Titta

Fatta historia - kortversion - romani chib/kelderash

Fatta historia - kortversion - romani chib/kelderash

Om Fatta historia - kortversion - romani chib/kelderash

Animerade delar ur serien "Fatta historia". Serien är en introduktion till högstadiets historieundervisning. De animerade delarna beskriver historien på ett kortfattat och enkelt sett.

Syfte

Serien följer högstadiets kursplan med ett tillägg från mellanstadiet om svensk historia. Den spänner från flodkulturerna via romarriket, Sveriges historia, upplysningen och de båda världskrigen fram till efterkrigstiden.

Till första programmet

Fatta historia - kortversion - romani chib/kelderash : EfterkrigstidenDela
  1. Efterkrigstiden.

  2. Kalla kriget.

  3. Efter andra världskriget
    delades Tyskland i fyra.

  4. De som vann, Sovjetunionen,
    Storbritannien, Frankrike och USA-

  5. -skulle få styra var sin del.

  6. Berlin låg i den sovjetiska delen,
    men staden delades på samma sätt-

  7. -i fyra delar.

  8. 1949 slogs de tre västra delarna ihop
    till ett nytt land, Västtyskland.

  9. Sovjet skapade då det
    kommunistiska landet Östtyskland.

  10. Sovjet tyckte att kommunism, där
    staten sköter det mesta, var bäst.

  11. USA tyckte att kapitalism, där staten
    lägger sig i väldigt lite, var bäst.

  12. Världen delades upp i öst och väst.

  13. Misstänksamheten ökade
    och mycket pengar satsades på vapen.

  14. Det var det kalla kriget.

  15. Det var fred, men man krigade med
    propaganda, pengar och ombud.

  16. De krigade mot varandra, men med
    andra spelare, t.ex. i Koreakriget-

  17. -då USA stödde Sydkorea
    och Sovjet stödde Nordkorea.

  18. När Michail Gorbatjov blev statschef
    i Sovjet 1985-

  19. -ville han förmänskliga kommunismen,
    lite kapitalism fick finnas-

  20. -och man fick tala mer fritt. En
    orsak var den katastrofala ekonomin.

  21. Förändringarna gjorde
    att flera länder ville bli fria.

  22. 1991 föll Sovjet samman,
    delades i femton länder-

  23. -och så var det kalla kriget slut.

  24. Koloniernas frigörelse.

  25. På 1800-talet koloniserade europeiska
    stormakter delar av Afrika och Asien.

  26. Kolonisation betyder
    att ett land styr ett annat-

  27. -ofta i en annan världsdel.

  28. Från kolonierna tog man
    jordbruksprodukter och metaller.

  29. Européerna tyckte
    att de fick styra över andra-

  30. -att de var bättre än de infödda
    och att de skulle hjälpa kolonierna.

  31. Efter kriget hade flera europeiska
    stormakter ekonomiska problem.

  32. De hade inte råd
    att skicka soldater utomlands.

  33. Det skapades befrielserörelser-

  34. -människor som gick ihop
    och krävde frihet.

  35. Många kolonier
    hade hjälpt till vid kriget.

  36. De var nu missnöjda
    och ville bli självständiga.

  37. En av de första att bli fria var
    Storbritanniens koloni Indien, 1947.

  38. Ledaren hette Mahatma Gandhi och det
    var viktigt att inte använda våld.

  39. Fredliga demonstrationer
    och handelsbojkott användes.

  40. Så indierna skulle vägra köpa
    engelska varor.

  41. Frihet var bara ett steg
    mot demokrati.

  42. Ett problem i Afrika var de gränser
    som tidigare hade dragits.

  43. Européerna tog ingen hänsyn till
    de olika grupper som bodde där.

  44. Det kunde bli bråk mellan grupper
    inom länderna även efter frigörelsen.

  45. De svenska rekordåren.

  46. Efter kriget låg Europa i ruiner,
    men svenska fabriker var hela-

  47. -för att Sverige inte var med
    i kriget.

