Titta

UR Samtiden - PMS-dagen 2019

UR Samtiden - PMS-dagen 2019

Om UR Samtiden - PMS-dagen 2019

Föreläsningar och diskussioner kring PMS och PMDS. Inspelat den 28 maj 2019 på Göteborgs universitet. Arrangörer: föreningarna Bättre än de flesta och Mensen.

Till första programmet

UR Samtiden - PMS-dagen 2019 : PMS! Få hjälp med KBTDela
  1. Om det dyker upp nåt om relationen,
    som: "Jag vill skiljas."

  2. Då får man skriva upp det gemensamt
    och spara det till senare.

  3. Jättekul att vara här och se att
    så många intresserar sig för ämnet.

  4. Jag heter Ulrike Braun
    och är legitimerad psykolog.

  5. Susanna Johansson,
    legitimerad psykolog.

  6. Vi är här för att prata om
    hur man kan hantera pms-

  7. -med hjälp av psykologiska metoder,
    framför allt kbt.

  8. Varför vi står här
    är en lång historia.

  9. Vi träffades på psykologprogrammet
    på Stockholms universitet.

  10. Under den fem år långa utbildningen
    pratade man inte om pms eller pmds.

  11. Det tyckte vi var anmärkningsvärt.
    När vi ville skriva magisteruppsats-

  12. -om pms och pmds
    var det ingen som ville handleda oss.

  13. Det tyckte vi var fel,
    så vi kikade runt-

  14. -och upptäckte att det forskas en del
    om psykologisk behandling vid pms.

  15. Det utmynnade i en självhjälpsbok,
    "Pms! Få hjälp med kbt"-

  16. -som kom ut förra året. Vi ska
    dela med oss av det vi har hittat-

  17. -utifrån den forskningen.

  18. Jag ska börja med att läsa ett citat
    som jag hittade på en anonym blogg.

  19. Den belyser hur det kan kännas
    att ha pms eller pmds.

  20. "Jag mår skit hälften av tiden
    och vet inte vart jag ska ta vägen."

  21. "Jag är apatisk, ledsen,
    otålig, hatisk och trött på livet."

  22. "Helst vill jag bara fly
    från allt som står mig nära."

  23. "På sin höjd kan hunden få följa med.
    Jag vill sova bort tiden."

  24. "Men jag orkar inte vara ensam med
    mina tankar. Jag är inte suicidal."

  25. "Jag är bara jävligt trött på livet."

  26. Vi har en liten agenda här.

  27. Torbjörn har pratat om det,
    men vi kan köra en repetition.

  28. Hur kbt kan hjälpa vid pms och pmds.

  29. Känslor är oftast
    det som är mest plågsamt.

  30. Vi kommer att ha en känsloskola.

  31. Vi ska prata om negativa tankar
    och hur man kan handskas med dem.

  32. Vi ska prata om pms i relationer och
    hur man kan hantera det tillsammans.

  33. Vi avslutar med en frågestund, så det
    är bra om vi tar frågorna på slutet.

  34. Vi kör i gång.

  35. Många av oss har mått dåligt
    i perioder utan att förstå varför.

  36. Man kanske har skyllt på sig själv
    eller letat efter olika förklaringar.

  37. För en del av oss
    är förklaringen pms eller pmds.

  38. Det är nåt som händer i kroppen
    under menscykeln med hormoner-

  39. -och känslighet för en nedbrytnings-
    produkt som orsakar pms-symtomen.

  40. En del har pms
    bara några dagar före sin mens-

  41. -och en del har det
    redan vid ägglossningen.

  42. De som har det längst
    har problemen i nästan två veckor.

  43. Det som skiljer pms från annan ångest
    eller depression är-

  44. -att den avklingar i början av mensen
    och sen upphör helt.

  45. Det kan vara svårt att veta
    om man har pms eller pmds-

  46. -så rekommendationen är att kartlägga
    sina symtom under flera menscykler.

  47. Det kan också variera
    från cykel till cykel.

  48. Det kan bero på
    hur livet ser ut i övrigt.

  49. Om man har mycket stress och krav
    en viss menscykel-

  50. -kan det förvärra pms-symtomen.

  51. Det finns en ärftlig komponent. Om
    mamma eller mormor har haft besvär-

  52. -kan man prata med dem
    om hur de har hanterat det.

  53. Jag ska prata om symtomen för pms.
    Det finns en hel del olika symtom.

  54. Det är både fysiska och psykiska.
    Nedstämdhet är vanligt.

  55. Humörsvängningar, ångest eller oro,
    att man känner sig irriterad-

  56. -att man känner sig trött, att det
    blir svårt att koncentrera sig-

  57. -mindre intresse för aktiviteter -
    saker man brukar tycka om att göra.

  58. Att man känner en ökad eller
    minskad aptit. Humörsvängningar.

  59. Fysisk svullnad eller bröstspänning,
    känsla av kontrollförlust.

  60. När man har pms
    kan man ha en eller några av de här.

  61. När man har pmds
    har man minst fem av symtomen-

  62. -och att det leder till
    en svårare grad av lidande.

