Titta

UR Samtiden - Klarar vi de globala miljöutmaningarna?

UR Samtiden - Klarar vi de globala miljöutmaningarna?Dela
  1. Man skaffade solceller.
    Det blev tystare.

  2. Det underlättade skolgången.
    Man kunde läsa längre.

  3. På så sätt
    började ett nytt samhälle växa fram.

  4. Rubriken som sattes var: "Hur klarar
    vi de globala miljöutmaningarna?"

  5. Och... Jag vill inte gå händelserna
    i förväg, men en kollega sa:

  6. "Du är så optimistisk."
    Så vi får se var jag landar.

  7. Men för att klara
    de här globala miljöutmaningarna-

  8. -så riktas alltmer fokus
    till transformation.

  9. Vad det betyder
    i den globala politiken-

  10. -är det som det kommer att handla om
    i kväll.

  11. Jag är på Linköpings universitet och
    programchef för Mistra Geopolitics-

  12. -som tittar på kopplingen mellan glo-
    bal geopolitik och hållbarhetsmålen.

  13. Hållbar utveckling och vilka poli-
    tiska utmaningar som vi ställs inför.

  14. Lite grann utav det kommer jag
    att beröra här i dag på en halvtimma.

  15. Vi börjar med den stora omvälvningen-

  16. -som innebär mycket positivt men
    också är grunden till vår utmaning.

  17. Den stora accelerationen i världen.

  18. Jag ska dyka ner på några
    av de här trenderna lite snabbt.

  19. Vi har blivit allt rikare snabbt
    de senaste årtiondena-

  20. -om man räknar till BNP.

  21. Bland annat beroende på
    att investeringar runtom i världen-

  22. -ökar dramatiskt.

  23. Den urbana populationen, som alla
    vet, har vuxit väldigt kraftigt.

  24. Vår användning av primärenergi,
    vattenanvändning-

  25. -och vår användning av pappersmassa
    har ökat enormt.

  26. Lika drastiskt.
    Detta är stora accelerationer.

  27. Telekommunikation
    är ganska självklart.

  28. Användningen av gödningsämnen.
    Transporterna.

  29. Den internationella turismen
    har en enorm utveckling.

  30. Allt det här har i flera avseenden
    kanske berikat våra liv.

  31. Men som alla vet har det ett högt
    pris socialt och miljömässigt.

  32. Vi har då koldioxidens
    dramatiska ökning samma period.

  33. Metan. Det här är bara ett axplock.
    Utfiskningen av haven.

  34. Försurningen av haven. Övergödningen.

  35. Den... Förlusten av tropisk skog.

  36. Eller förlusten av biosfär...
    Förstörelsen av biosfären på land.

  37. Det har skett hittills. Vi kommer att
    bli några miljarder till på jorden.

  38. Det kanske stabiliserar sig
    runt 11 miljarder.

  39. Ännu viktigare för frågorna i kväll
    är ju-

  40. -att den globala medelklassen
    växer enormt och tredubblas.

  41. Så man kommer att vilja flyga mer och
    äta mer kött. Allt detta är välkänt.

  42. Diagrammen räcker inte ens till.
    Här är det södra Asien. Sydasien.

  43. Man beräknar att det kommer att öka
    till 309 % fram till 2050.

  44. Och så har vi ju klimatutmaningen,
    som är mitt huvudområde.

  45. Climate action tracker tittar på
    vart vi är på väg-

  46. -sammanställer länders löften och vad
    som krävs för att nå tvågradersmålet.

  47. Pariasavtalet stöds
    av nästan alla världens länder.

  48. Vi ska komma under 2 grader, helst
    1,5 jämfört med industrialiseringen.

  49. Vi ligger på drygt 1 grad redan.
    Då är det en brant nedåtkurva...

  50. Jag lovar att inte peka för mycket.

  51. En brant nedåtkurva.
    Ett rejält brott.

  52. Där kommer transformationen in.
    Småstegsförändring funkar inte-

  53. -om vi menar allvar med
    att nå klimatmålet-

  54. -samtidigt som vi ska komma
    till rätta med alla miljöutmaningar-

  55. -som jag just gick förbi.

