Titta

UR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

UR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

Om UR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

Föreläsningar om antibiotikaresistens. Inspelat den 9 maj 2019 i Vivi Täckholmssalen på Stockholms universitet. Arrangör: Institutionen för ekologi, miljö och botanik.

Till första programmet

UR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens : Antibiotika i din matDela
  1. Vi måste fokusera mer
    på djurens hälsa.

  2. Vår djurproduktion ska hålla högre
    kvalitet. Vi ska inte bara maxa.

  3. I programmet
    står det att jag ska prata om-

  4. -varför antibiotikan i maten
    är dålig för dig.

  5. Det var en laddad titel så jag valde
    "Antibiotika i din mat".

  6. Sen insåg jag
    att det inte är helt rätt heller.

  7. Jag ska prata om hur antibiotika
    inom djurproduktion påverkar dig.

  8. Men vi nöjer oss så här.

  9. Antibiotika för att behandla
    sjukdomar är inget dåligt i sig.

  10. Men överanvändning
    och felaktig användning-

  11. -leder till
    att bakterier utvecklar resistens.

  12. Vad som händer vid felaktig
    användning inom djurproduktionen-

  13. -hur det påverkar oss och hur
    vi kan motverka det, är temat.

  14. Antibiotika är kemiska föreningar-

  15. -som på olika sätt dödar
    eller hämmar bakterietillväxt.

  16. Det är en evolutionär process-

  17. -som låter bakterierna konkurrera
    sinsemellan.

  18. Bakterier
    producerar själva antibiotika-

  19. -för att kunna konkurrera bort
    andra bakterier i närheten.

  20. Sen Alexander Fleming upptäckte
    antibiotika massproducerar vi det.

  21. Nu finns det hundratals olika typer-

  22. -som är indelade i sju olika klasser-

  23. -som har olika sätt att döda
    bakterier på, utan att döda oss.

  24. Jag började min bana som kock
    i Tyskland, Karibien och Sverige.

  25. Jag har alltid älskat
    att jobba med mat.

  26. Jag har livnärt mig som kock
    i över tolv år.

  27. Men när jag dök i Kambodja 2010
    upplevde jag nåt gräsligt.

  28. Medan jag dök
    över söndersprängda korallrev-

  29. -hörde jag hur lokala fiskare
    dynamitfiskade i närheten.

  30. Det är nåt av det mest obehagliga
    jag har upplevt.

  31. Att simma omkring och se
    söndersprängda korallrev...

  32. Jag såg inte en enda fisk.
    Det var bara skräp efter korallerna.

  33. Jag insåg snabbt-

  34. -att det här är ett ohållbart
    nyttjande av våra naturresurser.

  35. Med den insikten valde jag att helt
    lägga om banan och bli marinbiolog.

  36. Jag ville intressera mig för hur man
    kan producera mat på andra sätt.

  37. Min motivation att åka hem och grilla
    fisk åt en rik befolkning-

  38. -samtidigt som det finns människor-

  39. -som desperat försöker maximera
    sina fångster, funkade inte för mig.

  40. Som marinbiolog intresserar jag mig
    för vattenbruk och fiskodling.

  41. Jag kommer snart till antibiotikan,
    men först lite om fisk.

  42. Vi måste producera mer mat globalt.

  43. Vi blir miljarder fler människor.
    Projektionerna varierar.

  44. I dagsläget ser vi på den här bilden-

  45. -global fångst av fisk.

  46. Vi fångar inte mer fisk ur haven.

  47. Sen 90-talet har
    våra fångster avstannat.

  48. Men den blåa färgen visar-

  49. -att vattenbruksproduktionen
    av fisk, skaldjur, musslor-

  50. -och allt vi kan odla i haven,
    har växt så snabbt-

  51. -att nästan hälften av allt havskrafs
    vi äter kommer från odlingar.

  52. Tillväxten av vattenbruksindustrin
    har gått så snabbt-

  53. -att vi sen 2012
    odlar mer fisk och skaldjur globalt-

  54. -än nötkött.
    Då ser ni hur stor den industrin är.

  55. 90 % av det här sker i Asien-

  56. -och de har en uråldrig kultur
    av att odla fisk.

  57. Men vi odlar fisk
    här i Sverige också.

  58. Men hur ökar vi produktionen överlag?

  59. Vi kan anlägga fler odlingar.

  60. Vi kan lägga dem tätare
    med kortare avstånd mellan dem.

  61. Bilden till vänster är
    en satellitbild från Egypten-

  62. -på fiskodlingar
    med små vallar emellan.

