Titta

Byggnaderna som förändrade staden

Byggnaderna som förändrade staden

Om Byggnaderna som förändrade staden

När man skildrar byggnadsarkitektur utgår man ofta från väldigt speciella och unika byggnadsverk. Här porträtteras istället de byggnader som vi rör oss i till vardags: de som vi bor och arbetar i, de vi besöker när vi blir sjuka och de vi samlas i när vi ska roa oss. Här möter du till exempel sjukhus, radhus, kontor och köpcentrum.

Till första programmet

Byggnaderna som förändrade staden : ArbeteDela
  1. Några av en stads allra viktigaste
    byggnader är kopplade till arbete.

  2. Det finns tusentals jobb
    för de arbetssökande.

  3. Fastän arbetstiden har minskat rejält
    det senaste århundradet-

  4. -är arbetsplatser byggnader som vi
    fortfarande tillbringar mycket tid i.

  5. Massproduktion är
    grunden för vår ekonomi.

  6. Förr, när alla var jägare och
    samlare, var det här vår arbetsdag.

  7. Att jaga, samla ved och passa barn-

  8. -var arbeten som skedde under
    bar himmel eller i enkla boningar.

  9. Det dröjde tills det fanns jobb
    att gå till.

  10. De första arbetsplatserna
    är ett resultat av det här:

  11. Jordbrukets uppkomst,
    för drygt 10 000 år sen.

  12. Du ber för jordens gröda...

  13. Nu uppstår de första byggnaderna
    dedikerade till arbete-

  14. -och de produkter
    som arbetet skapade.

  15. Jordbruket sysselsatte flertalet
    människor under många årtusenden-

  16. -fram till
    den industriella revolutionen.

  17. Det här anses vara
    världens första moderna fabrik:

  18. -Cromford Mill,
    ett sidenväveri i Derby.

  19. Ägaren Richard Arkwright patenterade
    1769 en ny sorts spinnmaskin-

  20. -som levererade garn med en snabbhet
    som tog tillverkning till en ny nivå-

  21. -och förändrade
    hur arbetet organiserades.

  22. Arbetarna, som förut kontrakterats
    vid behov, blev anställda.

  23. Arbetsdagen styrdes inte längre
    av solen, utan av klockan.

  24. Även byggnaden
    där arbetet utfördes påverkades.

  25. Maskinerna var för stora
    för att få plats i arbetarstugor.

  26. Arbetsledarna har kontroll.

  27. Att jobba på fabrik
    var länge hårt, tungt och farligt-

  28. -och utfördes i en miljö
    som inte alltid var optimal.

  29. Fabriken står redo.

  30. Först på tröskeln till 1900-talet-

  31. -börjar rationellt formgivna fabriker
    se dagens ljus.

  32. Ledande i utvecklingen mot
    en modern industridesign-

  33. -blev ett företag i Berlin, som tog
    ett vågat kliv in i framtiden.

  34. Industribyggnader brukar sällan
    ha status som sevärdheter-

  35. -men med AEG:s turbinhall i Berlin
    är det annorlunda.

  36. Företaget har en anställd
    med specialkunskaper kring byggnaden.

  37. Hon heter Claudia Salchow.

  38. Vi står vid en av Berlins mest berömda
    fabriksbyggnader. Jag gillar den skarpt.

  39. 1909 står den för något nytt
    inom europeiskt industribyggande.

  40. Kombinationen av material är nya,
    och man skäms inte för att visa det.

  41. Järn, glas och betong.

  42. Alla andra fabriker i området var
    av tegel. Det var mörka byggnader.

  43. Men tack vare sina höga fönster-

  44. -och takfönstren,
    badar den här lokalen i solljus.

  45. På 1800-talet
    industrialiserades västvärlden.

  46. Nån formel för hur de nya byggnaderna
    skulle se ut fanns inte.

  47. Eftersom 1800-talet var
    ett århundrade av stilblandningar-

  48. -blev det också idealet för fabriker:
    Palatslika och väldekorerade.

