Titta

Byggnaderna som förändrade staden

Byggnaderna som förändrade staden

Om Byggnaderna som förändrade staden

När man skildrar byggnadsarkitektur utgår man ofta från väldigt speciella och unika byggnadsverk. Här porträtteras istället de byggnader som vi rör oss i till vardags: de som vi bor och arbetar i, de vi besöker när vi blir sjuka och de vi samlas i när vi ska roa oss. Här möter du till exempel sjukhus, radhus, kontor och köpcentrum.

Till första programmet

Byggnaderna som förändrade staden : Boende för någraDela
  1. Det finns många sätt att bo på.

  2. "Det är paradiset."

  3. Oavsett hur boendet ser ut
    ska det lösa samma grundbehov.

  4. Ett tak över huvudet,
    en dörr att stänga om sig.

  5. Förr satt bostad och arbete ihop.

  6. Vid plog och harv ber bonden sin bön.

  7. Hantverkare, handlare och bönder
    bodde intill arbetsplatsen.

  8. En ny dag, 40 nya hus.

  9. Det är först med urbaniseringen
    som funktionerna kom att skiljas åt.

  10. Villan är för många sinnebilden
    för det nutida goda boendet.

  11. Familjerna här försöker ge sina barn
    en bättre chans i livet.

  12. Den ursprungliga definitionen var ett
    lanthus för den romerska överklassen.

  13. En sorts startpunkt för dagens villor
    är Villa Rotonda utanför Vicenza-

  14. -ritad av Andrea Palladio.

  15. Med sin stränga symmetri kom villan
    att stå modell för många byggnader-

  16. -i Europa och USA, där palladianismen
    satte sin prägel på huvudstaden.

  17. Ni har kanske också tagit en tur hit.

  18. Och på hela Södern.

  19. Man kan se en plantage
    från före inbördeskriget.

  20. Stilen påverkade så långt fram
    som 1880-talets nyrenässans-

  21. -innan andra stilideal tog över-

  22. -som 00-talets jugend
    och 10-talets nationalromantik.

  23. Men stilrörelsen
    som påverkade 1900-talet mest-

  24. -var utan tvekan den som blommade ut
    under 20-talet: modernismen.

  25. Byggnaden är svår att beskriva.

  26. Den är en syntes,
    fulländningen av Le Corbusiers verk-

  27. -enligt alla hans teorier.

  28. Ordet "ikon"
    används ofta för generöst-

  29. -men för Villa Savoye av arkitekten
    Le Corbusier, är det inte för starkt.

  30. Få bostadshus eller byggnadsverk
    förtjänar ordet mer än just det här.

  31. Le Corbusier är ett av 1900-talets
    största namn inom arkitekturen-

  32. -men 1928, när han och kusinen Pierre
    Jeanneret får uppdraget att bygga-

  33. -ett sommarhus utanför Paris, har han
    inte åstadkommit speciellt mycket.

  34. Familjen Savoye är förmögen. De anlitar
    Le Corbusier för att bygga lantstället.

  35. De vill kunna komma bort från Paris.

  36. Men det han gjort var omtalat-

  37. -som paviljongen l'Esprit Nouveau
    för världsutställningen i Paris 1925.

  38. Han har gott om idéer, men inte många
    byggnader har blivit byggda ännu.

  39. Med Villa Savoye
    fick han samla alla idéer-

  40. -hans berömda fem punkter för den nya
    arkitekturen, i en enda byggnad.

  41. Dåtidens främsta idéer
    var de fem punkterna-

  42. -som har förenats i huset
    på ett skickligt och tydligt sätt.

  43. Att huvuddelen är upplyft
    är den första punkten.

  44. Delen man levde i skulle stå
    på pelare av armerad betong.

  45. I bottenplanet skulle funktioner som
    entré, pannrum och tvättstuga ligga.

  46. Man anländer i bil mellan pelarna-

  47. -och släpper av passagerarna
    vid husets huvudingång på baksidan.

