Titta

UR Samtiden - Ny syn på högre utbildning

UR Samtiden - Ny syn på högre utbildning

Om UR Samtiden - Ny syn på högre utbildning

Föreläsningar om hur universitet, forskare, lärare och studenter kan bidra till att uppfylla FN:s 17 mål för hållbar utveckling. Inspelat på Karolinska institutet i Stockholm den 30 mars 2019. Arrangörer: Karolinska institutet i samarbete med Göteborgs universitet, Chalmers och Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Ny syn på högre utbildning : Kraftfullt samarbete för hållbar utvecklingDela
  1. Man glömmer aldrig synen av ett barn
    på fem månader som väger 2,8 kilo.

  2. Det är ett väldigt sjukt spädbarn.

  3. God morgon, allihopa.
    Professor Ottersen-

  4. -Michael Marmot,
    min medtalare på öppningsföredraget-

  5. -framstående akademiker,
    studenter, damer och herrar.

  6. Jag gratulerar er
    för den här enastående konferensen-

  7. -om att ompröva utbildningen,
    inspirerat av de globala målen.

  8. Ni förstår ju att de här målen
    är en stark, ambitiös agenda.

  9. De får oss att tänka om
    angående högre utbildning-

  10. -och även hela sättet vi lever, arbetar,
    producerar och konsumerar.

  11. Att implementera
    en så omfattande agenda-

  12. -kräver att hela samhället
    och hela ekonomin förändras.

  13. Det kräver att vi tänker och agerar
    utanför de silor-

  14. -där vi enligt tradition tagit beslut,
    utbildat, levt och så vidare.

  15. Det kräver att vi är medvetna om
    kopplingen mellan de politikområden-

  16. -som drabbats av silo-effekten:
    ekonomin, miljön...

  17. Agendan utmanar oss att tänka över
    vårt sätt att leda samhället.

  18. Är det mottaglig, inkluderande?
    Lyssnar det? Är det nerifrån-och-upp?

  19. Att inspirera framtida generationer att
    tänka och agera för hållbar utveckling-

  20. -och att ge oss kunskapen att göra det
    är ett avgörande jobb för dagens lärare.

  21. Och för oss alla.
    Det är enormt sporrande.

  22. Prestigefyllda institutioner
    som Karolinska institutet-

  23. -Kungliga vetenskapsakademien,
    Göteborg och andra universitet-

  24. -tar sig an utmaningen.

  25. Inom internationell utveckling
    såg jag Sverige ta ansvar-

  26. -för utvecklingsagendorna,
    inklusive denna.

  27. Men för att uppnå dem
    behövs hela samhället.

  28. Vi sitter i samma båt, och vi måste ro
    tillsammans för att nå fram dit vi vill.

  29. Här är utmaningen
    - och ni är en välinformerad publik-

  30. -så ni vet att vi lever
    i en turbulent och oviss tid.

  31. Beslutsfattare måste kunna ta itu med-

  32. -världens komplicerade,
    sammanlänkade problem.

  33. Medborgare behöver kunna arbeta
    i den världen.

  34. Lärare måste ha en framträdande roll-

  35. -när de lär oss att navigera
    en framtid där instabilitet är normalt.

  36. Förändringar sker i väldigt snabb takt.

  37. Det här talar emot traditionella
    silo-metoder för utbildning.

  38. Det talar för en interdisciplinär
    läroplan och forskning.

  39. Som pressen uppmärksammat
    inför konferensen-

  40. -har mänsklig aktivitet tänjt
    på gränserna för vad världen tål.

  41. Det påverkar hälsan.
    Vi säger det i lokaler-

  42. -som tillhör en av världens främsta
    hälsoinstitutioner.

  43. Rockefeller-stiftelsen publicerade
    en utredning om planetens hälsa 2015.

  44. Den fann
    att kontinuerlig miljöförstörelse-

  45. -kan vända på förbättringarna inom
    hälsa vi åstadkommit det senaste seklet.

  46. Om hela världen fortsätter i samma takt-

  47. -överskrider vi snart fler gränser
    för vad jorden klarar av.

  48. I det värsta tänkbara scenariot,
    som inte är osannolikt utan förändring-

  49. -skulle förbättringar inom mänsklig
    utveckling, som hälsa, sakta ner.

