. "Evy gör en gubbe,
    och barnen göra efter."

  231. "Barnen: 'Titta, fröken!'"

  232. "Evy säger: 'Det är bra.
    Kom fram med era färdiga gubbar.'"

  233. "Alla som är färdiga ritar på tavlan.
    Hon låtsas hjälpa barnen rita."

  234. "Barnen får gå hem, till dockrummet,
    och tas emot av Margareta."

  235. "Denna hälsar på i 'barnträdgården'
    där Evy och Britta ordnar."

  236. "Evy säger: 'Här är stängt nu.'
    Margareta: 'Jag är mamma!'"

  237. "Evy: 'Här ska frun få se
    vad barnen gjort i dag.'"

  238. "Visar gubbarna och visar Margareta
    runt i 'barnträdgården'."

  239. "Margareta går till dockrummet.
    Sen komma Britta och Evy."

  240. "Alla 'barnen' stiga genast upp,
    niga för 'fröknarna'"-

  241. -"ropa 'fröken'
    med pipiga och barnsliga röster."

  242. "Fnittra och låtsas vara bråkiga."

  243. "Britta och Evy 'dricker kaffe'."

  244. "Evy låtsas ringa på en klocka.
    Här måste leken avbrytas för dagen."

  245. Det är fantastiskt att få se hur det
    går till, via barnens perspektiv.

  246. Vi får veta hur undervisning
    och en lek gick till.

  247. Vi får också veta nåt
    om barn- och vuxenrelationerna.

  248. Vi får en liten annan bild än den vi
    är vana vid om förskolans historia.

  249. 1937 skriver Ellen Moberg
    i Barnträdgården, tidskriften-

  250. -och hänvisar till dokumentationen.

  251. "Om man tittar på barnens lek kan man
    se hur barnen uppfattar oss vuxna."

  252. Barnen spelar ju upp. Det är
    en lång dokumentation på 2,5 timmar.

  253. Under två dagar leker de det här.

  254. Det visar
    vad ett historiskt perspektiv kan ge.

  255. Vi ska följa en pojke
    i barnträdgården.

  256. Olle är tre år och elva månader,
    i stora barnkammaren.

  257. "Får ej hålla på.
    Drar då fröken Nora i håret."

  258. "Springer till fönstret,
    hoppar upp och tittar."

  259. "Vill binda mig också."
    Han har alltså bundit nån redan.

  260. "Han hoppar upp och ner i fönstret,
    vill dra mig i håret."

  261. "Ställer en stol framför skåpet,
    går tyst runt fröken Nora"-

  262. -"drar henne i håret
    och storskrattar."

  263. "Kryper upp på bordet
    och vill dra fröken Nora i håret."

  264. "Sjunger 'Brevduvan'
    och lägger sig på bordet."

  265. "Stryker fröken Nora över håret.
    Tittar förtjust på det han byggt."

  266. "'Fröken, jag har gjort det här
    huset.' Han visar på bilden."

  267. Alltså det han har byggt.

  268. "River ner sitt hus.
    Bygger ett annat efter förebilden."

  269. Man skulle titta på en förlaga.

  270. "'Fröken Gertrud, kom!' ropar han,
    och visar det han byggt."

  271. "Lägger sig på mage med benen
    i vädret och tittar på sitt hus."

  272. Här ser vi igen,
    via den här studenten-

  273. -hur barn- och vuxenrelationen kunde
    vara i den här vardagsbarndomen.

  274. Vi ser kroppslighetens betydelse,
    hur man tog i varandra.

  275. Det finns exempel på när pojkar
    lägger armen runt fröknarnas hals.

  276. Man ser också vad materialiteten
    i rummet hade för betydelse.

  277. Och man får en bild av barndom.

  278. Här får vi en annan bild.
    Vi är vana vid uppsträckta tanter-

  279. -som var strikt klädda
    och hade disciplin och distans.

  280. Här får vi en helt annan bild.

  281. Frågan är vad dokumentationer i dag
    ger för bilder av förskolan.

  282. Det här är dokumentmakarna.

  283. Det här är eleverna
    som har en sånglek.

  284. Här sjunger de
    "Kom ska vi sätta lökar".

  285. Här ska eleverna lära sig-

  286. -hur de ska undervisa barnen.

  287. Det finns andra bilder.
    Det här är eleverna på vårutflykt.

  288. Här ser vi en annan del av förskolan-

  289. -och hur den kan kopplas till
    feministisk "empowerment".

  290. Man skulle vara fri, vara ute
    och bli en fri medborgare.

  291. De hade ganska nyligen fått rösträtt,
    de här kvinnorna.

  292. Men vi får helt andra bilder av
    förskolan. Jag har ett sista exempel.

  293. Det är en av studenternas dagbok
    som jag har hittat i arkivet.

  294. Ni ska få se hur man
    upplevde verksamheten som student.

  295. "Tisdag 17 september."
    Nånstans i början på 30-talet.

