Titta

UR Samtiden - Svenska Akademiens högtidssammankomst 2013

UR Samtiden - Svenska Akademiens högtidssammankomst 2013 : Sara Danius inträdestal i Svenska Akademien 2013Dela
  1. Med sin höge beskyddares samtycke
    har Akademien till ny ledamot-

  2. -i ledigheten
    efter professor Knut Ahnlund-

  3. -kallat professor filosofie doktor
    Sara Danius-

  4. -som nu kommer att taga sitt inträde.

  5. Akademiens ständige sekreterare,
    Peter Englund-

  6. -går för att hämta Sara Danius.

  7. Sara Danius är född 1962-

  8. -och är professor i litteratur-
    vetenskap vid Stockholms universitet.

  9. Hon hälsar på kungafamiljen.

  10. Som alla här säkert kan förstå-

  11. -har jag undrat var jag ska börja.

  12. Allt hänger på det.

  13. En kväll i oktober medan jag
    var ute och gick kom tanken för mig:

  14. "Det är ju resorna!"

  15. Knut Ahnlund var ingen skrivbords-
    människa. Han ville se världen.

  16. Han gjorde resor
    till Danmark, Spanien, Sri Lanka-

  17. -USA, Mexiko och Chile.

  18. Ibland orsakades de av hans intresse
    för fjärilar och skalbaggar-

  19. -men ibland bara av upptäckarlust.

  20. Ibland intervjuade han släktingar
    till de författare han ägnade sig åt.

  21. Han bäddade med en filt i baksätet
    och körde ut på E4:an.

  22. Så kunde man ju börja.

  23. Eller så kunde jag berätta om
    eftermiddagen i november-

  24. -på Medelhavsmuseet.

  25. Jag hade stämt träff med Ahnlunds son
    Nathan Shachar för att ställa frågor.

  26. Han berättade
    om en episod från tonåren.

  27. En dag hade han kommit hem med
    sin nya flickvän till Näsbypark-

  28. -för att presentera farsan.

  29. Farsan hade klättrat upp på taket-

  30. -för att laga beläggningen
    intill skorstenen.

  31. Där satt han nu och skrek.

  32. Han skrek på skorstenen.

  33. Flickvännen såg fundersam ut.
    "Rikta vrede mot en skorsten...?"

  34. "Det är inget att göra.
    Han är sån, min pappa."

  35. "Han blir arg på föremål."

  36. Så kunde man kanske också börja.

  37. Eller så kunde jag återge en artikel
    i Svenska Dagbladet för några år sen-

  38. -om den nya översättningen
    av 1600-talsromanen "Don Quijote".

  39. Jag vet inte hur Ahnlund bar sig åt-

  40. -men han genomförde en hel odyssé-

  41. -genom historien
    om översättningarna av romanen-

  42. -inte bara till svenska, utan också
    till tyska, engelska och franska.

  43. Till sist slog han fast
    att Jens Nordenhöks översättning-

  44. -var en bedrift.

  45. Sån var han, Knut Ahnlund
    - alltid sakkunnig, alltid skarpögd-

  46. -och alltid välturnerad.

  47. Så kunde man ju också börja.

  48. Men kanske är det ändå bäst att börja
    i det som är här och nu.

  49. Stol nummer 7 är ledig.

  50. Den har varit ledig i ett års tid,
    sen Ahnlund gick bort 89 år gammal-

  51. -den 28 november 2012.

  52. I praktiken har den stått tom
    betydligt längre.

  53. Ahnlund beslöt sig 1996
    för att lämna arbetet i Akademien.

  54. Efter att ha försökt komma tillbaka
    tillkännagav han 2005-

  55. -att han betraktade sig
    som en utomstående.

  56. Knut Ahnlund var orubblig.

  57. Han hade sina skäl
    och redovisade dem offentligt.

  58. I bakgrunden fanns
    interna stridigheter-

  59. -men också Akademiens hållning
    till dödshotet mot Rushdie.

  60. Andra gången var orsaken-

  61. -beslutet att utse Elfriede Jelinek
    till Nobelpristagare.

