Titta

UR Samtiden - Stressforskningsdagen 2019

UR Samtiden - Stressforskningsdagen 2019

Om UR Samtiden - Stressforskningsdagen 2019

En föreläsningsdag med experter från Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Temat för årets konferens är nattsudd, sömn och sommartid. Inspelat den 3 april 2019 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Stressforskningsdagen 2019 : Sömnstörningar hos ungdomarDela
  1. Gå upp samma tid varje morgon,
    även på helgen.

  2. Inte många ungdomar tycker att det
    är jättekul, men det är vitalt-

  3. -för att kunna komma tillbaka
    till en dygnsrytm som fungerar.

  4. Lie Åslund. Jag är psykolog
    och doktorand i ett projekt-

  5. -om sömnbehandling för unga på nätet.

  6. Jag har jobbat länge på BUP-

  7. -och träffat många unga
    med sömnproblem och deras föräldrar.

  8. Jag tänkte prata lite om
    vad vi menar med sömnstörningar-

  9. -hur problemen ser ut hos unga
    och vad man kan göra-

  10. -om man har svårt att sova eller är
    förälder till ett barn som har det.

  11. Men innan jag går in i detalj
    på vad man ska göra-

  12. -så ska vi prata om problemet.
    Sömnstörningar, sömnproblem-

  13. -och svårt att sova.
    Kärt barn har många namn.

  14. Men det är också så att vi alla,
    i alla fall de allra flesta av oss-

  15. -under nån period i livet
    har svårare att sova.

  16. Det kan vara ökad stress
    eller att man har mycket att göra-

  17. -eller av andra anledningar.
    Det gäller även ungdomar.

  18. Och vi vet att... Nu ser den här
    personen glad ut framför läxböckerna-

  19. -men många unga upplever
    en stor stress-

  20. -i relation till skolarbete
    och prestationskrav.

  21. Och det här är under en period
    då man har höga krav-

  22. -både på sig själva
    och kanske från skolan.

  23. Och har man känslomässiga svårigheter
    en period-

  24. -kanske mycket oro över konflikter
    med vänner eller familj-

  25. -så kan det också påverka.

  26. Det är ju också så att i tonåren
    minskar föräldrars påverkan-

  27. -på ungas sömnvanor.

  28. Från att kanske ha haft god koll
    på sitt barn och när man ska sova-

  29. -så har man plötsligt
    en mer självständig tonåring.

  30. Det är svårare att bestämma
    över barnens sömnvanor.

  31. Och då kan det bli så
    att sömnen inte är helt optimal-

  32. -utan att man som ungdom
    lägger sig lite för sent.

  33. Och som ungdom
    kanske man inte har full koll-

  34. -på att man inte ska dricka kaffe
    eller energidryck sent.

  35. Eller att man
    tar för många sovmorgnar.

  36. Man får svårt att sova på kvällen
    för att man sover långa morgnar.

  37. Så att en hel rad
    tillfälliga omständigheter-

  38. -som kan var olika
    för olika personer-

  39. -kan göra att man som ungdom
    får svårt att somna-

  40. -och då känner sig trött på dagen.

  41. Och som Tina sa är dagtröttheten
    det man brukar identifiera först.

  42. Så man märker att man är trött
    och tänker att man har sovit dåligt.

  43. Sover man tre timmar och är pigg
    identifierar man inget sömnproblem

  44. Då tänker man: "Vad skönt.
    Jag klarar mig på tre timmars sömn."

  45. Så att problemet med oss människor
    i det här fallet-

  46. -är att vi är
    så himla bra problemlösare.

  47. Det är så att om vi märker att vi
    är trötta och har ett sömnproblem-

  48. -så kommer vi göra allt vi kan
    för att lösa den här tröttheten.

  49. Vi kommer alltså hitta sätt
    att ta hand om det här problemet.

  50. Det kan vara att vi tänker:

  51. "Ja, men då ska jag ta
    en liten eftermiddagstupplur."

  52. Eller tvärtom: "Jag lägger mig jätte-
    tidigt för jag har prov dagen efter."

  53. "Jag vill absolut inte
    vara trött då."

  54. Så jag lägger mig supertidigt
    och ligger vaken väldigt länge-

  55. -och oroar mig för att jag
    inte kan sova och inte kan prestera.