  50. Somliga områden
    skulle kanske se försämringar.

  51. En utvecklingsrapport från UNDP för
    kanske åtta år sen hade modeller på det.

  52. Så "väx nu, städa upp sen"-metoden
    för utveckling är inte alls hållbar.

  53. Det stod i Rockefeller-Lancet-rapporten
    att vi har tagit ett lån.

  54. Vi förstår vad lån innebär. Vi har
    pantsatt framtida generationers hälsa-

  55. -för att verkställa ekonomi-
    och utvecklingsmål i nutiden.

  56. Så kan vi inte fortsätta.
    Utvecklingen är otroligt obalanserad.

  57. Ju längre vi fortsätter så, desto mer
    underminerar vi de framsteg vi gjort.

  58. Den vägen leder inte
    till större hälsorelaterad rättvisa-

  59. -utan till än större orättvisor rörande
    hälsan än de vi ser i världen i dag.

  60. Men mitt budskap i dag är hoppfullt,
    för det måste inte vara så.

  61. Ni är alla här för att ni vet det.
    Ni vill bidra till förändringar.

  62. För de förändringarna behövs
    tankeledarskapet som för oss samman-

  63. -för att förnya utbildningen
    för en hållbar framtid.

  64. Mina åtta år
    inom FN:s utvecklingsprogram-

  65. -upptogs först av att försöka uppnå
    så många millenniemål som möjligt.

  66. Och några hade faktiskt
    måttlig framgång.

  67. Fattigdomsmålet uppnåddes.
    Framgången inom hälsa och utbildning-

  68. -var anmärkningsvärd.

  69. Men målen var inte lika ambitiösa
    som de globala målen.

  70. När man har ett mål som är att halvera
    mängden människor i extrem fattigdom-

  71. -och man lyckas är det bra för den halva
    som lyftes upp. Inte för andra halvan.

  72. Det finns mycket arbete kvar.
    Det som inspirerade de globala målen-

  73. -var tanken att gå hela vägen
    och utrota fattigdom och hunger.

  74. En bred agenda
    som uppmärksammar kopplingarna-

  75. -mellan vad vi gör
    i ekonomin, samhället och miljön.

  76. Man kan hävda att avtalet
    om de globala målen 2015-

  77. -skedde under ett anmärkningsvärt år.
    Vi fick Parisavtalet då.

  78. Två andra agendor uppmärksammas
    mindre: utvecklingsfinansiering...

  79. Pengar är inte allt, men de
    är användbara mot utmaningarna-

  80. -inom hållbar utveckling.

  81. Då kom också Sendai-ramverket
    för katastrofriskreducering.

  82. Det är också en viktig agenda.

  83. Men som ni märkt har världen sen 2015-

  84. -inte varit lika engagerad
    i multilateralism som den var.

  85. Det är verkligen dags att inspirera folk
    till handling igen kring agendorna.

  86. När stora globala avtal nås med pompa
    och ståt vill man se nåt hända.

  87. Man vill inte se världsavtalens
    trovärdighet undermineras-

  88. -genom otillräckligt agerande.

  89. För två, tre dagar sen släppte
    Meteorologiska världsorganisationen-

  90. -sin senaste klimatrapport.

  91. Den målar upp en sorgligt nog bekant,
    förskräcklig framtidsbild.

  92. Jag tycker själv att er landsmaninna
    Greta Thunberg hade rätt-

  93. -när hon sa till de ekonomiska ledarna
    i Davos:

  94. "Ert hus brinner och ni måste agera."

  95. Bland de många följder vi ser
    från det som händer med klimatet-

  96. -finns de som direkt påverkar
    människors hälsa-

  97. -eftersom de påverkar matproduktionen,
    vattentillgängligheten och så vidare.

  98. Den här mer regelbundna, allvarliga
    torkan i till exempel Afrikas horn-

  99. -eller Sahel i Afrika bevisar det.

  100. Ett annat exempel
    som har flugit under radarn...

  101. Tidigare i månaden var jag
    i Afghanistan, i väst.

  102. Regioner i norra och västra Afghanistan
    genomlider en "hundraårstorka".

  103. Men den frasen blir löjlig när händelser
    som den sker oftare och oftare.

  104. I Herat och Badghis, som jag besökte,
    har torkan tvångsförflyttat-

  105. -fler än en fjärdedels miljon människor
    inom landet.

