Titta

UR Samtiden - Stressforskningsdagen 2019

UR Samtiden - Stressforskningsdagen 2019

Om UR Samtiden - Stressforskningsdagen 2019

En föreläsningsdag med experter från Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Temat för årets konferens är nattsudd, sömn och sommartid. Inspelat den 3 april 2019 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Stressforskningsdagen 2019 : Så fungerar dygnsrytmerDela
  1. På morgonen har man många fler
    vita blodkroppar i luftrören.

  2. Det här är viktigt
    för dem som är läkare-

  3. -för om man kommer vid fel tid
    på dygnet har man andra symptom.

  4. Jag är professor och har arbetat med
    sömnforskning de senaste tjugo åren.

  5. Jag har tittat på skiftarbetare-

  6. -och blivit mer intresserad av dygns-
    rytmer och det cirkadiana systemet.

  7. Det har det forskats enormt mycket på
    de senaste 20-25 åren.

  8. Man upptäcker väldigt mycket.

  9. Man forskar både på bananflugor,
    där man tittar på genetiska aspekter-

  10. -och man tittar mycket på möss,
    vad som sker i hjärnan-

  11. -och sen studerar man människor.

  12. Så det sker mycket
    parallell forskning runt dygnsrytmer.

  13. Samtidigt har också epidemiologin
    runt riskerna med skiftarbete-

  14. -och förändrade rytmer
    också exploderat-

  15. -de senaste femton åren.

  16. Att rytmer är centrala för oss
    som organismer-

  17. -fick man Nobelpriset för 2017.

  18. Nobelpriset i fysiologi och medicin
    fick tre amerikanska forskare-

  19. -för att de beskrev
    hur rytmer upprätthålls i celler.

  20. Vad de beskrev...

  21. De första två forskarna beskrev
    hur specifika gener inuti cellkärnan-

  22. -aktiverar proteiner som lagras. De
    proteinerna blir fler under dygnet.

  23. Sen minskar de. Cykliciteten regleras
    av en gen som finns här inne.

  24. Den tredje forskaren beskrev att det
    finns fler gener som är involverade-

  25. -och att proteinerna som lagras
    i cellkärnan ger en stark rytmicitet.

  26. De slås ihop med andra proteiner
    innan de kan hämma sin egen gen.

  27. Så det är en negativ feedbackloop.
    Vissa faktorer påverkar proteinerna-

  28. -som ljus och hur snabbt
    de kan hämma sig själva.

  29. Det är flera negativa feedbackloopar.

  30. De fick Nobelpriset för de första
    upptäckterna i det här ämnet.

  31. Så...vad kan ni förvänta er av mig?

  32. Jag kommer att prata om varför vi har
    rytmer och också hur det fungerar.

  33. Mycket forskning är gjord på djur,
    men man vet mycket även om människan.

  34. Om man tittar på dygnsrytmen...

  35. Vi har olika personligheter.
    Vi är morgon- eller kvällsmänniskor.

  36. Det påverkar oss mycket, och det sker
    en stor förändring över livet.

  37. En tysk forskargrupp har studerat
    många tusen människor-

  38. -och de har beskrivit
    hur man som barn är morgonmänniska.

  39. På skalan är morgonmänniskor
    långt ner.

  40. Barn vaknar tidigt på morgonen.
    Inte alla barn, men nästan.

  41. Nånstans här, i 10-15-årsåldern,
    exploderar rytmerna.

  42. Från att vara morgonmänniska,
    så kan man vakna mycket senare.

  43. I sena tonåren
    och runt 20-årsåldern...

  44. 16-25-åringar är
    mycket mer kvällsmänniskor.