  63. Då kan man få självmordstankar. Det
    kan bli stora konflikter på jobbet-

  64. -eller att man inte orkar
    gå till jobbet eller gå i skolan.

  65. Depressiviteten blir svårare.
    Det är en djup nedstämdhet.

  66. Man får allvarliga konflikter
    i sina relationer.

  67. Man kanske funderar på att göra slut-

  68. -eller säger upp bekantskapen
    med kompisar.

  69. Ångesten blir väldigt svår. Om man är
    förälder blir det svårt att hantera.

  70. Pms kan variera från person till
    person och bestå av olika symtom.

  71. Med pmds blir det ett större lidande
    som påverkar livet på olika områden-

  72. -som arbete eller relationer,
    till exempel.

  73. Torbjörn var inne på prevalensen.
    30% av den fertila befolkningen-

  74. -kvinnor som är fertila, är drabbade
    av pms, den mildare varianten.

  75. 4-9% har den svårare varianten,
    samma siffror som vid depression.

  76. Det är en folksjukdom, helt enkelt.

  77. Det är lustigt
    att det är så få som känner till det-

  78. -med tanke på det stora lidandet
    man upplever när man är drabbad.

  79. I och med att pms och pmds
    har ett biologiskt ursprung-

  80. -har troligtvis besvären funnits
    så länge det har funnits människor.

  81. Hippokrates, 460 f.Kr...

  82. Redan då kunde han se ett samband-

  83. -mellan humör
    och kvinnors menstruation.

  84. Så det här har hängt med ett bra tag.

  85. Men det har varit
    förknippat med skam och svaghet-

  86. -så det är först nu man
    pratar om det på ett seriöst sätt.

  87. Man har sett i forskning
    att pms och pmds-

  88. -uttrycks på olika sätt
    runtomkring jorden.

  89. I asiatiska kulturer är man
    mer fokuserad på de fysiska delarna-

  90. -som svullnad och bröstspänning. Man
    pratar inte om det psykiska lidandet.

  91. Det är inte så prioriterat,
    det här forskningsområdet.

  92. Det är kul att höra att det ökar,
    att folk intresserar sig för det.

  93. Men man har tidigare i forskningen
    alltid utgått från mannen som norm-

  94. -så det har liksom inte funnits.

  95. Om man ska titta...

  96. Om man ska titta på pms
    ur ett psykologiskt perspektiv-

  97. -kan man tänka sig
    att hormonerna påverkar-

  98. -att den känslomässiga bromsen inte
    funkar lika bra längre.

  99. Känslorna blir starkare.
    Vi blir mer impulsiva.

  100. När vi har starka känslor
    blir vi inte så smarta, tyvärr.

  101. Vi kanske gör dumma saker
    under de här starka känslopåslagen.

  102. Det blir svårare att tänka nyanserat
    och ta andras perspektiv.

  103. Man tänker väldigt svartvitt -
    allt eller inget.

  104. Det är svårt eftersom man
    är påverkad av de här hormonerna.

  105. Vi har specialiserat oss på hur
    kognitiv beteendeterapi kan hjälpa.

  106. Kbt har funnits sen 50-talet.

  107. Man lär sig att förändra de saker
    i ens liv som inte fungerar bra-

  108. -och att acceptera
    de delar som man inte kan påverka.

  109. Det handlar om att lära sig nya sätt
    att förhålla sig till sina tankar-

  110. -nya sätt att göra när man får
    starka känslor eller i relationer.

  111. Kbt har en bra effekt
    vid ångest och depression.

  112. Därför rekommenderar
    Socialstyrelsen det-

  113. -till patienter som söker hjälp på
    vårdcentralen eller inom psykiatrin.

  114. Det man har sett
    med forskningen för kbt mot pms är-

  115. -att det skulle kunna vara så
    att kbt kan minska lidandet.

  116. Det kan inte ta bort pms,
    eftersom det orsakas av hormoner.

  117. Det finns för lite forskning
    för att säga nåt om evidensgraden.

  118. Men vi känner oss självsäkra på
    att metoden kan vara till hjälp-

  119. -eftersom det finns likheter
    med annan ångest och depression.

  120. Vi rekommenderar att testa det
    om man har pms.

  121. Vi ska prata om vad kbt är.
    Kbt är en metod-

  122. -som inte kan påverka det som orsakar
    pms, de kroppsliga förändringarna-

  123. -men det jobbar med
    den här spiralen som man kan hamna i.

  124. I kbt jobbar man
    med sina beteenden och sina tankar-

  125. -och det påverkar ens känsloliv.

  126. Även om man inte kan påverka orsaken
    kan man bryta en negativ spiral-

  127. -och i stället ha en okej månad.

  128. Man kan dra paralleller till...

  129. Man kan använda kbt
    vid tinnitus och kronisk smärta.

  130. Man tar inte bort orsaken, men man
    lär dig metoder att hantera lidandet-

  131. -i väntan på en bra medicin,
    så vi får hoppas att Torbjörn...

