Titta

Byggnaderna som förändrade staden

Byggnaderna som förändrade staden

Om Byggnaderna som förändrade staden

När man skildrar byggnadsarkitektur utgår man ofta från väldigt speciella och unika byggnadsverk. Här porträtteras istället de byggnader som vi rör oss i till vardags: de som vi bor och arbetar i, de vi besöker när vi blir sjuka och de vi samlas i när vi ska roa oss. Här möter du till exempel sjukhus, radhus, kontor och köpcentrum.

Till första programmet

Byggnaderna som förändrade staden : VårdDela
  1. En res-sats, en traktor
    och några duktiga mannar-

  2. -får den 42 m höga
    och 10 t tunga stolpen på plats.

  3. Många funktioner behövs
    för att en stad ska fungera.

  4. Maskinisten kontrollerar ställverket.

  5. Många av dem inrymda i byggnader
    som behövs men inte så ofta besöks.

  6. Fabriker kan byggas nästan överallt,
    eftersom man kan få ström överallt.

  7. Vissa av dem ser vi inte ens.
    Men utan dem skulle stan stanna.

  8. Världens första moderna kloaksystem
    byggdes i London på 1850-talet.

  9. Här uppstod också
    det första vattenreningsverket-

  10. -som kopierades
    i tyska och svenska städer-

  11. -och bidrog till
    att dödligheten sjönk dramatiskt.

  12. Här ser vi den smuts som avskiljs.
    Vad vi sluppit dricka.

  13. Här kan vi se
    hur verkligt fint vatten ska se ut.

  14. Lika viktiga blev byggnader
    för att hantera sopberg och latriner.

  15. Innan sopor brändes sorterades de på
    Lövsta utanför Stockholm av grisar.

  16. Kring Stora Tullhuset vid Packhus-
    kajen i Göteborg hopar varorna sig.

  17. När det moderna samhället växte fram
    uppstod självständiga institutioner-

  18. -som banker och posthus.

  19. Byggnader restes för att hantera
    stans alla administrativa processer.

  20. Vissa byggnader besöker vi kanske
    bara ett fåtal gånger under våra liv.

  21. Andra undviker vi helst helt.

  22. Man åker till ett särskilt ställe
    för att få sjukvård.

  23. Sjukhusen var länge outvecklade
    och ohygieniska.

  24. De som kunde höll sig borta.

  25. Vi kan kanske låta dig åka hem i dag.

  26. En enskild person
    förde sjukvården in i den nya eran-

  27. -och förändrade
    hur sjukhusen såg ut och fungerade.

  28. I hjärtat av London, mitt emot Big
    Ben, ligger Saint Thomas' Hospital.

  29. En byggnad som varit lika viktig
    som sina mer välkända grannar.

  30. Byggnaden står som symbol
    för ett nytt tänkande kring vård.

  31. Den är resultatet av kunskapen-

  32. -hos en enskild, banbrytande person:
    Florence Nightingale.

  33. Hon var en pionjär. Hennes påverkan
    sträcker sig ända in i våra dagar.

  34. Små saker, som att det fanns
    28 sängar på avdelningarna.

  35. Än i dag börjar vi i det spannet.

  36. Vi jobbar fortfarande vidare
    utifrån de principerna.

  37. Det här är de gamla delarna.

  38. För arkitekter
    inriktade på sjukhusarkitektur-

  39. -är det här närmast helig mark.

  40. Här ser man att till och med i trapporna
    strömmar dagsljuset in.

  41. Det är så som det såg ut för 140 år sen.
    Det ser nog precis likadant ut.

  42. Det intressanta är de för tiden nya
    idéerna om hur sjukhus ska utformas.

  43. Det är de tre kvarvarande avdelningarna.
    Det här var platsen för den fjärde.

  44. Det låg två till ditåt.

  45. Sjuksköterskan Florence Nightingale
    åkte 1854 till Krimkrigets Turkiet.

  46. Där fick hon betydelsefulla insikter.

  47. Hon är anmärkningsvärd,
    och det måste ha varit traumatiskt.

  48. Hon ansvarade för ett sjukhus
    där dödlighetstalen var höga.

  49. Det påverkade henne oerhört djupt
    resten av hennes liv.

  50. Här fördjupas hennes kunskaper i
    vad det innebär att bedriva sjukhus.

  51. Hon gav ut två böcker.
    En om sjukhus och en om sjukvård.

  52. Hon kommer att lägga grunden till
    paviljongsdesignen.

  53. I stället för att lägga alla patienter
    under ett och samma tak–

  54. –begränsade man antalet patienter
    i varje byggnad.

