Titta

Byggnaderna som förändrade staden

Byggnaderna som förändrade staden

Om Byggnaderna som förändrade staden

När man skildrar byggnadsarkitektur utgår man ofta från väldigt speciella och unika byggnadsverk. Här porträtteras istället de byggnader som vi rör oss i till vardags: de som vi bor och arbetar i, de vi besöker när vi blir sjuka och de vi samlas i när vi ska roa oss. Här möter du till exempel sjukhus, radhus, kontor och köpcentrum.

Till första programmet

Byggnaderna som förändrade staden : Boende för mångaDela
  1. 2008 var ett viktigt år.
    Då blev andelen människor-

  2. -i städer fler än dem på landsbygden.

  3. Urbanisering är en av de tydligaste
    trenderna i människans utveckling.

  4. I forna tider levde människan
    i en individuellt särpräglad miljö.

  5. Utvecklingen har fått henne
    att tappa sin individualitet.

  6. En massmänniska.
    Detta skapar problem för bostäderna.

  7. Ofta har inflödet av människor
    skett så dramatiskt-

  8. -att byggandet inte har hunnit med.

  9. För 25 år sen löstes det så här-

  10. -i väntan på nya,
    mer ändamålsenliga bostäder.

  11. Det nya Stockholm reser sig slag
    i slag, med en lägenhet varje timme.

  12. Den inflyttning som satt djupast spår
    i många städer skedde efter kriget.

  13. Under rekordåren på 50- och 60-talen
    uppstod akut bostadsbrist.

  14. Herr Erlander. Anta att ni träffar
    ett ungt par, utan bostad och pengar.

  15. -Vilket råd ger ni dem?
    -De får ställa sig i bostadskön.

  16. Inom ramen för miljonprogrammet
    byggdes 100 000 bostäder per år-

  17. -mellan 1965 och 1974.

  18. Det förvandlade öde områden långt
    från staden till nya stadsdelar.

  19. Tanken på kostnadseffektiva,
    massproducerade hus-

  20. -utforskades överallt
    i efterkrigstidens Europa.

  21. Mellan 1960 och 1970 revs 52 000 hus
    i Glasgow för att ge rum åt nya.

  22. I Skottlands största stad, Glasgow,
    byggdes området Red Road Flats.

  23. Här ska 800 000 bo. De får bra
    bostäder och en stimulerande miljö-

  24. -som befriar dem från trångboddheten.

  25. Bostadssatsningarna hade en förlaga:

  26. En byggnad med banbrytande tekniska
    lösningar som man inspirerades av.

  27. Här ser ni hur vi har tagit bort
    gammal rappning och gammal färg.

  28. Det här är
    hyreshuset Narkomfin i Moskva.

  29. För 100 år sen var det den yttersta
    fronten för modernt bostadsbyggande.

  30. Aleksej är sonson till arkitekten-

  31. -och har kämpat i 30 år
    för att få restaurera.

  32. Det här huset är ett manifest
    för den nya moderna kultur-

  33. -som uppstod i hela världen efter
    den andra tekniska revolutionen.

  34. Förhistorien finns
    i revolutionens efterdyningar.

  35. Fattigdom och hungersnöd tvingar folk
    att söka sig till städerna.

  36. Industrierna kräver arbetskraft,
    men bostäderna är få och undermåliga.

  37. De som kom till staden p.g.a. hunger
    var en ny typ av människor.

  38. De var passiva
    och kom till sin nya huvudstad-

  39. -eftersom de krävde
    nya levnadsförhållanden.

  40. Staten ger några arkitekter i uppdrag
    att skapa masstillverkade bostäder.

  41. En av dem är Moisej Ginzburg.

  42. Han har en tydlig vision av hur
    kommunismens idéer ska manifesteras.

  43. Ytor skapas där människor med olika
    bakgrund ska interagera med varandra.

  44. På den här arkitekturmodellen-

  45. -kan ni se hur Narkomfin-huset
    kommer att se ut-

  46. -eller hur det såg ut
    när det byggdes 1930.

  47. Lägenheterna i huset var avsedda
    för familjer av olika typ och storlek-

  48. -och var på från 30 till över 100 kvm.
    De såg mycket olika ut.

