Titta

Tänk till talkshow

Tänk till talkshow

Om Tänk till talkshow

Tänk till talkshow är en serie med unga, för unga, och med ämnen som engagerar och öppnar upp för samtal. Gäster ges utrymme att diskutera sin verklighet och ge sin personliga vinkel på aktuella frågor som diskuteras allmänt på sociala medier idag.

Till första programmet

Tänk till talkshow : Ungdomar mördas - vem bryr sig?Dela
  1. Vill du inte förstå
    varför en ung kille tar den vägen-

  2. -har du gjort ett aktivt val
    att du inte vill förstå.

  3. Över 300 skjutningar, 135 skadade
    och 45 döda.

  4. Så ser förra årets statistisk ut.
    Tyvärr är det en aktuell fråga i dag.

  5. Vi pratar om det dödliga våldet, som
    Damberg ser som en nationell kris.

  6. Han kommer hit för att
    svara på frågor från er i panelen.

  7. Vad skulle ni säga
    ligger bakom att unga killar-

  8. -tar till dödligt våld på
    det här sättet? Vad kan orsaken vara?

  9. Om du är uppvuxen i en kultur
    där mannen inte ska gråta-

  10. -där mannen har ett ansvar att inte
    visa känslor, att trycka bort dem-

  11. -kommer det ett skede i ditt liv
    där du i stället trycker på en gun-

  12. -och stänger av.

  13. Så känslor först och främst.
    Sen går allt in i varandra.

  14. Machokultur, känslor, psykisk ohälsa,
    trångboddhet redan när du är ung.

  15. Det är mycket som kan pratas om.

  16. -Vad säger ni andra?
    -Det här med känslor.

  17. Även där kan vi skylla på samhället,
    eller på hur vi alla agerar.

  18. Flickor blir tidigt lärda hur
    man hanterar känslor och känslolivet-

  19. -men män... Man diskuterar inte
    känslor med pojkar från så ung ålder.

  20. Då är det klart att om en tjugoårig
    tjej känner sig arg och besviken-

  21. -vet hon hur hon ska hantera det.

  22. I media problematiserar vi det inte.
    Vi säger "de tar till vapen".

  23. Han tänker: "Såna som mig gör så.
    Det är så jag ska agera."

  24. -Khalid, vad säger du?
    -Jag håller med.

  25. Det är olika faktorer
    som gör att unga tar till vapen.

  26. Många ser upp till Pablo Escobar,
    Scarface och Gudfadern.

  27. De vill leva det livet.
    Då går det åt det hållet också.

  28. -Typ att det är coolt?
    -Precis.

  29. Sen finns det svensk musik, rapmusik-

  30. -som pratar mycket om droger, vapen
    och att man ska vara si och så.

  31. Varför ser man upp till det
    och vill vara så?

  32. För att de här artisterna,
    som är grymma på det de gör-

  33. -kommer från orten.
    De kommer från ingenting.

  34. På de här videosarna och låtarna
    ser det ut som att de har allting.

  35. Som att de mår bra. De har pengar,
    feta bilar och värsta kläderna.

  36. Ungdomarna från orten vill också
    ha det där, de har inte det i dag.

  37. Jacob, du har erfarenhet av
    att möta unga med kriminell bakgrund-

  38. -men du har också själv
    ett kriminellt förflutet.

  39. Vad ser du för orsaker till
    att unga hamnar i kriminalitet?

  40. Jag tycker alla har sagt bra grejer.
    Jag kan relatera till det-

  41. -när jag själv tittar på
    hur jag växte upp.

