Titta

Byggnaderna som förändrade staden

Byggnaderna som förändrade staden

Om Byggnaderna som förändrade staden

När man skildrar byggnadsarkitektur utgår man ofta från väldigt speciella och unika byggnadsverk. Här porträtteras istället de byggnader som vi rör oss i till vardags: de som vi bor och arbetar i, de vi besöker när vi blir sjuka och de vi samlas i när vi ska roa oss. Här möter du till exempel sjukhus, radhus, kontor och köpcentrum.

Till första programmet

Byggnaderna som förändrade staden : HandelDela
  1. Städer är en väv
    av infrastruktur och bebyggelse-

  2. -som optimerar kommunikation, till-
    verkning, handel, arbete och boende.

  3. Byggnader huserar aktiviteterna
    som får staden att fungera.

  4. De kom till vid olika tidpunkter
    som lösningar för sin tids behov.

  5. Den medeltida kyrkan,
    ett viktigt nav i människors liv-

  6. -har sällskap i stadsbilden
    av parkeringshus och köpcentrum.

  7. Vissa byggnadsverk är unika skapelser
    som definierar sin stad.

  8. Men de allra flesta är vardagliga och
    dyker sällan upp i arkitekturserier.

  9. Men även stadens mest oansenliga
    byggnadstyper har ett ursprung-

  10. -och om just dem handlar serien,
    byggnaderna som förändrade staden.

  11. Stolta fartyg från Bremen och Stettin
    anlöpte Visby, och i dess hamn-

  12. -möttes varor från öster och väster.

  13. Hudar från Gotland, järn och koppar
    från Bergslagen byttes mot vin.

  14. Så länge civilisationer har funnits
    har man utbytt föremål och tjänster-

  15. -och det var där folk samlades
    för att handla som städer växte fram.

  16. Försäljningen skedde på städers torg-

  17. -innan torghandeln till slut
    fick tak över huvudet.

  18. Saluhallarna uppstår på 1800-talet.

  19. Köpmännen vill slippa
    dåligt väder och skadedjur-

  20. -och myndigheterna kräver
    mer hygienisk livsmedelshantering.

  21. De är från början enkla byggnader med
    stolpar och tak, men snart byggs de-

  22. -i järn, glas och tegel.
    En del påminner om nygotiska tempel.

  23. Butikslokaler dyker upp i gathusen
    kring centrala gator och torg.

  24. Kött handlas hos kötthandlaren,
    fisk hos fiskhandlaren.

  25. Självbetjäning har ingen tänkt på-

  26. -men när idén lanseras
    slår den ner som en bomb-

  27. -och ritar om kartan för handel
    för all framtid.

  28. Fru Andersson behärskar tekniken.
    Först vagnen med korgen.

  29. Jag handlar här,
    för jag har alltid bråttom.

  30. Allting ligger ju förpackat
    och klart att ta.

  31. Det är en spännande plats,
    för det var här på Odengatan 31-

  32. -som Sveriges första snabbköpskoncept
    provades ut-

  33. -och Sveriges första
    självbetjäningsbutik etablerades.

  34. Man ser varorna rada upp sig
    på hyllorna, som i ett lager-

  35. -fast här får man lov att plocka dem.
    Det var en revolution inom handeln.

  36. Att få fram rätt budskap om det nya
    sättet att handla mat var viktigt-

  37. -vid lanseringen av självbetjänings-
    butiken som fick namnet "snabbköp".

  38. Det här var det vanliga sättet
    att handla: över disk.

  39. En markerad gräns
    mellan kunden och varorna.

  40. Det kunden önskade handla
    gjordes i ordning av butikspersonal.

  41. Historien om hur disken försvinner
    och kunden släpps lös i butiken-

  42. -börjar på andra sidan Atlanten
    i USA.

  43. Clarence Saunders flyttar över varu-
    plockandet från personal till kund-

  44. -för att kunna erbjuda lägre priser.
    Första butiken öppnas 1916 i Memphis.

  45. Ekot om det nya sättet att handla mat
    fångades upp på en adress i Sverige-

  46. -en plats som fick en avgörande roll
    för hur svenskar handlade sin mat:

  47. Kooperativa Förbundets huvudkontor
    vid Slussen i Stockholm.

  48. Pärmen innehåller en liten berättelse
    om hur snabbköpet kom till.

  49. Vi brukar säga-

  50. -att självbetjäningsidén är en av de
    största idéerna i handelns historia.