  49. För att skapa en kooperativ livsstil
    byggs många funktioner in i huset.

  50. Här fanns butik, kafé,
    solarium och lekrum.

  51. Här där vi står
    ska det ligga en idrottshall-

  52. -här ovanför ett kafé och sällskapsrum.

  53. En term
    som ofta används om Narkomfin i dag-

  54. -i Europa är "social kondensator".

  55. Kollektiva lösningar för matlagning
    och tvätt ska frigöra kvinnorna.

  56. Kvinnorna kunde arbeta
    utan att behöva tänka på hushållet.

  57. Man deklarerade helt enkelt-

  58. -att det här
    skulle vara en gemensam sfär.

  59. Narkomfin är en frukt av tidens
    nya, avantgardistiska tankar.

  60. Konstruktivismen sammanför teknologi
    med socialism och socialt byggande.

  61. Det var många riktningar
    som utvecklades-

  62. -på 20-talet inom arkitekturen.
    Konstruktivismen var en av de lyckade.

  63. Den svarade bäst på samhällets behov
    vid just den tidpunkten.

  64. Narkomfin satte en ny byggstandard
    och väckte internationellt intresse-

  65. -inte minst för sina fönsterband.

  66. På nordväggen här satt fönsterband
    som vi nu ska återskapa.

  67. Däruppe finns bevarade fönster som vi
    renoverar. Och här finns fönsterband.

  68. Men redan sju år senare är
    konstruktivismens storhetstid slut.

  69. För Stalin är stilen för radikal.

  70. I sitt nya Moskva vill han se en mer
    pompös och klassicistisk arkitektur.

  71. Det här påverkade filmkonsten, radion-

  72. -liksom de olika ideologiska yrken
    som folk hade då.

  73. Man ville visa hur mäktigt
    och rikt vårt samhälle var-

  74. -och hur mäktigt
    det ryska imperiet var.

  75. Ja, det här huset är självklart byggt
    för den fria människan.

  76. Det var helt omöjligt-

  77. -att acceptera
    för Sovjets totalitära regim.

  78. Det tillhörde oppositionen
    kan man säga.

  79. När Stalins utrensningar
    startar 1937-

  80. -drabbas även de boende i Narkomfin.

  81. 1937-38 framställer han sig själv-

  82. -som en förebild för det moderna liv
    som jag beskrev.

  83. Större delen av de boende-

  84. -oftast nån från varje lägenhet,
    förföljdes i slutet av 30-talet.

  85. De flesta som inte förföljdes
    blev inkallade 1941.

  86. Innan dess hade 1900-talets
    store arkitekt, Le Corbusier-

  87. -besökt huset och inspirerats.
    Mycket från Narkomfin levde vidare-

  88. -i den kommande vågen av
    storskaligt bostadsbyggande i Europa.

  89. Det här är ett levande exempel
    på en restauration-

  90. -inte bara ett museum.
    Det är ett hus man kan besöka-

  91. -och se spåren efter 1920-talets
    kulturella avantgardism.

  92. Det allra viktigaste är
    att huset kommer att leva.

  93. Ja, Råcksta, Vällingby och Hässelby.
    Nu bor här 25 000 som stod i kö...

  94. Efterkrigstidens satsningar gjorde-

  95. -att svenskarnas standard
    blev bäst i hela Europa.

  96. Människor myllrar i tusental.

  97. Vissa områden, som kända Vällingby,
    byggdes enligt ABC-modell-

  98. -med alla funktioner för en levande
    stad: arbete, bostäder, centrum.

  99. Vällingby ska innehålla allt.

  100. Det är 50-talet:
    Inte bara sovstad, utan arbetsplats.

  101. De har byggt oss
    Ett landskap av betong

  102. Andra områden fick mindre centrum och
    mer av den moderna stadens baksida.

  103. När du vaknar, tittar du ut:
    Det är grått.

  104. Vart man än tittar, så är det grått.

  105. Här skulle bli arbetsplatser och
    centrum. Nu ligger här en sovstad.

  106. Bostadsområdet
    är många gånger snett planerat.

  107. Ja, det är trist utanför huset.
    Alla är anonyma för varandra.

  108. Då gick vi på arkitekterna,
    men de säger:

  109. "Politikerna ger oss ramarna."
    Ingen är ansvarig för hur det ser ut.