  48. Pelarna utvecklar Le Corbusier i sin
    "domino house"-studie på 10-talet.

  49. Det här är grunden som ger
    ett antal banbrytande möjligheter.

  50. Vi ska gå upp för rampen, och inleda
    vår proménade architecturale.

  51. Det finns två vägar upp genom huset:
    en spiraltrappa och en serie ramper.

  52. På min vänstra sida
    har vi den stora trappan-

  53. -med sin fantastiska skulpturala form.

  54. Ramperna leder oss upp till ett ljus
    som är nästan ständigt närvarande.

  55. Det tydligaste visuella tecknet
    för punkt två är husets fönster.

  56. Oavsett var man befinner sig i huset
    är man alltid i förbindelse med utsidan.

  57. Det är den andra av de fem punkterna.

  58. Den fria fasaden och fönsterbanden.

  59. Fasaden är inte bärande, så i stället för
    inramade fönster har man fönsterband-

  60. -som gör det möjligt att se längre,
    vilket erbjuder panoramautsikter.

  61. Att vara inomhus
    och samtidigt nästan utomhus-

  62. -blir ett viktigt sätt att arbeta
    med modern arkitektur.

  63. Husets kök visar en av modernismens
    grundprinciper: funktionen i centrum.

  64. Det här är avställningsytan
    där man ställer allt som ska serveras.

  65. Det här är ju en borgarfamilj med
    personal som hjälper dem att servera-

  66. -så det finns
    en funktionalitet för tillagningen-

  67. -och serveringen till vardagsrummet.

  68. Le Corbusiers hem
    skulle vara "en maskin att leva i".

  69. Allt skulle vara funktionellt.

  70. Modernismen har ett direkt förhållande
    till funktionalismen och funktioner-

  71. -så allt måste ha en funktion.

  72. Nåt som saknar en funktion är alltså
    ett prydnadsföremål som inte behövs.

  73. Det här är grunden för modernismens
    estetik och syn på det dekorativa.

  74. Arkitekten Adolf Loos hade 1913
    publicerat "Ornament och brott"-

  75. -som angrep utsmyckningar. Man kunde
    dekorera när byggnaden stod klar.

  76. Pelarna ger inte bara möjlighet
    till långa rader av fönster.

  77. Du kan låta fasaden se ut hur du
    vill. Punkt tre är den fria fasaden.

  78. Villa Savoye
    har murat tegel som putsats-

  79. -men det kan vara en fasad av glas,
    som på Walter Gropius Bauhausskola-

  80. -i Tyskland. Huset är fullt
    av genomtänkta lösningar-

  81. -som all platsbyggd förvaring med
    skjutdörr. Mycket känns rent modernt-

  82. -som takarmaturen i vardagsrummet
    eller den här glasdörren.

  83. Eftersom det finns en förbindelse
    mellan utsidan och övriga utrymmen-

  84. -verkar utrymmet alltid vara större.

  85. Pelarna befriar hur man kan planera
    ytorna. Detta är den fjärde punkten.

  86. Man kan alltså leva på olika sätt.

  87. Planlösningen dikterar inte att det är ett
    vardagsrum, ett sovrum och ett badrum-

  88. -utan den fria planlösningen gör
    att man kan välja hur man vill bo i huset.

  89. Friheten syns i ett av villans rum.

  90. Sovrummet som också är badrummet.

  91. Det är troligen den tidens
    första badrum som saknar dörrar.

  92. Man kan förstås dra för det här,
    men det blir nästan ett begreppsligt sätt-

  93. -att bryta den där avskildheten.
    Är det ett vardagsrum eller ett sovrum?

  94. Sitter man här
    och samtalar med sin vän som badar?

  95. Tanken att göra det möjligt
    att ha en hälsosam kropp-

  96. -för att kunna visa upp kroppen
    i samtal med andra-

  97. -är nåt som även handlar om
    det moderna huset.

  98. Hälsotemat fortsätter i punkt fem:
    solterrass och trädgård på taket.

  99. Huset skulle ge tillbaka mark
    som det ockuperade.

  100. Takträdgården innebär
    att marken flyttas till taket-

  101. -som då blir ens eget utrymme
    för frihet, träning och hygien-

  102. -men även solrummet där mesta möjliga
    solljus möjliggör ett sunt leverne.