  51. Tio arkitekter
    svarar för sin avdelning.

  52. Konsumentkooperationen hade jobbat
    med att skapa enhetlighet i butiker-

  53. -och introducerat nymodigheter
    som den så kallade "trippelbutiken".

  54. Det här är en tredelad butik
    som föregår de moderna snabbköpen.

  55. Det finns tre dörrar,
    och i folkmun fick de heta-

  56. -"köttan", "specan" och "mjölkan".

  57. För att övergå till självbetjäning-

  58. -bildar KF en särskild arbetsgrupp
    ledd av Henry Nilsson.

  59. Henry Nilsson, "Snabbköps-Nisse",
    kunde det här innan och utan-

  60. -för han hade bott i USA, så han
    skulle ta med sig kunskaperna hem-

  61. -för att få i gång det här i Sverige.

  62. Deras arbete manifesteras
    i butiken på Odengatan.

  63. Det blir ett kvitto på
    att man är inne på rätt spår.

  64. Gå till Konsums snabbköpsbutik,
    Odengatan 31, hörnet av Roslagsgatan.

  65. Många av butikerna etablerades i de
    större städernas ytterstadsområden-

  66. -som här i Älvsjö. I dag används
    byggnaden till nåt helt annat-

  67. -men butiksägaren
    minns när lokalen var ett snabbköp.

  68. Välkommen in
    i före detta Konsumbutiken.

  69. Jag drog faktiskt barnvagn här
    en gång i tiden med mina pojkar-

  70. -och då var det
    köttdiskar och mjölkdiskar.

  71. I Svartlösavägen 152-

  72. -fick småstugebyggarna i Långdalen
    en elegant butik 1950.

  73. Butiksbyggnaderna som KF:s arkitekter
    tog fram hade formen av en rektangel-

  74. -med få fönster för att maximera
    plats för varuhyllor.

  75. Ingången placerades på kortsidan.
    Utan övervåning-

  76. -gavs möjlighet till takfönster som
    komplement till lysrörsbelysningen.

  77. Det blev en succé som la grunden
    för KF:s rikstäckande satsning.

  78. Självbetjäningskonceptet var mycket
    effektivare och mer ekonomiskt-

  79. -och det var ju kooperationens mål.

  80. Expansionen gick snabbt. 1948 hade
    kooperationen elva snabbköpsbutiker.

  81. Åtta år senare var de närmare 1 800.
    Egen produktion och distribution-

  82. -gav dem logistiken och musklerna för
    att ta täten i slaget om snabbköpen.

  83. Kooperationen driver utvecklingen-

  84. -och det tvingar mer eller mindre in
    enskild handel och konkurrenter.

  85. De hade tätpinnen
    när det gäller butikskultur.

  86. Konkurrenterna fick ta sig i kragen.

  87. Service är nåt av ett modeord.

  88. Det skulle dröja till 70-talet innan
    omvandlingen var helt genomförd.

  89. Då hade konkurrenterna, som Ica-

  90. -både kommit i kapp
    och på många sätt förbi pionjärerna.

  91. -Är det roligt att handla?
    -Det är ett nödvändigt ont.

  92. Det här är en annan viktig byggnad
    förknippad med handel: varuhuset.

  93. Byggnadstypen uppstod i storstäder i
    övergången mellan 1800- och 1900-tal-

  94. -och förändrade köpvanorna
    för de bättre bemedlade-

  95. -som nu kunde hitta allt
    under ett tak.

  96. Förlagan till det moderna varuhuset
    är Le Bon Marché i Paris.

  97. Entreprenören Aristide Boucicaut
    introducerade returköp, reapriser-

  98. -och säsongskampanjer. Han gav ut
    världens första postorderkatalog-

  99. -som spreds i sex miljoner exemplar.

  100. Varuhuset uppfördes
    med Gustave Eiffel-

  101. -och erbjöd lekavdelning för barn och
    läsrum för män vars kvinnor shoppade.

