Titta

UR Samtiden - Stressforskningsdagen 2019

UR Samtiden - Stressforskningsdagen 2019

Om UR Samtiden - Stressforskningsdagen 2019

En föreläsningsdag med experter från Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Temat för årets konferens är nattsudd, sömn och sommartid. Inspelat den 3 april 2019 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Stressforskningsdagen 2019 : Ständig vinter- eller sommartidDela
  1. Bristen på ljus kan vara en viktig
    faktor till de här problemen man får-

  2. -med den säsongsmässiga ökningen
    av depressiva symtom.

  3. Det är så att den här frågan
    är en av våra vanligaste frågor-

  4. -som vi får både från journalister
    och allmänheten.

  5. Den som är Stockholms universitets
    riktige expert på det här-

  6. -är tyvärr inte här i dag.
    Men Arne Lowden är på bild här-

  7. -och är kollega till oss
    som pratar här.

  8. Men då Arne är så upptagen
    med forskning-

  9. -så får ni nöja er med hans stand-in.
    Och det är jag.

  10. Det här är en otroligt intressant
    fråga som är väldigt aktuell nu.

  11. Och bland annat...
    Brukar ni se på "Skavlan"?

  12. Det gör ni. Ni vet för några
    program sen, för några veckor sen-

  13. -då var
    en amerikansk sömnforskare med-

  14. -som har skrivit en bok
    ganska nyligen.

  15. Han uttalade sig bland annat
    om tidsomställning-

  16. -och sa nåt i stil med:
    "Det är inte alls bra."

  17. "Olyckorna i trafiken
    ökar dramatiskt."

  18. "24 % större risk
    att få en hjärtinfarkt."

  19. Och det väl är alldeles utmärkt
    att jag berättar lite för er i dag-

  20. -om hur underlaget och evidensen är-

  21. -för den här kände amerikanske
    sömnforskarens påståenden.

  22. Det är så att jag har en utmaning
    framför mig-

  23. -som faktiskt har lite
    med dygnsrytmen att göra.

  24. Vid den här tiden på dygnet
    får man ju en eftermiddagssvacka.

  25. Och när jag föreläser för studenter
    nickar många till då.

  26. Så jag tänkte
    försöka aktivera er lite.

  27. Jag tänkte att ni ska få
    en liten uppgift här först.

  28. Och jag ser fram emot
    att höra ert resultat.

  29. Det är nämligen så...
    Hur många av er som sitter här i dag-

  30. -tycker att tidsomställningen
    från normaltid till sommartid-

  31. -är lite jobbigt och besvärligt?
    Räck upp en hand.

  32. Hur många är det som inte tycker det?

  33. Man kan säga att lite fler
    tycker att det är lite jobbigt.

  34. Hur många av er tror
    att det är direkt farligt-

  35. -att ha en tidsomställning?

  36. Det är faktiskt ingen.

  37. Ni tror att den amerikanske
    sömnforskaren hade fel, alltså?

  38. Det är ju spännande. För nu ska ni
    få reda på sanningen. Kanske.

  39. Jag tror att det var Hugo som nämnde
    att frågan är väldigt aktuell-

  40. -eftersom EU bestämde förra året,
    om jag minns rätt-

  41. -att vi ska slopa det här med
    tidsomställning. Nu har man haft...

  42. Då var det kommissionen och nu
    har det varit uppe i EU-parlamentet-

  43. -som också tycker
    att man ska slopa det här.

  44. Men man tycker att man ska ta det
    lite saktare, inte ändra redan i år.

  45. Utan ni som tycker det är jobbigt,
    jag är ledsen.

  46. Ni får det nästa år också.

  47. Men 2021 kan det vara så
    att det blir den sista gången.

  48. Det är ganska sannolikt.
    Det kan bli sista gången 2020.

  49. För bestämmer vi oss för ständig
    vintertid så ändrar vi inget 2021.

  50. Eller normaltid, ska jag säga.

  51. Så det här är en fråga
    som jag uppfattade-

  52. -som att de som ska besluta det här
    är vår riksdag.

  53. Och jag undrar egentligen hur
    det står till med deras kunskaper.

  54. Och jag antar att inga som sitter
    i riksdagen är här i dag.

  55. Det är ju synd, för då hade de
    kunnat berätta för de andra-

  56. -om vad som kanske är det bästa.
    Eller om det inte spelar nån roll.