  62. Han redogjorde för sin inställning
    i Svenska Dagbladet i en artikel-

  63. -där han bekämpar
    tidens andliga lyten i allmänhet-

  64. -och Svenska Akademien i synnerhet.

  65. Utmärkelsens värde, menade han, hade
    ödelagts för överskådlig framtid.

  66. Knut Ahnlund
    hade hunnit bli 82 år gammal.

  67. Han var i sitt livs form.

  68. Ingen som läser artikeln
    kan ta miste på vreden-

  69. -men det undgår inte nån att vreden-

  70. -är parad med
    en anmärkningsvärd formuleringslusta.

  71. Knut Ahnlund var en lysande stilist.

  72. Hade Ahnlund rätt? Gjorde han rätt?

  73. Gav han sin konservativa kultursyn
    rätt uttryck?

  74. Det är inte min sak att avgöra det.
    I alla händelser är det för tidigt-

  75. -om man nu önskar göra det.

  76. Så mycket är säkert: Man måste känna
    djup respekt för den principfasthet-

  77. -som kännetecknade hans person.

  78. Nu har larmet tystnat,
    och striderna hör till det förflutna.

  79. Hur vill vi minnas honom?

  80. Knut Ahnlund föddes i Stockholm
    den 24 maj 1923.

  81. Hans far var historikern
    och akademiledamoten Nils Ahnlund-

  82. -stridbar, konservativ debattör-

  83. -och en ofta sedd medarbetare
    i Svenska Dagbladet.

  84. Modern Lisa hade en fil. kand.
    i humaniora och kunde många språk.

  85. Hon hade läshuvud, som man sa-

  86. -men att hon efter giftermålet skulle
    stanna hemma var en självklarhet.

  87. Efter att fadern
    utnämnts till professor-

  88. -flyttade familjen
    till en nybyggd villa i Bromma.

  89. Året var 1930, tiden för Stockholms-
    utställningen och funktionalismen.

  90. I Bromma utspelade sig
    återstoden av Knut Ahnlunds uppväxt.

  91. Varje morgon åkte han spårvagn
    till skolan och passerade kiosken-

  92. -med alla löpsedlar.

  93. Jag tänker mig
    att han hade en särskild förståelse-

  94. -för de flyktiga trycksakerna
    som sattes upp utanpå kiosken.

  95. Han, vars far
    var medarbetare i Svenska Dagbladet-

  96. -och behärskade konsten
    att placera rätt ord på rätt plats.

  97. Om man gör en enkel katalog-

  98. -av tidningsnamnen
    högst upp på löpsedlarna-

  99. -vad får man då? Jo, man får
    ett stycke nysaklig 30-talspoesi-

  100. -som påminner om en gången tid:

  101. Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter,
    Socialdemokraten-

  102. -Stockholms Dagblad-

  103. -Svenska Morgonbladet,
    Folkets Dagblad, Ny Dag, Aftonbladet.

  104. Kiosken måste ha fungerat
    som en påminnelse-

  105. -om att förorten
    var del av en större värld.

  106. Man kan se framför sig löpsedlarnas
    allt svartare rubriker från 1933.

  107. Nedanför hållplatsen,
    på gångavstånd från villan-

  108. -låg mjölkbutiken, specerihandeln
    och slakteriaffären.

  109. Familjen Ahnlund höll sig
    till dessa privata inrättningar.

  110. Gick man en bit till,
    nedför en liten brant skogsbacke-

  111. -kom man till Konsum.

  112. Om Konsum
    tyckte familjen Ahnlund inte.

  113. Motiven var av principiell karaktär.

  114. Den som gav stöd åt kooperationen
    gav stöd åt socialisterna.

  115. Så enkelt var det.

  116. Det fanns emellertid
    en spricka i muren:

  117. Konsums goda brödlimpa...

  118. ...känd som K-limpan.

  119. Nu tror nån kanske att jag försöker
    göra mig rolig på Ahnlunds bekostnad.

  120. Jag kan garantera
    att inget vore mig mer fjärran.

  121. Det behövs heller inte,
    för Ahnlund står för underhållningen.

  122. Så här skriver han i en betraktelse
    över barndomen i Bromma:

  123. "Ett undantag från borgerligheten"-

  124. -"gjordes när det gällde ett bröd
    som vi älskade högt."