  48. Lastbilar, maskiner, fartyg.
    Sverige kunde tillverka många varor.

  49. Därför kallas de första 30 åren efter
    kriget för de svenska rekordåren.

  50. Många unga flyttade till städerna
    och färre jobbade inom jordbruket.

  51. Industrin behövde folk,
    så folk kom från utlandet.

  52. Folk kom från Italien, Jugoslavien
    och Finland.

  53. När många flyttade till städerna,
    urbanisering-

  54. -så behövdes det många nya bostäder.

  55. På 60-talet bestämdes det
    att man skulle bygga-

  56. -en miljon lägenheter på tio år.
    Det så kallade miljonprogrammet.

  57. På 30-talet hade Socialdemokraterna
    börjat bygga ett folkhem.

  58. Sverige skulle vara ett bra hem
    för alla landets medborgare-

  59. -både rika och fattiga. Nu började
    den nya välfärdsstaten växa fram.

  60. Så gratis sjukvård,
    skolgång och barnbidrag.

  61. Att erbjuda det här kostade.
    Pengarna måste tas nånstans.

  62. Lösningen var höjda skatter.

  63. Vid krigets slut betalade svenskarna
    tjugo procent av lönen i skatt-

  64. -i slutet på 70-talet
    var man uppe i femtio procent.

  65. På 70-talet var rekordåren slut.

  66. En av orsakerna var
    att jobb försvann utomlands-

  67. -eftersom lönerna var lägre där.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Efterkrigstiden

Avsnitt 8 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Animerad film ur programserien Fatta historia. Vi reder ut vad det kalla kriget var och fördjupar oss i hur världen delades in i ett öst- och ett västblock med supermakterna USA och Sovjetunionen i spetsen. Vi får veta mer om koloniernas frigörelse, till exempel hur Gandhi med fredliga metoder befriade Indien. Vi lär oss om folkhemmet, de svenska rekordåren med urbanisering och miljonprogrammet. Och vi får reda på vad det var som fick både det kalla kriget och de svenska rekordåren att ta slut.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900 > Efterkrigstiden, Modersmål och minoritetsspråk > Romani chib
Ämnesord:
1945-1990, 1950-talet, 1960-talet, Berlinmuren, Efterkrigstiden, Förenta staterna, Gandhi, Mahatma, 1869-1948, Historia, Kalla kriget, Kolonier, Miljonprogrammet, Ryssland, Sovjetunionen, Stormakter, Sverige, Sveriges historia, Tyskland, Urbanisering
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Fatta historia - kortversion - romani chib/kelderash

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - kortversion - romani chib/kelderash

Flodkulturer

Avsnitt 1 av 8

I faktafyllda animationer lär vi oss om de olika flodkulturerna längs Eufrat och Tigris, Nilen, Huang He och Indusfloden. Hur människor blev bofasta och samhällen uppstod. Och varför de plötsligt kunde arbeta med annat än jordbruk och nya yrken skapades. Vi utforskar egyptiska skapelsemyter och Mesopotamien. Vi lär oss också om Sumerernas viktiga uppfinningar som skrivkonsten och verktyg som hammare, spik och såg.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - kortversion - romani chib/kelderash

Romarriket

Avsnitt 2 av 8

Genom faktafyllda animationer lär vi oss om Romarrikets uppgång och fall. Hur Rom gick från att vara en liten by vid floden Tibern till att, genom olika erövringskrig, bli ett imperium med 1 miljon invånare för att slutligen delas i ett Östrom och ett Västrom. Vi får lära oss om hur det var att leva under Romarriket, om dess olika politiska system och hur kristendomen blev ny religion.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - kortversion - romani chib/kelderash

Medeltid till stormaktstid

Avsnitt 3 av 8

En animerad kortfilm ur programserien Fatta historia. Här får vi i rask takt följa Sveriges utveckling från medeltiden på 1000-talet till stormaktstidens slut. Vi får lära oss om hur Sverige går från asatro till kristendom, och om de fyra stånden; adel, präster, borgare och bönder. Vi uppmärksammar också de stora samhällsförändringarna under stormaktstiden, till exempel grundandet av riksdagen, tidningar och universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - kortversion - romani chib/kelderash

