Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 6. Lärlabbet är ett inspirerande, fortbildande och yrkesutvecklande tv-program för dig som är lärare. Här möter vi pedagoger i deras klassrum och ledande experter inom pedagogik och didaktik både i Sverige och runtom i världen.

Syfte

Syftet är att inspirera och bidra till en bättre undervisning genom att ge konkreta och klassrumsnära tips, visa upp goda exempel grundade på beprövad erfarenhet samt att presentera forskning på vetenskaplig grund.

Till första programmet

Lärlabbet : Hur skapar man bra grupparbete som lärare?Dela
  1. Forskning visar att grupparbeten
    utvecklar viktiga förmågor.

  2. Men de skapar svårigheter
    med samarbete och bedömning.

  3. Hur lyckas lärare med grupparbeten?

  4. Grupparbetet
    måste ha en tydlig struktur.

  5. Reflektera över
    mekanismerna bakom grupparbete.

  6. Eleverna lär sig mer när de hjälper
    varandra i problemlösningen.

  7. Välkomna!

  8. På Täby Friskola undervisar
    Anna Efremova i matematik.

  9. Ofta använder hon grupparbeten.

  10. Det är effektivt både för att
    lära sig matte och problemlösning.

  11. I dag ska jag presentera ett problem,
    men inte vilket problem som helst.

  12. Det är ovanligt att mattelektionerna-

  13. -ser ut så att eleverna
    räknar i böckerna och jobbar själva.

  14. Det behöver man göra ibland-

  15. -men jag vet att eleverna lär sig mer
    när de samtalar kring problem-

  16. -och hjälper varandra
    i problemlösningen.

  17. Gör en stor kvadrat med sidan 10.
    10 små kvadrater längs en sida.

  18. Mina mål är större
    än att de ska kunna matematik.

  19. Allt jag gör har syftet att mina
    elever utvecklas till problemlösare.

  20. Läs texten, tänk och ställ frågor.
    Ni får ett papper per grupp.

  21. Oftast börjar jag med
    att presentera en uppgift-

  22. -en startuppgift
    eller en uppgift för hela lektionen.

  23. Jag försäkrar mig om att
    alla förstår och är med och börjar.

  24. Då går jag runt och lyssnar
    hur eleverna pratar med varandra-

  25. -och hur de börjar lösa uppgiften.

  26. Stötta, hjälpa till, rikta deras
    tankar rätt och hjälpa dem vidare.

  27. Ungdomar,
    kan ni titta mot tavlan allihop?

  28. När alla har kommit en bit är de
    mottagliga att lyssna på kompisarna.

  29. Då kan vi redovisa för varandra.

  30. Sofia, Adam och Agnes, kan ni
    komma fram och visa hur ni tänker?

  31. Rita gärna i bilden. - Eleverna
    visar för varandra hur de tänker.

  32. På så vis får vissa grupper ledtrådar
    som de kan använda i sitt arbete.

  33. Sedan gör vi avslut
    där vi sammanfattar uppgiften.

  34. Sen kan vi sätta kvadraten så och så.
    Det blir totalt nio sätt.

  35. Snyggt. Tack!

  36. Effekten är att när eleverna arbetar
    i grupp verbaliserar de sin kunskap.

  37. De blir tvungna
    att förklara högt vad de tänker.

  38. En, två, tre, fyra...

  39. -Olika positioner, olika storlekar.
    -Så vi kan ha en som står i mitten?

  40. Det gör att de utvecklas.

  41. Karin Forslund Frykedal
    är professor på Högskolan Väst.

  42. Hon forskar mycket på grupparbeten
    och hur de ska bli lyckade.

  43. Det är bra om det finns ett positivt
    ömsesidigt beroende i gruppen-

  44. -när man arbetar. Vad innebär det?

  45. Gruppmedlemmar utvecklar
    olika grader av beroende-

  46. -när de upptäcker
    att för att nå målet med sitt arbete-

  47. -så blir de beroende av varandra.