  55. Paviljongsdesignens proportioner
    och dimensioner–

  56. –maximerar ventilationen och dagsljuset
    som släpps in där patienterna vistas.

  57. Man var livrädd för smittor
    på sjukvårdsinrättningar.

  58. Om en infektion
    härjade i en byggnad så dog folk.

  59. Så man måste begränsa antalet
    som kunde smitta varandra.

  60. Man gick aldrig genom en avdelning
    för att komma till en annan.

  61. Man visste inte att smitta sprids
    via vatten, livsmedel och beröring.

  62. Man trodde att luften var avgörande.

  63. Vårdsalarna finns inte kvar
    i sin gamla form på Saint Thomas'.

  64. Men i en matsal får man en
    uppfattning om Nightingales strävan.

  65. Patienterna skulle känna ett omärkligt
    vinddrag över ansikte och händer.

  66. Men det skulle inte vara dragigt.

  67. Ventilation, ljus, renlighet och rymd.

  68. När man tänker efter
    så utmärker ju det arkitektur.

  69. Det eftersträvar vi
    när vi ritar sjukhus än i dag.

  70. Att ge patienterna en god omgivning
    var betydelsefullt för Nightingale.

  71. Paviljongsdesignen gav också
    möjlighet till skyddade trädgårdar.

  72. Det här är kolonnaderna som knöt ihop
    avdelningarna på den här nivån.

  73. Trädgårdarna och gångarna
    är igenbyggda.

  74. Men i ett förråd ser man delar av de
    pelargångar som omslöt trädgårdarna.

  75. Nightingale ville att de skulle vara
    väldränerade och ha grusrabatter.

  76. Dessutom skulle det finnas träd
    som skänkte skugga.

  77. Hon hade inte medicin
    som kunde göra folk friska.

  78. Hon hade vård och miljön.

  79. Hon använde båda dessa till fullo så gott
    hon kunde för att få folk att må bättre.

  80. Nightingales helhetsgrepp inom
    sjukvård och planerandet av sjukhus-

  81. -blev stilbildande i många decennier.

  82. Hon ville uträtta saker här i världen.

  83. Det gjorde hon. Hon förändrade världen.

  84. Hennes idéer blev genast populära
    i USA.

  85. Runtom i världen byggdes sjukhus
    enligt Nightingales principer.

  86. T.ex. Krankenhaus Friedrichshain,
    Johns Hopkins Hospital-

  87. -och Royal Victoria Hospital.

  88. Efter andra världskriget
    uppstod nya idéer.

  89. En förändring blev
    antalet patienter i samma rum-

  90. -som reducerades till åtta,
    sen sex och fyra.

  91. I dag är enskilda rum inte ovanligt.

  92. En röntgenapparat och ett fluoroskop
    i ett från Nederländerna för 25 000 dollar.

  93. Och så all medicinsk behandling som
    blivit möjlig som följd av forskning.

  94. Det ska också rymmas
    i en modern sjukhusbyggnad.

  95. Men det finns saker
    som inte blivit bättre.

  96. När man fick mekanisk ventilation–

  97. –tänkte man
    att man inte behövde öppna fönster mer.

  98. Det var förmodligen en tid då saker
    och ting blev sämre på många sätt.

  99. Byggnaden blev mycket invecklad.

  100. Sjukhuset har blivit
    en avancerad maskin.

  101. Hur ska vi förhålla oss till
    Florence Nightingales principer?

  102. Samhället är annorlunda.

  103. Men kloka arkitektoniska principer
    borde aldrig nånsin glömmas bort.

  104. För att en stad ska fungera
    måste lag och ordning upprätthållas.

  105. -Elvan här.
    -Se på den! En typisk Folke Filbyter.