  110. I dag är många av 60-talets områden
    föremål-

  111. -för omfattande renoveringar för
    att komma till rätta med bristerna.

  112. På andra ställen
    väljer man att börja om.

  113. Red Road Flats, området utanför
    Glasgow, jämnades med marken 2015.

  114. Så förgår våra dagar kring tusen
    krypin, där skogen nyss stod tät.

  115. 1960-talets främsta utmaning var
    att ge tak över huvudet åt många-

  116. -men massinflyttningen till städerna
    gav nya utmaningar.

  117. Ja, man går i "Suckarnas gång".

  118. Vårt land har mest ensamhushåll
    i världen och befolkningen åldras.

  119. För vissa innebär det
    en vardag av ensamhet.

  120. Ungdomarna ser oss
    som gengångare och spöken!

  121. För andra ett aktivt liv med
    fler friska år i livets tredje ålder.

  122. Oavsett vilket, ger ökad livslängd
    anledning för seniorer-

  123. -att utforska alternativ
    att leva och bo på.

  124. Ekbacken är
    ett av Danmarks många seniorboenden.

  125. Det handlar inte om ålderdomshem,
    utan om en boendeform för äldre.

  126. För att få bo på ett seniorboende
    ska man vara minst 50 eller 55 år-

  127. -och inte ha
    några hemmavarande barn.

  128. Max Pedersen
    har forskat om seniorboenden.

  129. Han visas runt av Grete Ebbesen,
    som flyttade in med sin man 2005.

  130. Här finns 29 lägenheter
    samt ett gemenskapshus där nere.

  131. Allt som allt bor här 42 personer.

  132. Sen 1987 har mer än 250 boenden
    av detta slag vuxit fram i Danmark.

  133. De ses ibland som kollektiv,
    och det finns beröringspunkter.

  134. Under främst 1900-talet dyker
    olika former av kollektivboenden upp-

  135. -tydligast på 60- och 70-talen,
    i spåren av tidens omvälvningar.

  136. Mycket skiljer, men likheten är
    att en grupp vill låna sitt boende-

  137. -och söka ett socialt sammanhang
    bortom kärnfamiljen.

  138. I de flesta gemenskapsboenden
    äter man ihop 1-2 ggr/månad-

  139. -men annars så lever man individuellt
    som de flesta andra människor.

  140. Det är inget kollektiv.

  141. Här har vi gemenskapshuset.
    Det var det första som stod färdigt.

  142. Där hålls olika möten och årsmöten.

  143. -Äter ni tillsammans också?
    -Ja. Vi äter ihop en gång i veckan.

  144. Förutom en högre nivå
    på arkitekturen-

  145. -är Ekbacken typiskt för
    hur seniorboendet har utvecklats.

  146. Som t.ex. det centrala huset
    för möten och fester.

  147. De flesta seniorboenden
    är byggda som radhus, på ett plan.

  148. De har oftast mellan 20-30 bostäder,
    som ligger i en cirkel eller fyrkant-

  149. -med gemenskapshuset i mitten,
    så att alla kan titta in.

  150. Typiskt för seniorboendena är sättet
    att vända ingång och kök-

  151. -ut mot platser där de övriga boende
    rör sig. Det ger spontana möten.

  152. Här uppmuntras
    det av en väggfast bänk vid dörren.

  153. Det typiska för seniorboenden
    är en liten bänk utanför porten-

  154. -vänd ut mot
    det gemensamma området.

  155. Bakom huset ligger en privat trädgård.
    Det kan man se här.

  156. Den blir ett privat utrymme.
    Det är klassiskt för seniorboenden.

  157. Decennierna efter andra världskriget
    växer välfärdssamhällena fram.

  158. Nu får vi en större grupp äldre.

  159. Man lever allt längre och får bättre
    ekonomi genom pensionsreformer.

  160. Det behövdes
    en ny boendeform för äldre-

  161. -eftersom ingen visste
    vad de skulle göra med dem.