  48. I det här utvecklas i gruppen
    ett positivt, ömsesidigt beroende-

  49. -som innebär att samarbetsprocesser
    har möjligheter att utvecklas.

  50. Men det kan uppstå negativt beroende-

  51. -vilket innebär att det blir
    konkurrens i stället för samarbete.

  52. Hur skapas det positiva beroendet?

  53. Grupparbetet
    bör ha en tydlig struktur.

  54. Till hjälp till det är uppgifterna
    nåt att jobba med. De bör vara öppna.

  55. Alltså att det finns olika svar
    på frågan som ställs.

  56. Och
    att olika förmågor måste användas-

  57. -så att elevers olikheter
    kommer till gagn i grupparbetet.

  58. Uppgiften ska vara intresseväckande-

  59. -och bedömningen ska ske
    både på individ- och gruppnivå.

  60. Man behöver också reflektera
    och samtala om hur det går i gruppen.

  61. Vad jobbar vi bra med? Och vad
    behöver vi utveckla för att nå målet?

  62. Hur kan man jobba
    med rollfördelningen i gruppen?

  63. När man planerar ett grupparbete-

  64. -ska eleverna få starta med att göra
    en överenskommelse i gruppen.

  65. De ska prata om:
    Vad har vi för mål med arbetet?

  66. Hur ska vi jobba för att nå målet?
    Och inte minst rollfördelningen.

  67. Vilka roller och
    vilken ansvarsfördelning ska finnas?

  68. Det kan vara ansvar
    att dokumentera, hålla tiden-

  69. -att se till att alla får komma
    till tals, att ingen blir utanför.

  70. Hur mycket ska man gå in under
    själva arbetet som lärare och stötta?

  71. Det är viktigt att uppmärksamma
    hur det går i grupperna-

  72. -för att stödja och förebygga
    innan det kanske blir en konflikt.

  73. Eller
    att de inte vet vad de ska göra.

  74. Man kan be eleverna
    upprepa det de har sagt-

  75. -eller be nån annan upprepa
    för att förtydliga.

  76. Man kan också som lärare förtydliga
    genom att säga: "Menar du så här?"

  77. Eller fråga övriga gruppen: "Håller
    ni med eller håller ni inte med?"

  78. Det är också viktigt att reflektera
    och prata om hur gruppens arbete går-

  79. -för att veta:
    "Vad är det vi behöver jobba med?"

  80. "Vad är bra
    som vi ska fortsätta med?"

  81. Jag heter Jennifer Langer-Osuna.

  82. Jag är biträdande lektor i matematik
    vid Stanforduniversitetet.

  83. Jag forskar främst om grupparbeten.

  84. Grupparbete har potential att vara
    en mycket effektiv metod-

  85. -för att lära ut och lära sig matematik.

  86. Min forskning på mattelektioner
    är relevant även för andra ämnen.

  87. Lärarna
    bör använda sig av rätt uppgifter.

  88. Uppgiften
    ska kräva olika kompetenser-

  89. -och gå att angripa på olika sätt
    genom att använda olika metoder.

  90. Idéerna bakom uppgiften ska vara
    komplexa nog att leda till diskussion.

  91. Lärare har möjlighet
    att påverka elevernas status.

  92. Då ska man som lärare
    vara uppmärksam på möjligheter-

  93. -tillfällen där elever
    som ses som lägre presterande-

  94. -kan bidra rent matematiskt.

  95. Då ska läraren notera det
    och lyfta fram det inför klassen-

  96. -som ett sätt att höja elevens status.

  97. En annan sak läraren kan göra är att
    bjuda in hela klassen till diskussioner-

  98. -både före och efter grupparbetet.