  45. Med åldern blir man
    alltmer morgonmänniska.

  46. Män är mer extrema än kvinnor,
    och skillnaden försvinner här.

  47. Det är en biologisk förändring,
    men det är också kopplat till vanor.

  48. Min son är fjorton nu. För ett år sen
    vaknade han sju, åtta på morgonen.

  49. Nu måste jag väcka honom
    klockan tolv på helgerna!

  50. Han har förändrat sin rytm
    med fyra timmar.

  51. Just i tonåren sker det
    väldigt snabba förändringar.

  52. Det här påverkas väldigt mycket
    av var man vill vara.

  53. När vill man gå upp på morgonen?
    När presterar man som bäst?

  54. Man kan estimera hur man får sin sömn
    när man startar skolan, till exempel.

  55. Det här har inte jag estimerat,
    utan Till Roenneberg har estimerat-

  56. -att det går utmärkt att börja åtta
    på morgonen fram till 12-årsåldern-

  57. -men här, i tonåren,
    så bör man ha senare skolstartstider-

  58. -och framför allt
    för dem som är mer extrema.

  59. De kanske inte bör börja förrän tio,
    för att de ska få sömnen de behöver.

  60. Det är så rytmerna ser ut i dag.

  61. Men alla blir inte kvällsmänniskor
    under den här perioden.

  62. Varför har vi cirkadiana rytmer?
    Cirkadiana rytmer är nåt som...

  63. Det finns i allt från bakterier
    till nästan alla levande varelser.

  64. Vissa organismer har inte
    dygnsrytmer, utan andra rytmer-

  65. -men i princip alla organismer,
    till och med växter, har dygnsrytmer.

  66. Den största förändringen vi har
    i vår miljö är-

  67. -att det blir ljust varje dag
    och att det blir mörkt varje dag.

  68. Nästan alla organismer anpassar sig
    till den här förändringen.

  69. Vi har ett fysiologiskt system som
    gör att vi ska vara vakna på dagen-

  70. -och återhämta oss på natten-

  71. -för vi människor är daglevande.
    Vissa djur är precis tvärtom.

  72. Deras system ser till att de är vakna
    på natten och sover på dagen.

  73. Det är en stark anpassning
    till de här förändringarna.

  74. Våra system är till för att vi
    ska vara vakna när det är ljust-

  75. -och återhämta oss när det är mörkt.

  76. Vi har också ett system som
    förbereder oss för förändringarna.

  77. Rytmen i sig hjälper oss
    med förändringarna innan de sker.

  78. Kroppen vill förbereda oss på
    förändringar innan de faktiskt sker.

  79. En aspekt med dygnsrytmen är att
    väcka oss lagom till solen går upp.

  80. Det vore det naturliga för de flesta
    att vakna lagom innan solen går upp.

  81. Hur många av er vaknar av sig själva
    innan solen går upp?

  82. Det är ganska många.
    Hur många använder väckarklocka?

  83. Vi kan inte lita
    på vårt eget system längre-

  84. -därför har vi uppfunnit
    väckarklockan.

  85. Den gör att vi vaknar när kroppen
    inte är färdig för att vakna.

  86. Väckarklockan är en konsekvens av
    att vi lever lite ur fas med miljön.

  87. Man har inte bara en speciell tid
    när kroppen vaknar av sig själv.

  88. Om man ska gå upp en viss tid
    kan man ställa in kroppen på det.

  89. Då stör man sömnen lite, men man kan
    faktiskt vakna vid den tiden.

  90. Man förbereder sig.

  91. Det cirkadiana systemet-

  92. -synkroniserar olika processer
    i kroppen.

  93. Vi har fullt med processer i kroppen-

  94. -och synkroniseringen gör att
    rytmerna ligger i fas med varandra.

  95. Rytmerna kan bli desynkroniserade.
    De flesta har kanske upplevt jetlag.

  96. När man förflyttar sig
    över många tidszoner-

  97. -tar det tid innan alla rytmer har
    anpassat sig till den nya tidszonen.

  98. Då har man desynkroniserade rytmer.

  99. Om man åker till USA tar det
    två, tre dagar att anpassa sig-

  100. -för det är rätt lätt
    att förlänga sin rytm.