  57. Är det så
    att ni vill läsa på om det här-

  58. -så finns det en rapport som
    publicerades i slutet av förra året.

  59. Det var Statskontoret
    som beställde den.

  60. Och den kan ni ladda ner på nätet.

  61. Om ni är kvicka med att skriva så
    hinner ni skriva av vad den heter.

  62. Så får ni reda på det jag säger här,
    ungefär.

  63. Men vi börjar med
    vad som händer med sömnen-

  64. -vid omställningen till sommartid.

  65. Först och främst
    är det att på söndagen...

  66. Vi ställer ju om natten till söndag.

  67. Och på söndag morgon
    tror jag att de allra flesta-

  68. -om man inte har arbetsdag
    på söndagen-

  69. -så är det nog så att man sover
    längre. Man går upp en timme senare.

  70. Man sover ju inte längre,
    men går upp senare.

  71. Så brukar man gå upp på söndagar
    klockan åtta-

  72. -så kommer man sannolikt
    att gå upp klockan nio.

  73. Söndag kväll, då?

  74. Ja, vi är ju ändrade i vår dygnsrytm-

  75. -så om vi brukar gå och lägga oss
    klockan elva-

  76. -så är sannolikheten
    att vi inte är så trötta då.

  77. För vår biologiska rytm är inställd
    på att vi egentligen är klockan tio.

  78. Så det som händer är nog
    att många lägger sig en timme senare.

  79. Och nu kommer problemet.

  80. För på måndag morgon så kanske
    vårt jobb börjar klockan sju.

  81. Eller vår skoldag
    kanske ändå börjar klockan åtta.

  82. Och det är klart att då får vi
    en timmes sömnbrist där, helt enkelt.

  83. Om det inte nu är så
    att vi har en sen dag-

  84. -och börjar sent på jobbet
    eller i skolan.

  85. Då sover vi lite längre på nytt.

  86. Om vi nu tänker oss
    att vi får sömnbrist-

  87. -är det som händer
    att vi blir trötta.

  88. Och den här tröttheten
    kan då innebära-

  89. -att vi lägger oss tidigare
    på måndag.

  90. Gör vi det
    tar vi ju igen den här sömnbristen.

  91. Annars kanske vi fortsätter
    att ha vår senare vana.

  92. Vi blir kvällsmänniskor helt enkelt.

  93. Nu, Tina, så går jag in
    och lite grann berör ditt område.

  94. Och du får väl rätta mig
    om jag har fel.

  95. Men jag menar
    att en timmes kortare sömn-

  96. -inte är särskilt farligt.

  97. Vi utsätter oss väldigt ofta
    för lite kortare sömn.

  98. Och vi har ganska bra sätt
    att hantera det.

  99. Så jag tror
    att den här timmens kortare sömn-

  100. -spelar inte så stor roll faktiskt.

  101. Akuta sömnstörningar
    är inte så farligt.

  102. Det är vid långvariga sömnstörningar-

  103. -det kan börja finnas negativa risker
    för hälsan.

  104. Det som möjligen kan hända är
    att om den ökade tröttheten är stor-

  105. -så kan vi få problem med vår
    prestation och en ökad olycksrisk.

  106. Men jag tror att det är mycket få
    som hamnar på den nivån.

  107. Så om vi i vanliga fall en söndag
    sover sju timmar till måndagen-

  108. -att gå ner till sex timmar
    är ingen big deal.

  109. Om vi är en sån person som sover
    ganska kort i vanliga fall-

  110. -natten till måndag...
    Fem timmar, kanske.

  111. Då kommer vi att gå till fyra timmar.

  112. Ja, då är det lite större problem.

  113. Men problemet är ju ökad trötthet.

  114. Vi får inte några egentliga
    hälsoproblem p.g.a. det här.

  115. Men man kan tänka sig
    att vissa är lite mer sårbara-

  116. -t.ex. de med kroniska sömnstörningar
    eller som är sjuka.

  117. Vad händer med dygnsrytmen, då?

  118. Jo, en omställning till sommartid-

  119. -är ungefär som att åka
    på en kryssning till Finland.

  120. Det är ju inte värre än så.
    Rytmen senareläggs med en timme.

  121. Och vill vi nu snabbt anpassa oss-

  122. -då ska vi acceptera sömnbristen
    natten söndag till måndag-

  123. -och gå ut på morgonen.
    Ta inte bussen till tunnelbanan-

  124. -jobbet eller pendeltåget,
    utan gå i stället.