  102. Boucicaut
    införde sociala innovationer.

  103. Varuhusets anställda - många ogifta
    kvinnor - erbjöds boende i byggnaden.

  104. Han skapade en fond som gick
    till de anställda vid sjukdom-

  105. -och pension delades ut till dem
    som arbetat länge i företaget.

  106. Varuhuset letade sig även hit
    till Skandinavien.

  107. Lyxvaruhuset NK i Stockholm
    öppnade 1915.

  108. Massor av folk avvaktade på torget-

  109. -öppnandet av denna mångomtalade
    affär som alla var nyfikna på.

  110. Mest framgångsrika var folkvaruhusen.
    EPA och Tempo spreds under 30-talet.

  111. Lägre priser och större utbud
    gjorde shopping till nåt för alla.

  112. År 1939 tillkom inte mindre än
    fyra Tempoaffärer. Falun och Visby-

  113. -Södertälje och Östersund, där man
    även har funnit ett utmärkt läge.

  114. Det som förändrade stadsbilden mest-

  115. -var flytten av handel
    ut ur stadskärnorna.

  116. Stormarknader och köplador i städers
    utkanter dök upp under 60-talet.

  117. Bor man i en förort till Stockholm
    finns stora chanser för ett jippo.

  118. Massbilismen möjliggör utflyttningen-

  119. -men också att fler kvinnor arbetar
    och får mindre tid för daglighandel.

  120. Sveriges första stormarknad, Wessels,
    öppnar 1962 utanför Malmö.

  121. Det nya varuhuset
    ligger ute vid Jägersro.

  122. Här finns inga höghus i närheten-

  123. -men parkeringsplats för 2 500 bilar.

  124. Men stormarknader och köpcentrum
    var inget svenskt koncept.

  125. Det var en del av den pågående
    amerikaniseringen av Sverige.

  126. Det är en lycklig köpvärld som speglas
    i fönstren i förorternas köpcentrum.

  127. För att hitta förlagan
    måste vi tillbaka till 50-talet-

  128. -och ett relativt undanskymt hörn
    av USA.

  129. Det här återstår
    av ursprungsbyggnaden.

  130. Många innovationer som skapades här
    blev sen vanliga i hela världen.

  131. Det ursprungliga Southdale Center
    utanför Minneapolis är begravt-

  132. -i tillbyggnader och ombyggnader.
    Här föddes en helt ny typ av handel-

  133. -i en artificiell stadsmiljö
    i miniformat under tak i en förort.

  134. Victor Gruen var modernist, och han
    ville ha färre skyltar på fasaden-

  135. -så ursprungsbyggnaden hade nästan
    inga fönster och bara väldigt få skyltar.

  136. Han ville inte ha skyltar på fasaden för
    att få folk att lämna bilarna och gå in-

  137. -så tanken var att all visuell aktivitet
    skulle skapas inomhus.

  138. Vi ska se en av de få platser där den
    grundläggande strukturen är synlig.

  139. Inuti "skalet" hade man utformat hela
    utrymmet på ett högst sofistikerat sätt.

  140. Det var fyllt med växter, skulpturer
    och naturligt ljus.

  141. Det här är originaldelen av gallerian,
    härifrån fram till rulltrapporna.

  142. Om vi hade varit här 1954-

  143. -så hade vi sett en fiskdamm och träd.

  144. Just här fanns ett trottoarkafé.

  145. Det fanns ett zoo och en lekavdelning
    där man kunde lämna barnen.

  146. En helhetslösning för familjen.

  147. Utformningen skulle locka folk
    och få dem att stanna där.

  148. Man ville inte bara köpa tubsockor
    och åka därifrån.

  149. Gruen ville
    att man skulle tillbringa hela dagen där.

  150. Enligt hans koncept skulle det finnas
    allt som finns i en vanlig stadskärna-

  151. -så det skulle finnas
    platser där man kunde shoppa och äta.

  152. Familjen Dayton, som låg bakom
    hela Southdale-projektet-

  153. -tog ett nytt grepp. Man bjöd in
    sin värsta konkurrent, Donaldson's.

  154. I den första gallerian låg stadens två
    konkurrerande varuhus i var sin ände.

  155. I början på 1950-talet
    sågs det som en oerhört riskabel idé-

  156. -men det fungerade strålande, för det
    skapade lockpunkter i båda ändarna.

