Titta

UR Samtiden - Stressforskningsdagen 2019

UR Samtiden - Stressforskningsdagen 2019

Om UR Samtiden - Stressforskningsdagen 2019

En föreläsningsdag med experter från Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Temat för årets konferens är nattsudd, sömn och sommartid. Inspelat den 3 april 2019 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Stressforskningsdagen 2019 : När vi sover för liteDela
  1. Studier har visat
    att folk ogärna umgås med nån-

  2. -som inte har sovit nog
    eller verkar trött.

  3. Som sagt ska jag prata om vad
    som händer när vi sover för lite.

  4. Vad är det då som händer?

  5. En massa saker. Det är därför
    vi väljer att sova för lite.

  6. Det är mycket vi inte vill missa.

  7. Som sagt finns det numera
    ljus omkring oss ständigt.

  8. Vi kan göra saker
    när som helst på dagen-

  9. -saker som vi tidigare
    inte kunde göra när som helst.

  10. Vi kan jobba till sent på natten.
    Vi kan träna dygnet runt.

  11. Det finns gym
    som har öppet hela tiden.

  12. Vi skulle kunna laga mat när vi vill.

  13. Vi kan umgås trots att det är
    mitt i natten, för att vi har ljus.

  14. Det blir en cirkeleffekt. Vi har alla
    lampor tända, vi umgås och tränar.

  15. Det här blir vi pigga av,
    så vi har lamporna tända längre-

  16. -umgås längre och äter kanske senare.

  17. Och det finns också, som tidigare
    har nämnts, ständig underhållning.

  18. Underhållningen just nu är ofta
    i form av olika stora skärmar-

  19. -som dessutom skiner mer ljus
    rätt in i våra ögon.

  20. Det här gör att vi är vakna längre.

  21. Vi ställer fram dygnsrytmen
    och blir kvällsmänniskor.

  22. Problemet är att sakerna
    som håller oss uppe senare-

  23. -hindrar inte
    att vi måste upp tidigt till jobbet-

  24. -eller skolan eller vad vi nu gör.

  25. Och så är sömnbristen ett faktum.

  26. Vad har sömnbristen för effekter?

  27. Det finns mycket forskning på ämnet
    och en väldigt tydlig effekt-

  28. -som alla forskare är överens om.

  29. Det är att sömnbrist
    gör att man blir trött.

  30. Inte så förvånande.
    Frågar du nån som har sovit för lite-

  31. -så svarar den nog
    att den känner sig trött.

  32. Vad innebär det då
    när vi säger att vi är trötta?

  33. Det innebär förstås
    att risken att somna blir större.

  34. Vi kanske somnar vid tv:n,
    i klassrummet, på t-banan-

  35. -eller när vi försöker läsa nåt.
    Vi kanske somnar medan vi kör bil.

  36. Det rapporterades i USA
    att det ett år var 72 000 bilolyckor-

  37. -som orsakades av att föraren var
    trött eller hade somnat vid ratten.

  38. Men den här tröttheten innebär också
    att uppmärksamheten blir sämre.

  39. Det är jobbigt att göra ansträngande
    saker och att hålla uppmärksamheten.

  40. Och vi är inte motiverade att göra
    jobbiga saker när vi bara vill sova.

  41. Det kan vara så att när vi
    ska vara uppmärksamma på nåt-

  42. -så somnar vi medan vi gör det.

  43. Vi kan också somna till i småsömner
    som vi knappt ens märker har hänt.

  44. Vi kallar dem mikrosömner.

  45. Försöker vi vara uppmärksamma
    och somnar till-

  46. -så är vi förstås
    mindre uppmärksamma.

  47. Om vi kör är det bäst
    att vara uppmärksam jämt-

  48. -ifall nåt oförutsett händer.

  49. Även om man kanske inte direkt somnar
    och kör i diket-

  50. -kan man tappa fokus
    om man inte har sovit nog.