  106. De har gått bort från sina avlägsna byar
    för att deras boskap har dött.

  107. De har slut på mat
    och kan inte producera mer för torkan.

  108. Och de tar sig ner till utkanterna
    av staden, till dystra tältläger-

  109. -i mycket dåliga tillstånd.

  110. Jag såg, på ett sjukhus i utkanten
    av Herat, nära tältstäderna-

  111. -en akutavdelning
    för svårt undernärda spädbarn och barn.

  112. Man glömmer aldrig synen av ett barn
    på fem månader som väger 2,8 kilo.

  113. Det är ett väldigt sjukt spädbarn.

  114. De här samhällena är redan sargade
    av årtionden av konflikter.

  115. Fred är en viktig faktor
    för hållbar utveckling.

  116. Den svåra torkan förvärrar problemen
    för dem som lever på marginalen.

  117. Hälsoutmaningarna det leder till
    är otroligt allvarliga.

  118. Men klimatförändringar är bara en
    av de planetära gränser vi överskrider.

  119. Stockholm Resilience Centre gör
    mycket utmärkt arbete på detta ämne.

  120. De säger att vi överskridit två gränser:
    förlust av biologisk mångfald-

  121. -och kväve- och fosforcykler.

  122. Vi är i farozonen för förändrad
    markanvändning och klimatförändring.

  123. När vi pratar
    om att pantsätta framtiden-

  124. -har det här enorma följder
    för vår hälsa och välmående.

  125. Men här i Sverige finns så stor expertis
    angående hälsa och miljön.

  126. Det är det som gör att det här landet
    passar så bra som ledare-

  127. -i att hitta lösningar på de
    komplicerade utmaningar vi står inför.

  128. Vi måste ta itu med dem holistiskt.

  129. Men det är faktiskt inte
    en ny uppmaning.

  130. Jag var en ung hälsovårdsminister.

  131. 1989 utnämndes jag
    till hälsovårdsminister.

  132. Jag inspirerades då av Ottawastadgan
    för hälsofrämjande från 1986.

  133. Den baserades på Almatydeklarationen
    om primärvård från 1978-

  134. -som beskrev de grundläggande
    villkoren för hälsa:

  135. Fred, bostad, utbildning, mat,
    tillräcklig inkomst-

  136. -stabila ekosystem, hållbara resurser,
    och social rättvisa och jämlikhet.

  137. Innan dess fick FN-konferensen
    om miljö och utveckling 1972-

  138. -här i Stockholm, äran för att ha satt
    miljöförstöring på den globala agendan.

  139. Den slog fast att naturen får betala
    för utvecklingen.

  140. Vi är här igen, flera utredningar,
    agendor och deklarationer senare.

  141. 2030-agendan säger åt oss
    att tänka holistiskt.

  142. Tänk på hur de beslut vi fattar
    i ett område påverkar ett annat.

  143. Vill vi behålla hälsan och välmåendet
    hos människor och planeten-

  144. -måste vi hantera
    de omfattande determinanterna.

  145. Om de så är fattigdom, utanförskap
    och diskriminering...

  146. Om de så är den aggressiva handeln
    med ohälsosamma substanser-

  147. -och stillasittande liv...

  148. Om de så är klimatförändring, förlust
    av biologisk mångfald och föroreningar.

  149. Jag tror att det finns lösningar
    på varje utmaning.

  150. Många finns redan,
    men vi måste investera i dem-

  151. -genom att samla bevisen,
    forma och implementera bra lagar-

  152. -och stödja sårbara länder
    och befolkningar.

  153. Vi måste bygga upp deras förmåga
    att agera för hållbar utveckling.

  154. Vi behöver också politisk vilja.
    Vi behöver omfattande medvetenhet.

  155. Det varenda en av oss,
    och de som leder oss, måste göra...

  156. Vi behöver ledarskap i olika sektorer.

  157. Det finns redan en del,
    men alla behöver vara med på noterna.

  158. Jag ska ge ett exempel.

  159. Jag var på en stor klimatkonferens
    på Vietnams nationella universitet.

  160. Där såg vi en presentation-

  161. -från seniorrepresentanter
    från FN:s klimatpanel.