  99. Eleverna uppmuntras att fundera på
    hur en bra deltagare ska vara.

  100. Hur är man då? Hur låter det?

  101. Hur ser kroppspråket ut?
    Hur kan vi bidra?

  102. Det görs både innan grupparbetet
    inleds och som utvärdering efteråt.

  103. Vilka hade svårt att samarbeta?
    Varför?

  104. Vilka samarbetade bra i dag?
    Kan de dela med sig av några tips?

  105. Bjud in eleverna-

  106. -att träna på,
    fundera på och diskutera-

  107. -mekanismerna bakom grupparbete.

  108. Se till att de inte bara får
    matematiska kunskaper-

  109. -utan även lär sig att samarbeta.

  110. Vad avgör om ett grupparbete
    blir lyckat eller inte?

  111. En studie slog ihop elevers åsikter
    om ett bra grupparbete med forskning.

  112. Här är fyra viktiga aspekter:

  113. 1. Att du som lärare bestämmer
    gruppens storlek och sammansättning.

  114. Grupper om tre ansågs bäst. Fler
    leder till att några blir passiva.

  115. 2. Se till att eleverna
    får träning i att grupparbeta.

  116. Att lära sig lyssna, förklara och
    argumentera kan man behöva öva sig i.

  117. 3. Informera i förväg om grupparbetet
    ska bedömas och på vilket sätt.

  118. Ge återkoppling både på arbetet
    och eventuella redovisningar.

  119. 4. Ge lättbegripliga,
    avgränsade uppgifter.

  120. Försäkra dig om
    att alla har förstått.

  121. Studera de här bilderna,
    den i mitten och den med symboler.

  122. Mina undervisningsgrupper
    är cirka 30 elever.

  123. Jag delar eleverna i grupper om 3-4.

  124. Man ska kunna lyssna på varandra
    och hinna säga nåt.

  125. I en stor grupp blir det svårare.

  126. Jag bestämmer alltid
    vilka som jobbar ihop.

  127. Målet är att alla kan jobba med alla,
    men det behöver man träna på.

  128. Oftast är det
    någorlunda samma kunskapsnivå-

  129. -för om en elev
    som hunnit långt i sin utveckling-

  130. -jobbar med en elev som inte är
    där än, får de svårt att kommunicera.

  131. -Är det verkligen 20 där?
    -Nej, det är antagligen 16...

  132. Ungdomar! Jag ska visa för er en bild
    som jag vill att ni ritar av.

  133. Medan du ritar ska du tänka på vad du
    ritar och studera det väldigt noga.

  134. Börja berätta för dina kompisar
    vad du ser på bilden.

  135. När jag väljer uppgifter
    tänker jag på vad eleverna kan innan.

  136. Svårighetsnivån anpassas efter dem.

  137. Är det för lätt är det ointressant.
    Är det för svårt blir det inte bra.

  138. -Hur stort...?
    -Det blir... Det beror på.

  139. Jag är försiktig med
    att tala om hur de ska göra.

  140. Jag ger ledtrådar
    och stöttar dem i arbetet.

  141. Jag förklarar bara en liten del
    och berömmer saker de gör som är bra.

  142. Det hjälper dem att komma vidare.

  143. Anna! Jag har en fungerande formel.

  144. Det här gånger tre
    kan man sätta ihop till en kvadrat.

  145. Det är ju galet! Det trodde jag
    att jag skulle behöva hjälpa er med.

  146. Det svåra är att hitta lämpliga
    uppgifter som inte är för lätta.

  147. Men testa-

  148. -så kommer man att förstå vilken
    kreativitet som finns i eleverna.

  149. Då blir man jättelycklig!

  150. Vill du se fler av våra program,
    gå in på UR Skola.

  151. Där kan du bl.a. se hur man skapar
    undervisning som utmanar alla elever.

  152. Översättning: Maria Taubert
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hur skapar man bra grupparbete som lärare?