  51. Har man otur är olyckan framme då.

  52. Just när du borde ha varit uppmärksam
    var du inte det.

  53. Bristen på uppmärksamhet är sannolikt
    kopplad till inlärningsförmågan.

  54. Är du ouppmärksam på det du läser
    minns du det inte-

  55. -om nån frågar vad du har läst.

  56. Det finns också forskning som visar
    att om vi lär oss nånting-

  57. -t.ex. att spela en melodi
    på ett piano...

  58. Det här kanske vi lär oss en tisdag.

  59. Är vi vakna hela natten till onsdag-

  60. -skulle vi vara sämre på
    att spela melodin på onsdag.

  61. Vi verkar inte ha lärt oss melodin
    lika bra, den fastnar inte lika bra-

  62. -som om vi hade sovit bra,
    och hade då förmodligen-

  63. -kunnat spela melodin lika bra
    på onsdagen som på tisdagen.

  64. Vi verkar behöva sömn för att
    kunna lära oss och komma ihåg saker.

  65. Därför rekommenderas att inte
    stanna uppe och plugga inför prov-

  66. -utan börja tidigare i stället.

  67. Så att du får sova natten
    mellan att du har pluggat och provet-

  68. -och det du har lärt dig
    fastnar bättre i minnet.

  69. En annan aspekt som påverkas
    av sömnbrist är känslolivet.

  70. Vi är sämre på att reglera känslorna
    när vi är trötta.

  71. Så vi har lättare till skratt
    men också till irritation och ilska.

  72. Det kan påverka våra relationer, om
    vi skäller ut en partner eller barn-

  73. -för nåt vi inte hade reagerat på
    annars.

  74. De lär uppfatta det här som negativt-

  75. -och det kanske vi även själva kommer
    att göra om vi tänker på det senare.

  76. Vi har sämre förståelse för andra
    när vi inte sover.

  77. Vi kan visa mindre empati. Det
    kan handla om brist på motivation.

  78. Orkar du inte sätta dig in i
    hur nån annan känner och tänker-

  79. -för att du bara vill sova,
    så kommer du inte göra det.

  80. Vid flera dagars sömnbrist känner vi
    oss mindre sociala och optimistiska.

  81. Grafen visar en undersökning-

  82. -där deltagarna fick sova fyra eller
    åtta timmar per natt i en vecka.

  83. Varje dag ökade skillnaden i hur
    optimistiska och sociala de var.

  84. Så i grafen har vi noll
    dagen de kom in till labbet.

  85. Nollan innebär inte att de hade noll
    optimism eller var noll sociala-

  86. -utan det här
    är bara deras grundoptimism.

  87. Vi ser den grå linjen. För varje dag
    har de som fick sova åtta timmar...

  88. De är lite mindre sociala-

  89. -men det ligger ungefär
    på samma värde som när de kom in.

  90. De som bara fick sova fyra timmar-

  91. -känner sig allt mindre optimistiska
    och sociala-

  92. -allt eftersom dagarna går.

  93. Dag tolv här borta
    ser ni att de har skjutits upp...

  94. Eller svaren
    har blivit mer optimistiska.

  95. Dag tolv
    fick alla sova hur mycket de ville.

  96. De med sömnbrist
    har fått återhämta sig-

  97. -och har då återgått
    till sina vanliga nivåer av optimism.

  98. De kan vara mer optimistiska
    än när de kom in-

  99. -för de är glada
    för att de har fått sova ut.

  100. Studien visar också att de
    som bara sov fyra timmar-

  101. -var tröttare för var dag,
    liknande grafen.

  102. De kände sig också
    lite mer arga och aggressiva.

  103. Så över flera dagar med sömnbrist
    blev det värre och värre.

  104. Studier har visat
    att folk ogärna umgås med nån-

  105. -som inte har sovit nog
    eller verkar trött.

  106. Och studierna har dels gjorts-

  107. -genom att visa foton på personer
    som har sovit och inte.