  103. Huset står färdigt 1931.

  104. Familjen Savoye flyttar in, artiklar
    skrivs och bilder publiceras.

  105. Huset blir en succé,
    en inspiration och en referens.

  106. Husets arv är ofantligt.

  107. Det är faktiskt huset som symboliserar
    den moderna rörelsen.

  108. Le Corbusier satte ett stort avtryck
    med sina idéer i allmänhet-

  109. -och Villa Savoye i synnerhet.

  110. Andra arkitekter lät sig inspireras-

  111. -som Oscar Niemeyer i Brasilien,
    Arne Jacobsen i Danmark-

  112. -och i Sverige Ingrid Wallberg.

  113. Trots sin ikonstatus var Villa Savoye
    nära att rivas på 50-talet-

  114. -men det blev Le Corbusiers första
    hus som byggnadsminnesförklarades.

  115. Det är ett hus värt att bevara.

  116. Det tycks aldrig sluta påverka
    nya arkitekter.

  117. Huset är en referens för alla arkitekter.

  118. Ingen arkitekt kan inte känna till huset
    med tanke dess alfabet, geometrin-

  119. -och med tanke på
    hur det har förverkligat en tes.

  120. Huset är en referens som vi aldrig
    på nåt sätt får glömma eller förbise.

  121. Många nybyggarområden har de senaste
    tio åren vuxit upp kring huvudstaden.

  122. Dagens villastäder är en frukt
    av det sena 1800-talets urbanisering.

  123. En jättekrans av tusen idyller
    bakom nog så enformiga fasader.

  124. Egnahemsrörelsen är en stor satsning
    för att ge mindre bemedlade hus.

  125. Småstugebyggarnas kolonier radas upp-

  126. -som här i Enskedes "EPA-dal".

  127. Trädgårdsstäderna kom från England.

  128. Ebenezer Howard vill skapa en ny
    sorts stad som kombinerar det bästa-

  129. -från stad och land, med olika zoner
    för boende, handel och arbete.

  130. 1903 står världens första trädgårds-
    stad klar, Letchworth Garden City-

  131. -norr om London.
    Den första trädgårdsstaden i Sverige-

  132. -börjar byggas 1907
    i Enskede söder om Stockholm.

  133. I Enskede finns ledtrådar till en
    så populär och folklig boendeform-

  134. -att den i dag blivit nåt
    av det svenskaste man kan tänka sig.

  135. Förorten Gamla Enskede
    kallades en gång i tiden Villastaden-

  136. -på grund av alla villor, men
    mitt i området dyker nåt oväntat upp.

  137. En ensam länga med radhus.

  138. De sägs vara Sveriges första radhus,
    byggda från 1909 till 1912.

  139. Det här är ju starten
    på nåt ganska unikt.

  140. Man hoppades åtminstone det
    när man byggde dem.

  141. Sverige är ett av de sist
    urbaniserade länderna i Europa-

  142. -och det rådde en misär som man ville
    bygga bort med den här typen av hus.

  143. Målsättningen var att skapa en bostad
    med maximal funktion på minimal yta-

  144. -överkomlig till pris.

  145. Allrummet här.

  146. Köket har en trappa som leder ut
    till den odlingsbara täppan-

  147. -där man kunde hämta sina örter
    och gå in och laga mat med dem.

  148. Det är samma lösning på övervåningen
    med två ungefär lika stora rum.

  149. "Two up, two down",
    som man kallar det i England.

  150. Enskede-radhusen av Victor Bodin
    hade en förlaga-

  151. -och för att hitta den
    måste vi ta oss till norra England.

  152. Vi befinner oss på Longfellow Street
    i Toxteth-distriktet i Liverpool.

  153. Det här är ett exempel
    på de små byelaw-radhus-

  154. -som uppfördes på 1870-talet i staden.

  155. Ett stort antal såna här hus byggdes.

  156. Under 1800-talet byggdes i Liverpool
    över 100 000 såna här "byelaw"-hus.

  157. Små radhus för arbetarklassen enligt
    nya stadgar gällande minimistandard.

  158. Ett byelaw-hus är ett litet radhus.

  159. Husets bredd är ungefär 3,5 m-

  160. -och stadgarna bestämde gatubredden,
    byggnadens höjd och fönstrens storlek.