Avsnitt 9 av 10

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Forskning visar att grupparbeten utvecklar viktiga förmågor, men de skapar ofta svårigheter när det gäller samarbete och bedömning. Karin Forslund Frykedal, professor i pedagogik, har ägnat sin forskning åt grupparbete. Hon menar att det är bra om det finns ett ömsesidigt positivt beroende i gruppen och att rollfördelningen i gruppen är viktig. Jennifer Langer-Osuna, biträdande lektor i matematikstudier vid Stanford University, menar att en gruppuppgift ska vara så komplex att den stimulerar till diskussion.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod
Ämnesord:
Grupparbete, Gruppsykologi, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Samarbete, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkluderande pedagogik

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner. Detta program är en del av UR:s koncept Genomskåda - fem sätt att greppa din omvärld.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vi besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion. Detta program är en del av UR:s koncept Genomskåda - fem sätt att greppa din omvärld.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 22

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 22

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 22

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 22

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 22

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 22

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritisk förmåga

Avsnitt 13 av 22

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Programmering

Avsnitt 14 av 22

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital undervisning

Avsnitt 15 av 22

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 4
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - målstyrt lärande

Avsnitt 1 av 9

Undervisningen på fritidshem ska stimulera utveckling och lärande, står det i läroplanen. Men vad är det för undervisning som ska ske på fritidshemmet? Och hur ska lärandet gå till när man också ska ge utrymme för lek, vila och mellanmål? Vi besöker fritidshemmet på Vedevågsskolan i Lindesberg. Här har man tagit fasta på att lärandet ska vara upplevelsebaserat. Barnen lär sig programmera med hjälp av roboten Blue, och lyssnar till högläsning under mellanmålet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - samverkan med skolan

Avsnitt 2 av 9

När fritidshem och skola samverkar kan det höja skolresultaten och minska personalens arbetsbelastning. På Töjnaskolan utanför Stockholm är fritidshemspersonalen med och håller i lektionerna tillsammans med lärarna. Man har även delat på mentorskapet för eleverna. Fritidshemspersonalen Björn och Jimmy menar att samverkan med lärarna har gett dem högre yrkesstolthet och status på skolan, samtidigt som lärarna på skolan känner att de fått en avlastning i undervisningen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - leken

Avsnitt 3 av 9

Leken är central i fritidshemsverksamheten. På Sköndalsskolans fritidsklubb tyckte man att leken bland barnen hade stannat av. Därför började man jobba med aktioner, ett sätt att initiera lek och utnyttja klubbens material och lokaler på nya sätt. Personalen har märkt att deras lekfrämjande åtgärder lett till att eleverna utvecklats, och att självkänslan har stärkts hos många av barnen. De menar att leken främjar det sociala samspelet och gör att färre barn hamnar utanför.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - sociala relationer

Avsnitt 4 av 9

För några år sen tog Runnerydsskolan i Nässjö emot ett stort antal nyanlända elever. Kulturella skillnader och språkliga svårigheter ledde till missförstånd och konflikter mellan barnen. Därför tog fritidshemmet hjälp av språkstödjare, som också har hjälpt till i kontakterna med elevernas föräldrar, och på många sätt fungerat som en bro mellan hemlandet och Sverige. Vi får även möta barnpsykologen Ross W Greene som pratar om utagerande barn. Greene menar att det är genom att fokusera på barnens problem istället för deras beteende som man bäst hjälper dem.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Föräldrasamverkan - goda relationer

Avsnitt 5 av 9

Hur skapar man en bra samverkan mellan förälder och skola? Kan informationsmöten vara till fördel för vårdnadshavare? Vi följer Freinetskolan Hugin i Norrtälje i deras process att arbeta för att få bättre närhet till föräldrar och elever genom att tydliggöra arbetssättet. Det har påvisat bättre resultat bland elever och en mer gynnsam relation till vårdnadshavare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Föräldrasamverkan - när det brister

Avsnitt 6 av 9

På Södermalmsskolan i Stockholm mötte personalen dagligen ifrågasättande från vårdnadshavare om skolarbetet. Rektor Nina Jonsson tog tag i problemet och i dag är situationen en annan. I programmet berättar hon hur hon ser på gränsdragning för vad vårdnadshavare kan ifrågasätta och hur de arbetar med dialog.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