  132. ...hittar nåt som funkar,
    som alla kan få ta del av sen.

  133. Vi går tillbaka till att den
    känslomässiga bromsen inte fungerar.

  134. Vi är inte bra på
    att reglera känslor under pms.

  135. Känslor utgör oftast
    det största lidandet.

  136. Ofta är det det som folk vill bli av
    med. "Jag vill inte känna så här."

  137. Då måste man göra patienten besviken.
    Det går inte att ta bort känslor.

  138. Känslor finns av en anledning. De har
    gjort att vi har överlevt som art.

  139. De talar om för oss när vi är trygga
    eller när vi är hotade.

  140. De har en väldigt tydlig funktion.

  141. Bland annat gör de oss redo att agera
    om vi är under hot.

  142. Om vi hade mått bra hela tiden
    på savannen och klappat lejonet-

  143. -hade det inte gått så bra för oss.

  144. Det är väldigt viktigt att kunna
    känna rädsla, oro och ångest.

  145. Känslor är vår inre kompass.

  146. De talar om för oss när vi är på ett
    bra ställe och när vi inte är det.

  147. Om vi är trötta, om vi behöver äta,
    om vi behöver tröst.

  148. Om vi trycker undan våra känslor-

  149. -går vi miste om viktig information
    som kroppen vill tala om för oss.

  150. Man kan beskriva känslor
    som ett ordlöst språk världen över.

  151. Ett medfött språk, som kommer
    intuitivt för de allra flesta.

  152. Vi kan se om en person är glad
    utan att behöva uttrycka det med ord.

  153. Vi kan också avgöra
    om nån är hotfull eller fientlig.

  154. Det är bra att känna till att känslor
    är en del av mänskligheten.

  155. Känslor är föränderliga.
    Det är så de är inbyggda i oss.

  156. En känsla ska bli stark fort
    för att vi ska kunna agera på den.

  157. Vi ska märka av
    att vi blir arga, ledsna eller rädda.

  158. Det är när känslan är som starkast
    som vi vill göra det känslan säger.

  159. Om jag blir arg vill jag
    smälla i dörren eller säga ifrån-

  160. -eller markera på nåt sätt.

  161. Men när det har gått en stund från
    att känslan triggades-

  162. -börjar känslan ebba ut.
    Den kan triggas igen av nåt annat-

  163. -men känslor är per definition ganska
    korta och föränderliga över tid.

  164. Och vill nåt.

  165. Ofta får vi en impuls
    när vi får en stark känsla-

  166. -att vi vill ta bort känslan.
    Det är obehagligt med starka känslor.

  167. Försöken att ta bort en känsla
    brukar leda till större problem.

  168. I kbt lär man sig känna igen känslan
    och hitta sätt att ha känslan-

  169. -och samtidigt göra
    nåt som blir bättre för en.

  170. Att ta undan känslan är som att
    trycka ner en badboll under vattnet.

  171. Det går bra en stund,
    men det tar mycket kraft.

  172. När man inte orkar längre flyger
    badbollen upp med större kraft.

  173. På lång sikt är det bättre att låta
    känslorna vara och agera annorlunda.

  174. Hur kan man då göra med starka
    känslor om man inte ska undvika dem?

  175. Det som förvärrar starka känslor är
    att försöka trycka undan dem-

  176. -och när man dömer sig själv
    för hur man känner.

  177. Om jag har pms och blir ledsen
    över nåt som en kollega säger-

  178. -och jag sen går hem och säger: "Vad
    löjlig jag är. Det var ju ett skämt."

  179. Då blir min ledsenhet starkare
    och jag skäms eller känner skuld-

  180. -för att jag känner som jag gör.
    Att döma sina känslor förvärrar dem.

  181. Det man i stället kan öva på är
    att bekräfta sig själv.

  182. Att prata med sig själv och vara
    med sig själv på ett schystare sätt.

  183. Det betyder inte att man tycker
    att allt man har gjort är bra.

  184. Det betyder att man är okej med det.

  185. Med andra ord handlar det om att...
    Kom igen!

  186. -En cliffhanger.
    -Att bekräfta sig själv.

  187. På psykologspråk - självvalidering,
    att validera sina egna känslor.

  188. Att bemöta sig själv empatiskt.

  189. Om man tänker sig att man bemöter
    en vän som mår väldigt dåligt.

  190. Hur skulle man göra då? Jo, man
    skulle erbjuda te, en kram, en filt.

  191. Man försöker tillämpa det
    på sig själv när det är som värst.

  192. Om vi bekräftar oss själva hjälper vi
    känslan att ha sitt förlopp-

  193. -och att ebba ut av sig själv,
    utan att vi ställer till det för oss.

  194. Här har vi en annan situation.
    Det är en klassisk situationsanalys.

  195. Det är en tankeanalys
    som man kan göra i kbt.

  196. Man kartlägger en situation
    där det uppstår nåt.

  197. Jag har pms, är jättearg
    och börjar bråka med min partner.

  198. Direkt efteråt,
    när jag har fått utlopp för ilskan-

  199. -kommer de andra känslorna smygande:

  200. Skuld, ångest, skam... "Vad är det
    för fel på mig?" Dömande tankar.

  201. Förutom ursprungskänslan,
    att vara arg-

  202. -känner jag nu
    dessutom skuld, ångest och skam.