  157. Alla affärer behövde
    ett inflöde av varor.

  158. Därför byggdes en tunnel under
    shoppingcentret. Den är i bruk än.

  159. Det här är den första tunneln under
    Southdale, och Victor Gruen ville-

  160. -att alla transporter och leveranser
    till och från lastkajerna skulle utföras-

  161. -under gallerian.

  162. Idén är typisk för modernismen: att
    hålla fotgängare och fordon åtskilda.

  163. Den här tunnelidén
    blev sen branschnormen.

  164. Southdale var ett evolutionärt språng
    i en tradition som funnits länge.

  165. Galleria Vittorio Emanuele II från
    1877 i Milano inför ordet "galleria"-

  166. -för övertäckta shoppinggator,
    så glastak var inget nytt.

  167. Victor Gruens idé
    handlade om nåt annat.

  168. I och med Southdale flyttade han den-

  169. -till en plats i förorten
    i stället för i en stads centrum.

  170. Suburbaniseringen var på väg att inleda
    sin största utbredningsperiod-

  171. -så många amerikaner flyttade från
    städernas centrum till de nya förorterna-

  172. -och de hade ingen lust att åka in
    till stadskärnorna för att shoppa.

  173. Southdale Center öppnar 1956-

  174. -med 72 butiker
    och 5 200 parkeringsplatser.

  175. Det blir succé direkt.

  176. De fick nationell och internationell
    uppmärksamhet i medierna.

  177. En sorts mediecirkus.

  178. Ingen hade skådat en sån här modell.

  179. Victor Gruen insåg att de gjorde nåt-

  180. -som skulle komma att förändra allt.

  181. Man började genast kopiera det här-

  182. -så Victor Gruen fick rita fler gallerior.

  183. En våg av shoppingcenter växer fram.

  184. Fyra år senare
    finns hela 4 500 spridda över USA-

  185. -men det dröjde inte länge förrän
    Victor Gruen insåg att nåt var fel.

  186. Han fick ju inte bestämma
    vad byggnaderna skulle fyllas med-

  187. -eller vad som skulle byggas omkring.
    Gruens vision var nya stadskärnor-

  188. -med samhällsservice, boningshus och
    arbetsplatser kring shoppingcentret.

  189. Det som hände i USA,
    men även allt oftare runtom i världen-

  190. -var att de bara blev handelsplatser
    omgivna av parkeringsplatser.

  191. Victor Gruen blev kritisk till galleriorna.

  192. Han blev alltmer äcklad av sin skapelse-

  193. -och han lämnade USA-

  194. -kanske för att på vissa sätt försöka
    ta avstånd från sin egen skapelse.

  195. På 1970- och 1980-talet
    fick USA för många gallerior-

  196. -vilket på 1990-talet ledde till ett nu
    välbekant fenomen: galleriadöden.

  197. Galleriadöden är ett arv efter Southdale-

  198. -eller åtminstone
    förskingringen av Southdales arv.

  199. Men det finns tecken på att Gruens
    vision skulle kunna förverkligas.

  200. Men fascinerande nog börjar vi nu
    återigen sätta värde på hans idé.

  201. Southdale och gallerior runtom i världen
    börjar äntligen ta in-

  202. -bostäder, kontor och vårdlokaler-

  203. -så hans ursprungsidé är relevant än-

  204. -men det har tagit
    femtio, sextio, sjuttio år att nå hit.

  205. Southdale Center har börjat få de
    funktioner som Gruen menade behövs-

  206. -för att skapa en levande miljö:
    kontor, samhällsservice och bostäder.

  207. Arvet efter Southdale
    och det som Gruen uppnådde-

  208. -var tanken att vi ständigt måste försöka
    skapa demokratiska utrymmen åt folk.

  209. Det här är platser som behövs
    även i glesbefolkade förortsområden-

  210. -om folk ska känna
    en sorts gemenskap.

  211. Städernas utglesning
    skapade inte bara stormarknader.

  212. Det blev även starten
    för en helt ny restaurangmarknad.

  213. Snabbmatskedjor är givna inslag på
    handelsplatser i städernas utkanter.

  214. Idén är att erbjuda ett snabbt sätt
    att mätta alla tillresta shoppare.

  215. Man vill få bilisternas uppmärksamhet
    med design och varumärkesexponering.

  216. Ofta används starka färger
    och spektakulär design.

  217. Konceptet är äldre än man kan tro.
    Snabbmatsrevolutionen startades 1921-

  218. -av en aktör som insåg potentialen
    av design för att locka kunderna.