  42. Det är det där med förebilder.
    Att det inte finns en fadersgestalt.

  43. Ofta är det så det ser ut i förorten,
    att våra mammor är våra pappor också.

  44. Sen har vi ett samhälle där man ska
    ha en viss telefon och vissa märken.

  45. En mamma som bor i ett segregerat
    område har inte råd med Canada Goose.

  46. Grabbarna på torget, de pratar inte
    om baksidorna av det här livet.

  47. Det är att vilseleda ungdomar.
    Jag vet själv hur vilseledd jag blev.

  48. Känner du igen dig? Du har sett folk
    du känner som har hamnat snett.

  49. Det är svårt att bara peka ut
    en orsak, det är ingen homogen grupp.

  50. Man kan inte säga en sak för alla.
    Det är olika saker. Strukturer, allt.

  51. Till exempel utanförskapet
    kan leda till att man hamnar snett-

  52. -eftersom man inte är välkommen
    till andra sidan.

  53. Parallellsamhällen växer fram.

  54. Man litar inte på myndigheter,
    polisen, på de på andra sidan.

  55. Då är det folk som sköter lagarna
    i området som man vänder sig till.

  56. Det finns stora sprickor som kommit i
    samhället, det är ett stort problem.

  57. Det här med vapen och så,
    vi måste få slut med det i tullen.

  58. Det ska inte vara så lätt
    att kunna få tag i vapen i dag.

  59. Den här onda spiralen, varför
    man skjuter... Det är hämndaktioner.

  60. Det måste finnas resurser för de
    som vill hoppa av. Snabba lösningar.

  61. Att få bort dessa avhoppare,
    och kunna hjälpa på rätt sätt.

  62. Du är fritidsledare i Hammarkullen.
    Hur gamla är ungdomarna?

  63. 10 till 13 år. Vi hade en händelse
    i Lövgärdet i Angered för två år sen-

  64. -där en lärare blev skjuten.
    Det är väldigt ovanligt.

  65. Läraren var från Hammarkullen. Vi
    samlade ihop alla, hela Hammarkullen-

  66. -och pratade om vad det är
    som händer. Varför hände det han?

  67. Det var många som grät.
    Killarna grät framför alla.

  68. Det är viktigt att man låter dem
    gråta, att man jämt pratar om det.

  69. Det är dags att presentera vår gäst,
    inrikesminister Mikael Damberg.

  70. Han ska få komma upp
    och svara på frågor från panelen.

  71. Det är bara att komma upp. Välkommen!

  72. Ja. Om du kort kan berätta
    om vilka ansvarsområden du har-

  73. -när det kommer till
    det dödliga våldet?

  74. Som inrikesminister
    har jag ansvar för polisen.

  75. Säkerhetspolisen, men också
    räddningstjänsten. Alltså brandkåren.

  76. Allt som har med kriser att göra i
    samhället, men också civilt försvar.

  77. Det är framförallt polisen
    kan man säga.

  78. -Vi tar upp frågorna direkt.
    -Har regeringen erkänt det här...

  79. -...som en nationell kris?
    -Jag ser det som en kris.

  80. Jag ser det
    som ett av vår tids största problem.

  81. Ibland talar man utmaningar, men det
    här drabbar människor och familjer.

  82. Våra fattigaste bostadsområden är
    de som drabbas hårdast av våldet...

  83. -...men också otryggheten.
    -I Sverige mördades 2017 43 unga.

  84. 2018 var det nog 45. Det är dags att
    erkänna det som en nationell kris.

  85. Kanske sätta in en haverikommission-

  86. -där experter från skola,
    kriminalvård, integration-

  87. -myndigheter och socialtjänst
    får diskutera det här.

  88. Experter. Inte bara, no offence,
    politiker som tycker en massa saker.

  89. Det får man väga lite.
    Jag förstår tanken.

  90. I dag har ju polisen anställt mycket
    forskare och en forskningschef.

  91. De bjuder in alla lokala
    socialtjänster runtom i Sverige-

  92. -för att polisen och socialen ska
    diskutera hur vi jobbar förebyggande.