  56. Det är här
    den här dåliga spiralen kan påbörjas.

  57. Så från att man initialt
    kanske är allmänt orolig...

  58. Man har höga krav, vill prestera
    på prov och oroar sig över det.

  59. Så börjar man i stället
    oroa sig för sömnen.

  60. Så när perioden av stress och press
    är över-

  61. -har sömnproblemet
    börjat leva sitt eget liv-

  62. -och den stora oron handlar i stället
    om att man inte kan sova.

  63. Det vi ser när vi behandlar ungdomar
    är att lösningarna vi är så bra på-

  64. -oftast gör att problemet fortsätter.

  65. Oron kring att man är trött-

  66. -att försöka lösa det med olika knep,
    ser film och försöker somna ifrån-

  67. -man måste ha mörkt, man får panik
    om man inte kan lyssna på musik.

  68. Alla små tricks
    som man hittar själv-

  69. -de gör att man inte kan sova, att
    sömnproblemet lever sitt eget liv.

  70. Nu har jag ju pratat lite
    om dålig sömn här-

  71. -men det är ju kul att se
    vad som räknas som god sömn.

  72. För det är sällan vi hör nåt om det.
    Vi pratar ofta om dålig sömn-

  73. -men vad räknas som god sömn?

  74. Man brukar prata här
    om fyra faktorer.

  75. Det finns fler,
    men jag tänkte bara ger er en idé.

  76. Uppfyller ni alla fyra
    är det två tummar upp för er.

  77. Som ni kommer se är det väldigt få
    som passar in på alla de här.

  78. Det första kriteriet,
    en indikator på god sömn-

  79. -är att man somnar på max 30 minuter.

  80. Det här är ett slags medel. Det kan
    ta flera timmar att somna nån kväll.

  81. Men man ska somna relativt fort
    för att det ska vara en indikator.

  82. Man ska också vakna
    färre än två gånger.

  83. Så det är okej att vakna nån gång,
    men man ska inte ständigt vakna upp.

  84. Vaknar man fler än två gånger
    har man inte en usel sömn.

  85. Men det är inte en indikator
    på god sömn, vilket det här är.

  86. En annan indikator är att man inte
    är vaken mer än 20 minuter på natten.

  87. Så det är okej ett tag,
    men man ska inte ligga vaken-

  88. -40, 50, en timme, två timmar.

  89. Och det vet vi
    att många av våra insomniker gör.

  90. Den sista är att man ska sova
    mer än 85 % av tiden i sängen.

  91. Det är också en indikator
    på god sömn.

  92. Så uppfyller man de här kriterierna
    är man "home safe".

  93. Då har man en väldigt god sömn.

  94. Men bara för att man inte uppfyller
    det här så är det inte katastrof.

  95. Men jag tyckte ändå att det var lite
    intressant att se på god sömn också.

  96. När vi pratar om riktiga sömnproblem
    pratar vi om sömndiagnoser.

  97. Det här är från DSM-5-

  98. -en manual som vi använder
    för att diagnosticera sömnproblem.

  99. Det finns många olika.
    Det här är bara några sömnproblem.

  100. Mardrömmar, man kan ha en annan
    sömn/vakenhetscykel än 24 timmar.

  101. Det är lite det
    som vi har hört om tidigare.

  102. Ja, oregelbunden dygnsrytm o.s.v.

  103. När det gäller ungdomar är de här två
    de allra vanligaste sömndiagnoserna.

  104. Det är dels det vi kallar insomni
    eller sömnlöshet-

  105. -och fördröjd sömnfas.

  106. När man tittar på studier på ungdomar
    brukar man säga att ungefär 10 %-

  107. -uppfyller kriterierna för insomni,
    sömnlöshet.

  108. Vissa studier kring fördröjd sömnfas
    har visat upp till 16 % av unga.

  109. Det här är ju apropå... Jag ska prata
    lite mer om vad fördröjd sömnfas är.

  110. Så är det lite av en tonårssjuka-

  111. -i det att det sker en förskjutning
    av sömnrytmen i tonåren.

  112. Och blir den för stor så kan man
    uppfylla kriterierna för det här.

  113. Diagnoserna fick symboliseras
    av två bilder.

  114. Insomni,
    där har vi den trötta personen.

  115. När vi säger sömnproblem
    är det det man tänker på-

  116. -att man har svårt att somna
    eller ofta vaknar på natten.