  101. Men om man åker tillbaka från USA,
    då är det betydligt svårare.

  102. Det är oftast svårt
    att förkorta sin rytm.

  103. Man brukar säga att det tar ungefär
    en tidszon per dag att återhämta sig.

  104. Om man åker sex tidszoner tar det sex
    dagar innan alla rytmer har synkats.

  105. Det tar tid,
    för först ska vi ställa om hjärnan.

  106. Vi har en klocka i hypotalamus
    som har den exakta rytmen-

  107. -men sen ska alla celler i kroppen
    också ställas om, och det tar tid.

  108. Hur ser då dygnsrytmens utseende
    och fas ut?

  109. Det här är vakenhetsnivåer, och den
    följer ganska väl kroppstemperaturen.

  110. På morgonen är många lite sega.
    Det är ganska stor skillnad.

  111. Morgonmänniskor presterar bättre på
    morgonen, kvällsmänniskor på kvällen.

  112. Men man har en fas över dagen.
    En del här kanske har jobbat natt.

  113. I början på ett nattpass
    är man ganska pigg-

  114. -men vid tre, fyra, fem, är det
    väldigt svårt att hålla sig vaken-

  115. -för då är man oftast i botten på
    dygnsrytmen och på temperaturkurvan.

  116. Det finns ett antal studier
    som visar-

  117. -att det är svårt att hålla sig vaken
    den här tiden på natten.

  118. 20-30 % av dem som jobbar natt
    och sitter still kommer att somna.

  119. Är man fysiskt i gång kan man
    motverka det, naturligtvis-

  120. -men har man ett stillasittande jobb
    är det svårt att hålla sig vaken.

  121. Vi kan också tänka lite på...

  122. Många berättar att det är svårt
    att hålla sig vaken 03-06.

  123. Men om man går tillbaka
    hundra år ungefär-

  124. -då var det inte svårast
    att hålla sig vaken 03-06-

  125. -utan då låg det tidigare. Då var det
    svårare att hålla sig vaken 00-02-

  126. -eller fram till 03.

  127. Så vi har förskjutit våra rytmer
    2-5 timmar i dag.

  128. När det blir mörkt,
    i stället för att gå och lägga sig-

  129. -så har vi i dag förskjutit våra
    rytmer med artificiellt ljus.

  130. Det uppfanns i slutet på 1800-talet.
    Vi har artificiellt ljus.

  131. Vi tror att det är dagsljus inomhus,
    så vi kan hålla i gång fler timmar.

  132. På 70-talet, då slutade alla
    tv-program vid tio på kvällen.

  133. När slutar tv-programmen i dag?

  134. De slutar aldrig. Signalerna om
    att det är dags att gå och lägga sig-

  135. -de har försvunnit i dagens samhälle.

  136. Mobiltelefoner, internet,
    online-tv-spel-

  137. -aktiviteter som yngre anammar-

  138. -gör det lätt att hålla sig vaken.
    De exponerar en för ljus och stress.

  139. Ljuset gör
    att vi förskjuter våra rytmer.

  140. En stor del av samhället har
    förskjutit sina rytmer 2-5 timmar-

  141. -jämfört med för hundra år sen.
    Det är en ganska stor förändring.

  142. En anledning är
    att vi är ute mycket mindre-

  143. -och exponerar oss för ljus
    på kvällstid.

  144. Men skillnaderna är stora i dag. Det
    finns morgon- och kvällsmänniskor.

  145. Jag kommer att komma in lite på
    vad vi tror att mekanismerna är.

  146. Vad är dygnsrytmens konsekvens
    för vår hälsa?

  147. Det påverkar vår fysiologi
    och också hur vi fungerar.

  148. Det är svårt att hålla sig vaken
    om man jobbar natt, t.ex.

  149. Tittar man på olycksrisk...

  150. Om man delar antalet olyckor
    med hur många som är ute på vägarna-

  151. -så ser man att olycksrisken nattetid
    är mycket högre.