  125. Dagsljuset vi får
    när solen har gått upp-

  126. -det kommer ju, som John förklarade,
    hjälpa oss att knuffa rytmen bakåt.

  127. Och gör vi det
    under måndag och tisdag-

  128. -då kommer vi anpassa vår dygnsrytm.

  129. Då har vi samma dygnsrytm som innan.

  130. Om vi nu tycker att sömnbristen...
    Att vi tycker:

  131. "Det är så jobbigt att gå upp.
    Jag föredrar att snooza i stället."

  132. Då kommer vi att få svårare
    att anpassa oss.

  133. Då kan vi bli kvällsmänniskor
    i stället.

  134. Och det finns inget moraliskt
    förkastligt med att vara det.

  135. Det är helt okej.
    Det enda är ju det, som John nämnde-

  136. -att om man är kvällsmänniska
    och har tidig skolstart-

  137. -eller tidig start på jobbet,
    så blir det lite jobbigt.

  138. Man kommer att vara lite tröttare,
    prestera sämre, vara mindre effektiv.

  139. Men har man möjlighet
    att själv bestämma sina starttider-

  140. -på arbetsdagen eller i skolan,
    då kommer man inte att påverka-

  141. -i nån större omfattning, tycker jag.

  142. Okej, vad händer nu?
    De här riskerna, då?

  143. Jag tänkte då gå igenom just olyckor
    och hjärtinfarkter.

  144. Och jag tänkte börja med en så kallad
    systematisk kunskapsöversikt-

  145. -som har gjorts på trafikolyckor.

  146. Den är publicerad rätt nyligen, 2017-

  147. -så jag tror att slutsatserna de drar
    håller fortfarande.

  148. Om man hittar... Man baserar det här
    på 24 studier med hög kvalitet.

  149. En är från Sverige,
    men de flesta är från USA.

  150. Sexton av dem ser på den kortsiktiga
    effekten av att byta till sommartid.

  151. Vad händer
    den första veckan därefter?

  152. Och vad ser man? Ja, man ser
    väldigt mycket blandade resultat.

  153. Faktum är att tre studier
    visar att risken för olycka minskar.

  154. Sju studier visar ingen skillnad;
    det betyder inget.

  155. Medan det är sex studier av sexton
    som visar att olycksrisken ökar.

  156. Den amerikanske forskaren i "Skavlan"
    har visst inte läst den här artikeln.

  157. För i så fall tycker jag
    att det är ett märkligt påstående-

  158. -att olycksrisken ökar.

  159. Man kan säga att vi kanske inte
    riktigt vet exakt vad som händer.

  160. Det tyder på att det kan finnas
    många andra faktorer med.

  161. Eller att det kanske
    till och med är så att...

  162. ...det finns brister i studierna som
    gör att man inte har fångat in detta.

  163. I materialet ser man till och med att
    det kanske finns positiva effekter.

  164. Att det blir lite ljusare
    på kvällarna-

  165. -verkar kunna ha en liten olycks-
    minskande effekt, åtminstone i USA.

  166. Det kan finnas nån liten positiv
    effekt. Men det är rätt osäkert-

  167. -så vi ska inte fördjupa oss i det.

  168. Den svenska studien då,
    den är baserad på 6 800 olyckor.

  169. Man finner då på våren-

  170. -en statistiskt
    icke säkerställd effekt.

  171. 4 % ökad risk för olycka.

  172. Det är inte säkerställt.
    Tar man hänsyn till felmarginalen-

  173. -så är det faktiskt ingen ökning.

  174. Och på hösten finner man faktiskt
    en statistiskt inte säkerställd-

  175. -minskning av olycksrisken, 2 %.

  176. Och tittar man på arbetsolyckor
    ser det ut på ungefär samma sätt.

  177. Så min tolkning är att...

  178. Alltså jag tror att det är ganska
    osannolikt att olycksrisken ökar-

  179. -av att gå över till sommartid.

  180. Hur är det då med hjärtinfarkterna?

  181. Där finns det ett väldigt bra
    kvalitetsregister i Sverige-

  182. -på alla hjärtinfarkter.

  183. Och man har bearbetat det.

  184. Då har man funnit
    att det faktiskt är-

  185. -4 % högre risk att drabbas
    av hjärtinfarkt under första veckan-

  186. -efter omställning till sommartid.