  106. Den första professionella poliskåren
    etablerades 1829.

  107. Metropolitan Police Service
    på Bow Street i London.

  108. Nu utvecklades också
    nya tankar om fängelsedesign.

  109. Filosofen Jeremy Bentham tog fram
    den så kallade panoptikonmodellen-

  110. -med cellerna arrangerade så att
    alla kunde bevakas från en punkt.

  111. Ett effektivt sätt
    att anpassa fångarnas beteende-

  112. -eftersom de aldrig visste
    om eller när de observerades.

  113. Även om panoptikondesignen övergavs-

  114. -levde Benthams tankar om övervakning
    av fångar vidare fram till i dag.

  115. Men det är nåt
    som på vissa håll börjar utmanas.

  116. Halden, söder om Oslo.
    Ett högsäkerhetsfängelse.

  117. Här syns inte taggtråd, elstängsel,
    vakttorn eller fönster med galler.

  118. Det enda som skvallrar om att det här
    är ett fängelse är betongmuren.

  119. Det här fängelset
    ser inte ut som ett fängelse.

  120. Det var mycket viktigt för arkitekterna.

  121. Det skulle vara ett ställe
    där byggnaderna ser vanliga ut.

  122. Man har använt material
    som inte får en anstaltsprägel.

  123. Det kan se ut som ett campus,
    en skola eller ett sjukhus.

  124. Are Høidal har jobbat här
    som fängelsechef sen 2010-

  125. -på vad som kallats
    världens mest humana fängelse.

  126. Fängelset tar utgångspunkt
    i normalitetsprincipen.

  127. Livet här inne ska så långt det går
    vara lika normalt som livet utanför.

  128. Det är normalt att gå i skogen
    och att ha träd.

  129. Studion är unik. Det är inte många
    fängelser som har en sån här studio.

  130. Det är bra träning
    för att kunna klara sig ute i världen sen.

  131. Fängelset har en musikstudio-

  132. -ett bibliotek, en gymnastiksal,
    ett bönerum och en matbutik.

  133. Haldens fängelse är ett välkänt exempel
    på human fängelsedesign.

  134. USA:s fängelser brukar visa upp
    vakttorn och taggtråds- och elstängslen.

  135. En massa teknik som påminner dem
    som sitter inne att de är övervakade–

  136. –och att de kontrolleras.

  137. Den nordiska designen
    försöker tona ner det–

  138. –för att försöka ge folk möjligheten
    att göra nånting bättre–

  139. –och visa att samhället och kriminal-
    vårdarna litar på att de ska bättra sig.

  140. Jag märkte det
    när familjen kom första gången.

  141. Vi kunde gå ut i trädgården. "Sitter vi
    verkligen i fängelse nu, pappa?"

  142. Rikard är en av Haldens 260 fångar.

  143. Han satt tidigare på Kumla, men
    ansökte om att få komma till Halden.

  144. –Inte det?
    –Nej, Petter var ju inte där.

  145. Det hade varit bra reklam.

  146. Det första som hände när polisen hade
    lämnat mig vid ingången här nere–

  147. –var att en vakt kom och skakade hand.

  148. Jag tänkte: "Vad jag gör jag nu?"
    Man skakar absolut inte hand med plitar.

  149. Vakterna har mycket mer interaktion
    med de intagna än vi hade på Kumla.

  150. Man hade inte nåt med dem att göra.

  151. Fängelset i Halden är i campusdesign.

  152. En koncept om hur ett fängelse ska
    se ut långt från 1800-talets idéer.

  153. Historiskt sett har fängelser i västvärlden
    försökt skrämma folk–

  154. –genom en tung arkitekturstil
    med tjocka väggar och små fönster.

  155. Man har framhävt säkerheten,
    övervakningen och styret.

  156. Ett av de bäst bevarade fängelserna
    från 1800-talet är Fremantle Prison.

  157. Byggt av fångarna. Fängelsets design
    syftade till att separera fångarna.

  158. Dagarna var fyllda av arbete.

  159. Resten av tiden skulle de i
    avskildhet reflektera över sina fel.

  160. Tankarna hämtades från USA.
    Eastern State Penetentiary från 1829-

  161. -är den arkitektoniska milstolpen.

  162. Ursprunget till fängelsebyggnader
    i västvärlden kommer från USA.

  163. Ryktet växte
    med filminspelningarna där.

  164. Fängelserna i filmer under 1900-talets
    första halva är stora byggnader–

  165. –där fångarna har likadana uniformer
    och utför fysiskt arbete.