  93. Lite får man välja. Tror vi
    att det jobbet kan fortsätta funka?

  94. Eller ska man lyfta bort ansvaret
    från de som i dag har det?

  95. Men jag delar bilden att det inte
    kommer räcka att polisen finns där.

  96. -Khalid, du hade en fråga också?
    -Precis. Min fråga är:

  97. De som oftast dör, och de
    som skjuter, är killar 15 till 22 år.

  98. Bara den här veckan
    har tre personer dött.

  99. Hur ofta träffar ni
    de här drabbade människorna?

  100. De som bor i de här "förorterna"?
    Och pratar med dem?

  101. Jag träffar ganska ofta.
    Jag reser två dagar i veckan.

  102. Varje besök är inte i en förort,
    det kan vara polis och brandmän.

  103. Men jag reser mycket
    för att få en lokal bild av läget.

  104. Ni är lika bra som jag på att svara
    på hur man förändrar värderingar-

  105. -och det ni var inne på innan.
    Förebilder, varför man tar till våld?

  106. Man behöver inte skjuta nån
    för att man inte kom in på krogen.

  107. Det verkar helt galet,
    det är nåt fel i värderingssystemet.

  108. Jag tycker vi ska föra mer diskussion
    om vilka som stöder gängen.

  109. Det är alla de som festknarkar.

  110. Som inte tycker det gör nåt
    att handla lite droger till helgen.

  111. Det föder de kriminella gängen.
    Nånstans får det bli en diskussion:

  112. Nu får vi sluta
    att stödja det som föder upp det-

  113. -och drar in unga människor
    i narkotika och börjar ta vapen.

  114. Hela samhället, även rika områden
    eller folk som festar-

  115. -måste fundera på vad de gör.
    Vi kan inte stödja gängen.

  116. Jag har en annan fråga: Du kom in
    på det här med polisen. Du har sagt-

  117. -att tiotusen fler poliser
    ska anställas fram till 2024.

  118. När det gäller polisen,
    visar en rapport från BRÅ-

  119. -att många unga i utsatta områden
    har negativa erfarenheter av polisen.

  120. De ser sällan polisen som lösningen.
    Hur ser du på det?

  121. Polisen har inte varit närvarande.
    Min bild, jag kan ha fel...

  122. När jag varit i Järva, tycker man att
    när samma poliser är återkommande-

  123. -eller i Botkyrka på skolor,
    då byggs en annan relation.

  124. När det inte är samma personer
    blir det inget förtroende.

  125. Det är lite också hur man riggar det,
    att de finns där hela tiden.

  126. Att bygga en kontakt? Vissa anser
    att poliser inte främst är lösningen-

  127. -utan att problemet
    är nedskärningar i skolan.

  128. På specialpedagoger, kuratorer och
    skolvärdar. Vad tänker du kring det?

  129. Jag tror det är rätt. Det är ett
    socialt problem. Får man vara med?

  130. Vågar man drömma?
    Det är det grundläggande problemet.

  131. -Vad kan skolan göra?
    -Den är nyckeln.

  132. Ta två kommuner som har haft
    stora problem: Botkyrka och Malmö.

  133. De har sju år i rad
    haft stigande skolresultat.

  134. De har sagt: Vår viktigaste grej
    är att fixa skolan.

  135. Om hälften går ut utan gymnasie-
    behörighet, så går det åt skogen.

  136. Det är skolan vi måste fokusera på.

  137. Här finns det en politisk enighet,
    det är sex miljarder mer till skolan.

  138. Mycket av det går till de skolor
    som har tuffast sociala utmaningar.

  139. Både i förorten, men också i bruks-
    samhällen där man inte läser vidare.

  140. -Tack för att du ville vara med.
    -Tack för att jag fick komma.

  141. Vad tänker ni kring just det här
    med skolans roll i det här problemet?

  142. Skolan är viktig.
    Ett exempel från Vivalla där jag bor:

  143. De valde
    att stänga ner årskurs sju till nio.

  144. Det var cirka 50 % som gick ut
    gymnasiet. Det är ett stort problem-

  145. -för man pratar sitt hemspråk
    och lär sig inte mycket.

  146. Det är mycket bråk och tjafs.

  147. Det var ett bra beslut
    att lägga ner sjuan till nian.

  148. Så att de kan komma ut till andra
    skolor, lära känna andra människor.

  149. Få kontakter vid ung ålder. Samtidigt
    ska man inte behöva stänga skolor-

  150. -utan man borde sköta det så bra
    att de ska få finnas kvar.