  117. Vissa vaknar för tidigt på morgonen.
    Det är ovanligt för ungdomar-

  118. -men det finns vuxna som... Att man
    vaknar fyra och inte kan somna om.

  119. Och så är det så...
    Man måste ha symtom på dagen.

  120. T.ex. att man inte är utvilad,
    att man är trött-

  121. -koncentrationssvårigheter
    eller känslomässiga problem.

  122. Så att man sover dåligt
    behöver få en konsekvens på dagen-

  123. -för att man ska uppfylla kriterierna
    för en diagnos.

  124. Fördröjd sömnfas handlar mycket mer
    om att den egna sömnrytmen-

  125. -inte stämmer med samhällets rytm.

  126. D.v.s. i det här fallet
    att man somnar och vaknar senare-

  127. Trots att skolan börjar tidigt vill
    man lägga sig sent och vakna sent.

  128. Jag har låtit det här illustreras av
    en bild från Minecraft, dataspelet-

  129. -därför att i klinik
    ser vi ofta att de här ungdomarna-

  130. -är de som sitter uppe på natten
    och spelar mycket.

  131. Jag säger inte att spelandet
    ger en fördröjd sömnfas.

  132. Man kanske spelar
    för att man är vaken på natten.

  133. Oavsett så tycker vi
    att den här insomnibilden...

  134. Den är mycket mer en orolig ungdom
    som ligger varken på nätterna-

  135. -och funderar på hur det ska gå med
    kompisar, det här provet och livet.

  136. Medan fördröjd sömnfas är ungdomar
    som är obrydda om sömnproblemet.

  137. "Fick jag vakna när jag ville
    vore det inget problem."

  138. Men vi har skolplikt och föräldrar är
    angelägna om att barnen ska lyckas.

  139. Man hamnar
    ganska snabbt utanför samhället-

  140. -om man sover mellan fyra på natten
    och två på dagen-

  141. -i stället för att lägga sig
    på kvällen och vakna på morgonen.

  142. Vi har hört om sömnbrist.

  143. Men vi vet att båda diagnoserna
    kan leda till sömnbrist.

  144. Och med sömnbristen kommer en lägre
    förmåga till emotionell reglering.

  145. Så vi har ökad ångest och nedstämdhet
    i de här grupperna.

  146. Den kognitiva förmågan sänks-

  147. -så vi har en försämrad förmåga
    till koncentration.

  148. Skolfrånvaron kan vara hög. Framför
    allt gruppen med fördröjd sömnfas.

  149. De går inte till skolan på morgonen,
    de ligger och sover.

  150. Och det kan få konsekvenser så klart
    för både betyg och fortsatt skolgång.

  151. Vi ser också på BUP att när vi möter
    de väldigt trötta ungdomarna-

  152. -kan behandling för andra orsaker
    bli mindre effektiv.

  153. De har dels
    svårt att koncentrera sig.

  154. Inom t.ex. kognitiv beteendeterapi
    ska man göra uppgifter hemma.

  155. Man ska resonera kring konsekvenser
    och orka göra beteendeförändringar.

  156. Och det ser vi att de sömndepraverade
    ungdomarna ofta har svårt med.

  157. Behandlar vi inte sömnproblemet har
    vi svårt att behandla andra problem.

  158. Nu har jag pratat om sömnproblemen.

  159. Men jag ska prata om vad man kan göra
    om man har svårt att sova.

  160. Vi är många som har haft perioder i
    livet med svårt att somna eller sova.

  161. Det finns mycket att göra
    i ett initialt skede-

  162. -eller stötta sin ungdom att göra,
    för att komma på rätt köl igen.

  163. Det första tipset handlar om...
    Vi har hört om regelbundenheten.

  164. Att gå upp samma tid varje morgon.
    Och det gäller även på helgen.

  165. Inte många ungdomar tycker att det
    är jättekul, men det är vitalt-

  166. -för att kunna komma tillbaka
    till en dygnsrytm som fungerar.

  167. Det här kanske låter självklart, men
    den första frågan föräldrar ställer-

  168. -det är: "När ska han lägga sig?"

  169. Eller: "När måste hon somna för att
    få tillräckligt många timmars sömn?"

  170. Jag säger: Se till att barnet går upp
    sex varje dag och går till skolan-

  171. -så ska ni se att de allra flesta
    blir trötta på kvällen.

  172. Har man sovit mycket på morgonen
    och gått upp vid 10, 11, 12-

  173. -är det svårare att komma i säng.