  166. Tanken var att disciplinen och arbetet
    skulle göra dem till bättre människor.

  167. På 1950-talet lanserades i USA
    en ny syn på fängelsevård.

  168. En förskjutning mot rehabilitering
    snarare än förvaring.

  169. Samhällsvetenskaperna växte fort
    på 50-talet.

  170. Psykologer och sociologer
    intresserade sig för fängelsedesign.

  171. Man gick från förvaring till rehabilitering.
    Då kommer campusdesignen.

  172. Målet var att det skulle bli
    som en sorts utbildning.

  173. Man skulle lära sig färdigheter
    och bättre beteenden.

  174. Så USA började med rehabilitering
    på 1950-talet.

  175. Den tanken vidareutvecklas
    i de nordiska länderna i dag.

  176. Halden är det fängelse i världen som
    har utvecklat campusdesignen längst.

  177. Här kommer det in mycket ljus.

  178. Det var viktigt att cellerna skulle vetta
    mot grönområden och inte ha galler.

  179. Så man får fin utsikt från rummet.

  180. På Kumla har vi kulvertsystem. Oavsett
    vart man ska måste man gå under jord.

  181. Om man tittar ut finns det inga galler.

  182. Man tittar rakt ut i en skog.
    Den där vägen tar jag varje morgon.

  183. Det blir en liten normalitet. Man får
    känna på vädret. Det känns mer verkligt.

  184. I stället för att gå i korridorer under jord
    i många år.

  185. Det är inte bra för huvudet.
    Man tappar verklighetskänslan.

  186. Det här huset används
    när fångarnas familjer kommer.

  187. Här har vi vardagsrum och kök i ett.
    Och vi har ett sovrum för föräldrarna.

  188. Finns det ett litet barn, finns det plats
    för det med. Det är populärt.

  189. Det mest intressanta
    med Haldens fängelse–

  190. –är att myndigheterna ville ha en arkitekt
    som inte hade ritat fängelser förut.

  191. De ville ha en arkitekt som ritade hus.

  192. Det visar på
    den grundläggande filosofin.

  193. Man ska bli en del av samhället igen.

  194. Då ska stället se likadant ut
    som hemmet om man vore fri.

  195. Man söker sig då till arkitekter
    som gör boendet värdigt och tilltalande.

  196. För det är där
    som man måste lära sig att leva.

  197. Men att bygga så här kostar pengar.
    För det har Halden fått kritik.

  198. Många anser
    att fångarna har det för bra.

  199. Man jämför ofta norska fängelser
    med äldreboenden.

  200. Jag håller med om
    att äldreboenden bör vara bättre.

  201. Men fängelserna ska inte vara dåliga
    för det. Rusta hellre upp äldreomsorgen.

  202. "Vi borde använda pengarna bättre.
    Fångar förtjänar inte att ha det bra."

  203. Det är svårt att bemöta. Arkitekter
    med goda avsikter har nog stött på det.

  204. Men dess återfallsstatistik
    är bland världens lägsta.

  205. Det finns argument för att satsningen
    kan vara värd pengarna.

  206. Jag började jobba inom kriminalvården
    1983.

  207. Då var andelen återfall hög.
    Upp till 70 % återfall.

  208. I mitten av 90-talet
    kom det en stor reform i Norge–

  209. –som skulle motivera internen.

  210. Det var en helt ny roll. Det har vi
    hållit på med nu i cirka tjugo år.

  211. Nu ser vi
    att andelen återfall är nere på 25 %.

  212. I USA, där idéerna om rehabilitering
    en gång startade-

  213. -går utvecklingen i stället mestadels
    i en helt annan riktning.

  214. Alltför många fängelser ritas av
    arkitekter med säkerhet som specialitet.

  215. Om man anlitar dem, får man det.

  216. Då säger byggnaden till de boende:
    "Du är här för att kontrolleras."

  217. "Vi litar inte på dig.
    Nu måste du leva så."

  218. Då är det svårt att lyckas i samhället.

  219. Den nordiska
    rehabiliteringsplaneringen–

  220. –och att man förväntar sig
    att fångarna ska återgå till samhället–

  221. –är en positiv vision
    av fängelsevistelsen.