  108. Man har också visat en video
    på nån som har sovit eller inte-

  109. -när de har intervjuats. Sen
    har bilderna och videon utvärderats.

  110. Och de har sagt om de vill umgås
    med personen på bilden eller videon.

  111. Jag tänkte visa ett exempel
    på två såna foton.

  112. Om ni tittar på bilderna,
    vem vill ni helst umgås med?

  113. Ni som vill umgås med personen
    till vänster räcker upp en hand.

  114. Nu är det rätt för mig.
    Så från ert vänster.

  115. Nån enstaka person.

  116. Vem umgås helst
    med personen till höger?

  117. Ja. Det var en stor majoritet-

  118. -som valde personen
    som hade sovit ordentligt.

  119. Vi ser att bilderna är ganska lika.

  120. Det är inga stora effekter
    eller skillnader-

  121. -men vi visar gång på gång att vi...

  122. ...hellre umgås med personer
    som ser lite piggare ut.

  123. Det är förstås en massa faktorer
    som avgör-

  124. -kanske om de verkar vara roliga
    eller har en viss klädsmak.

  125. Vi ska inte ta effekterna med en nypa
    salt, men se lite försiktigt på dem.

  126. För ett gott första intryck
    kan det hjälpa lite med god nattsömn-

  127. -men det kan vara
    för att vi med en god natts sömn-

  128. -känner oss
    mer sociala och optimistiska-

  129. -och kan ge mer uppmärksamhet åt den
    vi vill ge ett gott intryck på.

  130. Och det brukar uppskattas
    av människor när vi umgås med dem.

  131. Det finns även de som inte
    verkar påverkas av sömnbrist.

  132. De gör nog det utan att det märks,
    men vissa klarar lättare dagen-

  133. -efter att ha varit vakna hela natten
    och jobbat eller varit ute.

  134. Det finns stora skillnader
    även mellan dem som påverkas.

  135. Vissa blir griniga,
    andra mer zombielika-

  136. -och några snarare blir hyperaktiva
    när de inte har sovit nog.

  137. Vissa kan bli alla tre på samma dag
    beroende på situation.

  138. Eller efter en dålig natt
    är de jättetrötta-

  139. -och en annan
    är det som om inget har hänt.

  140. Det finns stora individuella
    och situationsbaserade skillnader-

  141. -på vad som händer
    om vi sover för lite.

  142. Det finns i alla fall en sak vi blir
    bättre på om vi inte har sovit nog.

  143. Vi utförde en studie där deltagare
    skulle ge eller få instruktioner-

  144. -från en annan deltagare
    på att bygga en legofigur.

  145. Några förklarade en legofigur
    för nån som skulle bygga en likadan-

  146. -utan att se den första figuren.

  147. Hälften hade sovit
    och hälften hade varit vakna en natt.

  148. Jag tänkte visa ett klipp
    på hur det här gick till.

  149. Det här
    är alltså två deltagare i studien.

  150. Jaha...

  151. Längst ut till vänster
    så är det den gula.

  152. Den sitter så att det är...

  153. -Är det kant i kant?
    -Den sitter... Om du har...

  154. Den långa...
    Den långa svarta...

  155. Om den långa sidan är mot dig
    så är den korta på den gula.

  156. Och två pluppar som sticker ut
    på ena sidan och två på andra.

  157. Man tänker
    att det borde vara ganska enkelt-

  158. -men det är lite mer komplicerat
    än man först tänker.

  159. Det visade sig att om den som skulle
    bygga legofiguren hade varit vaken-

  160. -så gick det inte så jättebra.

  161. De satte fler bitar på fel plats
    och hade inte lika mycket rätt.

  162. Men om den som beskrev
    hade varit vaken-

  163. -visade det sig att de som par
    lyckades bättre med bygget.