  151. Skolor måste i synnerhet
    fungera för de svaga.

  152. De andra kommer att klara sig
    på nåt annat sätt ändå.

  153. Går du ut nian utan fullständiga
    betyg och har en ensamstående mamma-

  154. -och ser en väg till snabba pengar...
    Vill du inte förstå-

  155. -varför en ung kille tar den vägen,
    så vill du inte förstå.

  156. Det är inte konstigt.

  157. Vi måste sätta de bästa lärarna
    i de mest utsatta skolorna.

  158. -Vem vill inte förstå? Lärarna?
    -Jag tänker mest politiker.

  159. Som inte förstår varför en ung kille
    väljer en kriminell väg.

  160. Går man ut nian
    utan fullständiga betyg-

  161. -och så har vi lärt oss att klarar
    man inte skolan så är det kört...

  162. Då är det inte så att en
    kriminell verksamhet lockar in dig-

  163. -utan det är samhället som trycker
    ut dig. Verksamheten tar bara emot.

  164. Vad säger ni andra?
    - Muhammed, du jobbar...

  165. Du jobbar som fritidsledare.
    Du borde ha koppling till skolan.

  166. Vi har ett samarbete. De ändrade
    hela Hammarkullen. Vi har lågstadiet-

  167. -sen har vi fyran till nian. Man
    slutar vara barn när man går i trean.

  168. Sen måste du rusta upp dig.
    Ta på dig, inte din machojacka-

  169. -men en tyngre jacka,
    för att passa in i högstadiet.

  170. De går i samma skola från fyran
    till nian. Det är ett stort problem.

  171. -Vad säger du kring skolans roll?
    -Skolan är nyckeln.

  172. Det är där man når de unga.
    Det pratas om hårdare tag-

  173. -men ibland räcker det med en vuxen
    som ser en. Det behövs pedagoger.

  174. Då behövs resurser. Det är viktigt.

  175. En fråga till dig:
    Du som vuxit upp i ett utsatt område-

  176. -vad behöver göras
    för att förhindra att unga mördas?

  177. En annan fråga: Vad tycker du
    om det här ordet "utsatt område"?

  178. Jag ogillar det väldigt mycket-

  179. -för jag känner mig
    inte speciellt utsatt.

  180. De som bor i Vivalla gör inte det.

  181. Det är några andra
    som har satt den stämpeln på oss.

  182. Media gör det större när de skriver
    "det här utsatta området".

  183. Då blir det en bild för ungdomarna
    som de ska leva upp till.

  184. Att om man är därifrån,
    händer det och det.

  185. -Vad säger ni andra om medias ansvar?
    -Media har målat upp det som att...

  186. ...anledningen till skjutningarna är
    detsamma. De säger gängkriminalitet.

  187. Alla möjliga ord som en klump.
    De kallar det skjutningar, inte mord-

  188. -för att inte tappa tittare. Säger de
    mord på unga barn på nyheterna-

  189. -orkar vi inte se det längre.
    Det är att avhumanisera.

  190. Du har drabbats
    på ett personligt sätt.

  191. För två år sen, 1 februari 2017-

  192. -blev min storebror skjuten.

  193. Ganska snabbt började rubriker spotta
    ut att han gjort dittan och dattan.

  194. Som att han var skyldig till att dö.
    Han kanske skulle begått nåt brott.

  195. Vad säger ni andra om medias roll?
    Hur borde media göra?

  196. Vi underskattar makten media har.

  197. De kan forma folks åsikter
    om andra områden mer än vad vi tror.

  198. Om man inte tar sig dit, förlitar
    man sig på medias representation.

  199. Det kan vara människor som
    är din framtida arbetsgivare. Lärare.

  200. Det formar deras uppfattning.
    De får förutfattade meningar.

  201. Har inte media en skyldighet
    att rapportera när saker händer?

  202. Det har de i fina områden också.
    Det gör de inte.

  203. Jag vill lägga till
    att media har skyldigheter.

  204. Först och främst
    har vi mycket utmaningar i förorten.

  205. Det är rätt av media
    att ta upp allt negativt som händer-

  206. -samtidigt måste de balansera upp det
    med allt det positiva som händer där.