  162. De hade släppt en rapport, förra året,
    enligt vilken vi har tolv år på oss-

  163. -att vända trenden för klimatförändring.

  164. Elva och ett halvt nu.
    Klockan tickar på.

  165. De framförde att det är möjligt
    att åstadkomma det här-

  166. -geofysiskt, teknologiskt
    och ekonomiskt möjligt.

  167. Vi kan förhindra att global uppvärmning
    går bortom 1,5-graderströskeln.

  168. Vilka är då hindren?
    Hindren är politiska hinder.

  169. Fallet måste argumenteras
    land för land, samhälle för samhälle-

  170. -universitet för universitet,
    sektor för sektor. Det kan göras.

  171. Det krävs välinformerade organisationer
    för att hålla politikerna ansvariga-

  172. -för att implementera de agendor
    de skrev under på.

  173. I september ska världsledare samlas
    igen under FN:s generalförsamling-

  174. -liksom alla andra år.
    De ska ha toppmöten på hög nivå.

  175. Ett handlar om de globala målen,
    ett om Parisavtalet.

  176. Ett tredje om allmän sjukvård.

  177. Ett fjärde om Samoa-handlingsplanen,
    den hållbara agendan för öländer.

  178. Ett femte handlar
    om utvecklingsfinansiering.

  179. Jag hoppas att ledarna som åker dit
    är beredda att acceptera sanningen.

  180. Att vi inte ser nog med agerande
    och engagemang än.

  181. Jag vill inte fastna på det-

  182. -men enligt trenderna vi ser är vi inte
    på väg att utrota fattigdom och hunger.

  183. Istället kommer flera hundra miljoner,
    år 2030-

  184. -fortfarande att vara förödande fattiga.

  185. En av 2030-agendans basprinciper
    är att inte exkludera någon.

  186. Vi kommer att exkludera hundratals
    miljoner. Det måste förändras.

  187. Det är politiken kring det
    som måste förändras.

  188. Jag ska tala utifrån min erfarenhet
    inom internationell utveckling.

  189. Det kommer inte att räcka att uppnå
    de globala målen-

  190. -i Sverige, Nya Zeeland
    och andra OECD-länder.

  191. Att bara uppnå dem där kräver starkt
    ledarskap och att hela samhället är med.

  192. Vi behöver globalt agerande-

  193. -som fokuserar på de 1,8 miljarder
    som lever i fragila kontexter.

  194. Utan internationell solidaritet
    uppnås inte agendan för dem.

  195. Varje cent Sverige investerar i Sida,
    varje cent för stöd och solidaritet-

  196. -hjälper,
    så att alla ska kunna dra nytta-

  197. -av de globala målens otroliga agenda.

  198. Nu kommer vi till rollen
    som lärare och universitet har.

  199. Jag vill säga
    fem specifika saker om det.

  200. Den första handlar om lärarens roll.

  201. För det fjärde globala målet,
    om utbildning, yrkar för-

  202. -att alla ska få de färdigheter som
    krävs för att främja hållbar utveckling.

  203. Alla som lär sig behöver
    de färdigheterna. Bland färdigheterna-

  204. -är utbildning för hållbara livsstilar,
    mänskliga rättigheter-

  205. -könsjämlikhet, fred och icke-våld,
    globalt medborgarskap-

  206. -och uppskattning av kulturell mångfald
    och kulturers bidrag till hållbarhet.

  207. Det står där i det fjärde globala målet.
    Det är ambitiöst och välbehövt.

  208. Det visar hur bred agendan är.

  209. Inte minst i mål sexton,
    som UNDP var särskilt involverade i.

  210. Det uppmanar till fredliga
    och inkluderande samhällen-

  211. -som förser alla med rättvisa och har
    effektiva, inkluderande institutioner.

  212. Jag ser en så viktig roll
    för utbildningen-

  213. -för människans kapacitet
    för att skapa såna samhällen-

  214. -som vi kan vara stolta över.

  215. Utbildningen ger också
    den tekniska kapaciteten-

  216. -för att utföra
    de förändringar som måste ske.

  217. Min andra poäng är
    att universitet har en viss styrka.

  218. Det är deras kapacitet för tvärvetenskap
    och tvärvetenskapligt lärande.

  219. Det kan hantera interaktionerna
    mellan ekonomin, samhället och miljön.

  220. Om vi ser på det ur synvinkeln
    planetär hälsa, som är intressant-

  221. -ser vi hur människor och ekosystemen
    på jorden båda kan frodas.