  161. De kallas "två uppe, två nere",
    för de har två rum på övervåningen-

  162. -och två rum på nedervåningen.

  163. Arkitekturhistorikern Robert växte
    upp just här på Longfellow Street.

  164. I dag gör han ett återbesök.

  165. Hejsan.

  166. Carol Smith öppnar för en husesyn.

  167. -Ni tog det fina vädret med er.
    -Ja.

  168. Det här var mitt sovrum,
    och mina föräldrar sov i det här rummet.

  169. Husen skulle ha stora fönster och
    högt i tak för bättre ventilation.

  170. Luften och ljuset är viktiga saker.

  171. Frisk luft och välbefinnande.
    Utrymmet mellan byggnaderna-

  172. -och avståndet från husets baksida
    till ingången där soporna hämtades-

  173. -var viktigt, för allt det släpper in ljus.

  174. Hustypen som finns här
    togs fram av en speciell anledning.

  175. Sjukdomar som kolera spreds,
    och spädbarnsdödligheten var hög-

  176. -så medellivslängden var väldigt låg.
    Vid ett tillfälle var den bara nitton år.

  177. Den industriella revolutionen
    tiodubblade Liverpools folkmängd.

  178. Folk trängdes i usla bostäder.
    Vanligast var "court houses".

  179. Hus som delade gavelvägg med varandra
    placerade runt en gemensam innergård.

  180. År 1843 fanns det
    över 1 900 innergårdshus i Liverpool-

  181. -där över 55 000 människor bodde.

  182. Nån som blev viktig för en bättre
    boendeform var William Henry Duncan.

  183. Dr Duncan skrev att husen påverkade
    människors liv, livskvalitet och hälsa.

  184. Han sa att de var "avskyvärt smutsiga".

  185. Duncans rapport blir avgörande
    för den kommande radhusstadgan-

  186. -den första i landet som garanterar
    en minimistandard för boendet.

  187. Rent vatten är väldigt viktigt.

  188. Nu behöver vi bara göra så här.

  189. -Rent, varmt vatten.
    -En gång i tiden var det ofta brunt.

  190. Nu drogs eget vatten in,
    husen fick fönster i två väderstreck-

  191. -och en privat bakgård
    med eget utedass.

  192. Byelaw-husen blev framgångsrika.

  193. I den första vågen
    byggdes fem miljoner radhus.

  194. Enligt ett berömt citat är ett hus ett verb.

  195. Det är nåt som man gör,
    inget föremål, utan vad vi gör med det.

  196. Det är nog därför som husen
    står kvar än i dag efter alla dessa år.

  197. Men succén fick ett annat resultat
    i Sverige.

  198. Av totalt 300 planerade radhus
    här i Enskede blev bara 37 byggda.

  199. Intresset var litet,
    och husen var svåra att hyra ut.

  200. Succén i England är inte konstig,
    för engelsmännen bodde ännu tätare-

  201. -innan "terraced houses" kom.

  202. Det tyckte att det här var
    oerhört rymligt och lyxigt.

  203. Men för svenskar var detta trångt-

  204. -och man ville ha
    oberoende från grannar.

  205. De som kom hit för att bosätta sig-

  206. -såg nog detta
    som att politikerna ville visa-

  207. -att vi ska bygga det som är modernt
    i utlandet - radhus - här i Sverige.

  208. De kände: "Har vi sån bostadsbrist
    att vi måste bygga så här tätt"-

  209. -"när det finns så här mycket mark?"

  210. Radhusen kämpade i motvind
    under första delen av 1900-talet-

  211. -men när statsminister Per Albin
    Hansson bosätter sig här i Ålsten-

  212. -ökar statusen och populariteten.

  213. Perioden då det går bättre
    för radhusen är nog 60-talet.

  214. Mycket av det som byggdes var radhus.

  215. 60- och 70-talet
    är den gyllene eran för radhus.

  216. I dag är Sveriges första radhus-

  217. -lika högt värderade
    som villorna intill.