  63. Jag vet inte vad det orangegula är
    men allt annat är fiskodling.

  64. Till höger ser vi
    maximerad odling per ytenhet-

  65. -med fler djur på samma yta.

  66. Det här är en pangasiusodling
    i Vietnam.

  67. Här krälar fiskarna på varandra.

  68. Det senaste sättet
    är väldigt påfrestande för djuren.

  69. De blir inte bara stressade av
    att vara så tätt packade.

  70. De får också lägre motståndskraft
    p.g.a. stress-

  71. -och tätheten leder till
    att sjukdomsspridning sker enklare.

  72. Intensifiering av djurbestånd-

  73. -leder till ökad stress
    och lägre motståndskraft-

  74. -vilket ökar
    användningen av läkemedel.

  75. Behandlar man djur på land-

  76. -så är det relativt enkelt att ta ett
    djur avsides och diagnostisera.

  77. Vi flyttar på det
    och behandlar det på rätt sätt.

  78. Sen finns det fall
    där vi odlar så tätt-

  79. -att vi inte kan identifiera-

  80. -enskilda individer som är sjuka.

  81. Det man då kan göra-

  82. -är att profylaktiskt
    använda antibiotika.

  83. Man behandlar alla djuren samtidigt
    så att ingen blir sjuk.

  84. Fiskodling då?

  85. Då ser det ut så här.
    Det är också ett problem.

  86. Det här är en fiskodling i Zambia.
    I dammen finns 70 000 fiskar.

  87. Då får man göra så här.

  88. Om man ser att fiskar
    flyter döda upp till ytan-

  89. -eller om de har konstiga beteenden-

  90. -sätter man in antibiotika till alla
    fiskar, om man misstänker sjukdom.

  91. Det är metafylaktisk användning.

  92. Man behandlar alla djur
    vid ett tillfälle.

  93. Det kan ske med specialfoder-

  94. -där antibiotika
    har malts i foderpellets.

  95. I andra fall köper man antibiotika
    hos sin lokala distributör-

  96. -mortlar ner den och blandar
    med torkade fiskhuvuden.

  97. Det sker på olika sätt,
    beroende på var vi är.

  98. Vi nämnde tillväxtfrämjande
    användning av antibiotika-

  99. -där man tillsätter antibiotika
    i fodret i svaga koncentrationer-

  100. -vilket ger bättre tillväxt hos
    djuren och bättre profit för odlaren.

  101. Det verkar som att det kan öka
    näringsupptaget hos djuren.

  102. Det kan lindra stress
    från mindre infektioner.

  103. Det är inte helt klart hur det funkar
    men det leder till snabbare tillväxt.

  104. Vi har profylaktisk och metafylaktisk
    användning av antibiotika-

  105. -som kan bero på täta bestånd
    och bristande hygien i odlingarna.

  106. Problemet med för låg dos-

  107. -kan bero på dålig kunskap hos
    den som administrerar antibiotikan-

  108. -eller dåliga läkemedel. Det finns
    svartproduktion av antibiotika-

  109. -där man inte kan garantera
    att pillret innehåller angiven mängd-

  110. -vilket gör det svårt
    att dosera korrekt.

  111. När man producerar djur
    i intensiva odlingar-

  112. -så passerar mycket av antibiotikan
    rakt genom djuret.

  113. Bara för att den är verksam
    betyder det inte att den försvinner.

  114. Djurproduktionen är
    en väg ut i naturen.

  115. Producerar man djur på land hamnar
    den i dyngan och läcker ut i vattnet.

  116. Den kan ansamlas eller brytas ner,
    lite beroende på kemikalien.

  117. Sjukhusavlopp, framför allt...

  118. Reningsverk är en punktkälla
    där vi samlar all mänsklig avföring.

  119. Vi kan inte rena bort antibiotikan
    specifikt.

  120. Vi tar bor näringen
    men antibiotikan passerar ut.

  121. Läkemedelsfabriker
    är också vägar ut i utemiljön.

  122. När man lägger ner antibiotika
    i vattnet hos fiskarna-

  123. -finns det en möjlighet att det
    sprids över enorma områden.

  124. MIC står för "Minimum Inhibitory
    Concentration"-

  125. -där antibiotikan har effekten
    att den hämmar bakterietillväxten.

  126. Sen har vi NOEC,
    No Effect Concentration-

  127. -med så låga koncentrationer
    att det inte händer nånting.