  49. En grupp människor stred för
    den historiska fasaden.

  50. Det fanns andra arkitekter
    som krävde en uppriktig arkitektur-

  51. -där det syntes på utsidan
    vad som försiggick inuti byggnaden.

  52. Till de som ville lämna
    det stillekande 1800-talet-

  53. -hörde Peter Behrens, arkitekten
    som kom att rita turbinhallen.

  54. Behrens var verksam inom
    den tidens nya stil, Jugend.

  55. Han var del i Darmstadts
    konstnärskollektiv i Mathildenhöhe.

  56. Han ritade ett av kolonins hus,
    trots att han inte var arkitekt.

  57. Han gjorde inredningen och var en av
    de första som kan ses som designer.

  58. Han formgav typsnitt, trycksaker
    och bruksföremål.

  59. Viljan att skapa något nytt och stort
    fanns på alla nivåer i samhället-

  60. -även inom politiken och bland
    företagen. AEG var inget undantag.

  61. Man anlitade Peter Behrens 1907. Han
    fick till en början tre uppgifter.

  62. För det första produktdesign,
    sedan utformning av alla trycksaker-

  63. -och utställningslokalerna.

  64. Arkitekturuppdrag
    hade man inte tänkt sig.

  65. Arbetsuppgifterna utökas. Han får
    uppdraget att rita turbinfabriken.

  66. Den ligger än i dag här i Berlin
    på företagets område-

  67. -och fabriksbyggnaden är fortfarande
    i bruk. Alltjämt tillverkas turbiner.

  68. När fabriken stod klar 1909
    bröt den mot-

  69. -den irrationella formgivning
    som präglat 1800-talet.

  70. En produkt kunde kanske flyttas
    från första våningen till andra-

  71. -för att fortsätta behandlas i
    maskinerna på bottenvåningen-

  72. -och sedan upp till fjärde våningen.
    Det var ingen smidig produktion.

  73. Också arbetsmiljön var nåt
    man behövde komma bort från.

  74. Arbetsvillkoren i dessa gamla,
    mörka tegelhallar-

  75. -var allt annat än gynnsamma.

  76. En inspirationskälla för Behrens
    var fabriksbyggnader i USA-

  77. -bland annat hos Ford.

  78. Dels den rationella tillverknings-
    processen, men också ljusinsläppen.

  79. Ett par år efter AEG:s fabrik
    tar Ford 1910-

  80. -sin lika banbrytande
    Highland Park-fabrik i bruk-

  81. -också den
    med stora fönster i fasaden.

  82. Behrens valde inte glas i första hand.

  83. Men han använde det inte till
    en utställningslokal, utan till en fabrik.

  84. Den här hallen badar verkligen i ljus
    när solen skiner.

  85. Det speciella med en här byggnaden är
    att folk på den tiden tyckte-

  86. -att den var som en järnkyrka eller
    en katedral för arbete och maskiner.

  87. Byggnaden ger lätt associationer.

  88. Att säga att byggnadens exteriör
    skulle vara helt funktionell-

  89. -eller helt bryta mot 1800-talets
    stilflirtar stämmer inte riktigt.

  90. Det är tidig modernism, men med
    ett arv från föregående århundrade.

  91. Om vi tittar på framsidan
    ser vi tydligt en fabriksbyggnad.

  92. Men vi associerar också
    till ett egyptiskt tempel.

  93. Det är det som är speciellt
    med den här fabriksbyggnaden.

  94. Men turbinfabriken är, trots
    sin storlek, kanske bara en detalj.

  95. Under åren som följde
    ansvarade Behrens för-

  96. -den konstnärliga utformningen av
    alla möjliga produkter för AEG-

  97. -och hela dess profil utåt.

  98. Allt från brevpappret och logotypen
    till lamporna och företagets askfat.

  99. Han var faktiskt
    världens första "corporate designer".

  100. Peter Behrens införde
    ett nytt perspektiv på arkitektur.

  101. Han såg design
    som en övergripande uppgift.

  102. Att denna grafiker och formgivare
    också arbetar som arkitekt-

  103. -och blir den första
    corporate designern-

  104. -är nog verkligen något som
    inte kan uppmärksammas för mycket.