  218. De är nog populära av den anledningen
    att vi är vana vid det urbana i dag.

  219. Det är inte så märkligt
    att man bor så här tätt.

  220. Vi har blivit lite mer brittiska
    än vad vi var i början på 1900-talet.

  221. Många saker under 1900-talet
    påverkade människors liv.

  222. Det växande välståndet efter
    andra världskriget gav mer pengar-

  223. -och kanske ännu viktigare - mer tid.

  224. Arbetstiden hade sjunkit i omgångar,
    från 48 timmar på 20-talet-

  225. -på en sexdagars arbetsvecka
    med endast två semesterveckor-

  226. -till 70-talets reformer som är kvar.

  227. En 40-timmars arbetsvecka med lediga
    lördagar och fem veckors semester.

  228. Och med alltmer fri tid vaknade
    nya drömmar. En av dem såg ut så här.

  229. Det är ett stort område på över
    200 fritidsbostäder i enkel form.

  230. Denna är väldigt fin, särskilt
    när man ser den från gaveln så här.

  231. Fritidshus har så klart
    en anledning och ett behov bakom sig.

  232. Allt börjar på mitten av 1800-talet-

  233. -när industrialismen tar form
    i storstäderna.

  234. Industrierna är
    bullriga och smutsiga-

  235. -så folk längtar ut på landet
    och till naturen igen.

  236. Det var folk med mer resurser
    som skaffade sig eget fritidshus.

  237. Arbetare fick vara kvar i stan.

  238. Men under mellankrigstiden började
    industriarbetare skaffade stuga.

  239. Under 1960-talet
    byggdes fler fritidshus-

  240. -än nån annan period av 1900-talet.

  241. -Huset har alla bekvämligheter.
    -Kyl, frys, elektrisk spis, fläkt...

  242. Här är kommunalt vatten och avlopp.
    Lika modernt som i stan faktiskt.

  243. Högre krav på materiell standard
    och kvinnors ökade förvärvsarbete-

  244. -gjorde det möjligt att skaffa
    ytterligare ett boende.

  245. -Det kostar en del att ha allt detta.
    -Det här huset kostade 82 000 kronor.

  246. -Och det är värt det?
    -Jajamän.

  247. -Är fritidshus en dröm?
    -Nej, det är en nödvändighet.

  248. Familjen kräver detta, i stort sett,
    för att komma ut från storstaden.

  249. Husen är nästan inte utsmyckade-

  250. -utan det som gör arkitekturen
    speciell och som är dess karaktär-

  251. -är linjerna. Man ser fasad-
    indelningen enligt prefabprincipen-

  252. -och fönstersättningen
    är speciell för 60-talet.

  253. Prefab - prefabricering - är att
    förtillverka byggelement i fabrik.

  254. Här lägger man på golvet först.

  255. Prefab var att bygga upp som en låda-

  256. -så allt som skulle byggas upp fick
    man skickat till sig i byggnadsdelar-

  257. -och det var nåt som gjorde att fler
    personer hade råd att bygga ett hus.

  258. Man ser att det är ganska enkla
    material. Det är bara skivmaterial.

  259. Det här är arkitekten Kerstin Gåsste
    vid sitt fritidshus som hon ritat.

  260. Jag gillade den här serien, för den
    hade tillräckligt många varianter-

  261. -för att räcka till många människor.

  262. Först var det kök och ett rum,
    och sen byggdes det på efter hand.

  263. Kerstin ligger bakom Bygglådan,
    60-talets populäraste byggsystem.

  264. Hela fritidshusområden,
    som här i Norra Kopparmora på Värmdö-

  265. -är uppbyggda på just Bygglådan.

  266. Det var en väldigt bra produkt,
    för den blev billig.

  267. Det gick snabbt att bygga kåkarna.

  268. Det var så roligt att kunna hitta-

  269. -en form och bitar
    som kunde ge så många varianter.

  270. Det är ju gjort så att man
    ska kunna plocka ihop bitarna.

  271. Gåsste tog fram
    nära tjugo typhusmodeller.

  272. När de presenterades i Allt i Hemmets
    fritidshustävling 1961-

  273. -vann de pris för bästa utförande.