SYV - hela skolans ansvar

Avsnitt 7 av 9

Hur kan du som lärare arbeta med studie- och yrkesvägledning (SYV) i alla ämnen? På Frillesåsskolan i Kungsbacka arbetar lärarna utifrån SYV-modellen "Modell på två ben". Lärlabbet förklarar vad detta innebär och vilka möjligheter det ger eleverna. Genom att få in studie- och yrkesvägledning i undervisningen kan ämneskunskaper tränas mer och ge bättre insikt i vad det finns för yrkesval att göra.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vägledning för nyanlända

Avsnitt 8 av 9

Nyanlända ungdomar behöver extra mycket information om det svenska samhället och om vilka yrken som finns i Sverige. Lärlabbet besöker S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna där lärare har skapat ett nytt ämne som de kallar för AMO (arbets- och samhällsorientering) för att bättre kunna möta elevernas behov. Ämnet är till för nyanlända elever som inte kommer in på ett nationellt gymnasieprogram. Här får de lära sig mer om alternativa utbildningsvägar och får hjälp att hitta tillbaka till studiemotivationen. Vi träffar även Åsa Sundelin som har skrivit en avhandling om studie- och yrkesvägledning för unga i migration.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Valkompetens

Avsnitt 9 av 9

Valkompetens och karriärkompetens är begrepp som används allt mer. Men varför är de viktiga och hur kan man jobba med dem på ett konstruktivt sätt? Studie- och yrkesvägledaren Sara Nordström samarbetar med högstadieläraren Mait Ingvarsson på Arenaskolan i Timrå. Tillsammans skapar de förutsättningar för eleverna att förstå hur de kan göra aktiva och medvetna val. Och Anki Erixon, lärare årskurs tre, berättar hur hon arbetar med ämnet. Dessutom får vi ta del av forskning på området studie- och yrkesvägledning och hur kultur påverkar våra val.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 5
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normkritisk vägledning

Avsnitt 1 av 10

I läroplanen står att lärare ska ge eleverna en undervisning som gör att de inte begränsas av traditionella föreställningar om kön, kulturell eller social bakgrund i sina framtida studie- och yrkesval. Vid Farsta grundskola har man ett särskilt fokus på normkritik i studie- och yrkesvägledningen, och man börjar redan i förskoleklass. "Vi vill att eleverna ska kunna utgå från sig själva, vilka de är, inte vad andra tycker eller hur samhället ser ut", säger studie- och yrkesvägledaren Volkan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sex och samlevnad - hela skolans ansvar

Avsnitt 2 av 10

Enligt läroplanen ska sex och samlevnadsundervisningen vara ämnesintegrerad. Men det är få skolor som tar ett helhetsgrepp om frågorna. Så hur gör man för att sex och samlevnad ska bli hela skolans ansvar? På Angeredsgymnasiet i Göteborg har man under flera år haft ett särskilt fokus på den här undervisningen. Ett sex och samlevnadsteam, bestående av sju personer från elevhälsan och lärarlagen, håller ett tretimmarspass för skolans samtliga klasser. Det ger baskunskaper som övriga lärare sedan ska komplettera i sin ämnesundervisning.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sex och samlevnad - religion och kulturskillnader

Avsnitt 3 av 10

Enligt Skolinspektionen känner sig många lärare osäkra när de undervisar nyanlända elever i sex och samlevnad. Hur kan man skapa en undervisning i ämnet som funkar för alla, oavsett kulturell och religiös bakgrund? På Södertörns gymnasium utanför Stockholm har nästan alla elever utländsk bakgrund. Många är uppväxta med andra normer kring sex och samlevnad än de som är vanliga i Sverige. Att få en förståelse för detta är avgörande när man undervisar i ämnet, menar Esra Önge som är biologilärare på skolan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sex och samlevnad - normer och hbtq