  162. Midgården i Köpenhamn startade
    den danska boenderevolutionen.

  163. Jag ska visa
    hur gemenskapshuset startade.

  164. En grupp kvinnor omvandlade 1987
    två trappuppgångar med 18 lägenheter-

  165. -till Danmarks första seniorboende.

  166. Först lade de ner säkert tio år på-

  167. -att försöka övertyga
    en bostadsförening eller kommunen-

  168. -men det gick inte,
    så därför tog det så lång tid.

  169. Seniorboendet i Midgården
    lever än i dag.

  170. Här är gemenskapsrummet.

  171. Jämfört med i dag är det inte typiskt
    med lägenheter i ett bostadshus.

  172. Men fina gemensamhetslokaler på
    bottenvåningen hade man från början.

  173. Det är många som samlas här,
    även styrelsen för bostadsföreningen.

  174. Här äter vi två gånger i månaden.
    Vi lagar mat så att det räcker åt alla.

  175. -Det är lite kallt i dag.
    -Ja.

  176. -Där är min balkong.
    -Jag bor där uppe.

  177. Anna Mette Eliasson
    bor i två rum med litet kök.

  178. Det räcker åt en person.
    Jag lagar sällan mat.

  179. Det är stort nog åt mig i varje fall.

  180. När släkten kommer
    sitter vi i lokalen.

  181. Väggarna är sneda,
    men det är ju danskt "hygge".

  182. Det tycker jag i alla fall.

  183. Så väggarna är sneda...

  184. Och röran visar att nån bor här.
    Jag är nog en gammal hippie.

  185. Även om de första i Midgården bara
    var kvinnor, bor även män här nu.

  186. -Du bor ju med Ulla. Gott om plats.
    -Ja. Nåja, två rum.

  187. Håller man bara höger går allt bra.

  188. -Ja, lägenheten är fin, men liten.
    -Ja. Hej då.

  189. Det tog lång tid att starta boendet,
    men desto snabbare att göra avtryck.

  190. Det blev en jättesuccé. Journalister
    älskade att äldre bodde i kollektiv.

  191. De bor ihop, men var för sig.

  192. Förutom media
    hade man tusentals nyfikna besökare.

  193. Många av dem var äldre
    som ville flytta till seniorboenden.

  194. Midgården blev starten på en rörelse.
    Utan Midgården...

  195. Ja, seniorboendena som vi ser i dag
    har vuxit fram ur Midgården.

  196. Här bor vi.

  197. Pedersen
    pekar på två sociala fördelar-

  198. -som framhålls
    av dem som lever i seniorboenden.

  199. Det är en trygg boendeform. Ingen
    ligger sjuk utan att nån vet om det.

  200. Dessutom är
    det sociala nätverket starkt.

  201. Och trygghet
    och sociala nätverk är två saker-

  202. -som skapar en bra ålderdom.

  203. Därför är det här en bra boendeform.

  204. Sen boendena hittade sin form
    på 90-talet-

  205. -har den professionaliserats
    och expanderat.

  206. I Danmark finns i dag närmare 300,
    och hundratals nya utvecklas.

  207. Utforskandet av det goda äldreboendet
    fortsätter, som här på Öland-

  208. -med en inglasad innergård.

  209. Det ger en utomhussäsong året runt
    för spontana möten.

  210. Pedersen ser en boendeform
    med framtiden för sig.

  211. I hela västvärlden befinner man sig i
    ett läge där blir det fler och fler äldre-

  212. -som börjar tänka: "Jag vill bo
    på ett annat sätt än mina föräldrar."

  213. Och det går naturligtvis bra.

  214. Våra städer växer i en rasande takt.

  215. En utveckling som ställer nya krav
    på stadsplanerare och arkitekter.

  216. Utöver ett växande antal människor
    måste framtida städer byggas-

  217. -för att hantera
    den största utmaningen av alla.

  218. Enligt experterna har vi till 2030
    på oss att undvika katastrof.

  219. -Is bildas...
    -Global uppvärmning...

  220. Arbetet med att utforska
    energieffektiva bostadsområden-

  221. -har kommit i gång
    i både stor och liten skala.