  274. Då blev det så många i huset...
    Det är ju ett stort kontor, HSB.

  275. Väldigt många ville köpa in sig.

  276. Då pratades det mycket om Bygglådan.

  277. Det var en liten rush omkring den då.

  278. Bygglådan blev en succé. Prefab-
    principen lät dem pressa priset-

  279. -och tillät en etappvis utbyggnad.

  280. Grundtankarna var ju desamma.

  281. Att hitta
    en bredd på huskroppens rum-

  282. -som kommer igen och kan användas.

  283. Man kan lägga ihop 3,60 m breda
    och 5 m djupa vardagsrum-

  284. -och då hittar man
    en följd för de andra rummen.

  285. Man lockas
    att hitta de gängse måtten på rummen-

  286. -och sen en yttre form
    som kan upprepas.

  287. Det är nästan samma fönsterbredd-

  288. -i hela anläggningen och i alla hus.
    Det är bra ju mer man kan upprepa.

  289. Det är lugnt för ögat
    och bra för penningpåsen.

  290. Det som är speciellt är enkelheten.
    Det är egentligen bara små lådor-

  291. -men det är jättemycket tanke bakom
    att detta ska bli bra hus att bo i.

  292. Ni har hållit kvar det i original,
    bara bytt tak.

  293. Prefab gör att de ser ut som de gör-

  294. -men också att de kommer att vara
    arkitektoniska ikoner i framtiden.

  295. Alla har väl drömt om sommarhus-

  296. -och kan man bara få uteplats och
    inneplats att verka bra tillsammans-

  297. -då blir det ett bra boende, och jag
    gör så gott jag kan för att göra det.

  298. Vi fortsätter med 1900-talets boende.

  299. Här ska det bli arbetsplatser.

  300. Det handlar om flerfamiljshus och det
    kanske mest kända bostadsprojektet.

  301. -Miljonprogrammet.
    -Det blev väldigt snett planerat.

  302. Översättning: Staffan Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Boende för några

Avsnitt 3 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Nya konstruktionsmetoder och stilideal satte sin tydliga prägel på 1900-talets bostadshus. Få byggnader förtjänar epitetet ikonisk mer än Villa Savoye från 1931, huset där Le Corbusier presenterade sina berömda idéer. HSB-arkitekten Kerstin Gåsste med sin prefabricerade "bygglåda" kom att prägla 1960-talets svenska fritidshusexplosion. Och ursprunget till våra kära radhus hittar man i de progressiva reformer som tillämpades i England på 1850-talet, för att ta itu med slumområdenas missförhållanden.

Ämnen:
Bild > Konsthistoria > Arkitektur
Ämnesord:
Arkitektur, Bostadshus, Byggnader, Fritidshus, Funktionalism, Le Corbusier, 1887-1965, Modernism, Radhus
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Byggnaderna som förändrade staden

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Handel

Avsnitt 1 av 8

Hur gick det till när självbetjäningen infördes i de svenska livsmedelsbutikerna? Här får du se historien om hur Kooperativa Förbundet gick i täten när det moderna snabbköpet gjorde entré - först ut var Konsumbutiken på Odengatan 31 i Stockholm. Några år senare kom konceptet köpcentrum. Förlagan till alla världens förortsbaserade köpcentrum heter Southdale Center och öppnades 1956 utanför Minneapolis. I USA finns också ursprunget till dagens snabbmatskedjor. Den första hamburgerkedjan grundades där redan 1921.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Arbete

Avsnitt 2 av 8

Några av en stads allra viktigaste byggnader är kopplade till arbete och produktion. AEG:s turbinhall i Berlin från 1909 var den första industribyggnad som inte gömdes bakom en historisk förklädnad. Seagram building, en skyskrapa i New York från 1958, blev sinnebilden för hur ett modernt kontorshus skulle se ut. Och den österrikiska arkitekten Margarete Shutte-Lihotzky använde vetenskapliga metoder när hon 1926 formgav Frankfurterköket, världens första moderna arbetskök.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Boende för några