  174. Det är egentligen inga konstigheter,
    men...

  175. Föräldrars fokus bör, tycker jag,
    skifta-

  176. -från sänggåendet till morgonen.
    Lägg allt krut på morgonen-

  177. -så löser sig kvällen många gånger
    mer eller mindre av sig själv.

  178. Det här var Tina inne på. Jag tänker
    att det här är jätteviktigt också.

  179. Och inte bara för det blå ljuset,
    som vi hörde John prata om.

  180. D.v.s. ligger man och läser en bok
    i lugn och ro-

  181. -så kan det i såna fall
    räcka med att sänka ljuset-

  182. -eller lägga på ett gult filter
    som finns i många läsplattor.

  183. Men med ungdomar handlar det
    mycket om att deras aktivitet-

  184. -är väldigt social. Man är på sociala
    medier, är aktiv och spelar dataspel.

  185. Hjärnan hålls i gång.
    Vi har den här höga aktiviteten-

  186. -och inget som vi gör i den stunden
    får vår hjärna och kropp att förstå-

  187. -att det är dags att lägga sig.
    Utan vi är liksom vakna hela tiden.

  188. Det är svårt för kroppen
    att varva ner.

  189. Så det är viktigt
    att förstå båda delarna-

  190. -både själva ljuset
    men också det sociala.

  191. Så det är bättre
    att passivt se en film-

  192. -än att liksom aktivt
    spela ett våldsamt tv-spel.

  193. Men det är bättre att inte göra
    nåt av dem, skulle jag säga.

  194. Ett tredje tips...
    Och det var ju Tina inne på.

  195. Det här jobbar vi mycket med när vi
    jobbar med psykologisk behandling.

  196. Ligg inte i sängen när du inte sover.

  197. För kopplingen mellan säng och sömn
    ska vara så tajt som möjligt.

  198. Många ungdomar tillbringar mycket tid
    i sängen med att titta på tv-

  199. -prata i telefon,
    spela spel, kolla på film.

  200. När man plötsligt lägger bort datorn
    och väntar sig att man ska somna-

  201. -så fattar kroppen ingenting.

  202. Vi vill att sömn och säng
    ska vara tajta.

  203. Och i behandling säger vi t.o.m.-

  204. -att har du inte somnat på en kvart
    ska du gå upp.

  205. Och även mitt i natten. Och flera
    gånger om du vaknar flera gånger.

  206. Men när det gäller generella tips-

  207. -om man inte har problem som kräver
    behandling, ska man ta med sig idén-

  208. -om att minimera tiden som vi
    tillbringar i sängen utan att sova.

  209. Det fjärde tipset
    är det här med avslappning.

  210. Vi tänker ju ofta: "Jag lägger mig
    i sängen när jag ska sova"-

  211. -"sätter på en app
    med avslappnande musik"-

  212. -"och sen hoppas jag kunna somna."

  213. Det jag menar med avslappning
    är snarare att vissa av oss-

  214. -behöver träna på att komma ner i
    varv även under dagen, flera gånger.

  215. Vissa som har svårt att sova,
    som den oroliga gruppen-

  216. -som är hela tiden lite på högvarv,
    går i 120-

  217. -har mycket oro
    och tankar som snurrar...

  218. Helt plötsligt
    ska man gå från 120 till 0.

  219. Och kroppen är ovan att göra det här.
    Den är van vid ett högt varvtal.

  220. Det här handlar om att man
    under dagen vid flera tillfällen-

  221. -ska öva på att komma ner i varv-

  222. -för att det även ska bli lättare
    när man sen ska sova.

  223. Det är inte fel med en avslappnings-
    app på kvällen om det funkar.

  224. Men det här är en träning,
    en färdighet man behöver lära sig-

  225. -och som man sen kan använda sig av
    när man ska sova.

  226. Och det sista tipset
    är det här med tupplurar.

  227. Tupplurar kan vara jättebra
    för folk utan sömnproblem.

  228. Det kan vara bra med en tupplur
    på eftermiddagen.

  229. Väldigt återhämtande
    visar en massa forskning.

  230. Men har man problem med dygnsrytmen-

  231. -så att man har svårt
    att få till den här regelbundenheten-

  232. -då vill vi, i behandling,
    att all sömn ska ske under natten.

