Titta

UR Samtiden - PMS-dagen 2019

UR Samtiden - PMS-dagen 2019

Om UR Samtiden - PMS-dagen 2019

Föreläsningar och diskussioner kring PMS och PMDS. Inspelat den 28 maj 2019 på Göteborgs universitet. Arrangörer: föreningarna Bättre än de flesta och Mensen.

Till första programmet

UR Samtiden - PMS-dagen 2019 : PMDS: Förekomst, symptom, uttryck och behandlingDela
  1. Det är ett problem
    som är att betrakta-

  2. -som ett allvarligt tillstånd,
    en allvarlig sjukdom.

  3. Det är roligt
    att vara här i Göteborg-

  4. -och att se så många som kommer
    för att lyssna om ett viktigt ämne-

  5. -som jag har jobbat med sen 1972.

  6. Det vill säga
    att det är ett antal år. Snart 50.

  7. Och vi har faktiskt kommit fram till
    vad det här tillståndet beror utav.

  8. Vi vet också ungefär hur man borde
    kunna behandla det här tillståndet-

  9. -med en effektiv behandling.

  10. Det var anledningen till
    att vi startade...

  11. Och jag är väl huvudman
    i det avseendet.

  12. Vi startade ett läkemedelsföretag
    för att kunna skaffa fram blockerare-

  13. -mot de provokatörer som kommer
    ifrån äggstocken efter ägglossningen-

  14. -i lutealfasen.

  15. Det är bland annat det som gör
    att jag är delägare i Asarina Pharma.

  16. Och det bör ni veta.

  17. Jag har då också ett kommersiellt
    intresse i att det går framåt.

  18. Men jag kan väl också säga att mitt
    engagemang i det här tillståndet-

  19. -inte riktigt har
    en kommersiell basis-

  20. -utan handlar om patienter
    som jag träffade på 70-talet-

  21. -som faktiskt förstörde sina liv
    helt och hållet-

  22. -på grund utav... Eller, de fick
    förstörda liv på grund utav sin PMDS.

  23. Sitt allvarliga tillstånd.

  24. Och det gjorde att vi startade
    en grupp utav människor-

  25. -för att forska kring
    menstruationscykelbundna tillstånd-

  26. -och framför allt PMDS
    och humörpåverkan.

  27. Vi har fått pengar
    från olika institutioner.

  28. Jag tänker inte rabbla upp det-

  29. -men ni ska veta att det här också
    har stötts av Vetenskapsrådet.

  30. Det har stötts utav EU
    och utav landstingen.

  31. Så det har funnits pengar som har
    delats ut för den här forskningen-

  32. -men det har varit svårt
    att komma fram.

  33. PMDS är ju en sjukdom-

  34. -som har sitt ursprung
    i menstruationscykeln-

  35. -och väldigt många har symtom
    som varierar med cykeln.

  36. Nästan alla kvinnor
    i reproduktiv ålder-

  37. -eller som har en menstruationscykel,
    de har nåt symtom.

  38. Man pratar om att 50-80 procent
    visar nåt premenstruellt symtom.

  39. Men det är inte
    att betrakta som sjukligt-

  40. -utan det är att betrakta
    som en helt normal företeelse.

  41. Det är också att betrakta som nåt-

  42. -som de flesta av de här individerna
    inte behöver nån behandling för.

  43. De upplever det bara
    som en förändring i livet.

  44. Ungefär 26 procent, 22-26 procent-

  45. -upplever ändå
    att de har besvär utav det här-

  46. -och att de nog skulle vilja ha
    nån form utav hjälp-

  47. -för att kunna klara av det här. Vi
    ska höra om bland annat KBT senare.

  48. Det är en metod som är
    mycket väl lämpad i det sammanhanget.

  49. Men vid de riktigt allvarliga
    tillstånden, hos dem med PMDS-

  50. -räcker det ofta inte med att man
    hittar egna sätt att lösa problemen.