  296. "I dag fick vi gå i barnträdgården."

  297. "Jag var tvungen att dämpa min
    lekfullhet. Det har jag svårt för."

  298. "Jag tog i smyg lite plastellina
    och gjorde en gubbe som jag gömde"-

  299. -"när jag var tvungen att notera
    en psykologisk iakttagelse."

  300. "När gubben var färdig tänkte jag
    föreslå att vi skulle leka datten."

  301. "Då kom jag att tänka på
    min nuvarande värdighet."

  302. "Då tog jag med mig Inga Dahl, och vi
    lekte med var sitt cylinderblock."

  303. "Hon vann först, men jag såg
    att hon kikade genom lappen."

  304. Det här spelet mellan barn och vuxen,
    och vad som händer.

  305. "Fredag, 27 september.
    I dag hade jag kruktvättning."

  306. "Jag höll på att diskutera
    med en andrakursare"-

  307. -"så jag sa åt Pelle och Hans
    att spola på vatten."

  308. "Och Lasse skulle hämta krukor."

  309. "Jag tänkte mig för
    innan jag minst tio gånger"-

  310. -"upprepade
    mina konsekventa tillsägelser."

  311. "När jag skulle se om de lytt
    mötte jag Lasse i korridoren."

  312. "Han lekte radiobil
    med vår vackra pelargonia."

  313. "Jag blev arg
    och var nära att klå honom"-

  314. -"men kom ihåg
    att man inte gör det i barnträdgård."

  315. "Så jag lyfte honom i örat och sa
    åt honom att inte vara barnslig."

  316. Så det kunde vara!

  317. "Ännu värre var det i köket.
    Vattnet rann i floder."

  318. "Pelle lekte fisk med tvålen,
    och Hans stänkte och ropade:"

  319. "Titt, fröken, vad det regnar!"

  320. "Jag visste inte
    hur jag skulle straffa dem."

  321. "Min bok i uppfostringslära
    hade jag glömt på Fröbel."

  322. "När Lasse skuffade ner
    krukor i vasken kom tant."

  323. "Först blev hon ond på barnen,
    och jag höll med henne."

  324. "Men sen tittade hon på mig
    och sade några bittra ord."

  325. "Jag blev ledsen, och då lovade hon
    att inte berätta för tant Maria."

  326. "Det tycker jag var jättebussigt."

  327. Här får vi en inblick i
    hur förskolan kunde se ut.

  328. Frågan är vad vi skulle få
    för inblick i dag. Det är inte lätt.

  329. Det är viktigt att lyfta fram
    det här vardagliga perspektivet.

  330. Vad händer till vardags i förskolan?

  331. I Förskolan, tidningen från 2016-

  332. -hade man ett temanummer
    om barnsyn då och nu.

  333. Man hade ett svartvitt foto
    med två barn, och så står det "lyda".

  334. Sen är det ett färgfotografi
    från vår tid där barnen hoppar runt.

  335. Det var också poserat,
    men det ser fritt ut. "Eller leka."

  336. Jag vill visa att vi inte ska göra
    för mycket av de här dikotomierna.

  337. Att det är på det ena eller andra
    sättet. Det var både och, även förr.

  338. Med historia
    kan man fundera över samtidigheter.

  339. Inte bara nu,
    utan även samtidigheter då.

  340. Hur det skapas vardag.
    Hur det skapar villkor för barndom.

  341. Det skapar ju villkor för personal,
    men vi har lätt fokus på vuxna.

  342. Vi behöver jobba mer för att
    lyfta fram barnens erfarenheter.

  343. Det är viktigt att se förskolan
    i en politisk kontext-

  344. -också via det vardagliga-

  345. -och i relation till omvärlden
    och de internationella influenserna.

  346. Man kan se till
    institutionens kontext.

  347. Vad har material och rum
    för betydelse-

  348. -i dag när det knappt finns gårdar?
    Ja, ni vet alla problem.

  349. Man kan också fråga sig
    varför vi dokumenterar.

  350. Vad ger det för bild av verksamheten-

  351. -om man som jag skulle komma utifrån
    och titta på det?

  352. Man kan också fundera på
    barn- och vuxenrelationer.

  353. Hur har det förändrats?

  354. Både kontinuitet och förändring
    i de perspektiven.

  355. Det var vad jag ville säga.
    Sen vill jag citera Jane Martin:

  356. "Pleasures of working
    as a historian."