  125. "Det var K-limpan."

  126. "Fastän vi hade två jungfrur
    som bakade rikligt med bröd"-

  127. -"kunde vi inte framställa
    nån K-limpa."

  128. "Den var rund och blank
    och fanns i två storlekar."

  129. "Ett stort K var stämplat in
    i den guldbruna översidan."

  130. "Jag kan ännu känna
    dess oförlikneliga smak i munnen"-

  131. -"men jag kan inte beskriva den.
    Lätt, syrlig, mjuk, men inte degig"-

  132. -"lagom salt och kryddad."

  133. "Nej, det var nåt mer också."

  134. "Den var värd att våga livet för."

  135. "Det gjorde jag också flera gånger."

  136. Nog var Knut Ahnlund
    en lysande stilist-

  137. -men historien fortsätter.

  138. För att komma till Konsum måste Knut
    ta sig ned till det gamla Olofslund-

  139. -och där bodde arbetarfamiljerna.

  140. De geografiska skrankorna sammanföll
    som så ofta med klassgränser.

  141. Det blev gärna
    sammandrabbningar med arbetarsönerna-

  142. -och ofta var striderna planerade.

  143. "Båda parter", skrev Ahnlund,
    "hade en klar klassmedvetenhet".

  144. "Vi visste varför vi slogs
    och ansåg oss kämpa för en god sak."

  145. Så skrev han
    när han blickade tillbaka.

  146. Kanske är det lättare
    att vara klarsynt-

  147. -när man anlägger ett fågelperspektiv
    på det förflutnas strider-

  148. -men klarsynthet är det
    icke desto mindre.

  149. Vid arton års ålder
    började Knut Ahnlund studera.

  150. Han läste språk, och hans första
    muntliga tentamen i spanska-

  151. -tog sju timmar
    och ägde rum hemma hos lektorn.

  152. Ahnlund åkte hem med goda vitsord
    och ett kilo äpplen.

  153. Att det alls blev spanska
    var en lycklig slump.

  154. Knut Ahnlund kom att bli
    en betydande specialist-

  155. -på modern spanskspråkig litteratur.

  156. Det är en insats
    som man inte kan överskatta.

  157. Efter några år inledde Ahnlund
    forskarstudier i litteraturhistoria-

  158. -och började medverka
    i Svenska Dagbladet.

  159. Han skrev understreckare,
    kåserier, t.ex. om svenska bärnamn-

  160. -recenserade nya böcker,
    som Jolos reseskildringar från USA-

  161. -Ivar Lo-Johanssons romaner,
    Villy Sörensens noveller-

  162. -och rapporterade från
    litteraturvetenskapens frontlinjer.

  163. Oavsett vad han skrev om -
    Det ser man i efterhand -

  164. -lyckades han alltid förmedla
    en atmosfär av att nåt stod på spel:

  165. Idéer, principer, värden.

  166. Den formidabla förmågan
    blev med honom livet ut.

  167. Då Ahnlund gick bort hade han skrivit
    åt Svenska Dagbladet i sex årtionden.

  168. Det är ingen liten bedrift.

  169. Hans son Nathan lärde sig som barn
    känna igen ljudet av papper-

  170. -som slits ur skrivmaskinens vals-

  171. -knycklas ihop
    och kastas i papperskorgen.

  172. Det är ljudet av självkritik-

  173. -eller ljudet av god arbetsmoral.

  174. Tidigt fann han sin röst,
    och den var tydlig och tvingande.

  175. Lika tidigt utvecklade han
    sin kritiska persona.

  176. Den 11 december 1961 publicerade han
    en artikel med rubriken:

  177. "Att läsa poesi".

  178. En bit in i texten
    förklarade Ahnlund frankt-

  179. -att han var främmande
    för det mesta av den svenska poesi-

  180. -som skrivits de senaste 30 åren.

  181. Det hindrade inte
    att han beundrade Harry Martinsson-

  182. -och Octavio Paz, vars surrealistiska
    poesi han tolkade till svenska-

  183. -och gav ut
    i en rikt kommenterad volym.