  219. På Kenny Road i Columbus, Ohio,
    finns en hamburgerrestaurang.

  220. White Castle är en snabbmatskedja som
    inte är speciellt känd utanför USA-

  221. -men de vita restaurangerna med stora
    fönster och krenelerad utsmyckning-

  222. -är hamburgerkulturens ursprung.

  223. Shannon Tolliver tillhör familje-
    företaget som funnits sen 1921.

  224. När jag var liten gömde jag mig
    under växelbordet på huvudkontoret-

  225. -så jag har varit på White Castle länge.

  226. När vi startade 1921 bestod menyn av-

  227. -Coca-Cola, kaffe, äppelpaj
    och vår hamburgerslider-

  228. -så det är vad kunderna vill ha-

  229. -men vi har gått från fyra saker
    på menyn till ett hundratal nu.

  230. Före White Castle fanns inte snabbmat
    i USA. De skapade snabbmatsmodellen.

  231. Dessförinnan köpte folk gatumat
    från gatuförsäljares vagnar.

  232. De köpte den i små skjul.
    Snabbmat hade väldigt dåligt rykte.

  233. Det tydliggjordes av Upton Sinclair
    i boken "Vildmarken".

  234. Boken är en kombination av roman
    och undersökande journalistik.

  235. Den kritiserar arbetsförhållandena
    inom köttindustrin-

  236. -med beskrivningar av
    hur uttjänt kött säljs-

  237. -och hur man hanterar råttorna
    som springer över kötthögarna.

  238. "Packarna
    la ut förgiftat bröd åt råttorna."

  239. "De dog, och sen blandade man
    råttorna, brödet och köttet."

  240. "Det är ingen saga eller ett skämt."

  241. Amerikanerna
    läste boken och blev helt förfärade.

  242. Snabbmatsbranschen
    behövde ett bättre rykte.

  243. Vi ska se dem
    lägga hamburgarna på en grill.

  244. Shannons farfars far, Billy Ingram,
    hade en vision om bättre snabbmat.

  245. Han startade White Castle 1921-

  246. -och fick börja med att arbeta bort
    köttfärsprodukters dåliga rykte.

  247. Han såg till
    att kunderna kunde se maten tillagas-

  248. -och den färskmaldes inför kunderna.

  249. Det bidrog verkligen till att förbättra
    dåtidens syn på köttfärsens kvalitet.

  250. Allt runtomkring skulle se rent ut,
    så inredningsmaterialet blev viktigt.

  251. Allt bestod av
    emaljerat stål eller rostfritt stål.

  252. Båda materialen
    är väldigt lätta att rengöra.

  253. Personalen skulle ha vita kläder, och
    det fanns ett regelverk för hygienen.

  254. De skulle vara välskrubbade
    med rena naglar och borstade tänder.

  255. Företagets ambitioner
    speglades i namnet.

  256. Det vita gick igen i fasaderna.

  257. Vitt kakel eller tegel
    eller bara vitmålade.

  258. Fönstren var stora för att visa
    att man inte hade nåt att dölja-

  259. -närmast en standard än i dag.

  260. Slottsinfluensen med kreneleringarna,
    den kantiga profilen på fasaderna-

  261. -har sitt ursprung
    i den stora branden i Chicago 1871.

  262. Förödelsen i staden var enorm, men
    en byggnad klarade sig: vattentornet.

  263. Vattentornet
    påminde om ett slags krenelerat slott.

  264. Billy Ingram sa: "Vi vill uppvisa
    beständighet, stabilitet och styrka."

  265. "Vi tar efter vattentornet i Chicago,
    den enda byggnaden som stod kvar."

  266. Att signalera stabilitet
    var ingen detalj i sammanhanget.

  267. Om man åt gatumat före det kunde
    försäljaren plötsligt vara borta en dag.

  268. Det blev en succé. Nya innovationer
    följde. En blev särskilt banbrytande.

  269. Restaurangen hade bara fyra eller fem
    stolar, så han sa: "Köp dem i en påse."

  270. Det var omvälvande
    att ta med sig maten hem.

  271. I stället för att äta i restaurangen
    kan man ta med den hem.

  272. Folk hade inte gjort så tidigare,
    så det är snabbmatsmodellens början.

  273. Andra la snabbt märke till
    White Castles framgångar-

  274. -och försökte härma deras produkter.