  222. Forskning på båda kan bidra starkt
    till uppnåendet av målen.

  223. Det gäller för universitet
    att finna sätt-

  224. -att förena forskning och lärande
    från olika discipliner.

  225. Då kan vi kartlägga
    hur hållbar utveckling ska uppnås.

  226. Min tredje poäng, efter universitetens
    forskningsbidrag-

  227. -är att de kan ha en roll
    inom evidensbaserat beslutsfattande.

  228. Evidensbaserat beslutsfattande
    är inte modernt överallt, i alla fält.

  229. Men mitt intryck, från mitt arbete
    med alla sorters regeringar-

  230. -under åtta år på UNDP-

  231. -är att de flesta vill kunna ta beslut
    som troligen ger de resultat de vill ha.

  232. De vill åt informationen och bevisen
    de behöver.

  233. Universitet är en så stor kunskapskälla.

  234. De borde ses som viktiga aktörer
    som förser den information-

  235. -som påverkar beslutsfattande
    för hållbar utveckling.

  236. Min fjärde poäng är
    att de globala målens kärna-

  237. -är redovisningsskyldighet.

  238. Att arbete på agendan
    ska bevakas och rapporteras.

  239. Här ser jag också
    en viktig roll för universitet.

  240. De bidrar till utvecklingsrapporter
    och indikatorer och mäter framsteg.

  241. De utvärderar. Bidraget kan göras
    genom officiella processer-

  242. -oberoende tidskrifter, som stöd
    för civilsamhället och andra insatser.

  243. Målet bör vara
    att hålla länder ansvariga-

  244. -för de åtaganden
    de skrev under på för agendan.

  245. Det är intressant att många länder
    faktiskt ska presentera sina rapporter-

  246. -på FN:s politiska högnivåforum
    för hållbar utveckling-

  247. -som sammanträder varje juli
    i New York. Så intresset finns där.

  248. Men hittills har de flesta länders
    rapporter handlat om processer:

  249. De processer de etablerar.
    Nu måste de handla om agerandet.

  250. Man bör lyssna till det general-
    sekreterare António Guterres sa nyligen:

  251. "När ledare kommer till New York
    för klimatmötet och andra möten"-

  252. -"kom då med en plan, inte ett tal."

  253. Det är ett väldigt bra råd. Talens tid
    är förbi. Vi vill se vad planen är-

  254. -för att uppnå
    agendornas ambitiösa mål.

  255. Min femte poäng handlar
    om påverkansarbete.

  256. Universitet har hög status
    i sina länder och samhällen.

  257. Universitet respekteras allmänt, för att
    de utbildar framtida generationer-

  258. -för forskningen och hur de
    bidrar överlag till samhället.

  259. Det ger universitet hög påverkan,
    när de väljer att använda sin röst.

  260. FN:s nätverk för hållbara lösningar
    startades av FN:s förra chef-

  261. -för att mobilisera vetenskaplig,
    teknisk expertis för de globala målen.

  262. Många universitet har gått med på att
    bidra genom forskning och utbildning-

  263. -och genom inkluderande,
    hållbara campus och program.

  264. De föregår med gott exempel.
    Universitetens röster, framöver-

  265. -i påverkansarbetet
    för att verkställa agendan-

  266. -för folk och planet, får stor vikt.

  267. Sammanfattningsvis, för att uppnå
    målen, krävs det stora partnerskap-

  268. -över ekonomin och samhället,
    från de lokala till de globala nivåerna.

  269. Lärare och universitet är oumbärliga
    för dessa partnerskap.

  270. När de globala målen lades fram
    var den akademiska världen inblandad-

  271. -i konsulteringsprocessen.

  272. Nu har vi de globala målen,
    och de utgör-

  273. -en invecklad, sektoröverskridande,
    tvärvetenskaplig agenda.

  274. Akademiker och forskares röster
    behövs fortfarande-

  275. -för att utforma verkställandet,
    bevakandet, utvärderingen-

  276. -utförandet och påverkan.

  277. Genom utvecklingssamarbeten
    med u-länder, och mellan u-länder-

  278. -kan universitet stödja varandra.