Avsnitt 4 av 10

Normer och hbtq är en viktig del av sex och samlevnadsundervisningen. Men enligt Skolinspektionen finns det en kompetensbrist hos lärarna inom området. Vad krävs för att skapa bra undervisning i ämnet? Västra skolan i Falun är hbtq-certifierad och har under flera år haft ett särskilt fokus på hbtq och normer i undervisningen. Ann Fagerberg Embretsén är kurator på skolan och har återkommande undervisning för skolans åttor och nior om normer och hur de påverkar oss.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Övergrepp, trakasserier och samtycke

Avsnitt 5 av 10

Att tala om kränkningar och övergrepp är en viktig del i sex och samlevnadsundervisningen. Men hur undervisar man om ett så komplext och laddat ämne? Och hur ska man agera om en elev blivit utsatt för ett övergrepp? På Gunnesboskolan i Lund intensifierades arbetet med de här frågorna efter att elever på skolan våldtagit en annan elev. Vi följer läraren Jenny Lindblad Persson som bland annat diskuterar samtyckeslagen med sin klass. Bengt Söderström, handläggare på stiftelsen Allmänna Barnhuset, har varit med och tagit fram en handledning för skolpersonal om sexuella övergrepp.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sex på nätet - porr, kränkningar och källkritik

Avsnitt 6 av 10

Dagens unga lever en stor del av sina liv på nätet. Att diskutera nätvanor är därför en viktig del av sex- och samlevnadsundervisningen. Men hur undervisar man om porr, gromning och att ha sex på nätet? Och hur kan man peka på riskerna utan att det blir skräckpropaganda? På Västra Stenhagenskolan i Uppsala har man ett särskilt fokus på att diskutera värdegrundsgrundsfrågor kopplat till elevernas digitala liv. Och Johnny Lindqvist som är föreläsare och expert på ungas nätvanor menar att det är viktigt att frågorna om värdegrund och sex och samlevnad även innefattar den digitala arenan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sex och samlevnad för lågstadiet

Avsnitt 7 av 10

Att undervisa om sex och samlevnad i lågstadiet kan kännas svårt och känsligt. Vad ska man ta upp och vad ska man undvika? Och hur pratar man om själva sexet med så unga elever? Hilda Rofors är F-3-lärare på Uggleskolan i Lund. Där har man satsat särskilt på att utveckla sex och samlevnadsundervisningen för lågstadiet. Om de här frågorna kommer in tidigt får eleverna en stadigare grund att stå på när de formar sina värderingar, säger Hilda. Chris Castle på Unesco menar att en tidig undervisning också gör det lättare för barnen att hävda sina egna och andras rättigheter.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sex och samlevnad i särskolan

Avsnitt 8 av 10

Sex och samlevnad handlar mycket om att tolka känslor, signaler och sociala koder. Sådant kan vara extra svårt för vissa särskoleelever. Hur kan man då skapa en bra undervisning för särskolan? I Sockerbruksskolan, en grundsärskola i Oxie utanför Malmö, undervisar Anette Rosengren en liten grupp elever mellan 9 och 14 år. Skolan har tagit fram ett gemensamt undervisningsmaterial, som sedan individanpassas. Anette jobbar mycket med bilder, men att ge och ta emot massage är också en del av undervisningen. Att eleverna ska använda flera sinnen är en viktig del av skolans pedagogik.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sex och samlevnad - elevinflytande

Avsnitt 9 av 10

Elevinflytande är en framgångsfaktor i sex- och samlevnadsundervisningen enligt Skolinspektionen. Man får fler perspektiv och motivationen ökar. Hur kan man då jobba med elevinflytande för att lyfta ämnet? På Tullbroskolan i Falkenberg ska åttorna just inleda ett projektarbete. Metoden, som har åtta steg och inleds med en inspirationsfas, innebär att elevernas egna intressen styr och att lärarna fungerar mer som handledare. "Arbetssättet gör att eleverna får bättre självförtroende och vågar framföra och stå för sina åsikter", säger Jennie Johansson som undervisar klassen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sex och samlevnad - relationer