  222. Behandlas man som ett djur,
    blir man ett djur.

  223. Även om man inte är det, blir man det.

  224. Bitterheten och till och med hatet
    som jag bar på när jag var på Kumla–

  225. –är faktiskt nästan borta.

  226. Bara på den punkten
    har man tjänat in mycket.

  227. För 100 år sen
    satsades det stort på kroppsvård.

  228. "En sund själ i en sund kropp."

  229. Kroppen måste aktiveras för man ska få
    en bättre fysisk och psykisk hälsa.

  230. I dagens moderna samhälle blir kanske
    hjärnvård viktigare än kroppsvård.

  231. Allt pekar på att vi kommer att
    behöva platser för att återhämta oss.

  232. Platser för meditation
    snarare än motion.

  233. I den vykortvackra byn Vals
    två timmar med bil från Zürich-

  234. -huserar en byggnad
    som får folk att vallfärda hit.

  235. Badhuset Therme Vals
    av Peter Zumthor.

  236. Peter Zumthor ritade badet för tjugo år
    sen. Det fick nya ägare för fyra år sen.

  237. Sen dess har vi gjort omfattande
    renoveringar. Vi tar och går in.

  238. För att komma till badets hjärta
    måste man genom en lång korridor.

  239. Tanken var att det skulle vara
    som att promenera i skogen.

  240. Här kommer vattnet ut ur källan.

  241. Det har hög järnhalt.
    Vi tar och går in i badet.

  242. Här påbörjar man resan.

  243. Man går nedför trappan där
    efter att man har duschat.

  244. Zumthor har inte lämnat anvisningar
    för hur man ska uppleva det.

  245. Han ville att man skulle uppleva badet
    på egen hand.

  246. Zumthor ville skapa
    vandringsupplevelser.

  247. Vissa av stråken följer man noga.
    Längs vissa stråk ska man irra bort sig.

  248. Det finns kalla och varma bassänger
    som man kan gå mellan.

  249. Det ska vara en helhetsupplevelse.
    Det är inte bara ett bad.

  250. Det är nåt som kan ta flera veckor.

  251. Man kan se att han byggde alla delarna
    runt den här centrumfyrkanten.

  252. De yttre delarna utgår från den.

  253. Badhusets centrum liknar ett romerskt
    tempel med en pussellik konstruktion.

  254. Öppningar i taket släpper in ljus.

  255. Inspirationen ska ha kommit
    från Rudasbadet.

  256. I den här delen finns huvudbassängen.

  257. På dagen har man dagsljusglas
    högst upp.

  258. På kvällen har man lampor högst upp.
    De ser ut som tulpaner.

  259. Det kommer också ner blått ljus.

  260. Zumthor ville skapa
    nåt som hade värdighet och var rofyllt.

  261. Badet skulle vara osynligt
    ovanifrån och bakifrån.

  262. Det ligger en gräsmatta på badets tak,
    så badet går inte att se från hotellet.

  263. Det finns ingångar vid framsidan.

  264. Man han ville inte ha nån fasad.
    En radikal idé från en 1900-talsarkitekt.

  265. Från hotellgästens perspektiv ser det
    nästan ut att vara inbyggt i berget.

  266. För det har ett grästak, men man har
    ändå utsikt över byn från hotellet.

  267. Vattnet i Vals
    har ansetts kunna bota-

  268. -reumatism, inflammationer
    och hjärtsjukdomar.

  269. Den främsta anledningen till att folk
    kommer hit nu är för att koppla av.

  270. Åldern är låg
    jämfört med andra wellnessresorter.

  271. Genomsnittsåldern ligger på 30-35 år.
    Så klientelet är mycket ungt.

  272. Det beror nog på designaspekten.

  273. Många ser det mer
    som en livsstilsupplevelse.

  274. Man kommer inte hit
    för att återhämta sig från ohälsa.

  275. Man kommer hit för att se
    den vackra byggnaden och gå på spa.

  276. Therme Vals skulle vara
    en plats där tiden upphörde.

  277. Zumthor vägrade
    att installera klockor.

  278. Vi har satt in dem i efterhand. Hotellet
    behövde några klockor åt gästerna–

  279. –för att påminna dem om när de vill gå.