  56. Finns det då inget hopp
    i ny energiteknik, till exempel?

  57. Solcellerna är ju ett paradexempel på
    det nya samhälle som växer fram.

  58. Kostnaden för solpaneler har sjunkit
    med 80 % de senaste tio åren.

  59. Det är sant. Den här gröna bollen
    börjar rulla snabbare och bli större.

  60. Den bruna snurrar inte lika snabbt
    men är så mycket större-

  61. -att den lätt äter upp den utveckling
    vi ser på miljöområdet.

  62. Det här är 2015.
    Andelen petroleum, naturgas och kol.

  63. Här har vi det förnybara i världen.
    Det illustreras av den här grafen.

  64. Så även om vi ser en positiv ökning,
    vilket gör att jag är optimist-

  65. -blir man lätt lite pessimistisk
    när man ser vilken utmaning det är-

  66. -och vilket enormt försprång
    fossilsamhället har.

  67. Flera av mina kollegor pratar om
    att vi står inför brytpunkter-

  68. -där klimatsystemet kan eskalera,
    Golfströmmen går inte lika långt upp-

  69. -eller att avsmältningen i Arktis
    leder till förstärkande effekter.

  70. Det är ju ett scenario.

  71. Jag ska återkomma
    och prata om sociala brytpunkter.

  72. För däri ligger kanske nåt av det
    riktigt vackra hoppet för framtiden.

  73. Men först till de globala
    hållbarhetsmålen som togs 2015.

  74. Mottot är transforming our world.

  75. Det är mottot för den deklaration
    som man tog i FN 2015.

  76. Vi ska transformera världen.

  77. Ofta översätts det till omställning.
    Men det räcker inte.

  78. Hållbarhetsmålen inbegriper miljö-
    mässiga aspekter, sociala aspekter-

  79. -och ekonomiska aspekter.

  80. Man ska se dem som en helhet.
    Man ska inte bryta ut nåt mål.

  81. Man kan fokusera på nåt mål, men det
    är viktigt att se att de hänger ihop.

  82. Det kan betyda olika saker
    när vi gör våra studier.

  83. I Fiji betyder det nåt annat än vad
    det betyder i Sverige eller i USA.

  84. Jag tror att Lars kommer in på det.

  85. Vad är då det här med transformation?

  86. Det här är Leonardo DiCaprio-

  87. -som adresserade ett tusental
    borgmästare under rubriken:

  88. "What is
    the transformation imperative?"

  89. Nu lite reflektioner. Det är viktigt
    för hur vi ska tänka kring lösningar-

  90. -och den globala politikens roll
    för att nå utvecklingsmålen-

  91. -och komma till rätta med
    de utmaningar som jag gick igenom.

  92. Samhällstransformation.

  93. Eller som det står i regerings-
    deklarationen: Omställning.

  94. I FN pratar man om transformation-

  95. -för att säga
    att det är mer än en omställning.

  96. Det är en omformning av samhället.

  97. Om ni kommer ihåg
    den här dramatiska accelerationen-

  98. -är det ju i sig en enorm
    omställning - snarare transformation-

  99. -som vi har haft
    under de senaste 200 åren.

  100. Speciellt de senaste 50 åren.
    En enorm omformning av samhället.

  101. Nu ska vi försöka styra en likadan
    omformning i en miljövänlig riktning.

  102. Då är den här definitionen viktig.

  103. En djupgående, uthållig,
    icke-linjär utveckling.

  104. Nu blir det
    ett rejält brott på utvecklingen.

  105. Eller den väg vi går på.

  106. Ofta i Sverige pratar vi om det här
    som en teknisk fråga.

  107. Vi behöver en omställning,
    så vi behöver ha mer teknik.

  108. Det är ofta i tekniksammanhang
    som vi uttolkar omställningen-

  109. -eller transformationen,
    som jag helst vill kalla den.