  51. Man för dagbok. Man gör
    olika typer utav aktiviteter.

  52. Det räcker oftast inte, och det är
    ett problem som är att betrakta-

  53. -som ett allvarligt tillstånd.

  54. Man har också gjort bedömningar
    utav svårighetsgraden av PMDS-

  55. -och den är i ungefär samma storleks-
    ordning som en djup depression.

  56. Och det är ju att betrakta
    som ett allvarligt tillstånd.

  57. Suicidtankar är inte alltför ovanliga
    i det tillståndet.

  58. Vad är då PMDS? Jo, det är
    att betrakta som en sjukdom.

  59. Det är inte nån diskussion om det.

  60. 3-8 procent utav kvinnor
    i fertil ålder upplever det här.

  61. Och vad som är tydligt är då
    att det markant påverkar-

  62. -arbete, socialt liv och familjeliv,
    och inte minst relationer.

  63. Det är väldigt vanligt
    med just relationsproblem.

  64. Det pågår i minst en vecka,
    kanske under längre tid, per månad-

  65. -och det kan pågå
    ända upp till två veckor per månad.

  66. Och det kommer då cykliskt.

  67. Typiskt är att symtomen försvinner
    när mensen har startat på riktigt.

  68. När det fulla flödet kommit i gång
    försvinner symtomen-

  69. -och är i det närmaste
    helt och hållet borta-

  70. -på dag 3-4
    in i nästa menstruationscykel.

  71. Om man ber patienterna
    att föra dagliga skattningar-

  72. -vilket vi har gjort-

  73. -så ser man mönstret med symtomen
    som kommer strax före menstruation.

  74. De når ett maximum här,
    under de fem dagarna före mens.

  75. Sen faller de ner
    och försvinner i det närmaste-

  76. -till den nivå
    som de som inte har PMS har.

  77. Och det är då bra. Då mår de bra-

  78. -i ungefär två veckor utav de fyra.

  79. Sen kommer det här mönstret tillbaka,
    och det pågår under en längre tid.

  80. Det finns
    ett antal olika skattningsskalor-

  81. -som man kan följa sina symtom med-

  82. -och det kan vara ganska nyttigt
    att göra det.

  83. Då får man lite bättre kontroll över
    hur de här symtomen kommer och går-

  84. -i förhållande till sin egen mens
    och i förhållande till ägglossningen.

  85. Man märker då
    att man ibland tappar ägglossningen-

  86. -och då försvinner de här symtomen,
    som vi strax ska se.

  87. Det innebär då-

  88. -att man kan ha det här mönstret
    väldigt tydligt.

  89. Och det mönstret är då väldigt nära
    relaterat till hormonerna-

  90. -som kommer ifrån äggstocken
    under menstruationscykeln.

  91. Den här bilden visar
    ungefär tjugo kvinnor-

  92. -som har följt sina symtom varje dag
    med dagliga skattningar.

  93. Samtidigt
    har de lämnat blodprov varje dag-

  94. -för att man ska kunna mäta hormoner.

  95. Dels progesteron,
    som är ett kvinnligt könshormon-

  96. -som bara finns
    om man har ägglossning-

  97. -och som bara kommer efter
    ägglossningen under lutealfasen.

  98. Och östrogen, eller estradiol, som är
    ett hormon som finns i båda faserna.

  99. Allopregnanolon
    är en metabolit utav progesteron-

  100. -och det är den
    som vi i dag vet är provokatören-

  101. -till de här symtomen.

  102. Är det så att man har en ägglossning-

  103. -så får man
    den här tydliga symtomvariationen-

  104. -som man kan se till exempel
    i nedstämdhet och depression.

  105. Högst upp så kommer det här.

  106. Men är det då så
    att man tappar ägglossningen-

  107. -och den här gulkroppen inte bildas,
    då försvinner symtomen.