  152. Den är mer än tio gånger högre,
    framför allt för singelolyckor.

  153. 20-25 % av olyckorna på landsvägar är
    kopplade till trötthet.

  154. Det är en hel del trötthetsolyckor
    vid andra tider på dygnet-

  155. -men risken nattetid ökar ordentligt,
    framför allt för privatchaufförer.

  156. De som arbetar med det här är bättre
    än privatpersoner, generellt sett-

  157. -även om de också har en större risk
    att vara med om olyckor nattetid.

  158. Dygnsrytmens funktion är att se till
    att vi sover på natten-

  159. -och är vakna på dagen, så den
    påverkar vårt sömnbeteende mycket.

  160. Det som påverkar vårt sömnbeteende
    mycket... Det här är veckor.

  161. De randiga är när man har lagt sig.

  162. Den här personen har lagt sig
    vid tolv och gått upp vid sju.

  163. Den här personen går upp sju
    under arbetsveckorna-

  164. -och går och lägger sig
    vid tolv, halv ett, ett.

  165. Det är arbetet som gör att man måste
    gå upp samma tid varje dag.

  166. Men på helgerna lägger sig
    den här personen vid tre, halv fyra-

  167. -och sover ut. Man har förskjutit
    sin sömnfas väldigt, väldigt mycket.

  168. De som har en senarelagd rytm för-
    skjuter ofta sin rytm väldigt mycket-

  169. -mellan vardagar och helger.

  170. Förseningen handlar om att man har
    helt andra vanor under helger.

  171. Man gör saker på kvällarna,
    och man sover ut.

  172. Så den här personen går inte upp
    förrän vid elva, tolv.

  173. Det är vanligt att sova ut, för ofta
    har man sömnbrist under vardagarna-

  174. -för att man måste gå upp för tidigt-

  175. -så man har en sömnskuld på helgerna,
    plus senare vanor.

  176. Man har följt personer
    som flyttar sin rytm ofta.

  177. De verkar ha en ökad risk att bli
    överviktiga och få metabola problem.

  178. Över tid.

  179. Jämför man
    kvälls- och morgonmänniskor-

  180. -så ser vi att morgonmänniskor har en
    mindre sömnbrist än kvällsmänniskor.

  181. Kvällsmänniskor får de största
    konsekvenserna av tidiga pass-

  182. -eller dagtidsarbeten under veckan.

  183. Kvällsmänniskor har lite svårare
    att anpassa sig till samhället.

  184. Sömnbrist är en konsekvens av detta.

  185. En annan aspekt
    på cirkadiana rytmer är-

  186. -att våra system ligger i olika fas.

  187. Det gör att symptom
    förändras väldigt mycket över dygnet.

  188. Tittar vi på hjärt-kärlproblematik...

  189. Risken för att få en hjärtattack är
    mycket större fyra, fem på morgonen-

  190. -fram till lunch, i samband med
    att man har ett uppvaknande-

  191. -man har en peak i kortisolsystemet
    som väcker upp en för dagen.

  192. Risker och symptom förändras
    över dagen. När man är förkyld-

  193. -kan man ha halsont på morgonen,
    och under dagen försvinner det.

  194. På morgonen har man många fler
    vita blodkroppar i luftrören-

  195. -som gör infektionerna starkare.

  196. Det här är viktigt
    för dem som är läkare-

  197. -för kommer man vid fel tid på dygnet
    har man helt andra symptom.

  198. Förutom att symptom förändras över
    dygnet tål vi mediciner olika bra.

  199. Mediciner handlar om effekt
    och att undvika biverkningar.

  200. Ett helt nytt fält utvecklas-

  201. -där man ger mediciner som ligger
    i fas med kroppens effekter-

  202. -så att man får så få biverkningar,
    men så bra effekter som möjligt.