  275. Värst var kanske White Tower-

  276. -som kopierade i stort sett allt:
    arkitekturen, burgaren och namnet.

  277. Det fanns åtminstone 30 eller 40 andra.
    Blue Tower, Red Tower, Blue Castle...

  278. Men det handlade inte om ett namn,
    utan nu fanns ett inarbetat koncept:

  279. Hamburgerrestaurangen.

  280. De följande decennierna
    exploderar marknaden.

  281. White Castle blir omsprungna
    av nya kedjor som McDonald's.

  282. Konkurrenterna körde om, speciellt
    de som valde en annan affärsmodell.

  283. White Castle blev ingen franchise.

  284. Franchising innebär att man sprider
    ens företag med andras pengar.

  285. Man säljer ens namn
    och låter andra sälja ens produkt.

  286. White Castle gjorde aldrig det.

  287. White Castle erövrade aldrig världen
    som konkurrenterna, men de var först.

  288. De satte en boll i rullning
    som blev till en mångmiljardindustri.

  289. De revolutionerade hur amerikaner äter.

  290. De gav dem ett helt nytt sätt att äta,
    snabbmatssättet.

  291. Man tar med sig maten i en påse nån
    annanstans, som bilen eller hemmet.

  292. Det gjorde dessutom hamburgaren
    till USA:s maträtt.

  293. Jag vet inte om det var bra eller inte.

  294. I nästa avsnitt blir det
    byggnader kopplade till arbete.

  295. Byggherren sa: "Ge mig
    en Seagram Building, men mindre dyr."

  296. Kontor. Fabriker.

  297. Arkitekter visar dem på utsidan
    vad som händer på insidan.

  298. Och helt andra arbetsplatser.

  299. Översättning: Staffan Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Handel

Avsnitt 1 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur gick det till när självbetjäningen infördes i de svenska livsmedelsbutikerna? Här får du se historien om hur Kooperativa Förbundet gick i täten när det moderna snabbköpet gjorde entré - först ut var Konsumbutiken på Odengatan 31 i Stockholm. Några år senare kom konceptet köpcentrum. Förlagan till alla världens förortsbaserade köpcentrum heter Southdale Center och öppnades 1956 utanför Minneapolis. I USA finns också ursprunget till dagens snabbmatskedjor. Den första hamburgerkedjan grundades där redan 1921.

Ämnen:
Bild > Konsthistoria > Arkitektur
Ämnesord:
Arkitektur, Butiker, Byggnader, Distributionskanaler, Företagsekonomi, Snabbköp, Snabbmatsrestauranger, Stormarknader, Städer
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Byggnaderna som förändrade staden

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Handel

Avsnitt 1 av 8

Hur gick det till när självbetjäningen infördes i de svenska livsmedelsbutikerna? Här får du se historien om hur Kooperativa Förbundet gick i täten när det moderna snabbköpet gjorde entré - först ut var Konsumbutiken på Odengatan 31 i Stockholm. Några år senare kom konceptet köpcentrum. Förlagan till alla världens förortsbaserade köpcentrum heter Southdale Center och öppnades 1956 utanför Minneapolis. I USA finns också ursprunget till dagens snabbmatskedjor. Den första hamburgerkedjan grundades där redan 1921.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Arbete

Avsnitt 2 av 8

Några av en stads allra viktigaste byggnader är kopplade till arbete och produktion. AEG:s turbinhall i Berlin från 1909 var den första industribyggnad som inte gömdes bakom en historisk förklädnad. Seagram building, en skyskrapa i New York från 1958, blev sinnebilden för hur ett modernt kontorshus skulle se ut. Och den österrikiska arkitekten Margarete Shutte-Lihotzky använde vetenskapliga metoder när hon 1926 formgav Frankfurterköket, världens första moderna arbetskök.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Boende för några