  108. Det här är åtta kvinnor som har PMDS-

  109. -och som vi har följt
    under en ovulatorisk cykel-

  110. -det vill säga under en cykel
    där de har haft ägglossning-

  111. -och under en cykel
    där de inte har haft ägglossning.

  112. Och då ser man att de här symtomen
    som är provocerade ifrån gulkroppen-

  113. -försvinner under cykler
    där det inte finns nån ägglossning.

  114. Vidare så kan man också
    genom att ge progesteron-

  115. -framkalla ett PMS-likt syndrom.

  116. Det här är postmenopausala kvinnor
    som har klimakteriebesvär-

  117. -och som vill ha hormonbehandling
    för sina klimakteriebesvär.

  118. Där har vi bett dem följa sina symtom
    med den här dagliga skattningsskalan-

  119. -som vi har använt också för PMDS.

  120. Och då ser vi att när progesteronet
    läggs till behandlingen-

  121. -så kommer symtomen-

  122. -men det gör de inte om vi i stället
    ger en placebo till samma patient.

  123. Och det här har upprepats
    vid ett antal olika studier.

  124. Visserligen var vi först,
    det kan jag skryta lite med-

  125. -men det har också visats
    av en amerikansk grupp-

  126. -och en japansk grupp.

  127. Så det är väldigt tydligt.

  128. Den här nedgången här
    är från förra cykeln-

  129. -där vi gav alla behandling.

  130. Det var Etiska nämnden som ville
    att vi skulle göra på det sättet.

  131. Så det kan man kalla
    för en artefakt ifrån förra cykeln.

  132. Det här är ett klassiskt sätt
    att bevisa-

  133. -att en sjukdom är orsakad
    utav ett hormon.

  134. Det var på det här sättet
    som man bevisade-

  135. -att diabetes beror på insulinbrist.

  136. När man gav insulin
    så kunde man bota diabetesen-

  137. -eller åtminstone få bort symtomen.

  138. Vi gör visserligen på motsatt sätt.

  139. När vi tar bort det
    så försvinner symtomen-

  140. -men när vi lägger tillbaka det
    så kommer symtomen tillbaka.

  141. Och det här är
    ett väldigt starkt indicium på-

  142. -att det finns en biologisk orsak,
    en provokatör-

  143. -som kommer ifrån gulkroppen
    efter ägglossningen-

  144. -som är orsaken
    till den här negativa humörpåverkan.

  145. Sen finns det andra faktorer
    som spelar roll-

  146. -för hur de här negativa symtomen
    uttrycker sig:

  147. Vilken person man är, hur känslig
    man är i olika sammanhang-

  148. -och om man är mer lagd åt
    att vara introvert eller extrovert-

  149. -det vill säga att man kör ut alla
    sina symtom eller man kör in dem.

  150. Och det är ju nånting
    som vi säkert... Vi tar frågorna sen.

  151. Det är säkert nåt som ni
    kommer att ha möjlighet att förstå-

  152. -efter den här dagen.

  153. Men det är inte hormonet progesteron
    som är orsaken till de här-

  154. -utan det är en metabolit
    som kallas för allopregnanolon.

  155. Och allopregnanolon är
    en mycket potent CNS-aktiv substans.

  156. Den är så potent att den går
    att använda som anestesimedel.

  157. Man kan söva folk med den här-

  158. -och på så vis också
    få dem att genomgå operation.

  159. Man har till och med...
    En släkting till allopregnanolon-

  160. -har man försökt att utveckla
    till ett anestetikum.

  161. Det blev inget av det,
    för det kom bättre samtidigt.

  162. Så det finns inte på marknaden,
    men ändå.

  163. Så om man blockerar den specifika
    receptorn för progesteron-

  164. -så försvinner inte symtomen.
    Man har kvar dem.

  165. Så det hjälper inte med att blockera
    den hormonella progesteroneffekten.

  166. Blodkoncentrationerna
    är däremot inte förändrade-

  167. -hos kvinnor med PMDS
    jämfört med dem som inte har PMDS.