  128. Det här varierar mycket mellan olika
    typer av antibiotika och bakterier.

  129. Det finns en "range" där bakterier
    utvecklar en resistens.

  130. När man använder mycket antibiotika
    och låter den rinna ut i vattendrag-

  131. -kan stora områden hamna
    i den här intermediära "rangen"-

  132. -där det utvecklas resistens,
    särskilt i vattendrag vid fiskodling.

  133. Det här är en konceptuell bild
    på ett bakterie-community.

  134. När man tillsätter antibiotika
    dör vissa bakterier.

  135. Vissa är resistenta och klarar sig
    ganska bra ur konkurrensperspektiv-

  136. -så de tillväxer ganska mycket.

  137. Vi har gått igenom det här med
    genöverföring mellan bakterier.

  138. Bakterier kan överföra genetisk
    material till andra bakterier-

  139. -och kan då sprida resistens
    till sina omgivande bakterier.

  140. Det kan leda till att många bakterier
    ute i miljön kan bli resistenta.

  141. ABR står för antibiotikaresistent.

  142. Det skulle kunna vara nåt jävligt
    som salmonella, till exempel.

  143. Hur mycket antibiotika
    använder djurproduktionen?

  144. Vid behandling tar man ett gram
    per dag som vuxen människa...

  145. ...i tio dagar, ungefär.

  146. Djurproduktionen 2010
    använde 63 000 ton antibiotika.

  147. Det är 63 miljoner kilo,
    alltså 63 miljarder gram.

  148. Det var 2010.

  149. Forskarna projicerar också...

  150. ...att fram till 2030,
    när genomsnittsstudenten är 30...

  151. ...ska det öka med 67 %.

  152. 2030 beräknas djurproduktionen
    använda 106 000 ton antibiotika.

  153. Två tredjedelar av ökningen-

  154. -beror enligt forskarna
    på intensivare djurhållning.

  155. Liten produktionsyta,
    tätare bestånd och ökad stress-

  156. -leder till mer antibiotika
    i produktionen.

  157. Hur får vi ihop det då?

  158. Vill vi ha
    tillväxtfrämjande antibiotika?

  159. Jonas pratade tidigare om-

  160. -att vi i Sverige förbjöd antibiotika
    som tillväxtfrämjande preparat-

  161. -1986. 20 år senare förbjöd EU det
    som tillväxtfrämjande preparat.

  162. USA förbjöd det 2017.

  163. Många länder har inte förbjudit det.

  164. Där används det fortfarande
    i tillväxtfrämjande syfte.

  165. Bilden är
    från min masterstudents arbete-

  166. -i Zambia, där vi har letat efter
    antibiotikaresistenta bakterier.

  167. De här puckarna är behandlade
    med antibiotika.

  168. Man odlar bakterier över hela
    plattan, lägger dit pucken-

  169. -och sen läcker antibiotikan
    långsamt ut på plattan.

  170. Där det inte växer bakterier är
    bakterierna resistenta.

  171. På den lilla pucken
    som är helt överväxt-

  172. -är bakterierna resistenta
    mot den här typen av antibiotika.

  173. Bättre renhållning och hygien
    i djurhållningen.

  174. Vi måste fokusera mer
    på djurens hälsa.

  175. Vår djurproduktion ska hålla högre
    kvalitet. Vi ska inte bara maxa.

  176. Vi måste minska sjukdomsspridning
    mellan gårdar och kontinenter.

  177. Det finns fall där man har flyttat
    räkor från Sydamerika till Asien-

  178. -och tagit med sig sjukdomar-

  179. -vilket leder
    till en ökad antibiotikaanvändning.

  180. Avloppsrening,
    att få ut färre bakterier i miljön-

  181. -är också ett sätt
    att förändra systemet.

  182. Utbildning håller vi på med här.

  183. Vi måste se till att alla förstår
    hur antibiotika funkar-

  184. -för att folk
    ska kunna handskas med den.

  185. Vi behöver forska fram nya vaccin
    så vi slipper använda antibiotika.

  186. Här är norsk laxodling. Det streckade
    visar hur produktionen har ökat.

  187. Den heldragna linjen är
    antibiotikaanvändningen.

  188. Det hände nåt på 90-talet.

  189. Norsk laxindustri utvecklade vaccin
    mot de två vanligaste sjukdomarna-

  190. -och minskade antibiotikaanvändningen
    med 99 %, men ökade produktionen.

  191. Det finns bra sätt
    att tackla det här på.

  192. Det här är ett optimalt förhållande.
    De hade två sjukdomar att forska på-

  193. -och kunde då hantera det bättre.