  110. Men när vi har gjort intervjuer...

  111. Jag och min kollega
    kommer snart med en bok-

  112. -om hur man förstår omställningen
    runtom i världen.

  113. Det är ofta en fråga om utbildning
    i Kap Verde, till exempel.

  114. Teknik är viktigt, men utbildning
    är drivkraften till förändringarna.

  115. I forskningslitteraturen
    är man överens om-

  116. -att det är samspelet mellan
    de här faktorerna som är viktigt.

  117. Men för att illustrera begreppet
    transformation-

  118. -tycker jag att liknelsen med puppan
    är bra. Min dotter har ritat det här.

  119. Från larv till puppa till fjäril
    är en riktig transformation.

  120. Vi går inte bara från ett tillstånd
    till ett annat.

  121. Vi omformar hela vår varelse.

  122. En bild som ofta används
    för att illustrera transformationen.

  123. Forskningen kring det... Vad innebär
    det om vi ska nå transformationen-

  124. -som FN:s generalförsamling
    har beslutat om?

  125. Då är det några saker som behövs.

  126. Praktiskt.
    Vi behöver kanske ny teknik-

  127. -eller andra livsstilsval
    och livsstilsförändringar.

  128. Hur vi väljer att leva våra liv.
    Det kan vara en praktisk förändring.

  129. Det räcker inte om vi tittar på
    historiska och samtida exempel-

  130. -där man lyckats med
    samhällsomställningar.

  131. Det behövs en förändring
    av den politiska kulturen.

  132. I dag ser vi till exempel i FN-
    systemet i klimatförhandlingarna-

  133. -när man pratar om
    hur de ska gå till...

  134. Förut skulle stater komma överens om
    ett mål, ansvaret skulle fördelas-

  135. -och så skulle man få igenom
    ett starkt avtal.

  136. Men stater skrev inte under
    eller struntade i åtagandena.

  137. I dag bygger man underifrån. Stater
    kommer frivilligt med sina åtgärder.

  138. Och så försöker man samla det
    i ett paraply.

  139. Städer, regioner och företag invol-
    veras i Global climate action summit.

  140. Kanske det förnämsta redskapet
    inom klimatkonventionen just nu.

  141. Ett nytt sätt
    att bedriva internationell politik.

  142. Ett annat exempel var när Fiji var
    ordförande för klimatförhandlingarna.

  143. Då introducerade man talanoadialogen.

  144. Ett sätt att lösa konflikter på Fiji-

  145. -och i flera länder i Stilla havet.

  146. Då presenterar man hur man ser på
    problemet utan att peka finger-

  147. -talar om hur man drabbas av en sak
    och diskuterar hur man ska lösa det.

  148. Men inte säga: "Det var ditt fel."

  149. Det här tyckte Fiji var bra för att
    komma vidare i förhandlingarna-

  150. -skapa förståelse och
    ta in berättelser om hur man drabbas-

  151. -för att skapa en större samsyn
    och komma vidare i politiken.

  152. Ett nytt sätt att bedriva politik-

  153. -som då behövs i en transformation.

  154. Och den personliga.
    En personlig perspektivförändring.

  155. Man kanske förändrar sina
    värderingar. Man får nya visioner.

  156. Eller som Sokrates lär ha sagt:

  157. "Låt den som vill ändra världen
    först ändra sig själv."

  158. Det är i alla fall tillskrivet
    Sokrates.

  159. Lite av den tanken ligger också
    i transformationen.

  160. Det intressanta med det här begreppet
    är-

  161. -att det inbegriper alla dessa om
    samhällstransformationen ska lyckas.