Avsnitt 3 av 8

Nya konstruktionsmetoder och stilideal satte sin tydliga prägel på 1900-talets bostadshus. Få byggnader förtjänar epitetet ikonisk mer än Villa Savoye från 1931, huset där Le Corbusier presenterade sina berömda idéer. HSB-arkitekten Kerstin Gåsste med sin prefabricerade "bygglåda" kom att prägla 1960-talets svenska fritidshusexplosion. Och ursprunget till våra kära radhus hittar man i de progressiva reformer som tillämpades i England på 1850-talet, för att ta itu med slumområdenas missförhållanden.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Boende för många

Avsnitt 4 av 8

De senaste århundradenas snabba urbanisering har gjort att bostadsbyggandet ibland inte kunnat hålla jämna steg. Så var det till exempel under rekordåren på 1950- och 60-talen. Miljonprogrammets billiga och massproducerade flerbostadshus grundades på idéer från det speciella sovjetiska hyreshuset Narkomfin. Seniorboendet Midgård i Köpenhamn blev 1987 förebild för en ny populär boendeform för äldre. Och 2002 kom området Bedzed utanför London att inspirera till ett mer ekologiskt hållbart byggande.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Bildning

Avsnitt 5 av 8

Kunskap har varit viktig för utvecklingen av våra städer ända sedan antiken, men det dröjde länge innan den gjordes tillgänglig för alla. Bibliothèque Sainte-Geneviève i Paris från 1851 är både en arkitektonisk pärla och det första bibliotek som öppnades upp för allmänheten. I 1920-talets Tyskland la Bauhaus-skolan grunden för den modernistiska rörelsen inom arkitekturen. Och det futuristiska Centre Georges-Pompidou i Paris 1977 förändrade bilden av hur ett museum skulle se ut och fungera.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Vård

Avsnitt 6 av 8

Vissa av stadens funktioner är dolda för oss, som vattenreningsverk, sopstationer och kloaksystem. Andra undviker vi helst, som sjukhus och fängelser. Ett av historiens mest inflytelserika sjukhus är St Thomas' Hospital i London som 1868 introducerade Florence Nightingales innovationer. Högsäkerhetsfängelset i Halden från 2010 har en arkitektur som är anpassad till en ny kriminalvård. Och det schweiziska badhuset Therme Vals från 1996 tar byggnader för kroppsvård till en ny nivå.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Kultur och nöjen

Avsnitt 7 av 8

Platser för kultur och nöjen är avgörande för att skapa en levande stad. Teatrar och operahus var från början inte tänkta för allmänheten, men med åren skedde en demokratisering som påverkade deras utformning. Berliner Philharmonie från 1961 introducerade en design som blev stilbildande för konserthallar. Stockholms stadion från 1912 var den första OS-arena som byggdes för att finnas kvar permanent. Och Regency Hyatt hotell i Atlanta från 1967 har med sitt ikoniska ljusatrium påverkat casinon och hotell världen över.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Resor

Avsnitt 8 av 8

Alla större städer kräver en komplex väv av infrastruktur för att kunna transportera varor och människor. London har världens allra första tunnelbana. Den påbörjades 1860 och de innovationer som introducerades då lever vidare i alla efterkommande tunnelbanor. Berlin Tempelhof, byggd mellan 1936 och 1941, anses vara den första moderna flygplatsen. Och den oansenliga Strömsundsbon i Jämtland är faktiskt den första moderna snedkabelbron, en brodesign som idag är världens vanligaste.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Att bygga stad för unga

Fokus Skärholmen

Karin Ahlzén, projektchef Fokus Skärholmen, berättar om projektet som ska utmynna i nya bostäder, stärka det lokala perspektivet och en socialt hållbar stadsutveckling. Carlos Rojas, utredare Sweden Research, berättar om en fördjupningsstudie som legat till grund för vad man ska ta hänsyn till i projektet. Inspelat den 24 januari 2019 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Region Stockholm tillsammans med Boverket, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och FSKF (Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Större än Picasso

Kéren Socadjo och Helen Tesfay är två unga konstnärer och vänner. Den senaste tiden har deras konst uppmärksammats allt mer och under en veckas tid ska de ha två utställningar tillsammans. Vi får följa konstnärsduon i deras intensiva planering och ta del av de frågor som dyker upp längs vägen. Bland annat hur mycket man ska satsa på det man brinner för.