  187. Och 4 % ökad risk,
    det är väldigt lite.

  188. Tittar vi på stress i arbetet
    pratar vi kanske om 40 % ökad risk.

  189. Skulle vi ta rökning
    så är det ännu mycket större.

  190. Så vi pratar om väldigt små effekter.

  191. Och i Statskontorets rapport-

  192. -ser man att om man räknar om det här
    i antal fall-

  193. -så handlar det om 20 extra fall
    per år.

  194. Och jag tror att vi har-

  195. -runt 25-26 000 hjärtinfarkter per år
    i hela Sverige.

  196. Så det är inga stora saker
    vi pratar om.

  197. Man ser däremot ingenting som händer
    när man går över till vintertid.

  198. Men när det gäller hjärtinfarkter-

  199. -så även här finns faktiskt en ganska
    stor variation mellan olika studier.

  200. Det här är en tysk studie.
    Här har man tittat från dag till dag-

  201. -både när man går till sommartid
    och till normaltid då på hösten.

  202. Och här är det ju så...

  203. Det kan vara svårt att förstå när man
    inte är forskare så jag ska förklara.

  204. Då är det ju så
    att om riskvärdet är 1,0-

  205. -då är det ingen skillnad.

  206. Är det högre än 1 är det högre risk,
    är det lägre än 1 är det lägre.

  207. Men då måste man också ta hänsyn till
    den så kallade felmarginalen-

  208. -eller konfidensintervallet.

  209. För att det ska vara som här, att det
    är 1,21... Det ser ut att vara högre.

  210. Men tar vi hänsyn till felmarginalen-

  211. -är ju det här måttet
    fortfarande under 1-

  212. -och då är inte det här
    en pålitlig skillnad.

  213. Hade det däremot varit 1,12-1,50-

  214. -hade den här effekten
    varit pålitlig.

  215. Och som ni ser är det så
    att alla de här är i felmarginalen.

  216. Går både över 1 och under 1, och här
    visar man alltså ingen skillnad.

  217. Man tittar också här på hösten.
    Då ser man att vid ett tillfälle...

  218. På fredagen, något märkligt,
    går det lite högre här.

  219. Men nu ska ni få lära er
    en annan sak.

  220. När man håller på med statistik
    finns ju en risk-

  221. -att man får en slumpmässig skillnad.

  222. Jag skulle tro att att få en slump-
    mässig skillnad på fjorton test...

  223. Mycket vanligt. Så jag tror att detta
    inte betyder nånting. Det är slumpen.

  224. Så här är ju då en studie
    som inte visar några skillnader.

  225. Det man kunde se i undersökningen
    är att vissa grupper, de sjuka-

  226. -de som hade väldigt högt blodtryck
    exempelvis, de verkar mer känsliga.

  227. Så det kan vara så
    att bryter vi ner det på den nivån-

  228. -kan det finnas vissa riskökningar.

  229. Men jag skulle vilja säga att för de
    flesta är inte att gå till sommartid-

  230. -nånting som innebär en ökad risk
    för hjärtinfarkt.

  231. Kan det finnas positiva effekter
    av tidsomställning?

  232. Till exempel
    när man då byter till sommartid.

  233. Tyvärr finns det så vitt jag vet
    ingen forskning kring det.

  234. Men jag tycker att... Med undantag
    för det här då med trafikolyckor.

  235. Men jag skulle kunna tänka mig att
    att det blir ljusare sommarkvällar-

  236. -kanske gör
    att vi är mer fysiskt aktiva.

  237. Och att vi blir mer fysiskt aktiva
    är väldigt bra för folkhälsan.

  238. Vi är ett stillasittande folk,
    ska ni veta.

  239. Det skulle kunna vara det,
    men vi vet inte.

  240. Okej, ständig sommartid
    eller ständig normaltid?

  241. Nu tänkte jag fråga er,
    vad föredrar ni?

  242. Vilka tycker att vi ska ha
    ständig sommartid, upp med en hand.

  243. Vilka tycker att vi ska ha
    ständig vintertid eller normaltid?

  244. Ni är ungefär 50-50 här alltså.

  245. Det brukar vara lite fler som tycker
    att man ska ha ständig sommartid.

  246. För att sätta det här i perspektiv
    är det så att på vintern-

  247. -så har vi ofta lite mer problem-

  248. -med nedstämdhet,
    brist på energi, trötthet.