  162. En perspektivförändring, nya
    styrformer och praktiska lösningar.

  163. Ofta när vi pratar på klimatområdet
    blir det ett eller annat av de här.

  164. I transformationslitteraturen är det
    viktigt att se de här som en helhet.

  165. Sen finns det ju olika typer
    av samhällsomställningar också.

  166. Tittar vi historiskt
    hur samhällsförändringar gått till-

  167. -så ser vi kanske två olika typer
    av samhällstransformationer.

  168. Först tittar vi på den lodräta axeln.

  169. Här är tempot.
    Tidsskalan som vi pratar om.

  170. Från en utdragen
    till en snabb transformation.

  171. Här kommer ett exempel på en snabb.

  172. Prinsessan som pussar grodan,
    och sen så blir det en prins.

  173. Det är en snabb transformation.
    Puppan är en långsam transformation.

  174. Det är metaforerna. Jag ska komma
    till exempel i det verkliga livet.

  175. Den andra viktiga axeln för samhälls-
    transformationer är på systemnivån.

  176. Då pratar vi om att transportsystemen
    i Sverige ska transformeras.

  177. Att energisektorn ska transformeras.
    Då är det delar av civilisationen.

  178. Många pratar om att det behövs
    en omställning i hela världen.

  179. 2030-agendan är ett exempel på-

  180. -en agenda som ska transformera hela
    världen. Nord, syd. Fattiga, rika.

  181. Ett större uppdrag. Hur vi ska styra
    en sån här transformation beror på-

  182. -om vi ska rikta in oss på en del
    av systemet eller hela världen.

  183. Nu kommer några exempel.
    En riktigt snabb förändring-

  184. -som många kanske tänker sig
    när vi pratar om en transformation-

  185. -är ju en kvantsprångstransformation.

  186. Det ska gå snabbt.
    Pussa grodan-tempo.

  187. Det är vad man eftersträvar
    i 2030-agendan.

  188. Att vi ska ha uppfyllt målen
    och transformerat världen till 2030.

  189. Elva år kvar. Vi får se hur det går.
    Sen har vi-

  190. -en mer frambrytande transformering
    som ändå riktar sig till hela jorden.

  191. Globaliseringen under 1900-talet-

  192. -är ett exempel på en sån trans-
    formering av världen totalt sett-

  193. -som har vuxit fram under längre tid.

  194. Där har vi en mer konvergent typ
    av transformation.

  195. Tyska Energiewende ska ställa om
    det tyska energisystemet till 2050.

  196. Min favorit historiskt: Det brittiska
    imperiets avskaffande av slaveriet-

  197. -som jag, om jag hinner,
    skulle kunna prata mer om.

  198. Man gick från
    att slaveriet var en icke-fråga...

  199. Det var ekonomiskt försvarbart. Det
    var ekonomiskt lönsamt fortfarande.

  200. Få av upplysningsfilosoferna
    kritiserade det.

  201. En liten grupp föregångare sa:
    "Det här är moraliskt fel."

  202. En grupp började driva det offentligt
    och i politiken.

  203. På 25 år hade man skapat en av
    de största sociala rörelserna...

  204. På tio år
    hade det blivit stora protester.

  205. Kvinnor gick före för den första
    köpbojkotten i världen.

  206. Att bojkotta slavproducerat socker.

  207. På 25 år hade man avskaffat
    slavhandeln i det brittiska imperiet-

  208. -och man hade lov att borda skepp
    som transporterade slavar.