  233. Man ska trycka ihop sömnen på natten.
    Inte gå hem efter skolan och sova.

  234. Ofta blir det rätt långa tupplurar.

  235. Att somna på 20 minuter och
    hinna sova, vissa kanske klarar det.

  236. Men om jag lägger mig och sover,
    då är det gärna 1-1,5 timmar.

  237. Sen vaknar man helt dåsig i huvudet.

  238. Så har man svårt att få till
    en regelbundenhet-

  239. -då är det här tipset viktigt.

  240. Jaha, nu har jag provat det här
    eller hjälpt min ungdom.

  241. Vi har pratat om det här, det hjälper
    inte. Det går veckor och månader.

  242. Man brukar säga att har man problem
    att sova mer än tre gånger i veckan-

  243. -över tre månader, så kan man börja
    uppfylla kriterierna för en diagnos.

  244. Så innan dess... De flesta av oss...
    Det går jättebra att ställa tillbaka.

  245. Stressen går över och så kommer man
    tillbaka till sin normala sömnrytm-

  246. -som är helt välfungerande.

  247. Men annars tänkte jag kort berätta
    vad det finns för behandling.

  248. För det kan vara värt att söka hjälp-

  249. -om det inte funkar
    att göra de här självtipsen då.

  250. Jag vill bara nämna medicinering.

  251. Det är vanligt
    att ungdomar erbjuds det.

  252. Vuxna också,
    men nu pratar jag just om ungdomar.

  253. Det handlar dels
    om insomningstabletter-

  254. -och även olika lugnande tabletter-

  255. -som ska hjälpa till
    just med att sänka vakenhetsgraden.

  256. En annan sak som förskrivs ganska
    mycket... Nu pratar jag om BUP.

  257. Det är ju de här tyngdtäckena,
    bolltäckena eller kedjetäckena.

  258. Det här är ju alltså
    ett täcke som är tungt-

  259. -där vissa som har svårt att somna
    upplever sig bli hjälpta av tyngden.

  260. För att kunna få det här förskrivet
    behöver man en motorisk otålighet.

  261. Så det är ofta barn och ungdomar
    med ADHD som får de här förskrivna.

  262. Men det är också ett behandlings-
    alternativ som erbjuds i dag.

  263. Det vi har sett fungerar allra bäst-

  264. -eller lika bra som mediciner,
    hos vuxna och allt mer hos ungdomar-

  265. -är kognitiv beteendeterapi, KBT.

  266. Här har jag låtit det illustreras
    av nån på terapisoffan.

  267. För det kan erbjudas "face to face",
    i rummet med en terapeut.

  268. Eller som gruppbehandling. Det finns
    företag som erbjuder videosamtal-

  269. -med psykologer
    eller som internetbehandling.

  270. Så KBT... Nu har jag pratat lite
    om de här tipsen-

  271. -men en del av tipsen är faktiskt det
    allra mest centrala i en behandling.

  272. Ni ser att det är rött. Det handlar
    dels om att sova på bestämda tider.

  273. D.v.s. gå upp samma tid
    och gå och lägga sig samma tid.

  274. Och att inte ligga vaken.

  275. Det är de två beteendeinterventioner
    som är absolut centrala-

  276. -i en behandling för insomni.

  277. Sen har vi delarna
    som handlar om psykoedukation-

  278. -att lära sig om sömn,
    sömnproblem och goda sömnvanor.

  279. Och delen om avslappning
    och ångesthantering.

  280. Men att ändra sitt sömnbeteende
    är det mest centrala i behandlingen.

  281. Vi tänker att sömn är ett beteende,
    ur ett psykologiskt perspektiv.

  282. Ett inlärt beteende. Allt vi gör
    runt vår sömn är ett inlärt beteende-

  283. -och det kan läras om. Så det
    handlar mycket i KBT om att lära om-

  284. -kring de beteenden vi har.

  285. Vi kan ju aldrig tvinga oss själva
    att sova.

  286. Vi kan bara ha de bästa förutsätt-
    ningarna för att somna och sova gott.

  287. Fungerar KBT, då? Som jag nämnde
    fungerar det väl hos vuxna-

  288. -och det har många studier visat.

  289. KBT är "treatment of choice" för
    vuxna och ska erbjudas i första hand.

  290. Hos ungdomar finns inte lika många
    studier, men de som finns har visat-

  291. -att det funkar även för ungdomar.