  357. När man hittar såna här material
    är det verkligen så.

  358. Tack så mycket.

  359. Textning: Jonna Tinnervall
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Förskolans historia

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur har förskoleverksamheten sett ut i Sverige det senaste århundradet och vad kan vi lära oss genom att blicka tillbaka? Hör professor Anne-Li Lindgren berätta. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Ämnen:
Historia, Pedagogiska frågor > Förskolepedagogik
Ämnesord:
Förskolan, Historia, Skolan, Sverige, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Förskolesummit 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Förskolans nyckelroll i samhället

Den nya läroplanen som träder i kraft 1 juli 2019 ställer nya krav på verksamheten inom förskolan. Skolborgarrådet Lotta Edholm (L) berättar om hur hon ser på förskolans roll i samhället. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Förskolans historia

Hur har förskoleverksamheten sett ut i Sverige det senaste århundradet och vad kan vi lära oss genom att blicka tillbaka? Hör professor Anne-Li Lindgren berätta. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Hjärnvägar i förskolan

Kan olika arbetssätt inom förskolan främja lärande? Hör vad forskarna Anna Palmer, Hillevi Lenz Taguchi, Susanne Kjällander och Sofia Frankenberg lärde sig när de jämförde två pedagogiska arbetssätt på 19 avdelningar i en kommun. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Forskningslitteracitet

Hur bör förskolan tänka om forskningslitteracitet, alltså förmågan att förstå, värdera och använda vetenskaplig kunskap i verksamheten? Professor Sven Persson berättar om hur olika kunskapsformer kan användas för att stärka pedagogerna i deras arbete. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Lekresponsiv undervisning

Begreppet "undervisning" inom förskolan skapar debatt. Professor Niklas Pramling pratar om hur man skulle kunna tolka den nya läroplanen och begreppet undervisning så att det ligger i linje med förskolan som en lekbaserad verksamhet. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Barns utforskande och lek i antropocen

Hur kan förskolan närma sig hållbarhetsfrågor genom barns lekvärldar? Universitetslektor Bodil Halvars och förskolläraren Vanessa B Katende tar bland annat upp hur barnen tar med sig sina frågor och utforskar dem genom leken och om hur leken öppnar nya möjligheter. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Utbildning och undervisning i förskolan

Christian Eidevald, utvecklingschef för Göteborgs stads förskolor och forskare vid Göteborgs universitet, beskriver utbildning och undervisning genom de grundläggande komponenterna i förskolans uppdrag - omsorg, lek, demokratifostran och skapande. Inspelat den 3 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Undervisning med de minsta förskolebarnen

Ebba Hildén, doktorand i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, redogör för vad undervisning i förskolan är och hur det skulle kunna genomföras inom ramen för förskolans utbildning. En föreläsning där grunden för utbildningen är barnens egna, uttalade intressen. Inspelat den 4 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Digitalisering i förskolan

Hösten 2019 blir digitala verktyg i förskolan obligatoriska. Men vad innebär det? Susanne Kjällander, filsosofie doktor i didaktik, har forskat på området och ger här exempel på hur förskolan kan kan jobba med digitalisering och digitala verktyg. Inspelat den 4 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Undervisning i förskolan

Sonja Sheridan, professor emerita, och Pia Williams, professor vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, ger en överblick av begreppet undervisning relaterat till förskolans kvalitet och villkor för barns lärande. Inspelat den 4 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2019

Hur påverkar den nya läroplanen förskolan?

Många förändringar ska implementeras inom förskolans verksamhet under hösten 2019. Den nya läroplanen innebär bland annat att det ställs nya krav på att alla förskolor ska använda digitala verktyg. Paneldebatt med Sonja Sheridan, professor emerita, Karin Alnervik, universitetslektor i pedagogik och Christian Eidevald, utvecklingschef för förskolan. Moderator är Mie Josefsson, universitetsadjunkt. Inspelat den 4 juni 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Utbildningsförvaltningen, Stockholm stad.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Pärlor och pirater

Stefan Eklöf Amirell har studerat hur pirater i Sydostasien bedrev sjöröveri under kolonialmakterna Spanien och senare USA och hur kolonisatörerna hanterade konflikterna. Här berättar han om en av de mest ökända piraterna, Jikiri, som härjade i södra Filippinerna i början på 1900-talet. Vilka paralleller kan man dra till dagens konflikter, och vad lever kvar idag? Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Pop och politik

Bakom kulisserna

Rockstjärnan och skivbolagsbossen Ola Håkansson blickar tillbaka på 1960-talets turnéliv och avslöjar hur bandet tvingades bo på bordeller och försvara sig mot aggressiva pophatare. Vi djupdyker i historierna bakom låtar som "I will always love you" och "I´m coming out". Sångaren LaGaylia Frazier berättar om hur det känns sekunderna innan hon tar ton inför 80 000 skrikande fans. Anna Charlotta och Agneta pratar om när USA:s artistelit bildade den mäktigaste kören någonsin och om Wienerfilharmonikernas mörka förflutna.