  164. Vi vet inte riktigt varför.

  165. Vi försöker lista ut det nu
    i nästa del av studien.

  166. Möjligen
    pratade personen långsammare.

  167. Möjligen använde den enklare ord.
    Vi vet inte riktigt.

  168. Jag rekommenderar inte
    att hålla sig vaken-

  169. -för att kunna beskriva
    på ett enklare sätt.

  170. Det är ett exempel på
    hur folk påverkas olika-

  171. -och hur saker vi gör påverkas olika
    av att vi har sovit för lite.

  172. Generellt är det inget vidare
    att få för lite sömn-

  173. -eftersom det ökar risken
    för att t.ex. somna bakom ratten-

  174. -göra nåt fel för att du inte är
    uppmärksam eller somna på ett möte.

  175. Nu har jag mest pratat om
    hur vi tänker och beter oss.

  176. Det finns väldokumenterade effekter-

  177. -på hur resten av kroppen fungerar
    när vi inte har sovit ordentligt.

  178. Det finns en studie där
    personers sömn mättes i två veckor.

  179. Sen blev de utsatta
    för ett förkylningsvirus.

  180. De fick helt enkelt
    andas in ett förkylningsvirus.

  181. Sen tittade de på hur många av
    personerna som faktiskt blev sjuka-

  182. -och kom fram till att det var cirka
    tre gånger större risk att bli sjuk-

  183. -om man hade sovit i snitt mindre
    än sju timmar de här två veckorna-

  184. -innan man blev exponerad
    för viruset.

  185. Ungefär 40 % av deltagarna
    blev sjuka-

  186. -men det var tre gånger större risk
    om man hade sovit för lite.

  187. Det här var ju personer
    som fick ett nässpray med virus i-

  188. -så det är mer direktexponering
    än om nån nyser på bussen-

  189. -eller man tar i nåt
    som nån som är sjuk har tagit i.

  190. Men det kan vara värt att ha i åtanke
    att få mer sömn under vinterhalvåret-

  191. -då vi oftare är inne och nära folk
    på trånga tunnelbaneutrymmen-

  192. -om vi vill slippa bli förkylda.

  193. Det är i alla fall några gånger
    mindre risk att bli förkyld.

  194. Nu när jag har skrämt upp er lite ska
    jag berätta hur kroppen kompenserar.

  195. För att göra det behöver jag förklara
    sömnstadier och -cykler.

  196. Det här är ett hypnogram-

  197. -som helt enkelt är ett diagram över
    hur en eller flera personer sover.

  198. Och på x-axeln har vi tid-

  199. -från midnatt och framåt,
    till sju på morgonen ungefär.

  200. På y-axeln har vi sömnstadier.

  201. Först högst upp, om man är vaken.

  202. De röda prickarna är REM-sömn,
    det som ibland kallas för drömsömn.

  203. Väcks man ur REM-sömn-

  204. -har man större chans att minnas
    vad man har drömt.

  205. Under REM-sömnen har vi olika stadier
    eller olika djuphet av icke-REM-sömn.

  206. Så högst upp har vi lite lättare sömn
    och ju längre ner desto djupare sömn.

  207. Här har en person somnat och går ner
    i djupsömn, har en omgång REM-sömn-

  208. -och sen ner i djupare sömn.

  209. Och framåt morgonen
    har man lite mindre djup djupsömn.

  210. Omgångarna av djupsömn
    eller icke-REM-sömn...

  211. REM-sömn brukar kallas sömncykler.
    De är ungefär 90 minuter oftast.

  212. De blir kortare i slutet av natten.

  213. Efter den första cykeln med djupsömn
    och REM-sömn kommer nästa o.s.v.

  214. Topparna här är alltså tider
    under natten då vi har varit vakna-

  215. -eller har varit vakna
    och somnat om.