  249. Alltså lätta depressiva symtom.

  250. Det här är från undersökningen SLOSH
    på Stressforskningsinstitutet.

  251. Hugo är huvudansvarig för den.

  252. Och det är en stor studie
    med många deltagare.

  253. Och ungefär 50 % säger-

  254. -att de tycker att det är
    lite mer jobbigt vintertid.

  255. Och tittar vi på de som bor i Kiruna
    så är det ännu högre.

  256. Ser vi på skolelever,
    vilket Lie kommer in på sen-

  257. -så ser vi att då är det ännu högre.

  258. Här är data från skolelever.
    Vi går inte in på det-

  259. -men ni ser
    att det är lägst på sommaren här.

  260. Då har man sommarlov, det kan bidra-

  261. -men även innan där, när det
    börjar bli ljust, går det ner.

  262. Och sen är det högre här på vintern.

  263. Vad kan vara förklaringen till detta?
    Jo, dagsljuset. Som John var inne på.

  264. Det här är en av de få studierna...

  265. Den är från Danmark. Man har
    mätt ljus med objektiva metoder-

  266. -alltså ljusmätare och stora grupper.

  267. Man har tittat på bara 1 000 lux,
    om det är högre än det.

  268. 1 000 lux är ganska bra ändå.
    Så ljust får man inte inomhus.

  269. Såvida man inte har ljusterapilampor.

  270. Däremot om det är en mulen dag så
    är det garanterat mer än 1 000 lux.

  271. Tittar vi nu på vintern här,
    mellan 06-12 på förmiddagen-

  272. -en arbetsdag om man jobbar inomhus.

  273. Två minuter har man i snitt.
    Nästan inget.

  274. Ser vi hela dagen: tretton minuter.

  275. Det här är ändå i Danmark. Det ligger
    ju längre söderut än Stockholm.

  276. Medan vi ser helgen när man är ledig:
    lite mer positivt.

  277. Då får man mer.
    Men framför allt på sommaren.

  278. Framför allt sommar och lediga dagar.

  279. Så man tror att bristen på ljus
    kan vara en viktig faktor-

  280. -till de här problemen man får-

  281. -med den här lite säsongsmässiga
    ökningen av depressiva symtom.

  282. Om vi nu tänker att vi skulle ha
    ständig sommartid i Stockholm-

  283. -vad händer då på vintern?

  284. Då tycker ni väl att:
    Vad är det här för nåt?

  285. Det här visar när solen går upp
    och här visar när solen går ner.

  286. Här är sommaren. Den går upp tidigt
    och ner sent. Och här ser ni vintern.

  287. Nu ska vi tänka att...
    Den här blå är ju som vi har i dag.

  288. Men den röda
    är ju om vi har ständig sommartid.

  289. Då kommer den börja gå upp efter nio
    här på vintern, när det är som värst.

  290. Och vad... Och det blir naturligtvis
    också lite längre, ljusare dagar.

  291. Men det är ändå kanske på en tid
    då vi fortfarande är i arbete.

  292. Vi kommer alltså att gå upp
    efter klockan nio-

  293. -under 70 dagar i Stockholm
    på vintern.

  294. Medan i dag när vi har normaltid-

  295. -då går solen alltid upp
    före klockan nio.

  296. Och just det här
    skulle jag kunna tänka mig-

  297. -gör att vi kommer att få
    ännu mindre dagsljus, exponering.

  298. Och det kommer att innebära
    en större risk att vi drabbas-

  299. -av den här bristen på energi,
    tröttheten, eventuellt sömnproblem.

  300. Men vi vet inte exakt.

  301. Därför är det viktigt
    att regeringen och riksdagen-

  302. -ber några experter utreda det här-

  303. -så att vi har ett bra underlag när
    riksdagen ska fatta beslut om detta.

  304. Några forskarknep från min sida då.

  305. Omställning sommartid:

  306. Ta mycket dagsljus
    från måndag till onsdag.

  307. Acceptera sömnbristen, fokusera
    på att tidigarelägga dygnsrytmen.

  308. Då löser man det hela.

  309. Om du inte vill det, acceptera då
    att du är en kvällsmänniska.

  310. Sen fas i dygnsrytmen och försök
    anpassa arbetstider och skoltider.

  311. Eller så kan man ställa om
    före tidsomställningen-

  312. -och försöka flytta sin sömn framåt-

  313. -till exempel en kvart om dagen
    under fyra dagar.

  314. Om det nu är så att Sverige skulle
    välja att ha ständig sommartid-

  315. -tror jag att ett absolut måste är-

  316. -att vi måste börja införa mer
    flexibla arbetstider och skoltider.