  203. Vad ställer den cirkadiana klockan?

  204. Det är två faktorer
    som ställer vår hjärna.

  205. Dels är det ljus,
    och dels är det melatonin.

  206. Inne i hypotalamus, i mellanhjärnan-

  207. -så har vi ett område
    som heter suprachiasmatic nucleus.

  208. Det är en liten kärna
    i varje hjärnhalva.

  209. Det är bara 10 000 neuroner
    i varje kärna.

  210. De får direkt input från ögat.
    I ögat har vi tappar och stavar-

  211. -men en hel del celler framför dem
    är också ljuskänsliga.

  212. De skickar signaler raka vägen in
    till suprachiasmatic nucleus.

  213. Varje neuron här inne
    får direkt input från ögat.

  214. Om ni går ut en dag och tittar...

  215. Det är inte solen man ska titta på,
    utan det blå ljuset.

  216. Det blå ljuset på himlen.
    Den frekvensen ställer rytmen bäst.

  217. Ljuset har en väldigt stark effekt
    och ställer suprachiasmatic nucleus-

  218. -klockan som finns i mellanhjärnan-

  219. -och så länge vi har ljus
    hämmas melatonin.

  220. Melatonin har ni hört om.
    Ett ungdomshormon.

  221. Det sjunker med ökad ålder.
    Man pratar om ett hälsohormon.

  222. Melatonin är ett mörkerhormon. Vi har
    ett system som ska anpassa oss.

  223. Melatonin ska frisättas
    under er biologiska natt.

  224. Under sommaren frisätts melatonin
    under en kortare period-

  225. -och under vintern
    under en längre period.

  226. Det här är viktigt hos en massa djur-

  227. -för det reglerar
    när de ska vara fertila.

  228. Om får ska få sina lamm på våren
    måste de bli fertila på hösten.

  229. Då regleras det här
    av längden melatonin på dygnet.

  230. Här har vi också ett system.
    Ljus väcker hjärnan starkt.

  231. Ljus har massor med positiva effekter
    på hjärnan. Ljus är vakenhetshöjande-

  232. -och det ställer rytmiciteten här.
    Melatonin är ett mörkerhormon-

  233. -även fast det används
    som ett sömnhormon.

  234. Det duschar hela kroppen och talar om
    för kroppen att det är natt.

  235. Det är inte bara ljus, beteende och
    melatonin som kan ändra våra rytmer-

  236. -utan även vårt matintag. Matintag
    ställer också rytmerna i kroppen.

  237. Om ni ska förändra era rytmer är det
    ljus och melatonin ni kan arbeta med.

  238. Vissa personer som är blinda
    kan fortfarande ha en rytmicitet.

  239. Har man en skada på ögonen
    är det svårt-

  240. -men om man har skador efter
    synbanorna kan man ha en rytmicitet-

  241. -för kopplingen från ögat går direkt
    till mellanhjärnan.

  242. Melatonin kan man arbeta med för att
    säga till kroppen när kvällen börjar.

  243. Den cirkadiana klockan finns
    i mellanhjärnan-

  244. -men runtom i kroppen kan faktiskt
    alla våra celler ha en dygnsrytm.

  245. Det är inte så
    att alla celler har en rytm-

  246. -men i runt 20 % av cellerna
    kan man hitta den här rytmiciteten.

  247. De här cellerna har en rytmicitet
    som är ganska nära 24 timmar-

  248. -men om man blockerar kortisol-
    systemet kommer rytmerna att tappas.

  249. Alla rytmer i kroppen, alla celler,
    behöver hela tiden regleras-

  250. -utifrån den centrala klockan.

  251. Vad är det då som reglerar cellerna?
    Dels är det kortisol.

  252. De höga peakarna
    med kortisol på morgonen-

  253. -och de låga värdena på kvällen
    är viktiga.