  222. Orsaken till att vi byggde här
    var att vårt företag växte.

  223. Vi hyrde lokaler från kommunen
    och frågade dem:

  224. "-Vi vill bygga gröna kontor.
    -Vi säljer bostadsmark."

  225. "Köp marken och bygg en ekoby så får
    ni bygga kontor." Så började allt.

  226. Det här är förorten Hackbridge
    söder om London och området Bedzed.

  227. Det står för
    Beddington Zero Energy Development.

  228. Det är det första bostadsområdet
    i Storbritannien-

  229. -som är koldioxidneutralt.

  230. Det här är Pooran Desai,
    en av initiativtagarna.

  231. Det här är min lägenhet.
    Alla är vända åt söder, mot solen.

  232. Det håller lägenheterna varma. Och
    väggarna är tjocka och väl isolerade.

  233. Dessutom har vi treglasfönster,
    även det energieffektivt.

  234. Pooran är van vid
    att visa upp sin bostad.

  235. Studiebesökare från hela världen
    har kommit hit för att lära sig.

  236. Vi har vattensparande anordningar,
    vanligt nu-

  237. -men ovanligt
    när vi byggde här för några år sen.

  238. Vi har snålspolande kranar
    och toaletter.

  239. Och här syns alla mätare, så att man
    ser hur mycket energi man förbrukar.

  240. När vi tänker
    på hållbarhet och klimatet-

  241. -brukar vi tänka på bilar,
    lastbilar, fabriker och kraftverk-

  242. -men bostäderna utgör faktiskt
    en stor del av vårt koldioxidavtryck.

  243. Ibland utgör de en fjärdedel.

  244. Om man vill minska koldioxidutsläppen
    måste man titta på bostäderna-

  245. -och den energi folk använder,
    både i form av värme och elektricitet.

  246. De här duschmunstyckena
    finns i alla lägenheter.

  247. De drar in luft med vattnet.

  248. Det känns som en massa vatten,
    men det är bubblor.

  249. Bedzed fick en enorm uppmärksamhet-

  250. -och belönades med Stirlingpriset
    för framstående arkitektur.

  251. Bedzed har en distinkt stil-

  252. -men man kan bygga ekologiska hus
    som är mycket mer konventionella.

  253. Det finns inget särskilt arkitektur-
    språk som passar gröna byggnader.

  254. Man kan välja det
    som passar kontexten och marknaden.

  255. Men det var inte en okomplicerad
    resa. Kraftvärmeanläggningen-

  256. -som gav koldioxidfri värme
    var inte särskilt bra.

  257. Vi hade nog aldrig tagit oss an projektet
    om vi vetat om problemen.

  258. Människan har länge byggt
    med miljön i åtanke.

  259. I antikens Rom värmdes bad och
    bostäder upp med geotermisk energi.

  260. Speciella vindfångare för ventilation
    i det persiska riket-

  261. -reglerade inomhustemperaturen.

  262. Riktigt varma dagar
    höll vindfångarna rummen svala.

  263. Den industriella revolutionen
    hade ett pris:

  264. När byggmaterialen blev billigare-

  265. -försvann incitamentet
    att tänka miljömässigt.

  266. Insikten att överkonsumtion skadar
    planeten växte när ekonomin gick ned-

  267. -och stärktes ytterligare
    under 60- och 70-talens miljörörelse.

  268. Det är viktigt att projekt som Bedzed
    genomförs för de inspirerar oss.

  269. Vi måste tänka på
    hur vi ska förändra våra hus-

  270. -och göra dem effektivare
    och bekvämare för en hållbar framtid.

  271. Bedzed ger 37 procent mindre utsläpp
    av koldioxid än liknande områden-

  272. -och vattenkonsumtionen
    är 50 procent lägre.

  273. Husen är väldigt energieffektiva
    med hjälp av ventilering.

  274. Vi ventilerar med hjälp av vindkåpor.

  275. Vindkåporna där uppe följer vinden
    och för ner frisk luft i husen.

  276. På baksidan av kåporna sugs
    gammal luft ut ur badrum och kök.

  277. I lådan längst ner
    sitter en värmeväxlare.

  278. Den varma luften lämnar huset
    och värmer upp inkommande luft.

  279. Vi sparar energi.
    Luften byts ut, men värmen lagras.

  280. En sak som Bedzed har försökt
    att lära folk är tanken-

  281. -att en hållbar livsstil
    inte är nåt negativt-

  282. -där man offrar bekvämligheten.
    Livskvaliteten blir faktiskt högre.