  280. Zumthor gjorde bara små klockor
    som man inte lägger märke till.

  281. Så man tar sig tid att slappna av här.

  282. Man är inte hela tiden inne i telefonen.

  283. Det finns
    färre störande moment här inne.

  284. De nya ägarna har valt
    att förbjuda mobiltelefoner.

  285. Jag märker
    att folk tar in omgivningarna.

  286. Eftersom det inte är tillåtet
    att fotografera inuti badet–

  287. –får man en chans att slappna av.

  288. Man blir inte stressad,
    som man blir över allt nuförtiden.

  289. Han tänkte på det för tjugo år sen.

  290. Nu är det ännu viktigare att få tid att
    gå ner i varv och inte vara kontaktbar.

  291. Peter Zumthor skapade en ny stil.

  292. Den var baserad på känslan
    och upplevelsen.

  293. Han vill inte ens att man fotograferar
    hans byggnader. Man ska uppleva dem.

  294. Han är mediaskygg. Arkitekturen
    finns med när man upplever byggnaden.

  295. Badet i Vals hade stort inflytande.
    Grundtanken var värdighet, inte prål.

  296. Man använde inte genomgående
    spegelglas.

  297. Det påverkade
    hur man ritar hotell och span.

  298. När byggnaden var klar -96
    öppnade den.

  299. Kort därpå började arkitekter
    och vanligt folk att vallfärda hit.

  300. Sen spred det sig över världen
    och blev världsberömt.

  301. Än i dag vill alla arkitekter åka hit
    och se badet innan de dör.

  302. De uppskattar minimalismdesignen,
    och det är fortfarande tidlöst.

  303. En stadig ström av arkitekter åker dit.
    Det har blivit arkitekturturism.

  304. Zumthor är nog emot det på sätt och vis.

  305. Det skulle vara rofylld poesi.
    Men det har blivit ett arkitekturmecka.

  306. I nästa avsnitt handlar det om
    palats för kultur och nöjen.

  307. Hade inte Stockholms stadion byggts,
    hade vi inte haft Berlin -36.

  308. Det är förvirrande. Man vet inte
    var man är. Det är själva avsikten.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Vård

Avsnitt 6 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vissa av stadens funktioner är dolda för oss, som vattenreningsverk, sopstationer och kloaksystem. Andra undviker vi helst, som sjukhus och fängelser. Ett av historiens mest inflytelserika sjukhus är St Thomas' Hospital i London som 1868 introducerade Florence Nightingales innovationer. Högsäkerhetsfängelset i Halden från 2010 har en arkitektur som är anpassad till en ny kriminalvård. Och det schweiziska badhuset Therme Vals från 1996 tar byggnader för kroppsvård till en ny nivå.

Ämnen:
Bild > Konsthistoria > Arkitektur
Ämnesord:
Arkitektur, Badanläggningar, Byggnader, Fängelser, Omvårdnad, Sjukhus
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Byggnaderna som förändrade staden

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Handel

Avsnitt 1 av 8

Hur gick det till när självbetjäningen infördes i de svenska livsmedelsbutikerna? Här får du se historien om hur Kooperativa Förbundet gick i täten när det moderna snabbköpet gjorde entré - först ut var Konsumbutiken på Odengatan 31 i Stockholm. Några år senare kom konceptet köpcentrum. Förlagan till alla världens förortsbaserade köpcentrum heter Southdale Center och öppnades 1956 utanför Minneapolis. I USA finns också ursprunget till dagens snabbmatskedjor. Den första hamburgerkedjan grundades där redan 1921.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Arbete

Avsnitt 2 av 8

Några av en stads allra viktigaste byggnader är kopplade till arbete och produktion. AEG:s turbinhall i Berlin från 1909 var den första industribyggnad som inte gömdes bakom en historisk förklädnad. Seagram building, en skyskrapa i New York från 1958, blev sinnebilden för hur ett modernt kontorshus skulle se ut. Och den österrikiska arkitekten Margarete Shutte-Lihotzky använde vetenskapliga metoder när hon 1926 formgav Frankfurterköket, världens första moderna arbetskök.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Boende för några