  203. Det man kan öva på i kbt är
    att formulera bekräftande tankar.

  204. Man behöver inte en tro på det
    i stunden. Man gör det på papper.

  205. "Jag behöver jobba på att hantera
    min ilska när jag har pms."

  206. "Jag är ingen hemsk person. Jag blir
    arg ibland. Ingen är perfekt."

  207. Det är en mer balanserad tanke.
    Man måste inte tro på den här tanken.

  208. Hjärnan behöver öva sig på
    att hitta ett mellanläge.

  209. Om man har gjort det tillräckligt
    många gånger börjar hjärnan fatta.

  210. På samma sätt
    jobbar vi ofta med beteenden-

  211. -att göra bekräftande saker
    för sig själv-

  212. -som man hade gjort
    med en nära vän eller familjemedlem.

  213. Att man packar in sig i bomull och
    gör behagliga saker för sig själv-

  214. -som inte är alkohol,
    för det brukar inte vara så bra-

  215. -men allt övrigt man kan göra.
    Det här är några exempel.

  216. Men det kan se olika ut. Man kan göra
    en egen lista i telefonen-

  217. -och ta fram den när det är som värst
    och bocka av den.

  218. Oavsett om vi känner för det
    eller inte i stunden.

  219. Vi kan bli lite som robotar.

  220. Det här med att avinstallera sociala
    medier är bra, har jag förstått.

  221. Vi ska gå vidare med ett annat område
    som kan ställa till det under pms-

  222. -och det är just det här med tankar.

  223. De flesta tankar vi tänker under en
    dag har vi tänkt många gånger förut.

  224. Det kallas för automatiska tankar.
    Det finns positiva, neutrala-

  225. -och det finns negativa, och det är
    de negativa som ställer till det.

  226. När nåt händer tänker jag
    på ett inlärt sätt om mig själv-

  227. -på ett negativt sätt.

  228. Det blir ett problem att ha
    de negativa automatiska tankarna-

  229. -när vi smälter samman med dem
    och uppfattar dem som sanningar.

  230. När vi uppfattar en tanke som sann
    agerar vi utefter den.

  231. Om jag har pms och får tanken:
    "Ingen vill vara med mig."

  232. Om jag köper den tanken som sann vill
    jag inte följa med och hitta på nåt-

  233. -och jag tar inte kontakt med nån.

  234. Det kan leda till mycket problem
    när man har tankar som man köper.

  235. När vi tänker en tanke stärks en
    koppling i hjärnan mellan neuroner.

  236. Det är som att trampa upp en stig,
    som sen blir som en motorväg.

  237. Det går snabbt att tänka
    de automatiska tankarna om sig själv.

  238. När man ska börja tänka på
    ett annat sätt kan det kännas motigt.

  239. Det är som att trampa upp
    ett helt nytt spår i skogen.

  240. Men om man gör det tillräckligt
    många gånger börjar det gå fort-

  241. -och det börjar växa igen
    på det negativa spåret.

  242. Man bör känna till att man inte
    kan stoppa en automatisk tanke-

  243. -men när man får negativa tankar-

  244. -kan man välja
    att försöka gå på en annan stig.

  245. Det behövs mycket övning
    när man jobbar med tankar.

  246. Det man också vet är att starka
    känslor påverkar hur vi tänker.

  247. Frontalloben styr logiskt tänkande
    och att ha perspektiv.

  248. Amygdalan styr våra känslor
    och känslostyrda beteenden.

  249. När vi har en stark känsla
    blir vi inte lika smarta.

  250. Vi kan inte
    använda frontalloben lika väl.

  251. När man skickar in en person
    i en magnetröntgen ser man-

  252. -att amygdala lyser upp
    medan frontalloben går ner lite.

  253. Det blir svårare att tänka logiskt.
    Det är samma sak för män.

  254. Det blir svårare att tänka logiskt,
    så vi hamnar i en del tankefällor.

  255. Vi gör slutsatser som inte
    är så objektiva.

  256. Tankefällor är extremt vanligt.

  257. Vi ska berätta om tre vanliga
    tankefällor som man ska se upp med.

  258. Den första tankefällan
    kallas för katastroftänkande.

  259. I en situation tänker man
    att det värsta kommer att inträffa.

  260. "Om jag kommer för sent
    får jag sparken."

  261. "Nu när vi har bråkat kommer han/hon
    inte vilja vara med mig längre."

  262. Man ser det värsta som kan hända.
    Det är väldigt vanligt.

  263. Sen finns allt eller inget.
    Man har helt suddat ut gråskalan.

  264. Man ser sig själv i svartvita termer.
    "Jag är en värdelös mamma."

  265. "Jag får inte bli arg."
    "Jag klarar ingenting."