  292. T.ex. har jag gjort en behandlings-
    studie inom BUP där ungdomar-

  293. -har fått sex sessioner KBT för
    insomni. Resultaten är snart klara-

  294. -och vi ser god effekt
    på flera sömnmått.

  295. Och då pilotstudien visar på
    att det verkar funka hos ungdomar-

  296. -så har vi nu gått över till
    att göra en internetstudie, BIP Sömn.

  297. BIP är BUP:s internetenhet.

  298. Det är internetförmedlad behandling
    av ungdomar mellan 13-17 år.

  299. Varför jag lägger upp en anmälanslänk
    här är att vi rekryterar deltagare.

  300. Så om ni känner nån som har svårt
    att sova och som är i den här åldern-

  301. -får hen gärna anmäla sig via länken,
    så ska vi se om vi kan hjälpa till.

  302. Så här
    ser en sån internetbehandling ut.

  303. Så mitt budskap i dag
    är att det är inte alls ovanligt-

  304. -att ha svårt att somna eller sova
    under en period.

  305. Det kan bero på tillfälliga
    omständigheter och går oftast över.

  306. Men om det inte gör det
    så finns det hjälp att få.

  307. Och det är viktigt att söka hjälp
    då väldigt många av oss-

  308. -går och drar på sömnsvårigheter
    alldeles för länge, ofta i onödan.

  309. Det var allt jag skulle säga. Tack.

  310. Textning: Oskar Blomberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Sömnstörningar hos ungdomar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Psykologen Lie Åslund beskriver vanliga former av sömnstörningar hos ungdomar och ger konkreta tips på åtgärder för att själv komma tillrätta med problemen. Dessutom berättar hon om olika lämpliga behandlingar som annars kan vara aktuella - till exempel medicin eller kognitiv beteendeterapi. Inspelat den 3 april 2019 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Allmän medicin, Medicin, Nervsystemet, Neurologi, Självhjälpstekniker, Sömn, Sömnstörningar, Terapimetoder, Ungdomar
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Stressforskningsdagen 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stressforskningsdagen 2019

Så fungerar dygnsrytmer

Varför är vissa morgonmänniskor och andra kvällsmänniskor? Varför lider folk mer av jet lag när de reser österut än västerut? John Axelsson, professor vid Stressforskningsinstitutet, berättar om dygnsrytmen som styr vår sömn och vakenhet. Inspelat den 3 april 2019 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stressforskningsdagen 2019

Ständig vinter- eller sommartid

Vad händer om vi slutar ställa om klockan två gånger om året? Göran Kecklund, professor vid Stressforskningsinstitutet, går igenom vilka effekter en tidsomställning kan ha när det gäller olycksrisker och hjärtinfarkter. Dessutom tar han också upp vad som skulle kunna hända om Sverige går över till ständig vintertid eller sommartid. Inspelat den 3 april 2019 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stressforskningsdagen 2019

När vi sover för lite

Några av konsekvenserna vid sömnbrist är sämre uppmärksamhet, sämre inlärning, sämre känsloreglering och en ökad risk för sjukdom. Tina Sundelin, psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, går igenom effekterna av för lite sömn och ger dessutom några tips på hur man kan förbättra sin sömn. Inspelat den 3 april 2019 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stressforskningsdagen 2019

Sömnstörningar hos ungdomar

Psykologen Lie Åslund beskriver vanliga former av sömnstörningar hos ungdomar och ger konkreta tips på åtgärder för att själv komma tillrätta med problemen. Dessutom berättar hon om olika lämpliga behandlingar som annars kan vara aktuella - till exempel medicin eller kognitiv beteendeterapi. Inspelat den 3 april 2019 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2014

Sex för alla

Inti Chavez Perez är författare, sexualupplysare och hbtq-debattör och har skrivit Lätta sexboken. Han samtalar här med Jenny Lindblad som är redaktör på LL-förlaget om allas rätt till kunskap om sin kropp och sexualitet. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 28 september 2014. Arrangör: Lilla Piratförlaget.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Saga, bloggen och cancern

När Saga Lundin får besked om att hon har cancer bestämmer hon sig för att starta en blogg. Hon vill berätta för vänner och anhöriga vad som händer i hennes liv. Men snart får hon allt fler läsare. Hon skriver bloggen för att kunna läsa om allt hon varit med om och för att visa att hon inte bara är den där sjuka tjejen som har cancer.