Avsnitt 3 av 8

Nya konstruktionsmetoder och stilideal satte sin tydliga prägel på 1900-talets bostadshus. Få byggnader förtjänar epitetet ikonisk mer än Villa Savoye från 1931, huset där Le Corbusier presenterade sina berömda idéer. HSB-arkitekten Kerstin Gåsste med sin prefabricerade "bygglåda" kom att prägla 1960-talets svenska fritidshusexplosion. Och ursprunget till våra kära radhus hittar man i de progressiva reformer som tillämpades i England på 1850-talet, för att ta itu med slumområdenas missförhållanden.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Boende för många

Avsnitt 4 av 8

De senaste århundradenas snabba urbanisering har gjort att bostadsbyggandet ibland inte kunnat hålla jämna steg. Så var det till exempel under rekordåren på 1950- och 60-talen. Miljonprogrammets billiga och massproducerade flerbostadshus grundades på idéer från det speciella sovjetiska hyreshuset Narkomfin. Seniorboendet Midgård i Köpenhamn blev 1987 förebild för en ny populär boendeform för äldre. Och 2002 kom området Bedzed utanför London att inspirera till ett mer ekologiskt hållbart byggande.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Bildning

Avsnitt 5 av 8

Kunskap har varit viktig för utvecklingen av våra städer ända sedan antiken, men det dröjde länge innan den gjordes tillgänglig för alla. Bibliothèque Sainte-Geneviève i Paris från 1851 är både en arkitektonisk pärla och det första bibliotek som öppnades upp för allmänheten. I 1920-talets Tyskland la Bauhaus-skolan grunden för den modernistiska rörelsen inom arkitekturen. Och det futuristiska Centre Georges-Pompidou i Paris 1977 förändrade bilden av hur ett museum skulle se ut och fungera.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Vård

Avsnitt 6 av 8

Vissa av stadens funktioner är dolda för oss, som vattenreningsverk, sopstationer och kloaksystem. Andra undviker vi helst, som sjukhus och fängelser. Ett av historiens mest inflytelserika sjukhus är St Thomas' Hospital i London som 1868 introducerade Florence Nightingales innovationer. Högsäkerhetsfängelset i Halden från 2010 har en arkitektur som är anpassad till en ny kriminalvård. Och det schweiziska badhuset Therme Vals från 1996 tar byggnader för kroppsvård till en ny nivå.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Kultur och nöjen

Avsnitt 7 av 8

Platser för kultur och nöjen är avgörande för att skapa en levande stad. Teatrar och operahus var från början inte tänkta för allmänheten, men med åren skedde en demokratisering som påverkade deras utformning. Berliner Philharmonie från 1961 introducerade en design som blev stilbildande för konserthallar. Stockholms stadion från 1912 var den första OS-arena som byggdes för att finnas kvar permanent. Och Regency Hyatt hotell i Atlanta från 1967 har med sitt ikoniska ljusatrium påverkat casinon och hotell världen över.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Resor

Avsnitt 8 av 8

Alla större städer kräver en komplex väv av infrastruktur för att kunna transportera varor och människor. London har världens allra första tunnelbana. Den påbörjades 1860 och de innovationer som introducerades då lever vidare i alla efterkommande tunnelbanor. Berlin Tempelhof, byggd mellan 1936 och 1941, anses vara den första moderna flygplatsen. Och den oansenliga Strömsundsbon i Jämtland är faktiskt den första moderna snedkabelbron, en brodesign som idag är världens vanligaste.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2015

Arga flickor i bilderboken

Vad gör barn när de blir arga och hur ser arga flickor ut i barnböcker? Författarna Pija Lindenbaum och Ingrid Olsson samtalar om det med moderatorn Erik Titusson. Inspelat under Bokmässan den 25 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Lilla Piratförlaget.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Graffitimålaren

Graffitimålaren Apher har börjat göra sig ett namn inom graffitivärlden. Han är 15 år och brinner för sin konstart. Trots att samhället har bekämpat graffitin, kallat den för klotter och skadegörelse och utövarna har straffats, dör graffitin inte ut. Tvärtom, nya generationer av graffitiutövare tillkommer hela tiden. Vad är det som driver Apher att trotsa lagen? Här berättar han om hur det är att vara graffitikonstnär, om när han blev tagen av polisen, och vi får följa med från skiss till färdig graffitimålning.