  216. Så här ser sömnen ut en vanlig natt
    för de flesta av oss.

  217. Men har vi varit vakna en hel natt är
    frågan: Hur är sömnen natten efter?

  218. Faktum är att det ser mer ut så här.

  219. Som ni ser har den här personen
    mycket mer djupsömn-

  220. -än om personen
    bara hade sovit som vanligt.

  221. Den går snabbare ner i djupsömn och
    har djupsömn längre in på morgonen.

  222. Djupsömnen är
    den mest återhämtande sömnen.

  223. Kroppen prioriterar den
    då den kommer först.

  224. Det första som händer när man somnar
    är djupsömnen.

  225. Så när man har varit vaken
    en hel natt-

  226. -verkar kroppen anstränga sig mer för
    att återhämta sig genom djupsömnen.

  227. Ofta är det natten efter
    som man återhämtar REM-sömn.

  228. Så poängen är att vi kan kompensera
    för lite sömnbrist.

  229. Man bör ändå prioritera sömn.
    En del går inte att ta igen-

  230. -som en bilolycka
    eller ett dåligt första intryck.

  231. Men den här kompensationen
    verkar inte fungera i längden-

  232. -utan fungerar efter en natt eller om
    du har sovit dåligt ett par nätter.

  233. Men sover du för lite en lång period,
    varje vecka sover du fem timmar-

  234. -och försöker återhämta dig
    på helgerna-

  235. -så kommer återhämtningen
    förmodligen inte räcka.

  236. Det finns det lite forskning
    som indikerar.

  237. Vissa tillstånd tar tid att utveckla.
    Kroniskt kort sömn-

  238. -ökar risken för typ 2-diabetes,
    hjärt-kärlsjukdomar och depression.

  239. Det finns många negativa
    effekter av att sova för lite.

  240. Det mesta går att ta igen, speciellt
    om det är några enstaka nätter.

  241. Ibland behöver vi hålla oss vakna,
    där vi har rest eller behöver jobba-

  242. -eller behöver ta hand
    om nån som är sjuk.

  243. Och det är helt okej, vi klarar det.

  244. Det är bra om man kan återhämta sig
    ordentligt efteråt.

  245. Så försök lägga dig tidigare
    nästa dag.

  246. Om du sov för lite över flera dagar,
    försök sova ordentligt i några dagar.

  247. När jag talar om sömnbrist frågar
    folk alltid om småbarnsföräldrar.

  248. Ofta är det småbarnsföräldrar själva
    som med oro i rösten-

  249. -undrar om det är kört eftersom
    de aldrig får sova ordentligt.

  250. Det finns ytterst lite forskning
    på småbarnsföräldrar-

  251. -och hur de klarar sig
    och kompenserar.

  252. Så jag brukar säga: Kom ihåg
    att kroppen är väldigt tålig.

  253. Vi är bra på att kompensera
    och det är tillfälligt.

  254. De kommer att bli äldre
    och sova bättre, förhoppningsvis.

  255. Och vi ska det kommande året påbörja
    en stor studie om just det här.

  256. Vi ska undersöka hur föräldrar
    klarar av att inte sova.

  257. Vad de har för tips och tricks
    för att klara det här.

  258. Så jag kan bidra med
    mer konkret information i framtiden.

  259. Till dess tänkte jag avsluta
    med några generella sömntips.

  260. Ett är att varva ner i tid.

  261. Om du vill lägga dig tolv,
    sluta inte jobba fem i tolv-

  262. -utan kanske redan vid elva
    eller halv elva.

  263. Släck ner så att du inte har ljus
    i ögonen om du är en kvällsperson.

  264. Det är bra att ha mörkt i sovrummet-

  265. -så att du kopplar sovrummet
    till en mörk plats att sova.

  266. Jobba inte i sängen.

  267. Använd helst inte telefonen i sängen
    och stirra på det ljuset heller.

  268. Om du har lagt dig och inte kan somna
    för att du inte känner dig trött-

  269. -prova att gå upp och göra nåt lugnt.

