Titta

Snabbkoll!

Snabbkoll!

Om Snabbkoll!

Allt du behöver veta om viktiga begrepp och processer inom fysik, kemi och biologi, förklaras på ett enkelt sätt. Med hjälp av animationer får du på några minuter veta det mesta om till exempel atomer, vattnets egenskaper eller mutationer. Perfekt inför provet när du behöver ha koll, snabbkoll.

Syfte

Syftet med serien är att med fysikens, kemins och biologins begrepp, modeller och teorier beskriva och förklara fenomen i naturen, samhället och människokroppen.

Till första programmet

Snabbkoll! : AtomerDela
  1. En atom är ett grundämnes
    minsta byggsten.

  2. Den består av mindre partiklar.

  3. Delarna som bygger upp atomen
    kallas elementarpartiklar.

  4. Atomkärnan består av
    positivt laddade protoner-

  5. -och oladdade neutroner.

  6. De negativt laddade elektronerna
    kretsar kring kärnan.

  7. När atomen har lika många elektroner
    som protoner så är den oladdad.

  8. Laddningen är noll.

  9. Alla grundämnen
    har olika antal protoner i kärnan.

  10. Väte är det ämne
    som bara har en proton i kärnan.

  11. Väte har beteckningen H.

  12. Två protoner är helium, tre litium,
    och så vidare.

  13. Grundämnen sorteras
    i periodiska systemet-

  14. -efter antalet protoner i sin kärna-

  15. -men är även grupperade
    efter andra egenskaper.

  16. Antalet neutroner
    kan vara lika många som protonerna-

  17. -och ungefär lika stora.

  18. Det kan finnas varianter, isotoper,
    av ämnet.

  19. Isotopen har ett annat
    antal neutroner.

  20. Ingen av de här modellerna
    visar hur en atom ser ut.

  21. Det är förenklingar.
    Men modellerna är användbara-

  22. -för att visa hur många
    elementarpartiklar atomen består av.

  23. Elektronerna är fördelade
    på olika elektronskal.

  24. Lite som olika banor runt atomkärnan.

  25. I det första skalet
    får det plats högst två elektroner.

  26. I nästa skal får det plats åtta.

  27. I det tredje får det också plats
    åtta, om det är det yttersta skalet.

  28. Finns det fler skal får det plats
    18 elektroner, möjligen fler-

  29. -men då blir det komplicerat.

  30. Ju fler elektronskal en atom har,
    desto större är den.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Atomer

Avsnitt 1 av 22

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är atomer och hur är de uppbyggda? Ord och begrepp som förklaras är isotoper, elektroner, protoner, elementarpartiklar och det periodiska systemet.

Ämnen:
Kemi > Materiens uppbyggnad och kretslopp
Ämnesord:
Elektroner, Elementarpartiklar, Fysikalisk kemi, Kemi, Naturvetenskap, Periodiska systemet, Protoner, Teoretisk kemi
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Snabbkoll!

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Atomer

Avsnitt 1 av 22

Vad är atomer och hur är de uppbyggda? Ord och begrepp som förklaras är isotoper, elektroner, protoner, elementarpartiklar och det periodiska systemet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Syror

Avsnitt 2 av 22

Vad är mjölksyra i benen eller kolsyra i läsken för något? Och varför smakar citroner surt? Här får du veta mer om syror och pH-skalan.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Baser

Avsnitt 3 av 22

Tvål, bakpulver och bikarbonat är basiska. Du får veta vad som händer i en basisk lösning och om man blandar en basisk lösning med en sur. Och vad är ammoniak?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Joner

Avsnitt 4 av 22

På två minuter får du lära dig vad joner och salter är för något.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Jonbindningar

Avsnitt 5 av 22

Attraktionen mellan en positivt laddad jon och en negativt laddad kallas jonbindning. Och så får du veta vad vanligt salt består av.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Metallbindningar

Avsnitt 6 av 22

Metallbindningar och metallers egenskaper förklaras. Du får till exempel veta varför många metaller leder värme och ström på ett bra sätt. Och vad är delokaliserade elektroner?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Kvävets kretslopp

Avsnitt 7 av 22

Två minuter om kvävets kretslopp och dess betydelse för växter och djur. Och hur fungerar en kvävefixerande bakterie? Dessutom får du veta mer om konstgödsel, nitratjoner, ammoniumjoner, aminosyror och DNA.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Kolets kretslopp

Avsnitt 8 av 22

Kolets kretslopp förklaras, ett kretslopp som kan pågå under kort eller lång tid, ibland under miljontals år. Du får också veta mer om fossila bränslen och om fotosyntesen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Förbränning

Avsnitt 9 av 22

Du får veta hur människokroppens förbränning går till. Hur fungerar mitokondrierna, som är cellernas egna energifabriker? Vad har enzymer för betydelse i processen? Och vad är exoterm respektive endoterm reaktion för något? Allt på två minuter.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Temperatur

Avsnitt 10 av 22

Två minuter om temperatur och hur den påverkar olika ämnens form och densitet. Och vad betyder aggregationstillstånd?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Vattnets egenskaper

Avsnitt 11 av 22

Varför är vatten ett så bra lösningsmedel? Vad är ytspänning, vätebindningar och kapillärkraft? Och vad innebär det att vatten har polära egenskaper?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Vattnets kretslopp

Avsnitt 12 av 22

Jordens består till 70% av vatten, men hur mycket sötvatten finns det egentligen i världen? Och vad är grundvatten?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Energi

Avsnitt 13 av 22

Energi kan inte skapas eller förstöras, den kan bara omvandlas till andra former. Värmeenergi, rörelseenergi, kemisk energi, kärnenergi, elektrisk energi, strålningsenergi och lägesenergi är olika former. Hur kan vi använda dessa olika former? Hur fungerar till exempel ett vattenkraftverk?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Ström

Avsnitt 14 av 22

Vad händer i ett batteri och vad består strömmen av? Hur får man ut elektriciteten ur batteriet och vad kan den användas till? Även begreppen elektrisk spänning, volt, ampere och watt förklaras.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSnabbkoll!

Dragningskraft

Avsnitt 15 av 22

Solen drar i jorden och jorden i månen. Men månen drar också i jorden, det påverkar jordens vattenmassor och kallas tidvatten. Vi får också veta skillnaden mellan vikt (kilo) och tyngd (newton). Andra begrepp som förklaras är: massa, gravitation och tyngdkraft.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & kemi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta NO-land

Matspjälkning, del 2

Vi förklarar vad som händer i magsäcken och tunntarmen, vad spottköttlarna gör och var tolvfingertarmen sitter.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Förstå kunskapskraven - engelska

Frågeställningar för systematiska undersökningar

Ett av Skolverkets kunskapskrav i kemi förklaras: "Eleven kan formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån." Berättare: Keith Forster, Rolf Man och Sharzad Rahmani.