  105. Den gärningen blev inflytelserik.
    Behrens yngre medarbetare-

  106. -som spred arvet vidare,
    var inte vilka som helst.

  107. Mies van der Rohe, Walter Gropius
    och Le Corbusier-

  108. -spred förhållningssättet
    över hela 1900-talets modernism.

  109. Trots att vi i dag
    lämnat industrisamhället bakom oss-

  110. -oss är fabriken fortfarande
    en stark sinnebild av en arbetsplats.

  111. Det enda som kan konkurrera med
    den bilden är förmodligen kontoret.

  112. -God morgon. Slå dig ner.
    -Tack.

  113. Kontorsarbete existerade
    redan på romartiden-

  114. -men det var med den industriella
    revolutionen som arbetsformen växte.

  115. Masstillverkningen skapade
    ett ökat behov av arbetare-

  116. -som inte
    var kopplade till tillverkningen-

  117. -som ekonomer och sekreterare.
    Old Admiralty Office från 1726-

  118. -uppfördes för tjänstemännen som
    administrerade den brittiska flottan-

  119. -och är landets första
    renodlade kontorsbyggnad.

  120. När kontorshusen blev allt fler
    tog de över stadskärnorna-

  121. -och förpassade tillverknings-
    industrin till stadens utkanter.

  122. Stigande markpriser i cityläge
    gav incitament att bygga på höjden.

  123. Sen dess är kontorsbyggnader
    intimt förknippade med höga hus.

  124. Riktigt höga hus.

  125. I skiftet mellan 1800- och 1900-talet
    reste sig höghusen till nya höjder.

  126. Det som drev utvecklingen var
    en boomande ekonomisk utveckling.

  127. Ingen annanstans syntes förändringen
    i stadsbilden tydligare än i USA.

  128. Höghusen var resultatet av efterfrågan
    på utrymme, som skapar höga hyror-

  129. -och högt markvärde. Då staplar
    man så många våningar man kan-

  130. -för att skapa kontorsytor att sälja.

  131. Det är New York eller Chicago
    som är födelseplatsen för skyskrapan.

  132. På skyskrapemuseet i New York vill
    man gärna hålla fram den egna staden.

  133. På 1870- och 1880-talen byggs
    de första höghusen i stadsmiljö.

  134. New York hade det första,
    Tribune Building, som vi ser här.

  135. Men Tribune-byggnaden
    och andra höga hus-

  136. -som byggdes i New York på 1870-talet
    använde en gammal teknik.

  137. De byggdes i sten
    och hade inte stålskelett.

  138. Home Insurance Building i Chicago,
    som byggdes 1883 och 1884-

  139. -hade ett stålskelett.

  140. Det var i Chicago man började
    experimentera med stålskelett-

  141. -en teknik som tillsammans med den
    nyligen framtagna säkerhetshissen-

  142. -krävdes för att tekniskt
    förlänga höghusen på höjden.

  143. Men de riktigt ikoniska skyskraporna
    byggdes i New York.

  144. Det är svårt att hitta en annan
    koncentration av välkända skyskrapor-

  145. -som i delen av Manhattan
    som kallas Midtown.