  254. När kortisolpeakarna kommer
    vet alla celler att det är morgon.

  255. Nu ska de synkronisera sig.

  256. Därför är det viktigt att vi har en
    hög puckel på morgonen med kortisol.

  257. Blockerar man kortisol försvinner
    rytmerna i kroppen efter några dagar.

  258. Den dagliga rytmen av kortisol är
    viktig för att ställa hela systemet.

  259. Matintag. Matintag är jätteviktigt.

  260. Det ställer framför allt
    rytmer i levern-

  261. -men även i mag-tarmkanalen
    och i många andra vävnader.

  262. Kortisolpeaken på morgonen
    verkar vara viktig för systemet-

  263. -och även insulinpeaken
    som man får när man äter frukost.

  264. Det finns inte många studier på det-

  265. -men den första insulinkicken verkar
    också hjälpa till att ställa rytmer.

  266. Att äta frukost varje dag
    är inte så viktigt.

  267. Det viktigaste är att man äter sitt
    första mål mat regelbundet varje dag.

  268. Om man börjar klockan fem
    vill man nog inte äta frukost då-

  269. -utan då kanske man kan vänta
    några timmar.

  270. Hur lång är vår rytm?
    Det här är också en viktig aspekt.

  271. Allas rytm är inte exakt 24 timmar,
    utan klockan går fel hos många.

  272. De människor man har mätt-

  273. -de har en rytmicitet
    på 23,5-24,6 timmar.

  274. Har man tur
    och ligger runt 24 timmar-

  275. -kommer rytmiciteten
    att hålla 24 timmar.

  276. Men har man en rytmicitet
    som är snabbare, som är 23,5 timmar-

  277. -då har man en klocka som går
    en halvtimme för snabbt varje dag.