  209. På ytterligare 25 år hade slaveriet
    avskaffats i det brittiska imperiet.

  210. Frankrike avskaffade det.
    Napoleon återskaffade det.

  211. Det är inte självklart
    att det ramlar på av sig självt.

  212. Man fick kompensera slavägarna
    för att man skulle få igenom det här.

  213. Det visar att det går
    att påverka en förändring.

  214. Men det är ett samspel
    mellan olika faktorer.

  215. Det är inte bara
    att idealister driver det här.

  216. De är viktiga,
    men det krävs fler ingredienser.

  217. Förnybar energi var ett annat
    gradvis exempel sen 1950-talet.

  218. Framväxten av förnybar energi.

  219. I den forskning vi har gjort
    har vi kartlagt hur vi ser på...

  220. Vad kan driva på
    och möjliggöra en omställning?

  221. Då har vi tittat på vad länder säger-

  222. -i sina bidrag till 2030-agendan
    och klimatavtalet-

  223. -och hur det diskuteras i media, och
    så har vi gjort studier i fem länder.

  224. Vi ser ett antal olika faktorer
    som man framhåller som viktiga-

  225. -och som har lite olika roller.
    Det här är utifrån vårt material.

  226. En liten förenkling,
    men den är ganska talande också.

  227. Politiken som kan vägleda oss.

  228. Utbildning. Det överraskade oss-

  229. -hur viktigt det var
    i låg- och medelinkomstländer-

  230. -som den primära möjliggöraren
    mer än ny teknik.

  231. Ny grön teknik som hävstång
    för att få till stånd en förändring.

  232. En cirkulär/grön ekonomi som motor.

  233. Det civila samhället som drivkraft-

  234. -som driver på omställningen
    genom sina ageranden.

  235. Nya berättelser.

  236. Talanoadialogen som jag nämnde
    var ju ett exempel på-

  237. -att man träffas
    och berättar hur man upplever saker.

  238. Hur man har drabbats
    eller vad man ser för åtgärder.

  239. Mer och mer i politiken
    betonas behovet av nya berättelser.

  240. Vi har berättelser
    om tillväxtsamhället.

  241. Vi hade vår lycka i mer prylar-

  242. -eller att få berätta
    om våra Thailandsresor på Twitter.

  243. Men nu växer det fram tydligt...

  244. Det alluderades till
    klimatstrejkande ungdomar.

  245. Vi ser runtom i världen...

  246. Inte bara Greta, som är ett exempel
    som vi är stolta över från Sverige-

  247. -som har drivit på diskussionen.

  248. En ny berättelse
    om vilket samhälle vi vill ha.

  249. Vi ser tydligt nya berättelser
    om samhället som man vill skapa.

  250. Vi kallar det för nya narrativ.

  251. Här på universitet fick nyligen
    kollegan Therese Asplund ett anslag-

  252. -under rubriken:
    "Världen behöver en ny berättelse."

  253. Underbar rubrik. Mycket av det kommer
    fram i vårt material som viktigt-

  254. -för att få nya perspektiv.
    För att tala med Sokrates:

  255. Vi måste förändra våra egna perspek-
    tiv innan vi kan förändra världen.

  256. När vi tittade på detta kom
    livsstilsförändringar upp lite grann-

  257. -men inte som nåt centralt.

  258. Förutsättningen för livsstils-
    förändringar var om det andra fanns.

  259. Då kom livsstilsförändringarna av sig
    själva. Det tyckte vi var spännande.

  260. Talanoadialogen var en ny berättelse
    men också en ny politikform.

  261. Här är exempel där vi har tittat på
    hur man ser på omställningen.

  262. När vi var i Kap Verde, till exempel,
    så tog man utbildningen som central.

  263. Det här är en skolgård i Kap Verde.
    Den kanske ser igenväxt ut.

  264. Men man använder skolgården
    för att visa vad vi ska odla-

  265. -och hur vi kan leva
    med jordens resurser-

  266. -för att skapa förståelse för
    ekologiska perspektiv-

  267. -som man menade var nödvändigt
    för att kunna transformera Kap Verde-

  268. -och för att kunna hantera den trans-
    formation som man inte styr över.

  269. De stora globala förändringarna.
    Ekonomiska omsvängningar.

  270. Här har jag en bild från Fiji.

  271. Ett talande exempel på
    transformationens möjligheter.

  272. Flera av er kanske kommer ihåg
    cyklonen Winston-

  273. -som drabbade bland annat Fiji.