  146. Empire State Building,
    Chrysler, FN-skrapan.

  147. Men den mest stilbildande av dem
    kan vara den här:

  148. Seagram Building från 1958.

  149. Park Avenue 375.
    Det är inte bara en ny kontorsbyggnad.

  150. Här sätter man en ny kvalitetsstandard.

  151. Det var en av de första ikoniska
    skyskraporna som byggdes i New York.

  152. Det var den första
    som byggdes en bit från gatan.

  153. Det finns ett torg,
    och byggnaden ligger en bit från gatan.

  154. Det får byggnaden att bli ikonisk.

  155. Ett luftigt torg,
    med en fontän och träd.

  156. Här finns plats
    för skönhet och eftertanke.

  157. Seagram Building är på alla sätt och vis
    en högkvalitativ skyskrapa.

  158. Den är skräddarsydd för en kund
    som vill uttrycka en idé om branschen.

  159. En industrialists dröm
    gav oss den här ståtliga byggnaden.

  160. Han ville ha nåt speciellt
    för företagets högkvarter.

  161. En skyskrapa
    som skulle bli ett landmärke.

  162. Samuel Bronfman var vd för företaget.

  163. Han ville bygga ett högkvarter
    här i New York.

  164. Han valde ut en arkitekt. Sen bad han
    sin dotter Phyllis Lambert-

  165. -att hjälpa honom med inredningen.

  166. Phyllis Lambert kom att spela en helt
    avgörande roll för byggnadens öde.

  167. Utan henne hade skyskrapan på
    Park Avenue sett helt annorlunda ut.

  168. När Phyllis såg förslaget
    blev hon förfärad.

  169. Hon tyckte
    att det såg ut som en bröllopstårta.

  170. Pråliga ränder på sidorna...
    Det var vulgärt och motbjudande.

  171. När Lambert fick se planerna
    för byggnaden blev hon förskräckt-

  172. -och skrev ett brev till pappan
    där hon vädrade sina åsikter.

  173. Brevet börjar med ett ord
    som upprepas: "Nej, nej, nej, nej, nej."

  174. "Du måste bygga en byggnad som
    uttrycker det bästa med samhället."

  175. "Om du inte ser det så
    är det ingen mening att fortsätta."

  176. När min far fick mitt brev ringde han
    mig och sa: "Få se vad du kan göra."

  177. Hon uppmuntrade sin far
    att leta efter en speciell arkitekt-

  178. -och skapa en byggnad
    som skulle bli ett konstverk.

  179. Jag kunde övertyga folk om
    att nåt måste göras.

  180. Min passion och övertygelse märktes.

  181. De beslutade sig för
    att hitta en annan arkitekt.

  182. Men alla de intervjuade hänvisade till
    Mies van der Rohe och hans glastorn.

  183. Ludwig Mies van der Rohe
    hade i hemlandet Tyskland lett-

  184. -den för modernismen
    så inflytelserika Bauhaus-skolan-

  185. -men emigrerat till USA efter att
    nazisterna, som hatade modernismen-

  186. -tvingat Bauhaus att slå igen.

  187. Mies van der Rohe ville skapa
    en mer avskalad arkitektur.

  188. Som en av den nya minimalistiska
    arkitekturens pionjärer-

  189. -myntade Mies van der Rohe
    uttrycket "less is more".

  190. Nåt han ironiskt nog
    tog ett avsteg från i Seagram-

  191. -för att gå sin klient till mötes.

  192. I jakten på en speciell design
    valde man brons.

  193. När han träffade Samuel Bronfman
    frågade han:

  194. "Vad är ditt favoritmaterial?"
    Mr Bronfman sa: "Brons."

  195. Fasadplåtarna i
    det udda materialet brons-

  196. -var allt annat än en stapelvara,
    och är långt ifrån lättskötta.

  197. Det åldrar inte väl. Det blir grönt
    eller svart när det oxiderar.

  198. Den här byggnaden behandlas
    med citronolja en gång om året.

  199. Seagram Building var först med många
    innovationer för kontorsbyggnader.

  200. Det har rosagråa fönsterglas som står
    emot värme och bländande ljussken.

  201. Seagram-byggnaden blev inte bara-

  202. -den internationella stilens
    mest ikoniska verk.

  203. Den påverkade också efterföljande
    skyskrapor och kontorshus-

  204. -i allt från form och struktur
    till plan- och tekniklösningar.

  205. Tanken var att folk aldrig skulle
    vara långt ifrån ljuset från fönstren.

  206. Det var viktigt, för i många byggnader
    såg folk aldrig dagsljus.

  207. Här finns 31 259 anställda.

  208. Efter andra världskriget fanns tekniken
    för att ha kontorslandskap.

  209. Ytan var lätt att överblicka-

  210. -för chefen som tittade ut över
    ett fält av kontorister.