  278. Med en rytmicitet som är 24,5 timmar
    går klockan en halvtimme långsammare.

  279. Det enda sättet systemet har för
    att hjälpa oss är att använda ljus.

  280. Ljuset hjälper klockan
    att ställa in sig.

  281. De personer som ligger längre ifrån
    24 timmar behöver mer ljus.

  282. De med snabb klocka är
    mer morgonmänniskor.

  283. De som har en långsam klocka
    blir automatiskt mer kvällsmänniskor.

  284. Ljuset är jätteviktigt för oss.

  285. Blinda personer som har en rytmicitet
    runt 24 timmar klarar sig.

  286. Då är det lätt
    att anpassa sig till dygnet.

  287. Vissa har ännu mer extrema rytmer,
    runt 25, 26 timmar. De har svårt.

  288. De kan inte anpassa sitt system
    riktigt till 24-timmarsdygnet.

  289. Hur ställer man då sin rytm med ljus?

  290. Här är tid på dagen, och här är
    hur mycket man ställer sin rytm.

  291. Här blir man tidigare, mer morgon-
    människa, och här blir man senare.

  292. Här är man då mer morgonmänniska
    eller mer kvällsmänniska.

  293. Ljus på förmiddagen fram till lunch
    gör oss till mer morgonmänniskor.

  294. Det är en labbstudie, så man kan inte
    riktigt översätta direkt.

  295. Studien visar att ljus på morgonen
    tidigarelägger rytmen med 1-2 timmar.

  296. Ljus mitt på dagen, kl. 14-17, verkar
    inte göra så stor skillnad på rytmen.

  297. Men ljus efter kl. 20 kan göra oss
    till mycket mer kvällsmänniskor.

  298. Ljus 22-04 kan senarelägga rytmen
    med upp till tre timmar.

  299. Ljus ställer vår rytm varje dag.

  300. Morgonljus gör oss
    till morgonmänniskor.

  301. Med ljus på morgonen
    blir man morgonmänniska.

  302. Utsätter man sig för ljus på kvällen
    blir man mer kvällsmänniska.

  303. Systemet är som mest känsligt
    på morgonen och på kvällen.

  304. Rytmens funktion är att anpassa oss
    till förändringen över året.

  305. Det här är ett exempel från en studie
    som genomfördes i USA.

  306. De mätte hur mycket ljus och vilka
    rytmer folk hade i sitt vardagsliv.

  307. De satte på dem aktigrafer på armen.
    De mäter aktivitet och ljus.

  308. Då ser man de här personerna...
    Det här är vardagar som de arbetar.

  309. Det gula är ljus. De har
    ganska mycket ljus när de är aktiva.

  310. Sen tar de in dem i labbet
    och mäter rytmen.

  311. Sen får de campa en vecka.

  312. Här ser ni att de utsätts för mycket,
    mycket mer ljus när de campar.

  313. Sen tar man in dem i labbet igen
    och mäter vad de har för dygnsrytm.

  314. Det ljus de har i sitt vardagliga liv
    är ungefär 1 000 lux per timme.

  315. När de campar
    är det 4 500 lux per timme.

  316. 1 000 lux per timme är mycket.
    Vi kanske har 300-500 lux i snitt.

  317. Göran kommer nog att visa lite data
    på hur mycket ljus vi exponeras för.

  318. När man campar exponeras man för mer
    ljus. Vad hände? Här går solen ner.

  319. Solen går upp vid sex på morgonen.
    Man ser folks melatoninrytmer.

  320. Många har en ganska stor variation
    i när de börjar frisätta melatonin.

  321. Många frisätter melatonin många
    timmar efter att solen har gått upp.

  322. De går och lägger sig strax före tolv
    och går upp vid halv åtta.

  323. När de har campat producerar nästan
    alla melatonin när solen går ner.

  324. Dygnsrytmens funktion är att frisätta
    melatonin när solen går ner.

  325. Vi ska frisätta melatonin
    under natten.

  326. Och så ser man att de har förflyttat
    sin rytm med nästan två timmar.

  327. Sömnen är inte flyttad, men de slutar
    frisätta melatonin innan de vaknar.

  328. Och de verkar vakna lättare
    när de campar.

  329. Att campa en vecka
    ställer rytmerna snabbt.

  330. Två timmar tidigare blev
    de här människorna när de campade.

  331. De gjorde en studie där de tittade på
    elektriskt ljus och naturligt ljus-

  332. -vad som händer på sommaren
    och på vintern.

  333. När man campar frisätts melatonin
    under en kortare period på sommaren.

  334. Vårt melatoninsystem anpassar sig
    mycket efter året.

  335. Vi frisätter melatonin
    under en längre period på vintern.

  336. Tittar vi på det elektriska ljuset
    ser man att vi har senare rytmer.

  337. Vi börjar frisätta melatonin
    mycket senare än när solen går ner.

  338. Vi har samma rytmer på vintern
    och sommaren i dagens moderna liv.

  339. Vi har en liten anpassning, men inte
    alls lika stor som vi skulle ha haft-

  340. -eftersom vi lever
    med det artificiella ljuset.

  341. Tipsen som jag har är inte så svåra.

  342. Morgonljus hjälper oss
    att bli morgonmänniskor.

  343. Om man vill vara morgonmänniska: Var
    ute på förmiddagen. Minst 30 minuter.

  344. Om man behöver bli kvällsmänniska
    kan kvällsljus hjälpa oss.

  345. Ljus på kvällen gör oss till kvälls-
    människor. Man kan även undvika ljus.

  346. Vill man bli mer morgonmänniska ska
    man släcka ner på kvällen.

  347. Det är framför allt det blå ljuset
    som påverkar oss starkt.

  348. Ljus varje dag är jättepositivt
    för hälsan. Ju mer, ju bättre.

  349. 30-40 timmar i veckan,
    så blir det positivare för vår hälsa.