Avsnitt 10 av 10

Relationer är det område inom sex och samlevnad som flest unga vill veta mer om. Men hur undervisar man om något så brett och komplext? I Angeredsgymnasiet gör lärarna egna filmer för att konkretisera ämnet. Det är ofta scener där relationer ställs på sin spets. Efteråt diskuterar eleverna och ibland har man också olika övningar för att få igång reflektioner. Filmerna är en del i skolans särskilda satsning på sex och samlevnad. Navet i arbetet är ett ambulerande sex och samlevnadsteam som håller i undervisningen för alla klasser. Charlotte Persson är samordnare. "Det viktigaste är att få eleverna att tänka själva", säger hon.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 6
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Planering och stresshantering för lärare

Avsnitt 1 av 10

Vad kan man göra åt den stress som många lärare, speciellt de nya, känner? Helena, med mångårig erfarenhet som NO-lärare, betonar hur viktigt de är med ömsesidig respekt och en god kännedom om läroplanen. Mikael, rehabiliteringskonsult, förklarar hur man kan hitta återhämtning i själva arbetet. Och Alex, författare till boken "Den trygga läraren", ger en del konkreta tips men konstaterar också att åtta timmars sömn och ett liv utanför skolan är av största betydelse för att orka bli kvar i yrket.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hur skapar man goda relationer med sina elever?

Avsnitt 2 av 10

Forskning visar att goda relationer till eleverna är avgörande för skolresultatet. Några lärare och forskare har ur olika aspekter fördjupat sig i detta. Jobbar man aktivt med relationer resulterar det i en arbetsmiljö som blir väldigt trygg, säger Isabella, specialpedagog i Örebro. I sin avhandling menar Ann-Louise, lektor, att lärarnas fokus på det didaktiska ibland kan göra dem omedvetna om de relationer som skapas.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ordning och arbetsro i klassrummet

Avsnitt 3 av 10

Var tredje högstadieelev säger att de saknar studiero i skolan, och lärare lägger mycket tid på ordningsfrågor. Några pedagoger och experter visar här hur man kan jobba för att skapa arbetsro i klassrummet. Ai Chinh, som är i början av sin lärarbana, har deltagit i projektet Lärare som ledare. Via lärarcoachen Linda har hon fått verktyg och metoder för att skapa studiero för eleverna. Och från flera håll betonas vikten av tydlighet, såväl när det gäller instruktioner som förväntade prestationer och uppförande.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ledarskap i klassrummet

Avsnitt 4 av 10

Att läraren är en tydlig ledare är en av de viktigaste framgångsfaktorerna i undervisningen menar skolinspektionen, men hur gör man för att bli en bra ledare? Och vilken typ av ledarskap är det som krävs? Marcus, professor i pedagogik poängterar vikten av att vara väl förberedd och ha tydliga ramar, men att ett gott ledarskap också innebär att få eleverna att trivas, utvecklas och lära sig. Ann-Sofie, lärare i Motala, betonar vikten av att se eleverna när de kommer, "... och inte bara se, utan verkligen se", säger hon.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärarens rättigheter och skyldigheter

Avsnitt 5 av 10

Hur vet man vad man som lärare får och inte får göra? Kristina, chefsjurist på Lärarnas Riksförbund redogör för de juridiska aspekterna i kontakten med elever. Och vad är lärarens ansvar vid riktigt farliga situationer? För tre år sedan dödades en av Göingeskolans elever av en annan elev, och nu för man regelbundna diskussioner om tryggheten på skolan. Försteläraren Magnus, betonar vikten av samsyn, "eleverna märker direkt om lärarna gör på olika sätt", säger han. I Finland har en ny lag ökat lärarnas befogenheter - det så kallade skolfredspaketet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hur ger man effektiv återkoppling till sina elever?