  184. Hans konservatism kan verka sträng-

  185. -men Ahnlund hade inte varit Ahnlund
    om han inte ägt ett visst frisinne.

  186. Då och då gav han sig
    nedför den branta skogsbacken-

  187. -till affären med oändlighetstecknet
    ovanför entrén.

  188. Han kunde tillåta sig såna utflykter
    då han visste vem han var.

  189. Framförallt visste han
    vad han var ute efter.

  190. Ahnlund disputerade på en avhandling-

  191. -om den danske naturalisten
    Henrik Pontoppidan-

  192. -som levde 1857-1943.
    Här lade han grunden till-

  193. -sin stora kännedom
    om dansk litteratur-

  194. -och till sin biografiskt orienterade
    litteraturforskning.

  195. Knut Ahnlund
    intresserade sig för liv och verk-

  196. -skärningspunkten
    mellan liv och verk. Vad betyder det?

  197. Som Knut Ahnlund såg saken-

  198. -handlade det om
    författarpersonligheten.

  199. Han ville komma åt det i författaren
    som stod vid skrivpulpeten-

  200. -alltså den författare som skrev.

  201. Man kunde också säga
    att vad han gjorde-

  202. -var att kartlägga Pontoppidans
    andliga ämnesomsättning.

  203. Han gjorde det genom att studera
    trafiken mellan den inre världen-

  204. -och den yttre verkligheten.

  205. Det gjorde han så skickligt
    att resultatet blev-

  206. -en ny bild
    av den store danske författaren.

  207. På köpte fick man en bred bild
    av tidens danska litteratur.

  208. Så småningom utsågs Ahnlund
    till professor vid Århus universitet-

  209. -och var verksam där fram till 1969.

  210. Det var
    en period av stark vänstervåg.

  211. Ahnlunds entusiasm var måttlig.

  212. Åter i Sverige anställdes han
    vid Svenska Akademiens Nobelinstitut-

  213. -som litteraturvetenskaplig expert.

  214. Under den tid som följde skrev han
    studier över Isaac Bashevis Singer-

  215. -Herman Bang, Harry Martinsson,
    Knut Hamsun, C.J.L. Almqvist-

  216. -August Strindberg och många fler.

  217. Studien över Herman Bang hör till
    Ahnlunds allra finaste arbeten.

  218. Här ser man hur Ahnlunds dygder
    som litteraturhistoriker och essäist-

  219. -står fram:

  220. Bred lärdom, analytiskt skarpsinne,
    historisk detaljskärpa-

  221. -och en högt utvecklad
    känsla för stil.

  222. Vad som fulländar studien
    i ett märkvärdigt författarskap-

  223. -är en lidelse för sanning, som har
    sin grund i ett starkt rättspatos.

  224. Knut Ahnlunds sista stora verk-

  225. -blev biografin
    över författaren Sven Lidman.

  226. Det är en bok som blixtrar av
    intelligens och formuleringslust.

  227. Arbetet hade sysselsatt honom
    under lång tid.

  228. Han kände familjen och var ungdomsvän
    med Sven Lidmans söner.

  229. Den karismatiske fadern
    träffade han första gången 1936.

  230. 60 år senare
    gav Ahnlund ut sin biografi.

  231. Han ville förmedla
    historien om ett öde-

  232. -med författaren, pingstvännen
    och predikanten Lidman i huvudrollen.

  233. Ahnlund porträtterar
    en storslaget komplicerad människa-

  234. -och lyckas frammana en levande bild
    av ett Sverige som inte längre finns.

  235. Det är en ovanligt lyckad
    dubbelexponering.

  236. Lidman blir till en skådeplats för
    tidens djupaste moraliska konflikter.

  237. Ahnlunds biografi över Sven Lidman
    är en märklig och mäktig skapelse.

  238. Man kan tro att det är
    en levnadsteckning-

  239. -som underkastat sig studieföremålet
    och fordrar förkunskaper hos läsaren-

  240. -eller åtminstone
    väl grundade fördomar.