  266. En annan vanlig tankefälla är
    att tankeläsa.

  267. Jag utgår ifrån att jag vet vad andra
    människor tänker utan att fråga dem.

  268. "Alla ser hur osäker jag är."
    "De tycker att jag är knäpp."

  269. Det här är allmängiltigt.
    Det är så här man jobbar i kbt.

  270. Så det kan alla bli hjälpta av.

  271. Man får alltid lära sig att tänka
    positivt och peppa sig själv.

  272. "Du är bäst." Problemet är att
    det inte funkar mer än korta stunder.

  273. Det är för att vår hjärna
    är uppbyggd kring att söka efter fel.

  274. Annars hade vi inte överlevt som art.

  275. Vi är programmerade att hitta
    fel och brister för att åtgärda dem.

  276. Sen är vårt språk uppbyggt så
    att orden ligger nära varandra.

  277. "Hat" ligger nära "kärlek" i hjärnan.
    "Glädje" ligger nära "ledsenhet".

  278. Om jag tänker:
    "Jag är bra. Jag är bäst."

  279. Då ligger det nära till hands
    för hjärnan att tänka det motsatta.

  280. Det är så språket är uppbyggt
    och hur det påverkar oss.

  281. Det går inte att styra. Vi matar
    oss själva med allt möjligt skit-

  282. -och det är dömt att misslyckas.

  283. I kbt får man öva sig gång på gång i
    att hitta mer balanserade tankar.

  284. Så hur gör man, då?

  285. Det första steget är att observera
    vad det är vi matar oss med.

  286. Försöka att inte döma,
    utan bara notera.

  287. "Nu tänkte jag att jag är dum
    i huvudet. Jaha, nu kom den tanken."

  288. Att bara försöka bli
    uppmärksam på vad vi matar oss med.

  289. Öva på att identifiera tankefällor,
    i början med papper och penna.

  290. Sen formulera alternativa tankar.

  291. Efter ett tag kommer man
    att göra det helt av sig själv.

  292. Man kan ta hjälp av frågor
    för att utmana sina tankar.

  293. "Skulle en vän
    hålla med mig om det här?"

  294. "Finns det nåt bevis för att jag
    är värdelös eller dum i huvudet?"

  295. "Hur tänkte jag om det här
    för en vecka sen?"

  296. Ofta vid pms kan man inte förstå
    hur man tänkte för en vecka sen.

  297. Man vill kramas, men ens partner
    säger: "Du ville ju skiljas i går."

  298. "Vad är sannolikheten för att det
    jag tänker kommer att inträffa?"

  299. Till exempel om man
    tänker mycket katastroftankar.

  300. "Finns det nån annan förklaring
    som kan vara lika sann?"

  301. "Att chefen såg sur ut beror på
    att jag gjorde ett dåligt arbete."

  302. Eller så beror det på att hon
    har bråkat med sina barn på morgonen.

  303. Man behöver inte tro på det-

  304. -men bara att tänka tanken gör
    att vi trampar upp nya stigar.

  305. Här har vi ett exempel.

  306. Jag är på fest och står själv. Det
    kommer negativa tankar. Jag har pms.

  307. "Alla tycker att jag är tråkig.
    Ingen vill prata med mig."

  308. Då kommer tankefällorna, bland annat
    att jag läser andras tankar.

  309. Allt eller inget -
    de tycker att jag är helt värdelös.

  310. Det finns inget däremellan.
    Här kan en alternativ tanke vara:

  311. "Jag vet inte vad de tycker. Jag har
    inga bevis för att de ogillar mig"

  312. Man kan grotta ner sig
    i fler balanserade tankar.

  313. Här ser vi det jag pratade om förut -
    att hitta en gyllene medelväg.

  314. Det blir
    ett för stort hopp för hjärnan-

  315. -att hoppa från en negativ tanke
    på -100 till en positiv på +100.

  316. Men om vi lägger oss i mitten
    kan vi lura hjärnan lite grann.

  317. Nu ska vi gå in på ett annat område
    som påverkas under pms - relationer.

  318. Vi menar alla typer av relationer -
    vänskap, kärlek eller kollegor.

  319. Vi börjar med att läsa ett citat.

  320. Så säger Filippa. Det man tänker sig
    i våra nära relationer är-

  321. -att det är där vi är som mest trygga
    och uttrycker mest av våra känslor.

  322. Vi kan uppvisa mer ilska i nära
    relationer än på en arbetsplats.

  323. Man kanske orkar trycka ner badbollen
    under dagen-

  324. -men man orkar inte det
    sen när man kommer hem.

  325. Det vi har sett är att man
    kan hamna i en kompensationsfälla.

  326. Under pms kanske man gör
    eller säger saker som man sen ångrar-

  327. -eller att man ångrar
    att man inte har gjort saker.

  328. Efter pms ska man kompensera för
    det man har "ställt till med".

  329. Då försöker man överkompensera.
    Man är extra duktig på jobbet-

  330. -extra gullig mot sina kompisar
    eller extra snäll mot sin partner.