  279. De skapar chansen
    att bidra till hållbarhet-

  280. -analysera data
    och skapa och förläna kunskap.

  281. Utmaningarna vår värld står inför
    är förstås enorma.

  282. De kan verka skrämmande,
    men lösningarna på dem-

  283. -finns i det fulla verkställandet
    av 2030-agendan.

  284. Varenda en av oss kan ha en roll
    i förverkligandet av den.

  285. Utbildningen är viktig
    för att göra skillnad.

  286. Den är en kraft för hållbar utveckling.

  287. Utbildningens inverkan är mycket större
    än studenternas resultat.

  288. Hur viktiga de än är.

  289. Om vi ger medborgare och länder
    den kunskap, de färdigheter som krävs-

  290. -kan vi uppnå 2030-agendans vision.

  291. En värld där ingen utelämnas, där vi
    gör framsteg inom utvecklingen-

  292. -utjämnar orättvisor, och gör det
    inom gränserna naturen har givit oss.

  293. Vi bör ha hoppet uppe
    för verkställandet av agendan-

  294. -trots de många utmaningarna.

  295. Det är så viktigt, och så uppmuntrande-

  296. -att se universitet vara med,
    som fullvärdiga deltagare-

  297. -i de processer
    som driver utvecklingen framåt.

  298. Den prestige, de resurser, den röst
    universitet har, enskilt och gemensamt-

  299. -kan göra skillnad
    för folket och planeten.

  300. Tack till dem som organiserat
    den här konferensen för visionen-

  301. -att utbildningen skulle bidra stort
    till det ändamålet. Tack.

  302. Översättning: Johannes Gillheim
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kraftfullt samarbete för hållbar utveckling

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Utarmningen av vår jord hotar de hälsovinster som har gjorts det senaste århundradet. Dagens samhälle där snabba förändringar har blivit normalt kräver utbildningar som är tvärvetenskapliga och inte är isolerade silor. Helen Clark, tidigare premiärminister Nya Zeeland och tidigare chef för UNDP, berättar. Inspelat på Karolinska institutet i Stockholm den 30 mars 2019. Arrangörer: Karolinska institutet i samarbete med Göteborgs universitet, Chalmers och Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa
Ämnesord:
Folkhälsa, Högskoleutbildning, Medicin, Samhällsmedicin, Socialmedicin, Tvärvetenskaplig forskning, Utbildning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Ny syn på högre utbildning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ny syn på högre utbildning

Kraftfullt samarbete för hållbar utveckling

Utarmningen av vår jord hotar de hälsovinster som har gjorts det senaste århundradet. Dagens samhälle där snabba förändringar har blivit normalt kräver utbildningar som är tvärvetenskapliga och inte är isolerade silor. Helen Clark, tidigare premiärminister Nya Zeeland och tidigare chef för UNDP, berättar. Inspelat på Karolinska institutet i Stockholm den 30 mars 2019. Arrangörer: Karolinska institutet i samarbete med Göteborgs universitet, Chalmers och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ny syn på högre utbildning

Social rättvisa och jämlik hälsa

I England har ökningen av medellivslängden upphört. I USA har medellivslängden rentav minskat tre år på raken. Om befolkningens hälsa är ett mått på ett bra samhälle så håller alltså något på att gå fruktansvärt fel, säger Michael Marmot, professor i epidemiologi vid University College London. Inspelat på Karolinska institutet i Stockholm den 30 mars 2019. Arrangörer: Karolinska institutet i samarbete med Göteborgs universitet, Chalmers och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

William C. Campbell, medicin

Forskaren William C. Campbell är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. Han berättar om hur han byggt vidare på den japanske forskaren Omuras upptäckter och arbetat fram mediciner som är verksamma mot flodblindhet och elefantiasis. Medicinerna är relativt billiga eftersom upptäckten saknar patent och de stora läkemedelsbolagen har gjort undantag från sin vanliga strävan att skydda upphovsrätten till sina produkter. Inspelat den 10 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Varför gör vi som vi gör?

Är människan som djuren eller har vår sexualitet formats av våra kulturella och religiösa föreställningar? Zooekologerna Erik Svensson och Jessica Abbott menar att det i princip är samma belöningssystem och samma gener som styr sexualiteten hos såväl bananflugor som människor.