  241. Man kan tro att Ahnlund
    förhåller sig till Lidman-

  242. -som en satellit till jorden-

  243. -men när man kommit in i boken-

  244. -inser man att satelliten
    sen länge har lämnat sin omloppsbana-

  245. -och störtat ut i rymden,
    ensam, fri, suverän.

  246. "Gräset måste växa,
    och barnen måste dö."

  247. Så lyder en rad av Victor Hugo

  248. Gräset har vuxit. Allt som återstår
    är Knut Ahnlunds böcker.

  249. Ställer man hans studier på rad
    i bokhyllan, tar de inte stor plats.

  250. Han var inte rasande produktiv, men
    så är det med litteraturhistoriker.

  251. Det är i regel långt mellan böckerna.

  252. Fast då glömmer man
    volymerna med alla lysande essäer-

  253. -och författarporträtten. Dessutom
    skrev han skönlitterära böcker-

  254. -som reseskildringen från Sri Lanka.

  255. Det börjar bli trångt på hyllan, och
    jag har inte nämnt översättningarna.

  256. Men fortfarande saknas
    en del av Ahnlunds författarskap:

  257. Hans produktion av understreckare,
    recensioner och andra kulturartiklar-

  258. -skrivna under en period
    från 1951 ända fram till i dag.

  259. Flyktiga insatser kan det tyckas-

  260. -så mycket mer ironiskt,
    som såna här texter fordrar mycket-

  261. -kräver stor möda,
    och helst ska det inte synas.

  262. Varför håller man på? Det tar tid,
    och glamoröst är det inte.

  263. Inget är så gammalt
    som gårdagens tidning-

  264. -men varje artikel,
    recension och essä-

  265. -är ett litet näringsbidrag
    till det stora blodomloppet.

  266. Det handlar inte bara om
    folkbildning-

  267. -utan också om det
    som kallas kritisk massa.

  268. Utan den existerar ingen
    kulturell offentlighet värd namnet.

  269. Knut Ahnlund förstod det
    bättre än de flesta.

  270. Kanske börjar jag låta högtidlig.

  271. Det må i så fall vara hänt-

  272. -ty i kväll minns vi
    ett storartat dagsverke-

  273. -i litteraturens tjänst. Tack.

  274. Min fru, ni har med varsam inlevelse-

  275. -och vaken distans-

  276. -tecknat er företrädares minne.

  277. Att Knut Ahnlund hos oss väckte
    blandade känslor ska inte förtigas.

  278. Han betecknade sin tid i församlingen
    som ett besök på parnassen-

  279. -som blev ett besök i underjorden.

  280. Han var en koleriker med integritet-

  281. -en besvärlig herre som kallades sig
    "fången i hemlighuset".

  282. Så hemligt blev det nu inte,
    då han satte sig över 50-årsgränsen-

  283. -då han hade nåt negativt
    att förtälja om Nobelpris och inval.

  284. Vi var eniga om
    att vi i hans sällskap-

  285. -inte vågade samtala fritt
    utan att riskera tidningsartiklar-

  286. -när nåt gick honom emot.

  287. Men historiens tidvattensvågor
    får dränka dessa sentida episoder.

  288. Vi kommer att minnas
    hur Knut Ahnlund-

  289. -med kärleksfull insikt
    och språkligt mästerskap-

  290. -skildrade författare han älskade-

  291. -från Henrik Pontoppidan
    och Sven Lidman-

  292. -till Octavio Paz
    och Isaac Bashevis Singer.

  293. Min fru,
    ständige sekreteraren Per Hallström-

  294. -betonade vid 150-årsjubiléet 1936-

  295. -att Akademien var till-

  296. -"för arbete som krävde ett mått
    av harmonisk kollegial samverkan."

  297. "Mången rent personliga kvaliteter
    måste då beaktas"-

  298. -"icke blott
    litterär begåvnings rang och halt."

  299. En annan ständig, Karl Ragnar Gierow,
    påpekade senare:

  300. "Ingen ledighet återbesätts
    enligt en uppgjord andlig ättelängd."

  301. "Ett inval i Akademien betraktas
    som hedersbetygelse i vissa kretsar."