  211. Men i modernismen fanns även
    ett koncept där ytan var demokratisk-

  212. -och där ljuset kunde komma in.

  213. Mies van der Rohe
    tänkte noggrant igenom alla delar-

  214. -och skapade en planlösning
    där alla kontor-

  215. -låg så nära fönstren som möjligt.

  216. Det blev en mall för
    hur en kontorsbyggnad skulle se ut.

  217. Seagram, med sina stora fönster,
    sin ljusa, öppna planlösning-

  218. -och med luftkonditionering
    och fluorescerande ljus-

  219. -kom att stå modell för
    hur ett modernt kontor skulle se ut.

  220. Utrymningsplanen är väl uttänkt-

  221. -med hissarna mitt i byggnaden.

  222. Entrén var helt öppen.
    I vanliga fall möts man av hissar.

  223. Det brukar vara som en vägg. De här
    är fristående. Man kan gå rätt igenom.

  224. Den här idén tog man efter
    i alla skyskrapor i stan.

  225. Seagram blev en av de dyraste
    skyskraporna i New Yorks historia.

  226. Ingen detalj var för liten
    för Mies Van Der Rohe-

  227. -som till och med reglerade
    hur persiennerna skulle hanteras.

  228. Det är den första byggnaden
    där arkitekten bestämde-

  229. -hur persiennerna skulle fungera.
    Han skapade ett system-

  230. -där persienner kan vara stängda,
    öppna eller i mitten. Inget annat.

  231. Men alla pengar och all noggrannhet
    gav resultat.

  232. I samma stund
    som Seagram Building stod klar-

  233. -satte den en ny arkitektonisk ribba,
    som fler skulle försöka nå upp till.

  234. Den modernistiska idén om
    ett torn på en öppen yta-

  235. -är nåt som Mies van der Rohe utförde
    på ett paradigmatiskt sätt.

  236. Det har senare upprepats
    av många arkitekter-

  237. -som influerades av Mies smak-

  238. -och byggherrar som sa: "Jag vill ha en
    Seagram-byggnad, men inte lika dyr."

  239. Alla ville göra samma sak -
    ett torg och en ikonisk byggnad.

  240. Första gången är det toppen,
    men sen är det inte lika speciellt.

  241. Sjukhus, flygplatser, bibliotek
    och rymdstationer...

  242. Det är platser som har utformats för
    att så effektivt som möjligt-

  243. -stötta arbetet som utförs i dem.
    Men det finns arbetsplatser-

  244. -som varit lika viktiga utan
    att få samma uppmärksamhet.

  245. En av dem finns närmare oss
    än vad vi kanske tänker på.

  246. Hon kommer in i sitt nya kök.

  247. Kan hon laga hans favoriträtter,
    precis som hans mamma brukade göra?

  248. Hemmet var under århundraden
    kvinnans
    arbetsplats, och köket dess nav.

  249. Härifrån skulle kvinnan koordinera
    sysslorna och ha uppsikt över barnen-

  250. -samtidigt som middagen tillagades.

  251. Historien om hur det moderna köket
    skapades tar oss till Wien-

  252. -och en arkitekt som kom att betyda
    mer för utvecklingen än nån annan.

  253. Vi är i ett väldigt gammalt hus.

  254. Det här är Woinovichgasse 2,
    ett radhus i en av Wiens förorter.

  255. Huset är del av en stor bostads-
    satsning från början av 30-talet.

  256. Sammanlagt byggdes 70 enfamiljshus
    i området-

  257. -för att visa upp de för den tiden
    modernaste framstegen i husbyggande.

  258. Nästan ingenting har förändrats.
    Allt är mer eller mindre original.

  259. Man hade nya idéer om
    att modernisera hemmet.

  260. Omkring 60 000-80 000 lägenheter
    byggdes-

  261. -mellan 1923 och 1934.