  270. Gör nåt lugnt tills du är trött nog
    att kunna somna.

  271. Har du saker du grubblar över brukar
    jag tipsa om att skriva ner dem.

  272. Då skjuter du upp dem. Du kan nog
    inte fixa saken som du stressar om-

  273. -två på morgonen. Nästa dag har du
    större förmåga att ta itu med det-

  274. -och det kanske inte var så viktigt
    som du tänkte när du försökte sova.

  275. Och som sagt
    är det bra med regelbundna tider-

  276. -både när du äter och gör annat.

  277. Lägger du dig samma tid
    och går upp samma tid-

  278. -så sover du förmodligen bättre.

  279. Tack för mig.
    Vi har en hel del tid för frågor.

  280. Tack så mycket.

  281. Textning: Oskar Blomberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

När vi sover för lite

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Några av konsekvenserna vid sömnbrist är sämre uppmärksamhet, sämre inlärning, sämre känsloreglering och en ökad risk för sjukdom. Tina Sundelin, psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, går igenom effekterna av för lite sömn och ger dessutom några tips på hur man kan förbättra sin sömn. Inspelat den 3 april 2019 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Allmän medicin, Fysiologisk psykologi, Hälsa, Medicin, Nervsystemet, Neurologi, Psykologi, Sinnesförnimmelser, Sömn, Sömnstörningar, Trötthet
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Stressforskningsdagen 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stressforskningsdagen 2019

Så fungerar dygnsrytmer

Varför är vissa morgonmänniskor och andra kvällsmänniskor? Varför lider folk mer av jet lag när de reser österut än västerut? John Axelsson, professor vid Stressforskningsinstitutet, berättar om dygnsrytmen som styr vår sömn och vakenhet. Inspelat den 3 april 2019 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stressforskningsdagen 2019

Ständig vinter- eller sommartid

Vad händer om vi slutar ställa om klockan två gånger om året? Göran Kecklund, professor vid Stressforskningsinstitutet, går igenom vilka effekter en tidsomställning kan ha när det gäller olycksrisker och hjärtinfarkter. Dessutom tar han också upp vad som skulle kunna hända om Sverige går över till ständig vintertid eller sommartid. Inspelat den 3 april 2019 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stressforskningsdagen 2019

När vi sover för lite

Några av konsekvenserna vid sömnbrist är sämre uppmärksamhet, sämre inlärning, sämre känsloreglering och en ökad risk för sjukdom. Tina Sundelin, psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, går igenom effekterna av för lite sömn och ger dessutom några tips på hur man kan förbättra sin sömn. Inspelat den 3 april 2019 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stressforskningsdagen 2019

Sömnstörningar hos ungdomar

Psykologen Lie Åslund beskriver vanliga former av sömnstörningar hos ungdomar och ger konkreta tips på åtgärder för att själv komma tillrätta med problemen. Dessutom berättar hon om olika lämpliga behandlingar som annars kan vara aktuella - till exempel medicin eller kognitiv beteendeterapi. Inspelat den 3 april 2019 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Döva barns språkutveckling

En läkares perspektiv på CI

Inger Uhlén är överläkare och specialist på hörsel- och balansfrågor och ger sitt perspektiv på cochleaimplantat (CI). Hon berättar om att CI ger så pass mycket hörselinformation till hjärnan att den kan utveckla ett talspråk. Hon säger också att hon tror att det är bra att alla döva barn lär sig teckenspråk och att barn kan lära sig babytecken väldigt tidigt.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Cykelmannen och langningen

Polisen i Stockholm utreder 2013 en langare som säljer sprit och cigaretter till tonåringar och elever på mellanstadiet. Han kallas för cykelmannen eftersom han cyklar när han levererar sina varor. Ryktet säger att han säljer alkohol för att kunna komma i kontakt med barn. En flicka hamnar på akuten alkoholförgiftad. Vilka är de bakomliggande motiven för att sälja alkohol till barn och vad får det för konsekvenser?