  331. Det leder till trötthet av att
    prestera på topp under två veckor.

  332. När pms:en kommer har man svårare
    att hålla ner badbollen.

  333. Under de "bra veckorna" kan det ha
    dykt upp saker man irriterar sig på-

  334. -men man vill inte säga nåt
    för att inte hamna i konflikt.

  335. Lagom till att pms:en kommer
    lossas bromsen som vi annars har.

  336. Vi har ingen broms längre
    och vi har tryckt undan känslor.

  337. Det är som gjort för
    att det ska bli en explosion.

  338. När pms:en kommer tar man upp
    saker som man har tänkt på tidigare-

  339. -som är rätt i sak,
    men blir fel i volym.

  340. Kompensationsfällan är
    nåt som kan påverka på lång sikt.

  341. Om man har pms under flera år
    utan att hantera den-

  342. -kan det leda till stor trötthet
    och obalans i relationer.

  343. Det man har sett i forskning är-

  344. -att pms bör ses som ett gemensamt
    problem med dem man lever med.

  345. Om man får stöd och bekräftelse från
    sin partner kan det minska besvären.

  346. Två kvinnor som har ett förhållande,
    där båda har en menscykel-

  347. -visar ofta varandra större
    förståelse än ett heterosexuellt par.

  348. Förståelsen kan leda till
    att man har mindre lidande vid pms.

  349. Par som går i kbt, i stället för att
    bara personen som har pms gör det-

  350. -har en bättre effekt av kbt.
    Det är bra att bjuda in sin partner.

  351. Ni ska få fundera på, eftersom det
    är viktigt med stöd från omgivningen-

  352. -vad ni behöver för stöd. Det är
    olika vilken typ av stöd man vill ha.

  353. Vill ha man ha nån som kramar en-

  354. -eller vill man
    att alla lämnar hemmet?

  355. Fundera på
    vad ni skulle behöva för typ av stöd-

  356. -nästa gång ni mår dåligt.

  357. Vi ska gå igenom några strategier som
    man kan använda sig av i en relation.

  358. Det första är att synka kalendrar.
    Många använder mensappar.

  359. Den kan man dela med sin partner.
    Då blir det lättare för partnern-

  360. -att förstå varför vissa småsaker
    blir så stora i stunden.

  361. Då kan man gemensamt få distans.

  362. Man kan planera att göra
    mindre stressande aktiviteter-

  363. -om man har regelbunden cykel. Man
    kanske inte behöver handla på Ikea.

  364. Man kanske inte behöver diskutera
    semesterplaner eller logistik.

  365. Det kan vara bra att i förväg,
    när man inte har pms-

  366. -diskutera förbjudna teman, saker
    som man inte får ta upp under pms.

  367. Man har en överenskommelse:
    "Det här ska inte vi prata om."

  368. Om det dyker upp nåt om relationen,
    som: "Jag vill skiljas."

  369. Då får man skriva upp det gemensamt
    och spara det till senare.

  370. Då kan en del känna: "Om jag går
    till min partner och vill klaga"-

  371. -"och min partner säger att vi
    ska vänta för att jag har pms..."

  372. Då kanske inte det landar så bra, men
    om man är överens går det lättare.

  373. Om man har en väldigt bra partner
    kan den personen ta ansvar för...

  374. "Jag skriver upp det.
    Vi tar upp det på fredag."

  375. Att partnern tar ansvar för
    att följa upp.

  376. Sen handlar det om att öva på
    att bekräfta sig själv-

  377. -och att lära känna sina behov
    och vad känslorna försöker tala om-

  378. -och att tala om för sin partner
    vad man behöver för bekräftelse.

  379. Vi behöver ju bekräftelse,
    men man är väldigt olika.

  380. En del vill bli lämnade i fred,
    en del vill att man ska hålla om dem.

  381. Partnern är ju ingen tankeläsare.

  382. De måste få veta vad de ska göra
    för att det ska kännas bättre.

  383. Innan vi vet det
    måste vi ta reda på det själva.

  384. Det är viktigt att be om det man
    behöver och ta hjälp av omgivningen.

  385. Sen vill vi hamra in i alla drabbade
    att det inte är ert fel.

  386. Ni är långt ifrån ensamma.

  387. Det är jättemånga här ute
    som har samma problem.

  388. Tack för att ni har lyssnat.
    Om nån har frågor svarar vi gärna.

  389. Jag tror
    att det finns en feldiagnosticering.

  390. Det var det vi ville skriva om.
    Hur många får diagnosen bipolär?

  391. Emotionell instabilitet.
    Paniksyndrom är vanligt också.

  392. Att få ångestattacker
    känns väldigt likt.

  393. Min erfarenhet är...
    Psykiatrer frågar inte efter det här.

  394. En läkare har börjat göra det,
    en medelålders man.

  395. Annars frågar ingen. Jag jobbar med
    adhd-utredningar, där det är svajigt.

  396. Ett problem är att det pratas så lite
    om det. Det börjar bli bättre.

  397. Personer som har pmds tror inte
    att det kan vara pms.

  398. Man tänker: "Jag måste vara bipolär
    eller ha nån 'svår' diagnos."

  399. Man ska ju inte som person med pmds
    behöva utbilda vårdpersonal.

  400. Om man själv inte vet vad det är
    och vårdpersonalen inte frågar-

  401. -kan det landa i nån annan diagnos.