  207. När de tar upp det dåliga i förorten:
    Problematisera det mer.

  208. Gör det inte till en vardagsgrej
    att unga skjuts.

  209. Då blir det vardagsmat för de som
    skjuter. De är en del av samhället.

  210. De ser nyhetssändningarna.

  211. Man borde prata mer
    om hur gamla offren är.

  212. De kommer från nån gruppering,
    man säger grupperingens namn.

  213. För kriminella är det bara bra.
    Folk blir mer rädda.

  214. "Vi vill ingå i den."
    Vilseledda ungdomar.

  215. Media, det är vad som säljer nummer
    och sånt där.

  216. De här rubrikerna,
    "maffia" och "gängmedlemmar"...

  217. Det är hela tiden det. Men...

  218. Jag tänker också
    på de här utsatta områdena-

  219. -som han var inne på,
    inrikesministern.

  220. Det här att poliser
    anses som fiender när man kommer in.

  221. Han snackade nåt
    om att bygga relationer.

  222. Det tror jag på också.
    Gammaldags kvarterspoliser.

  223. Att man går till skolor och
    bygger relationer medan man är ung.

  224. Vad hade du behövt som ung för
    att förhindra att du blev kriminell?

  225. Det har också med skola att göra.
    Det är en röd tråd till utanförskap-

  226. -och att man dras till
    att söka tillhörighet i grupperingar.

  227. Jag gick inte klart nian.

  228. Jag hade inga framtidsdrömmar.
    Jag var ett hopplöst fall.

  229. Skolan gjorde det inte bättre.
    Man skickade bort problemet.

  230. Jag hamnade i specialklass.
    Vi måste börja med våra barn.

  231. Linnea, utifrån det tragiska
    du har varit med om-

  232. -hur tycker du att beslutsfattare
    och politiker hanterat frågan?

  233. Inte alls, skulle jag säga.

  234. Det är som jag pratade om tidigare:

  235. Det är mycket fokus på poliser,
    lite fokus på själva grundorsaken.

  236. Du sa att vi behöver experter.

  237. Vi har inte förstått att vi själva är
    experterna. Jag vet vad jag ska säga-

  238. -till mina i Hammarkullen.

  239. Jacob vet vad han ska säga när
    det gäller folk som ska trycka av-

  240. -och hjälpa dem. Linnea
    ska föreläsa och göra folk medvetna.

  241. Khalid sitter i Vivalla,
    inspirerar andra områden i Sverige.

  242. Du jobbar med ungdomar.
    Vi är experterna.

  243. Vi vet bäst om våra områden.

  244. Varför ska nån som inte kan området
    sitta och besluta om det?

  245. Det är vi
    som påverkas av de besluten.

  246. Det leder mig in till tittarfrågan.

  247. "Vad kan man göra som individ
    för att stoppa våldet?"

  248. Vad kan man göra som invånare?

  249. Alla måste dra sitt strå
    till stacken.

  250. I varje förort finns det eldsjälar,
    de här människorna du pratar om.

  251. Man ska stötta dem och organisationer
    som Fuck våldet, Trygga Sätra.

  252. -Alla de här.
    -Och sen dela tankar med varandra.

  253. Göra det tillsammans i området.
    Det är svårt att göra nåt själv.

  254. Man behöver lite folk med sig
    när man ska göra nåt så stort.

  255. Allt som ni sa är jättebra. Också hur
    man pratar om de här områdena.

  256. Att man inte säger "utsatta områden",
    utan "områden med potential".

  257. Att man inte säger
    "förebyggande åtgärder"-

  258. -som om de kan bli brottslingar.
    Man säger "främjande åtgärder".