  317. För det kommer bli jättejobbigt för
    många att det är mörkt på morgnarna.

  318. Och framför allt med skoltiderna tror
    jag att det kan bli en stor utmaning.

  319. Men det tror jag är en förutsättning.

  320. Jag skulle också kunna tänka mig att
    vi måste börja, i offentliga miljöer-

  321. -som skola och arbetsplatser, börja
    införa mer intelligent inomhusljus.

  322. Det vill säga ljus som har
    samma egenskaper som dagsljus.

  323. Som mycket av det här blå ljuset.

  324. Då tror jag att vi kan kompensera
    för den brist på dagsljus-

  325. -som kan komma att uppträda
    vid ständig sommartid.

  326. Så jag tänkte fråga: Tycker nån
    att vi ska behålla det vi har i dag-

  327. -alltså att vi växlar mellan sommar-
    och normaltid? Räck upp en hand.

  328. Ja, det är en del.
    Kanske har politikerna varit fel ute-

  329. -när de har bestämt sig
    för att ta bort det. Tack så mycket.

  330. Textning: Oskar Blomberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ständig vinter- eller sommartid

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad händer om vi slutar ställa om klockan två gånger om året? Göran Kecklund, professor vid Stressforskningsinstitutet, går igenom vilka effekter en tidsomställning kan ha när det gäller olycksrisker och hjärtinfarkter. Dessutom tar han också upp vad som skulle kunna hända om Sverige går över till ständig vintertid eller sommartid. Inspelat den 3 april 2019 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa
Ämnesord:
Allmän medicin, Astronomi, Hälsa, Medicin, Naturvetenskap, Nervsystemet, Neurologi, Olycksfall, Sommartid, Sömn, Tidmätning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Stressforskningsdagen 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stressforskningsdagen 2019

Så fungerar dygnsrytmer

Varför är vissa morgonmänniskor och andra kvällsmänniskor? Varför lider folk mer av jet lag när de reser österut än västerut? John Axelsson, professor vid Stressforskningsinstitutet, berättar om dygnsrytmen som styr vår sömn och vakenhet. Inspelat den 3 april 2019 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stressforskningsdagen 2019

Ständig vinter- eller sommartid

Vad händer om vi slutar ställa om klockan två gånger om året? Göran Kecklund, professor vid Stressforskningsinstitutet, går igenom vilka effekter en tidsomställning kan ha när det gäller olycksrisker och hjärtinfarkter. Dessutom tar han också upp vad som skulle kunna hända om Sverige går över till ständig vintertid eller sommartid. Inspelat den 3 april 2019 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stressforskningsdagen 2019

När vi sover för lite

Några av konsekvenserna vid sömnbrist är sämre uppmärksamhet, sämre inlärning, sämre känsloreglering och en ökad risk för sjukdom. Tina Sundelin, psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, går igenom effekterna av för lite sömn och ger dessutom några tips på hur man kan förbättra sin sömn. Inspelat den 3 april 2019 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stressforskningsdagen 2019

Sömnstörningar hos ungdomar

Psykologen Lie Åslund beskriver vanliga former av sömnstörningar hos ungdomar och ger konkreta tips på åtgärder för att själv komma tillrätta med problemen. Dessutom berättar hon om olika lämpliga behandlingar som annars kan vara aktuella - till exempel medicin eller kognitiv beteendeterapi. Inspelat den 3 april 2019 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Pi-symposium våren 2017

Ditt inre liv

I kroppen pågår ett ständigt arbete. Vad är det som gör att vi känner oss sjuka eller friska? Mats Lekander är professor i hälsopsykologi och berättar om sambandet mellan hjärna och immunsystem, om stress, sömn och om vad som gör att vi känner oss sjuka eller friska. Inspelat den 4 maj 2017 på Playhouseteatern i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Idun och diagnosen

År 2014 hade var tionde ungdom mellan 13 och 17 år i Stockholm kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin. För många startar en allmänpsykiatrisk utredning som för vissa leder till en diagnos. Kan man lita på att man får rätt diagnos? Vi träffar Idun som är 16 år och väntar på att få en diagnos av barn- och ungdomspsykiatrin. Frågorna längs vägen är många. Idun har alltid känt sig annorlunda och har inom sig ett mentalt rum som delas med tre andra personer, Columbus, Saga och Vanja.