  402. Det blir ingen kontinuitet
    om du går i en depressionsbehandling.

  403. Veckan efter mår du jättebra igen
    och hoppar av behandlingen.

  404. Det blir hattigt. Ingen fattar
    vad det egentligen handlar om.

  405. Vi tror att många får fel diagnos
    eller inte får nån diagnos alls.

  406. Du måste rekommendera gruppen
    att köpa vår bok.

  407. Vi har ett helt kapitel till
    anhöriga, så ni kan gotta ner er.

  408. Det vi tar upp där är
    att prata om saker-

  409. -när inte
    pms eller pmds är som värst.

  410. Anhöriga kan hamna i kompensations-
    fällan, fast på ett annat sätt.

  411. Man vill ha det extra bra
    när man kan-

  412. -så man vill inte
    ta upp nåt som känns jobbigt.

  413. Sen är det viktigt
    att ha gränser som anhörig.

  414. "Jag tolererar inte att bli kallad
    för det här, oavsett om det är pmds."

  415. "När du säger sånt kommer jag
    att vara inne i sovrummet"-

  416. -"tills du slutar säga sånt."
    Man berättar om var ens gräns går-

  417. -så att det inte upplevs som ett
    avvisande, som triggar mer obehag.

  418. Prata om det.
    Men anhöriga kan också tänka...

  419. Det kan vara viktigt att ha
    en lista med må bra-aktiviteter-

  420. -som vi har för personerna med pmds.
    "Vad behöver jag för återhämtning?"

  421. -Vill du lägga till nåt?
    -Det här med att förbereda sig.

  422. Att ha ett kontrakt. "Så här hanterar
    vi när du inte är dig själv."

  423. Ju mer överenskommelser man har,
    desto smidigare blir det.

  424. Sen kommer det ändå att gå snett-

  425. -men kanske inte lika många gånger
    eller lika starkt.

  426. Vid vanlig ångestbehandling
    är en stor komponent-

  427. -att exponera sig för
    det obehag som man upplever.

  428. Inom det här tänker man... Om du
    känner en impuls att undvika saker-

  429. -mår du troligtvis inte bra av
    att undvika allt-

  430. -men du kan forma om en aktivitet
    så att den blir lite mer jobbig.

  431. Om du skulle gå på en middag
    med tre kompisar på en restaurang-

  432. -så kanske det känns för stort.
    Ni kanske kan gå en promenad innan.

  433. Det kanske vore
    en mer lagom aktivitet under pmds.

  434. Man får anpassa lite grann.

  435. För att bestämma
    om man ska undvika eller inte-

  436. -tittar vi på det i en kartläggning.
    "Hur mår jag när jag undviker?"

  437. "Vad får det för konsekvenser? Funkar
    det på kort sikt eller lång sikt?"

  438. Man måste undersöka varje situation,
    men generellt när man har pmds-

  439. -kan det vara bättre
    att undvika vissa saker-

  440. -än att som i en ångestbehandling
    exponera sig för det. Vad säger du?

  441. Att vara snäll mot sig själv handlar
    om beteenden gentemot sig själv-

  442. -som kan öka marginalerna för
    att orka med andra saker.

  443. De här exemplen vi hade,
    som att bada varmt och så vidare...

  444. Det är lite mindfulness.

  445. Det är ett sätt
    att öka må bra-hormonerna i hjärnan.

  446. Såna praktiska saker
    kan man ösa på med-

  447. -samtidigt som man gör
    saker som man måste göra.

  448. Jag pratar om det på lunchen
    med de här läkarna.

  449. De får sitta där och vrida på sig.
    Det är det enda sättet.

  450. Sen är det några kollegor-

  451. -som har börjat ställa ut behållare
    med tamponger på toaletterna-

  452. -för att ta lite mer plats
    när det gäller de här frågorna.

  453. Prata om det. Våga prata om det.
    - Vad säger du?

  454. Jag håller helt med om det.

  455. Det är fantastiskt om man har orken
    att organisera sig-

  456. -som flera av er har gjort,
    och skapa plattformar.

  457. Men i sin vardag kan man
    prata med de man har omkring sig-

  458. -och sprida det i cirklar.

  459. Man kan prata med sina barn.

  460. Prata med sina döttrar tidigt
    på ett lättfattligt sätt.

  461. När man börjar få mens. "Det här
    kan hända. Det är inte ditt fel"

  462. Ta bladet från munnen
    så att de slipper leva i ovisshet-

  463. -och tro att de har nåt
    psykiskt besvär. Att de vet varför.

  464. Vi saknade det
    på vår psykologutbildning.

  465. Det finns ett genusperspektiv som
    ska vara genomgående i utbildningen-

  466. -men det finns mycket
    att önska om innehållet.