  259. Hur man pratar om sitt område.

  260. Tack för ett superviktigt
    och givande samtal. Grymt!

  261. Tack till alla er i publiken.
    Dra inte, stanna kvar.

  262. Direkt efter att vi är klara
    är det er tur att ställa frågor.

  263. Ja, tack till er. Prenumerera på
    "Tänk till" för våra klipp. Hej då!

  264. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Ungdomar mördas - vem bryr sig?

Avsnitt 1 av 3

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad görs åt våldet som skördar ungas liv, och som kallats för "en nationell kris"? Vilket ansvar bär media för språkval i rapporteringen? Och vilka åtgärder saknas och borde sättas in enligt panelen? Tänk till talkshow gästar Almedalen för att diskutera det dödliga våldet tillsammans med Linnea Färjsjö och Jacob Fraiman från Unga Kris, Khalid Mohammed, en av grundarna till FTP, For the people, Mohammed Ali och Armana Masfun från Fryshuset samt inrikesminister Mikael Damberg.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Ungdomar, Samhällskunskap > Lag och rätt > Kriminalitet
Ämnesord:
Ansvar (juridik), Barn och ungdom, Dödligt våld, Juridik, Kriminologi, Rättsvetenskap, Samhällsvetenskap, Sociologi, Ungdomar
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Tänk till talkshow

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till talkshow

Ungdomar mördas - vem bryr sig?

Avsnitt 1 av 3

Vad görs åt våldet som skördar ungas liv, och som kallats för "en nationell kris"? Vilket ansvar bär media för språkval i rapporteringen? Och vilka åtgärder saknas och borde sättas in enligt panelen? Tänk till talkshow gästar Almedalen för att diskutera det dödliga våldet tillsammans med Linnea Färjsjö och Jacob Fraiman från Unga Kris, Khalid Mohammed, en av grundarna till FTP, For the people, Mohammed Ali och Armana Masfun från Fryshuset samt inrikesminister Mikael Damberg.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till talkshow

Är machokulturen dödlig?

Avsnitt 2 av 3

Stark, tyst och obrydd - det finns många förväntningar av hur killar ska vara och bete sig. Statistik visar att dubbelt så många unga killar som tjejer begår självmord. Vad kan det här bero på? Varför pratar inte killar om sina känslor? Och vad blir konsekvenserna av tystnaden? Tänk till talkshow gästar Almedalen för att prata om destruktivitet, machokultur och psykisk ohälsa. I slutet på programmet kan du se ett eftersnack med publiken på plats. Moderator: Utbildningsradions vd Sofia Wadensjö Karén.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till talkshow

Varför provocerar ung aktivism?

Avsnitt 3 av 3

När ungdomar i Sverige och världen klimatstrejkar på initiativ av 15-åriga Greta hånas aktionen av skribenter och politiker. Ungdomsbarometern visar att unga svenskar är mer politiskt engagerade än någonsin, men att förtroenden för politiska partier är rekordlågt. Finns det ett samband? Tänk till talkshow gästar Almedalen för att prata om aktivism och motstånd tillsammans med representanter från TNKVRT, #Intedinhora, Fridays for future och Femfight. I slutet på programmet kan du se ett eftersnack med publiken på plats. Moderator: Utbildningsradions vd Sofia Wadensjö Karén.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning

Mer gymnasieskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Perspektiv på världen

Resurser - bistånd

Västvärlden har en lång tradition av biståndsarbeten i låginkomstländer. Men fortfarande får många hjälpinsatser kritik för att till exempel vara alltför kortsiktiga eller för att gynna biståndsorganisationerna själva. Vi träffar en svensk forskare som satsar på långsiktiga hjälpinsatser, och en före detta president från ett land som har tagit emot bistånd.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Detaljerna - nutidspolitik

Öppna era hjärtan

När dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt höll sitt tal inför valet 2014, vädjade han till svenska folket att öppna sina hjärtan inför den kommande flyktingvågen. Varför formulerade han sig som han gjorde, och vilken betydelse fick talet egentligen för svensk politik?