  274. Många döda. En tragedi. Men ur den
    började nåt nytt att växa fram.

  275. När man byggde upp samhällena-

  276. -skaffade man solpaneler som ersatte
    de gamla fossilreaktorerna.

  277. En av våra kollegor sa att
    det var outhärdligt i byarna före.

  278. För dieselaggregaten brummade.

  279. Man skaffade solceller.
    Det blev tystare.

  280. Det underlättade skolgången.
    Man kunde läsa längre.

  281. På så sätt började ett nytt samhälle
    att växa fram.

  282. Ett annat exempel,
    som, om man nu ska ha lite hopp...

  283. Om de första bilderna gjorde att vi
    blev dystra, är det här ett hopp.

  284. Global climate action agenda-

  285. -en handlingsagenda för att komma
    till rätta med klimatförändringarna-

  286. -samlar företag, regioner,
    städer och länder-

  287. -och försöker inspirera varandra.

  288. "Vi kan ta djärva steg, för det är
    en ny stor transformation på gång."

  289. 2010: Inga städer, regioner, företag-

  290. -investerare eller
    civilsamhällesorganisationer-

  291. -var listade som officiellt
    bidragande till klimatkonventionen.

  292. 2018 är det fullt.
    12 396 organisationer-

  293. -över 9 000 städer, 126 regioner,
    2 500 företag-

  294. -363 investerare och nästan
    100 civilsamhällesorganisationer-

  295. -som är med och visar vad man gör.

  296. Kanske är det ett tecken på den nya
    politikformen och nya berättelser.

  297. Ett nytt sätt att organisera
    vår ekonomi börjar att växa fram.

  298. Så kanske behöver vi inte...
    Tipping points kan ju gå illa.

  299. Då pratar jag ur miljösynpunkt.

  300. Men precis som vi inte förstår
    allting i naturen-

  301. -förstår vi inte
    hur samhället fungerar.

  302. Vi har sett många gånger genom
    historien att det finns brytpunkter-

  303. -där våra värderingar och perspektiv
    förändras ganska snabbt.

  304. En favoritbild. Men det här kanske
    ännu mer sammanfattar budskapet.

  305. "Vi kan förändra världen,
    om inte fullständigt..."

  306. Det är en hel del olika faktorer
    i samhället, och världen är komplex.

  307. Men vi kan se att det går
    att putta den lite i rätt riktning.

  308. Vi kan göra skillnad till det bättre.

  309. Vill ni läsa mer om detta, kommer vi
    ut med en bok till sommaren.

  310. "Sustainability Transformations
    across societies".

  311. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - Klarar vi de globala miljöutmaningarna?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Björn-Ola Linnér, professor i internationell klimatpolitik, diskuterar den samhällstransformation som är nödvändig för att komma tillrätta med människans överutnyttjande av vår miljö och kunna uppfylla Parisavtalet. Inspelat den 12 februari 2019 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Miljö
Ämnesord:
Klimatförändringar, Klimatpolitik, Miljöfrågor, Miljöförstöring, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Östersjön i ett historiskt perspektiv

Östersjöns geologiska historia är full av dramatiska förändringar. Djupt under ytan ligger sedimenten arkiverade, som ett facit på människans miljömässiga inverkan på Östersjön. Martin Jakobsson, professor i maringeologi och geofysik samt ledamot av Kungl Vetenskapsakademien samtalar med Kristian Gerner, professor emeritus i historia vid Lunds universitet. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Klimatforum 2016

Nudging gör det lätt att göra rätt

Om man erbjuds en liten i stället för stor tallrik tar man mindre mat. Det är en form av "nudging", det vill säga att knuffa någon i en mer klimatsmart riktning. Ida Lemoine på Beteendelabbet berättar med hjälp av spännande exempel om sitt arbete med att förstå beteenden för att kunna förändra beteenden. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.