  467. Är det här ens ett könsperspektiv
    eller ska det bara vara med?

  468. Det måste in i utbildningarna för
    de personer som ska ställa frågan.

  469. Det är inte upp till individer.

  470. Läkarlinjen,
    barnmorskor, psykologer...

  471. Det tänker jag,
    att få in det i utbildningen.

  472. Jag hade ett svar som försvann,
    men jag kom på en annan grej.

  473. När man söker vård på vårdcentralen
    eller inom psykiatrin-

  474. -brukar man få fylla i
    en massa formulär.

  475. Alkohol, droger,
    svängningar som kan vara bipolära.

  476. Att man har med en
    pmds-skattningsskala per automatik.

  477. Man skulle kunna
    genomföra det så lätt.

  478. "Vad tror vi om framtiden",
    var en fråga.

  479. -Där skulle man kunna göra nåt.
    -I framtiden?

  480. Nästa vecka.
    Det var nåt smart jag hade...

  481. Hur är det med riktlinjer?

  482. Riktlinjen för pmds
    är ssri i första hand.

  483. Det är
    ett läkemedel som heter Fluoxetin.

  484. -Och Citalopram.
    -De har indikation.

  485. För ångest och depression...
    Det beror på vilken typ.

  486. Då brukar kbt eller ssri
    vara förstahandsval.

  487. Jag kom på det jag ville säga.

  488. Pmds har inte funnits
    som psykiatrisk diagnos tidigare.

  489. Det finns en psykiatrisk
    diagnosmanual som heter DSM-V.

  490. Den har gjorts om i flera upplagor.
    Först i den senaste togs pmds upp.

  491. Det var 2015, tror jag.
    - 2013? Det var ju inte så länge sen.

  492. Nu finns det med där i alla fall,
    även om ingen använder den.

  493. Det är många som använder det, men
    man har inte med det i bakhuvudet-

  494. -när man sitter på en vårdcentral-

  495. -enligt min erfarenhet.
    Så det är ett steg framåt.

  496. I och med att jag jobbar med adhd
    har jag hört om den effekten.

  497. Det hjälper hjärnan att... Adhd-
    preparaten fungerar på olika sätt.

  498. Generellt hjälper de en
    att hålla tillbaka impulser-

  499. -och dämpa känslosvängningar.
    Jag tror att det är det som händer.

  500. På samma sätt som man
    medicinerar adhd-svängningarna-

  501. -eller hyperaktiviteten
    och koncentrationssvårigheterna-

  502. -kommer det med på köpet - man får
    lättare att reglera sina känslor.

  503. Jag vet inte varför,
    men flera har berättat det.

  504. Finns det en lösning där, kanske? Det
    kanske är så enkelt. En liten dos.

  505. Textning: Helena Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

PMS! Få hjälp med KBT

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tänk på att PMS inte är ditt fel. Ta hjälp av din omgivning, du är inte ensam, säger psykologerna Ulrike Braun och Susanna Johansson och beskriver hur KBT kan bli hjälpmedlet. Avslutning med frågor och svar. Inspelat den 28 maj 2019 på Göteborgs universitet. Arrangörer: föreningarna Bättre än de flesta och Mensen.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen
Ämnesord:
Gynekologi, Medicin, Premenstruell spänning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - PMS-dagen 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - PMS-dagen 2019

PMDS: Förekomst, symptom, uttryck och behandling

Torbjörn Bäckström har forskat på PMS och PMDS sedan tidigt 1970-tal. Här berättar han vad forskningen vet idag. Avslutning med frågor och svar. Inspelat den 28 maj 2019 på Göteborgs universitet. Arrangörer: föreningarna Bättre än de flesta och Mensen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - PMS-dagen 2019

PMS! Få hjälp med KBT

Tänk på att PMS inte är ditt fel. Ta hjälp av din omgivning, du är inte ensam, säger psykologerna Ulrike Braun och Susanna Johansson och beskriver hur KBT kan bli hjälpmedlet. Avslutning med frågor och svar. Inspelat den 28 maj 2019 på Göteborgs universitet. Arrangörer: föreningarna Bättre än de flesta och Mensen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Omdefiniera intelligens

Carl Wieman, Nobelpristagare i fysik 2001, berättar om sin syn på intelligens och varför traditionella mätningar är missvisande. Han menar att intelligens snarare skapas än är något medfött, och talar bland annat om vilka möjligheter det finns att förbättra intelligensen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Jag vill vara Norton igen

Behandlingen av leukemi bland barn har kommit långt och idag ser statistiken god ut. Många blir fria från själva cancern. Men biverkningarna av behandlingen kan leda till nya, svåra sjukdomar. 13-åriga Norton är en av dem som blivit fri från cancern men som efter benmärgstransplantationen drabbades av GVHD, en reaktion som slog hårt mot flera viktiga organ. När lungkapaciteten sjönk till halvfart var fotboll och ishockey inte längre att tänka på. Då blev gaming räddningen och genom onlinespel kan han fortsätta ha kontakt med sina kompisar.