  262. Politikerna ville bygga stora hus
    med många lägenheter.

  263. När det här området planerades
    tänkte man tvärtom.

  264. Man ville visa att trädgårdsstaden
    fortfarande fungerade.

  265. Av totalt 33 inbjudna arkitekter
    fanns en kvinna.

  266. Det satte en unik prägel
    på det här huset-

  267. -som skilde ut det
    från alla de andra som byggdes.

  268. I dag är den igensatt, men här
    ritade den kvinnliga arkitekten in-

  269. -en liten men betydelsefull detalj -
    en dörr-

  270. -som förband det lilla arbetsköket
    på andra sidan med vardagsrummet.

  271. Det var en för tiden helt ny idé.

  272. Dörren till köket satt här. Den förband
    vardagsrummet och köket.

  273. De andra arkitekterna
    hade ett mer konservativt koncept.

  274. Arkitekten hette
    Margarete Schütte-Lihotzky-

  275. -och tillhörde världens allra första
    generation kvinnliga arkitekter.

  276. Det fanns några kvinnliga arkitekter,
    men de flesta höll på med inredning.

  277. Det var ovanligt
    att vara kvinna och arkitekt.

  278. Vägg i vägg med konstskolan där
    hon studerade ligger konstmuseet MAK.

  279. Här finns hennes viktigaste bidrag
    till arkitekthistorien rekonstruerat:

  280. Det moderna köket.

  281. Vi står i en rekonstruktion av Margarete
    Schütte-Lihotzkys första kök-

  282. -som hon utvecklade
    för Frankfurtrörelsen 1926.

  283. Hon designade rummet med tanken-

  284. -att göra hemmafruns arbete
    mer funktionellt.

  285. Fastän köket är nästan 100 år gammalt
    vilar nåt modernt över formgivningen-

  286. -som fått namnet Frankfurtköket.

  287. Det finns många smarta detaljer-

  288. -som lampan som man kan flytta på
    beroende på var man står och jobbar.

  289. Det finns funktionella detaljer,
    som den här lådan-

  290. -där man kan samla ihop skräp
    när man lagar mat.

  291. Till och med matlagningen
    är funktionell.

  292. När man har lagat mat kan man
    hålla den varm i den här lådan.

  293. Margarete Schütte-Lihotzky anlitades
    1926 för att vara med och formge-

  294. -en av Europas vid tiden mest
    expansivt växande städer, Frankfurt.

  295. Totalt skulle 12 000 bostäder byggas.

  296. Schütte-Lihotzky blev
    huvudansvarig för att utveckla köken.

  297. Det var ett arbete som hon
    närmade sig med vetenskaplig metodik.

  298. Hon studerade
    hur man rörde sig i rummet.

  299. Målet var att ta fram
    det första riktigt rationella köket.

  300. Det handlade om att minimera antalet
    steg och moment som behövde göras.

  301. Frankfurtköket var
    fullt av arbetsbesparande inslag-

  302. -som skulle göra matlagningen-

  303. -mycket lättare för kvinnor,
    och mer effektivt.

  304. När man ska stryka
    kan man fälla ner strykbrädan.

  305. Här finns behållare
    för alla mjölsorter man behöver.

  306. Det här är film från 1929, som visar
    hur Frankfurtköket fungerade.

  307. Nu för tiden tar vi för givet
    att kök är rationellt upplagda-

  308. -med fasta skåp
    och ordentliga arbetsytor.

  309. Det var kännetecken för
    den här revolutionerande designen-

  310. -på 1920-talet,
    som skapades av Grete Lihotzky.

  311. Schütte-Lihotzkys innovativa design
    blev basen för det moderna köket-

  312. -och förflyttade köket
    till en central del av hemmet.

  313. Här fanns den viktiga dörröppningen
    till vardagsrummet.

  314. Hennes moderna grepp
    går helt emot det tidigare-

  315. -där köket inte stod i fokus och var
    en plats som besökare inte skulle se.