  302. "I andra inte."

  303. "Det vi ger en ny ledamot
    är ett oavlönat uppdrag"-

  304. -"med full anställningstrygghet."

  305. Slut på citat av Gierow.

  306. Av er reaktion på invalet
    utläste vi nog-

  307. -att ni ser fram emot
    arbetet i Akademien-

  308. -utan att, som ibland varit fallet,
    se henne som ett störande livsinslag.

  309. Jag vågar lovar er stimulans
    i uppdragen och glädje i umgänget.

  310. Er far, som jag kände,
    samlade på Akademiens handlingar.

  311. Nu kan ni själv
    ingå i dess handlingar.

  312. Enligt nyligen bortgångne Ulf Linde-

  313. -borde humorlösa personer
    hållas borta från Akademien.

  314. Här måste finnas ett gäckande
    satyrleende, snille och maskerad.

  315. Humor, temperament och ett gott mått
    av fräckhet utmärker er, min fru.

  316. Det förenas
    med en tyngdlös vighet i språket-

  317. -och med oförskräckta inbrytningar
    på andra domäner-

  318. -som tidningsnotisen,
    modet och keramiken.

  319. Men främst har ni öppnat nya vägar
    för litteraturvetenskapen-

  320. -och för oss läsare-

  321. -genom er äreräddning
    av 1800-talets romankonst-

  322. -och genom er nytolkning
    av begreppet "realism".

  323. En blå tvål i ett rum hos Flaubert-

  324. -fick er att urskilja utseende
    och innebörd hos alla möjliga ting:

  325. Ett fladdrande hattband, en kvävande
    kravatt, njuren till frukost-

  326. -virveln av tidningar och trycksaker-

  327. -modets allt djärvare växlingar.

  328. Ni har visat hur Proust
    inte bara ser tillbaka, utan framåt.

  329. Han älskade telefoner, bilar
    och flygmaskiner.

  330. "Näsa för nyheter" heter
    er skrift om James Joyce och pressen.

  331. Den näsan har ni själv,
    förutom smaksinnet-

  332. -för ni har studerat
    hur "Bonniers kokbok" förändrats.

  333. Ni är glasklar i tanke och prosa
    som få inom ert område-

  334. -men, märk väl, det är
    på Selma Lagerlöfs stol ni tar plats.

  335. Likt henne är ni en sagoberättare
    som får oss att spärra upp ögonen-

  336. -när det gäller
    litteraturens troll och människor.

  337. Ni har djup, ni har bredd-

  338. -och trots er strama kontroll-

  339. -är ni nog, i Thomas Thorilds mening,
    ganska vild.

  340. Svenska Akademien välkomnar er
    i sin krets.

  341. Där skriver Sara Danius sitt namn
    i stadgeboken.

  342. Sen leds hon fram till stol nummer 7
    av Peter Englund.

  343. Han tänder ljuset vid hennes plats.

  344. Textning: Sofie B. Granqvist
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Sara Danius inträdestal i Svenska Akademien 2013

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Med stor värme välkomnades Sara Danius av författaren Per Wästberg då hon övertog stol nummer sju som en gång varit Selma Lagerlöfs. Själv hyllade hon, som seden bjuder, sin företrädare - i det här fallet Knut Ahnlund, som lämnade Akademien efter ett offentligt bråk med dåvarande ständige sekreteraren Sture Allén. Föga anade hon att hon själv långt senare skulle komma att lämna Akademien på liknande grunder. Kommentator: Marie-Caroline Biver. Inspelat i Börshuset i Stockholm den 20 december 2013.

Ämnen:
Svenska
Ämnesord:
Ahnlund, Knut, 1923-2012, Kulturell verksamhet, Litteraturvetenskap, Svensk litteraturhistoria, Svenska Akademien, Svenska författare, Vetenskaplig verksamhet
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Formulering i vetenskaplig text

Att använda vetenskapliga termer är inte alltid så lätt. Men det finns tips och metoder för att underlätta så att din uppsats blir mer lättarbetad. Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap tipsar och går igenom olika metoder tillsammans med Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.