  194. I många delar av världen är det många
    fler sjukdomar att handskas med.

  195. För att knyta ihop det här...

  196. Att man på många ställen
    övernyttjar naturresurser-

  197. -för att få fram mat,
    på destruktiva sätt-

  198. -sabbar våra möjligheter att förse
    våra barn i framtiden med mat.

  199. På samma sätt missbrukar vår
    matproduktion våra läkemedel.

  200. I framtiden kan enkla sjukdomar
    få dödliga konsekvenser-

  201. -för människor eller djur,
    över hela världen.

  202. Jag tackar för mig-

  203. -med lite bilder från
    mina studier runtom i världen-

  204. -på fisk och antibiotika.
    Tack för mig.

  205. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Antibiotika i din mat

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det går att mätta många genom fiskodlingar, men vi måste ta hand om djuren också och inte bara fylla på med antibiotika. Oskar Nyberg, doktorand från Institutionen för ekologi, miljö och botanik, berättar om fiskodling i Sydostasien. Inspelat den 9 maj 2019 i Vivi Täckholmssalen på Stockholms universitet. Arrangör: Institutionen för ekologi, miljö och botanik.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa
Ämnesord:
Antibiotika, Antibiotikaresistens, Fiske, Fiskodling, Kemi, Naturvetenskap, Organisk kemi, Sydostasien
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i UR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens och konsten att vara envis

Vad är antibiotikaresistens och varför ska vi bry oss om det? Jonas Fuks från Folkhälsomyndigheten ger en grundläggande förklaring och tar även upp vilka hot och risker som finns. Inspelat den 9 maj 2019 i Vivi Täckholmssalen på Stockholms universitet. Arrangör: Institutionen för ekologi, miljö och botanik.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

Tarmfloran påverkas av antibiotika

Ymke de Jong, doktorand vid institutionen för molekylär biovetenskap vid Stockholms universitet, redogör för hur betydelsefull tarmfloran är för vår kropp. Med ökad antibiotikaresistens blir det än mer viktigt att enbart ta den antibiotika man verkligen behöver. Inspelat den 9 maj 2019 i Vivi Täckholmssalen på Stockholms universitet. Arrangör: Institutionen för ekologi, miljö och botanik.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

Bekämpa antibiotikaresistens med smartphones

Hur ska vården kunna ställa diagnoser snabbare och mer precist? Felix Neumann, doktorand från Institutionen för biokemi och biofysik, visar uppfinningen som gör våra mobiltelefoner till ett mikroskop. Inspelat den 9 maj 2019 i Vivi Täckholmssalen på Stockholms universitet. Arrangör: Institutionen för ekologi, miljö och botanik

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

Antibiotika i din mat

Det går att mätta många genom fiskodlingar, men vi måste ta hand om djuren också och inte bara fylla på med antibiotika. Oskar Nyberg, doktorand från Institutionen för ekologi, miljö och botanik, berättar om fiskodling i Sydostasien. Inspelat den 9 maj 2019 i Vivi Täckholmssalen på Stockholms universitet. Arrangör: Institutionen för ekologi, miljö och botanik.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så stoppar vi antibiotikaresistens

Fiskodling och antibiotikaresistens

Allt marint liv påverkas av antibiotikaresistens, men det finns både alternativa sätt att bedriva sjömatsproduktion och sätt för oss människor att skydda oss. Michael Tedengren är marinbiolog vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik. Inspelat den 9 maj 2019 i Vivi Täckholmssalen på Stockholms universitet. Arrangör: Institutionen för ekologi, miljö och botanik.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning

Mer gymnasieskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Så mår växter och djur när klimatet förändras

Växter och djur påverkas när klimatet förändras. Till exempel påverkar klimatförändringar när fjärilar vaknar om våren. Fyra klimatforskare från Stockholms universitet berättar om konkreta exempel från sin forskning. Bland annat om hur växter kan gömma sig från ett varmare klimat i skogen och varför strandängar har så många rödlistade arter. Inspelat den 22 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Kjellsorterat

Bokashi, biokol och insekter

Kjell åker hem till den miljömedvetne artisten och författaren Stefan Sundström. De pratar om den japanska komposten bokashi, biokol och bakterier. Och Karin Lexén, som är Naturskyddsföreningens generalsekreterare, vill öka den biologiska mångfalden och hjälpa insekter att hitta någonstans att bo. Ida Texell från Agenda 2030-delegationen förklarar hållbarhetsmålen 13 och 14: "Bekämpa klimatförändringarna" och "Hav och marina resurser".