  316. Det går helt tvärtemot hennes koncept-

  317. -där köket är en del av lägenheten.

  318. Tanken var att det fanns en liten dörr
    mellan köket och vardagsrummet.

  319. Matplatsen skulle ligga vid köket
    så att man hade nära dit.

  320. Radhuset står i dag som vittne till-

  321. -hur mycket före sin tid
    Schütte-Lihotzky var.

  322. När bostadsområdet stod klart 1932
    och de första ägarna flyttade in-

  323. -var det första de gjorde att sätta
    igen köksdörren från vardagsrummet.

  324. Traditionellt, i medelklasshem-

  325. -jobbade kvinnor eller tjänstefolk
    i köket.

  326. Man ville hålla det avskilt från-

  327. -det sociala livet i vardagsrummet.

  328. Sociala förändringar revolutionerade
    med tiden kvinnornas ställning.

  329. När köket spelade ut
    sin roll som arbetsplats-

  330. -förändrades arkitekturen igen.

  331. Köksfunktionerna förenades inte bara
    med matplatsen-

  332. -utan även med vardagsrummet,
    i en helt öppen planlösning.

  333. En utveckling som Schütte-Lihotzky
    säkert skulle ha sympatiserat med.

  334. Nästa gång handlar det om byggnaderna
    vi går hem till efter jobbet.

  335. Måste vi bygga så här tätt
    när det finns så här mycket mark?

  336. Alla arkitekter känner till det här
    huset. Det kan vi aldrig bortse från.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Arbete

Avsnitt 2 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Några av en stads allra viktigaste byggnader är kopplade till arbete och produktion. AEG:s turbinhall i Berlin från 1909 var den första industribyggnad som inte gömdes bakom en historisk förklädnad. Seagram building, en skyskrapa i New York från 1958, blev sinnebilden för hur ett modernt kontorshus skulle se ut. Och den österrikiska arkitekten Margarete Shutte-Lihotzky använde vetenskapliga metoder när hon 1926 formgav Frankfurterköket, världens första moderna arbetskök.

Ämnen:
Bild > Konsthistoria > Arkitektur
Ämnesord:
Arkitektur, Byggnader, Fabriker, Industribyggnader, Kontorsbyggnader, Kök
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Byggnaderna som förändrade staden

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Handel

Avsnitt 1 av 8

Hur gick det till när självbetjäningen infördes i de svenska livsmedelsbutikerna? Här får du se historien om hur Kooperativa Förbundet gick i täten när det moderna snabbköpet gjorde entré - först ut var Konsumbutiken på Odengatan 31 i Stockholm. Några år senare kom konceptet köpcentrum. Förlagan till alla världens förortsbaserade köpcentrum heter Southdale Center och öppnades 1956 utanför Minneapolis. I USA finns också ursprunget till dagens snabbmatskedjor. Den första hamburgerkedjan grundades där redan 1921.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Arbete

Avsnitt 2 av 8

Några av en stads allra viktigaste byggnader är kopplade till arbete och produktion. AEG:s turbinhall i Berlin från 1909 var den första industribyggnad som inte gömdes bakom en historisk förklädnad. Seagram building, en skyskrapa i New York från 1958, blev sinnebilden för hur ett modernt kontorshus skulle se ut. Och den österrikiska arkitekten Margarete Shutte-Lihotzky använde vetenskapliga metoder när hon 1926 formgav Frankfurterköket, världens första moderna arbetskök.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Boende för några

Avsnitt 3 av 8

Nya konstruktionsmetoder och stilideal satte sin tydliga prägel på 1900-talets bostadshus. Få byggnader förtjänar epitetet ikonisk mer än Villa Savoye från 1931, huset där Le Corbusier presenterade sina berömda idéer. HSB-arkitekten Kerstin Gåsste med sin prefabricerade "bygglåda" kom att prägla 1960-talets svenska fritidshusexplosion. Och ursprunget till våra kära radhus hittar man i de progressiva reformer som tillämpades i England på 1850-talet, för att ta itu med slumområdenas missförhållanden.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Boende för många