  283. Ett väl utformat hus är inte dragigt
    och kallt på vintern.

  284. Elräkningen sänks när värmen
    inte försvinner p.g.a. dålig isolering.

  285. Vi lär få se många fler
    ekovänliga hus och även städer.

  286. Utmaningen är enorm,
    men möjligheterna är stora också.

  287. Folk börjar bygga så här världen över,
    men vi måste öka takten.

  288. Bedzed har redan stått klart,
    som en förebild, i över femton år.

  289. Vi måste öka takten
    om vi vill hjälpa folk-

  290. -och ge dem bekvämare och hållbarare
    hus och minska koldioxidavtrycket.

  291. Mest stolt är jag över de projekt
    som Bedzed har inspirerat till.

  292. Vi har påverkat tusentals nya hus.

  293. Vi ser en ny generation arkitekter
    som är insatta i Bedzeds principer.

  294. De använder dem i sina egna projekt
    och skapar fantastiska byggnader.

  295. Nollkoldioxidhus och hela samhällen
    som inte är så bilberoende.

  296. Det är fantastiskt. Det finns enorma
    möjligheter att föra vårt arv vidare-

  297. -och skapa fantastiska bostäder
    och arbetsplatser.

  298. Nästa avsnitt
    handlar om tempel för kunskap.

  299. Man måste gå genom mörkret
    för att komma till kunskapens ljus.

  300. Bibliotek, skolor och museer.

  301. Allting var dåligt. Folk hatade det.

  302. Översättning: Lotta Almqvist:
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Boende för många

Avsnitt 4 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

De senaste århundradenas snabba urbanisering har gjort att bostadsbyggandet ibland inte kunnat hålla jämna steg. Så var det till exempel under rekordåren på 1950- och 60-talen. Miljonprogrammets billiga och massproducerade flerbostadshus grundades på idéer från det speciella sovjetiska hyreshuset Narkomfin. Seniorboendet Midgård i Köpenhamn blev 1987 förebild för en ny populär boendeform för äldre. Och 2002 kom området Bedzed utanför London att inspirera till ett mer ekologiskt hållbart byggande.

Ämnen:
Bild > Konsthistoria > Arkitektur
Ämnesord:
Arkitektur, Byggnader, Byggnadsproduktion, Ekologiskt boende, Ekologiskt byggande, Flerbostadshus, Husbyggnad, Konstruktivism (arkitektur), Miljonprogrammet, Modernism, Teknik, Äldreboende
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Byggnaderna som förändrade staden

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Handel

Avsnitt 1 av 8

Hur gick det till när självbetjäningen infördes i de svenska livsmedelsbutikerna? Här får du se historien om hur Kooperativa Förbundet gick i täten när det moderna snabbköpet gjorde entré - först ut var Konsumbutiken på Odengatan 31 i Stockholm. Några år senare kom konceptet köpcentrum. Förlagan till alla världens förortsbaserade köpcentrum heter Southdale Center och öppnades 1956 utanför Minneapolis. I USA finns också ursprunget till dagens snabbmatskedjor. Den första hamburgerkedjan grundades där redan 1921.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Arbete

Avsnitt 2 av 8

Några av en stads allra viktigaste byggnader är kopplade till arbete och produktion. AEG:s turbinhall i Berlin från 1909 var den första industribyggnad som inte gömdes bakom en historisk förklädnad. Seagram building, en skyskrapa i New York från 1958, blev sinnebilden för hur ett modernt kontorshus skulle se ut. Och den österrikiska arkitekten Margarete Shutte-Lihotzky använde vetenskapliga metoder när hon 1926 formgav Frankfurterköket, världens första moderna arbetskök.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Boende för några