Avsnitt 3 av 8

Nya konstruktionsmetoder och stilideal satte sin tydliga prägel på 1900-talets bostadshus. Få byggnader förtjänar epitetet ikonisk mer än Villa Savoye från 1931, huset där Le Corbusier presenterade sina berömda idéer. HSB-arkitekten Kerstin Gåsste med sin prefabricerade "bygglåda" kom att prägla 1960-talets svenska fritidshusexplosion. Och ursprunget till våra kära radhus hittar man i de progressiva reformer som tillämpades i England på 1850-talet, för att ta itu med slumområdenas missförhållanden.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Boende för många

Avsnitt 4 av 8

De senaste århundradenas snabba urbanisering har gjort att bostadsbyggandet ibland inte kunnat hålla jämna steg. Så var det till exempel under rekordåren på 1950- och 60-talen. Miljonprogrammets billiga och massproducerade flerbostadshus grundades på idéer från det speciella sovjetiska hyreshuset Narkomfin. Seniorboendet Midgård i Köpenhamn blev 1987 förebild för en ny populär boendeform för äldre. Och 2002 kom området Bedzed utanför London att inspirera till ett mer ekologiskt hållbart byggande.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Bildning

Avsnitt 5 av 8

Kunskap har varit viktig för utvecklingen av våra städer ända sedan antiken, men det dröjde länge innan den gjordes tillgänglig för alla. Bibliothèque Sainte-Geneviève i Paris från 1851 är både en arkitektonisk pärla och det första bibliotek som öppnades upp för allmänheten. I 1920-talets Tyskland la Bauhaus-skolan grunden för den modernistiska rörelsen inom arkitekturen. Och det futuristiska Centre Georges-Pompidou i Paris 1977 förändrade bilden av hur ett museum skulle se ut och fungera.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Vård

Avsnitt 6 av 8

Vissa av stadens funktioner är dolda för oss, som vattenreningsverk, sopstationer och kloaksystem. Andra undviker vi helst, som sjukhus och fängelser. Ett av historiens mest inflytelserika sjukhus är St Thomas' Hospital i London som 1868 introducerade Florence Nightingales innovationer. Högsäkerhetsfängelset i Halden från 2010 har en arkitektur som är anpassad till en ny kriminalvård. Och det schweiziska badhuset Therme Vals från 1996 tar byggnader för kroppsvård till en ny nivå.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Kultur och nöjen

Avsnitt 7 av 8

Platser för kultur och nöjen är avgörande för att skapa en levande stad. Teatrar och operahus var från början inte tänkta för allmänheten, men med åren skedde en demokratisering som påverkade deras utformning. Berliner Philharmonie från 1961 introducerade en design som blev stilbildande för konserthallar. Stockholms stadion från 1912 var den första OS-arena som byggdes för att finnas kvar permanent. Och Regency Hyatt hotell i Atlanta från 1967 har med sitt ikoniska ljusatrium påverkat casinon och hotell världen över.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaByggnaderna som förändrade staden

Resor

Avsnitt 8 av 8

Alla större städer kräver en komplex väv av infrastruktur för att kunna transportera varor och människor. London har världens allra första tunnelbana. Den påbörjades 1860 och de innovationer som introducerades då lever vidare i alla efterkommande tunnelbanor. Berlin Tempelhof, byggd mellan 1936 och 1941, anses vara den första moderna flygplatsen. Och den oansenliga Strömsundsbon i Jämtland är faktiskt den första moderna snedkabelbron, en brodesign som idag är världens vanligaste.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden Tema

Smart design

Vad som var bra formgivning förr behöver inte vara det idag. Nu ska produkter inte bara vara snygga, utan även användbara och hållbara. Hur skapar vi säkrare bilar, miljövänligare förpackningar och mer hållbara städer? Experter inom en rad områden berättar vad design ska åstadkomma i framtiden.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Graffitimålaren

Graffitimålaren Apher har börjat göra sig ett namn inom graffitivärlden. Han är 15 år och brinner för sin konstart. Trots att samhället har bekämpat graffitin, kallat den för klotter och skadegörelse och utövarna har straffats, dör graffitin inte ut. Tvärtom, nya generationer av graffitiutövare tillkommer hela tiden. Vad är det som driver Apher att trotsa lagen? Här berättar han om hur det är att vara graffitikonstnär, om när han blev tagen av polisen, och vi får följa med från skiss till färdig graffitimålning.