Avsnitt 4 av 8

De senaste århundradenas snabba urbanisering har gjort att bostadsbyggandet ibland inte kunnat hålla jämna steg. Så var det till exempel under rekordåren på 1950- och 60-talen. Miljonprogrammets billiga och massproducerade flerbostadshus grundades på idéer från det speciella sovjetiska hyreshuset Narkomfin. Seniorboendet Midgård i Köpenhamn blev 1987 förebild för en ny populär boendeform för äldre. Och 2002 kom området Bedzed utanför London att inspirera till ett mer ekologiskt hållbart byggande.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Bildning

Avsnitt 5 av 8

Kunskap har varit viktig för utvecklingen av våra städer ända sedan antiken, men det dröjde länge innan den gjordes tillgänglig för alla. Bibliothèque Sainte-Geneviève i Paris från 1851 är både en arkitektonisk pärla och det första bibliotek som öppnades upp för allmänheten. I 1920-talets Tyskland la Bauhaus-skolan grunden för den modernistiska rörelsen inom arkitekturen. Och det futuristiska Centre Georges-Pompidou i Paris 1977 förändrade bilden av hur ett museum skulle se ut och fungera.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Vård

Avsnitt 6 av 8

Vissa av stadens funktioner är dolda för oss, som vattenreningsverk, sopstationer och kloaksystem. Andra undviker vi helst, som sjukhus och fängelser. Ett av historiens mest inflytelserika sjukhus är St Thomas' Hospital i London som 1868 introducerade Florence Nightingales innovationer. Högsäkerhetsfängelset i Halden från 2010 har en arkitektur som är anpassad till en ny kriminalvård. Och det schweiziska badhuset Therme Vals från 1996 tar byggnader för kroppsvård till en ny nivå.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Kultur och nöjen

Avsnitt 7 av 8

Platser för kultur och nöjen är avgörande för att skapa en levande stad. Teatrar och operahus var från början inte tänkta för allmänheten, men med åren skedde en demokratisering som påverkade deras utformning. Berliner Philharmonie från 1961 introducerade en design som blev stilbildande för konserthallar. Stockholms stadion från 1912 var den första OS-arena som byggdes för att finnas kvar permanent. Och Regency Hyatt hotell i Atlanta från 1967 har med sitt ikoniska ljusatrium påverkat casinon och hotell världen över.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Resor

Avsnitt 8 av 8

Alla större städer kräver en komplex väv av infrastruktur för att kunna transportera varor och människor. London har världens allra första tunnelbana. Den påbörjades 1860 och de innovationer som introducerades då lever vidare i alla efterkommande tunnelbanor. Berlin Tempelhof, byggd mellan 1936 och 1941, anses vara den första moderna flygplatsen. Och den oansenliga Strömsundsbon i Jämtland är faktiskt den första moderna snedkabelbron, en brodesign som idag är världens vanligaste.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2015

Läkande kemi och självbiografi

Under de senaste seklerna har människors medellivslängd ökat utan att vi blir äldre. Samtal om detta med Ulf Ellervik som är professor i kemi och skrivit boken "Den svåra konsten att leva" och Rakhsha Razani som är författare och illustratör till den självbiografiska serieromanen "Var ska jag lägga mitt huvud?". Natanael Derwinger intervjuar. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 25 september 2015. Arrangör: UR.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Graffitimålaren

Graffitimålaren Apher har börjat göra sig ett namn inom graffitivärlden. Han är 15 år och brinner för sin konstart. Trots att samhället har bekämpat graffitin, kallat den för klotter och skadegörelse och utövarna har straffats, dör graffitin inte ut. Tvärtom, nya generationer av graffitiutövare tillkommer hela tiden. Vad är det som driver Apher att trotsa lagen? Här berättar han om hur det är att vara graffitikonstnär, om när han blev tagen av polisen, och vi får följa med från skiss till färdig graffitimålning.