Avsnitt 3 av 8

Nya konstruktionsmetoder och stilideal satte sin tydliga prägel på 1900-talets bostadshus. Få byggnader förtjänar epitetet ikonisk mer än Villa Savoye från 1931, huset där Le Corbusier presenterade sina berömda idéer. HSB-arkitekten Kerstin Gåsste med sin prefabricerade "bygglåda" kom att prägla 1960-talets svenska fritidshusexplosion. Och ursprunget till våra kära radhus hittar man i de progressiva reformer som tillämpades i England på 1850-talet, för att ta itu med slumområdenas missförhållanden.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Boende för många

Avsnitt 4 av 8

De senaste århundradenas snabba urbanisering har gjort att bostadsbyggandet ibland inte kunnat hålla jämna steg. Så var det till exempel under rekordåren på 1950- och 60-talen. Miljonprogrammets billiga och massproducerade flerbostadshus grundades på idéer från det speciella sovjetiska hyreshuset Narkomfin. Seniorboendet Midgård i Köpenhamn blev 1987 förebild för en ny populär boendeform för äldre. Och 2002 kom området Bedzed utanför London att inspirera till ett mer ekologiskt hållbart byggande.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Bildning

Avsnitt 5 av 8

Kunskap har varit viktig för utvecklingen av våra städer ända sedan antiken, men det dröjde länge innan den gjordes tillgänglig för alla. Bibliothèque Sainte-Geneviève i Paris från 1851 är både en arkitektonisk pärla och det första bibliotek som öppnades upp för allmänheten. I 1920-talets Tyskland la Bauhaus-skolan grunden för den modernistiska rörelsen inom arkitekturen. Och det futuristiska Centre Georges-Pompidou i Paris 1977 förändrade bilden av hur ett museum skulle se ut och fungera.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Vård

Avsnitt 6 av 8

Vissa av stadens funktioner är dolda för oss, som vattenreningsverk, sopstationer och kloaksystem. Andra undviker vi helst, som sjukhus och fängelser. Ett av historiens mest inflytelserika sjukhus är St Thomas' Hospital i London som 1868 introducerade Florence Nightingales innovationer. Högsäkerhetsfängelset i Halden från 2010 har en arkitektur som är anpassad till en ny kriminalvård. Och det schweiziska badhuset Therme Vals från 1996 tar byggnader för kroppsvård till en ny nivå.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Kultur och nöjen

Avsnitt 7 av 8

Platser för kultur och nöjen är avgörande för att skapa en levande stad. Teatrar och operahus var från början inte tänkta för allmänheten, men med åren skedde en demokratisering som påverkade deras utformning. Berliner Philharmonie från 1961 introducerade en design som blev stilbildande för konserthallar. Stockholms stadion från 1912 var den första OS-arena som byggdes för att finnas kvar permanent. Och Regency Hyatt hotell i Atlanta från 1967 har med sitt ikoniska ljusatrium påverkat casinon och hotell världen över.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Resor

Avsnitt 8 av 8

Alla större städer kräver en komplex väv av infrastruktur för att kunna transportera varor och människor. London har världens allra första tunnelbana. Den påbörjades 1860 och de innovationer som introducerades då lever vidare i alla efterkommande tunnelbanor. Berlin Tempelhof, byggd mellan 1936 och 1941, anses vara den första moderna flygplatsen. Och den oansenliga Strömsundsbon i Jämtland är faktiskt den första moderna snedkabelbron, en brodesign som idag är världens vanligaste.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2015

Grafisk komik och serier

Kalle Mattson, grafisk formgivare, berättar om sin bok "Robocoprah Winfrey". Johannes Klenell, förläggare, och Natalia Batista, serietecknare, pratar om den svenska seriescenen. Gästerna intervjuas av Natanael Derwinger. Inspelat på Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: UR.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Graffitimålaren

Graffitimålaren Apher har börjat göra sig ett namn inom graffitivärlden. Han är 15 år och brinner för sin konstart. Trots att samhället har bekämpat graffitin, kallat den för klotter och skadegörelse och utövarna har straffats, dör graffitin inte ut. Tvärtom, nya generationer av graffitiutövare tillkommer hela tiden. Vad är det som driver Apher att trotsa lagen? Här berättar han om hur det är att vara graffitikonstnär, om när han blev tagen av polisen, och vi får följa med från skiss till färdig graffitimålning.