  350. Kan man inte vara ute så mycket varje
    dag, så kan man vara det på helgerna.

  351. Man ska försöka vara ute
    så mycket som möjligt.

  352. Regelbundna vanor är också viktigt.

  353. Det handlar om regelbundna matvanor,
    regelbundna sovvanor och ljusvanor.

  354. Det skapar en stabilitet i systemet.
    Jag vill tacka dem som var med.

  355. Här är campingstudien vi genomförde
    förra sommaren vid Höga kusten.

  356. Vi har inte tittat på de resultaten.

  357. Då får vi se hur vår kropp anpassar
    sig till extremt korta nätter.

  358. Så...
    Jag har en dröm, som alla andra.

  359. Tänk om man fick bestämma själv
    när man skulle vakna på morgonen.

  360. -Tack för mig!
    -Tack så mycket!

  361. Textning: Maria Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Så fungerar dygnsrytmer

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Varför är vissa morgonmänniskor och andra kvällsmänniskor? Varför lider folk mer av jet lag när de reser österut än västerut? John Axelsson, professor vid Stressforskningsinstitutet, berättar om dygnsrytmen som styr vår sömn och vakenhet. Inspelat den 3 april 2019 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen
Ämnesord:
Allmän medicin, Biologi, Dygnsrytm, Fysiologi, Jet lag, Medicin, Naturvetenskap, Nervsystemet, Neurologi, Sömn, Sömnstörningar
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Stressforskningsdagen 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stressforskningsdagen 2019

Så fungerar dygnsrytmer

Varför är vissa morgonmänniskor och andra kvällsmänniskor? Varför lider folk mer av jet lag när de reser österut än västerut? John Axelsson, professor vid Stressforskningsinstitutet, berättar om dygnsrytmen som styr vår sömn och vakenhet. Inspelat den 3 april 2019 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stressforskningsdagen 2019

Ständig vinter- eller sommartid

Vad händer om vi slutar ställa om klockan två gånger om året? Göran Kecklund, professor vid Stressforskningsinstitutet, går igenom vilka effekter en tidsomställning kan ha när det gäller olycksrisker och hjärtinfarkter. Dessutom tar han också upp vad som skulle kunna hända om Sverige går över till ständig vintertid eller sommartid. Inspelat den 3 april 2019 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stressforskningsdagen 2019

När vi sover för lite

Några av konsekvenserna vid sömnbrist är sämre uppmärksamhet, sämre inlärning, sämre känsloreglering och en ökad risk för sjukdom. Tina Sundelin, psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, går igenom effekterna av för lite sömn och ger dessutom några tips på hur man kan förbättra sin sömn. Inspelat den 3 april 2019 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stressforskningsdagen 2019

Sömnstörningar hos ungdomar

Psykologen Lie Åslund beskriver vanliga former av sömnstörningar hos ungdomar och ger konkreta tips på åtgärder för att själv komma tillrätta med problemen. Dessutom berättar hon om olika lämpliga behandlingar som annars kan vara aktuella - till exempel medicin eller kognitiv beteendeterapi. Inspelat den 3 april 2019 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nyfikenhet och förundran

Björn Ulvaeus möter Richard Dawkins

Författaren, etologen och evolutionsbiologen Richard Dawkins är världskänd för sitt energiska deltagande i debatter om religion, vetenskap och kultur. Boken "Kampen mot illusionerna" kretsar kring andra hälften av hans händelserika liv och berör hans möten och upplevelser kopplade till vetenskap och forskning. Här möter han Björn Ulvaeus i ett samtal om sitt liv vid forskningens frontlinjer och om sin kamp mot vidskepelse och villfarelser. Inspelat den 12 december 2015 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Fri Tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Pojken, pappan och drogerna

Det var när William flyttade till en större stad som han första gången slogs av tanken att röka på. Uppflugen i en trädkoja tillsammans med två andra röker han sin första joint. Snart kommer han in i det och tar droger dagligen. Hur kan man som förälder upptäcka att ens barn använder droger och vad gör man när ens värsta misstankar är ett faktum? Och hur känns det att bli upptäckt? Föräldrar, polis, drogbehandlare och socialarbetare ger sin bild av mötet med unga som missbrukar.