Frihetstid till industrialism

Avsnitt 4 av 8

En animerad kortfilm ur programserien Fatta historia. Vi får följa utvecklingen i Sverige från början av 1700-talet, fram till den industriella revolutionen i mitten av 1800-talet. Vi lär oss om de första politiska partierna, hattarna och mössorna, och fördjupar oss i varför så många svenskar emigrerade till Amerika.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - kortversion - romani chib/kelderash

Upplysningen

Avsnitt 5 av 8

En animerad kortfilm ur programserien Fatta historia. Vad var upplysningen, och varför började man tänka på ett nytt sätt just då? Vi möter några av dåtidens filosofer, såsom Montesquieu, Rousseau och Mary Wollstonecraft, och lär oss om förnuft, framtidstro, jämlikhet, åsiktsfrihet och religionsfrihet. Tankar och idéer som fått stor betydelse för eftervärlden, till exempel för kvinnors rättigheter.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - kortversion - romani chib/kelderash

Första världskriget

Avsnitt 6 av 8

Animerad film ur programserien Fatta historia. Vi reder ut orsakerna till att det första världskriget bröt ut. Exempelvis imperialism, kapprustning, nationalism och svaga demokratier. Vi lär oss om skotten i Sarajevo, den svarta veckan och hur kriget fortskred. Hur öst- och västfronten skiljde sig åt och vilka länder som ingick i de två allianserna, centralmakterna och ententen. Vi får också veta mer om ryska revolutionen, freden i Versailles och bildandet av Nationernas Förbund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - kortversion - romani chib/kelderash

Andra världskriget

Avsnitt 7 av 8

Animerad film ur programserien Fatta historia. Vi får veta varför andra världskriget bröt ut, till exempel hur de svåra ekonomiska tiderna gjorde att starka ledare tog makten. Vi får också reda på vad som hände medan kriget pågick. Det förklaras vad som menas med Molotov-Ribbentrop-pakten, de allierade och axelmakterna. Vi får veta mer om krigsslutet med befrielsen, Dagen D och nazismens brott mot mänskligheten. Och om efterspelet; konferensen i Jalta och bildandet av FN.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - kortversion - romani chib/kelderash

Efterkrigstiden

Avsnitt 8 av 8

Animerad film ur programserien Fatta historia. Vi reder ut vad det kalla kriget var och fördjupar oss i hur världen delades in i ett öst- och ett västblock med supermakterna USA och Sovjetunionen i spetsen. Vi får veta mer om koloniernas frigörelse, till exempel hur Gandhi med fredliga metoder befriade Indien. Vi lär oss om folkhemmet, de svenska rekordåren med urbanisering och miljonprogrammet. Och vi får reda på vad det var som fick både det kalla kriget och de svenska rekordåren att ta slut.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Romernas historia 1900-tal

I Förintelsens spår

Under andra världskriget kulminerade århundraden av romsk förföljelse. En stor del av Europas romska befolkning dödades av nazistregimen och tusentals romer flydde undan Förintelsen. Trots folkmordet i Tyskland rådde inreseförbud för romer i Sverige. Berith Kalander berättar om sin mamma Hanna som föddes i Polen 1931 och hur hon lyckades komma till Sverige trots inreseförbudet. Vi hör också Rita Prigmor berätta om sin uppväxt i Tyskland under Hitlers tid vid makten och hur hon och hennes syster utsattes för Dr Heydes och Josef Mengeles experiment.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Min samiska historia - syntolkat

Som en främling i eget land

Sara-Elvira är 17 år och har alltid känt till sin familjs historia men inte pratat så mycket om den. Hennes förfäder var några av dem som tvingades lämna sitt hem i norra Sapmi och drabbades av tvångsförflyttningar under tidigt 1900-tal. De hamnade till slut i Jokkmokk där nu Sara-Elvira och hennes föräldrar och farföräldrar bor. Sara-Elvira träffar sin farfar som berättar om hur tvångsförflyttningarna påverkar honom än i dag. Trots att även han är född i Jokkmokk känner han sig ibland som en främling där. Lite som att vara en främling i eget land.