Avsnitt 6 av 10

Hur ger man bra feedback till sina elever? Att ge bra återkoppling kan vara båda svårt och tidskrävande. Enligt aktuell forskning är den processorienterade återkopplingen - som fokuserar på styrkor, svagheter och råd - mycket mer användbar för eleverna än den återkoppling som består av betyg. Återkopplingen blir än mer effektiv om man jämför elevens aktuella kunskapsnivå med inlärningsmålet och sedan ger eleven strategier för hur de ska kunna uppnå målet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fysisk lärmiljö i klassrummet

Avsnitt 7 av 10

Att ha en bra arbetsmiljö i klassrummet kan vara avgörande för hur man lyckas i klassrummet. Så hur skapar man en god fysisk lärmiljö åt sina elever? Malin Valsö tar bland annat upp hur man kan minska det visuella bruset i klassrummet. Forskaren Peter Barrett har studerat hur man skapar smarta klassrum. Hans studie visar att 16 procent av elevernas studieresultat beror på klassrumsmiljön. Peter redogör för vad man som lärare kan göra för att förbättra den fysiska lärmiljön.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hur ser en bra läxa ut?

Avsnitt 8 av 10

Läxor är ett återkommande debattämne. Vissa lärare är för, andra emot. Men hur ser en bra läxa ut? Och vad är egentligen syftet med den? Cathy Vatterott, professor i pedagogik vid University of Missouri, går in på vilka egenskaper en bra läxa ska ha. Bland annat säger hon att läxan ska göra att eleven känner sig smartare, inte dummare. En läxa ska heller inte öka på frustrationen vid inlärning. Enligt John Hatties stora metastudie med över 100 000 elever har läxor en positiv, men begränsad effekt, på elevers lärande.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hur skapar man bra grupparbete som lärare?

Avsnitt 9 av 10

Forskning visar att grupparbeten utvecklar viktiga förmågor, men de skapar ofta svårigheter när det gäller samarbete och bedömning. Karin Forslund Frykedal, professor i pedagogik, har ägnat sin forskning åt grupparbete. Hon menar att det är bra om det finns ett ömsesidigt positivt beroende i gruppen och att rollfördelningen i gruppen är viktig. Jennifer Langer-Osuna, biträdande lektor i matematikstudier vid Stanford University, menar att en gruppuppgift ska vara så komplex att den stimulerar till diskussion.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Differentierad undervisning för att utmana alla elever

Avsnitt 10 av 10

Många elever behöver mer utmaningar i undervisningen, enligt Skolinspektionen, annars går de miste om det lärande och den utveckling de har rätt till. Fem procent av alla elever kan räknas som särskilt begåvade. Simon Hjort är lektor vid didaktikcenter i Linköpings kommun. I sin bok "Effektiv undervisning, meningsfullt lärande" beskriver han hur man kan använda sig av differentierad undervisning för att utmana alla elever i en klass, oberoende av vilka förutsättningar de har.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Skolforum 2015

Bättre möten från och med nu

Möten upptar en stor del av vår arbetstid och kan många gånger tjäna som tidstjuvar, menar pedagogen och författaren Terese Raymond. Ofta slarvar vi med att göra en tydlig plan för mötet och vi glömmer det viktigaste, att mötet skall ha ett tydligt syfte. Terese visar här på verktyg för att förbereda, leda och följa upp ett möte. Med en tydlig struktur får mötesdeltagarna en chans att bidra på ett bra sätt. Inspelat den 26 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

De svenska skolflyktingarna

Sedan möjligheten att ge barn hemundervisning ströps åt i Sverige genom en lagändring 2011 har familjer som vill hemskola sina barn tvingats flytta till andra länder. På Åland finns en koloni bestående av ett femtontal svenska familjer som flytt systemet i Sverige. De flesta av dem tror på filosofin om "unschooling" eller "avskolifiering". Vi åker till Åland för att ta reda på vad det är och vad de här familjerna gör som de inte får göra i Sverige.