  168. Så det beror inte på
    olika koncentrationer-

  169. -eller att vissa har ägglossning
    och andra inte har ägglossning-

  170. -utan det är känsligheten
    för allopregnanolon som är olika.

  171. Och känsligheten varierar
    i en så kallad gausskurva.

  172. Det vill säga
    att 10 procent är rejält känsliga-

  173. -och 3-8 procent är mycket känsliga,
    extremt känsliga-

  174. -medan då ungefär 20 procent
    är ganska känsliga.

  175. Och resten kanske inte är
    särskilt känsliga alls.

  176. Och det gör då att...

  177. Det är det
    som verkar vara orsaken till-

  178. -varför vissa individer får de här
    symtomen och andra inte får dem.

  179. Den här substansen produceras också
    i samband med stress-

  180. -och en del utav de stressymtom som
    finns kan man också härleda tillbaka-

  181. -till den här typen utav effekter.

  182. Men i alla sammanhang
    är det inte riktigt lika tydligt-

  183. -som i menstruationscykelrelationen
    som vi ser här.

  184. Varför den här substansen
    är så potent-

  185. -beror på att den har
    en målreceptor i hjärnan-

  186. -som kallas för GABA-A-receptorn.

  187. Och den här receptorn är målreceptor
    för väldigt många potenta substanser-

  188. -som man använder
    i bland annat medicinen.

  189. Men det finns också
    en annan substans-

  190. -som jag antar att många utav er
    har provat på, nämligen alkohol.

  191. Är det nån utav er här i salen
    som har försökt med alkohol nån gång?

  192. En.

  193. Två. Ja. Jo, jo.
    Ni vågar räcka upp handen.

  194. De flesta har nog brukat göra det.

  195. Vad som är intressant då är
    att vissa individer-

  196. -reagerar konstigt på alkohol.

  197. De reagerar med en...

  198. Dåligt ölsinne kallar man det för.
    Det kanske ni känner till.

  199. Jag har varit chef
    under ett antal år-

  200. -och jag hade
    såna här personalfester.

  201. Och det var många gånger så
    att under dem så hände det-

  202. -att det var en viss person
    som alltid skulle slåss med mig.

  203. Men vad som hände var
    att den här personen...

  204. När han väl hade fått lite mer i sig-

  205. -så blev han snäll,
    och sen somnade han.

  206. Och det är lite grann det som händer
    med den här substansen-

  207. -och varför det är vissa som reagerar
    och andra inte reagerar på den.

  208. GABA-A-receptorn är också målreceptor
    för till exempel bensodiazepiner-

  209. -alltså valium och såna substanser,
    och barbiturater.

  210. Och det gör då att vissa individer-

  211. -kommer att vara mer känsliga
    än andra.

  212. Nu har jag sagt det där fyra gånger.
    Jag har lärt mig-

  213. -att man ska repetera minst
    tre gånger för att det ska gå in.

  214. Nu var det där den femte,
    så nu tror jag att ni vet-

  215. -att det är det som det handlar om.

  216. De här receptorerna finns
    i tjugo olika varianter-

  217. -och de finns distribuerade
    på olika ställen i hjärnan.

  218. Därför så kan man också säga-

  219. -att de här substanserna provocerar
    lite olika symtom-

  220. -hos olika individer.

  221. Vad är det då som händer i hjärnan?

  222. Jo, den här allopregnanolon
    ökar aktiviteten-

  223. -i det mest inhiberande systemet
    som finns i hjärnan:

  224. GABA-systemet.

  225. Och det händer så att säga
    när man har den här närvarande.

  226. Men hos de flesta
    så får man då en dämpande effekt-

  227. -det vill säga
    att de blir trötta och sömniga-

  228. -och man får en ångestdämpning
    utav det här.

  229. Men vissa individer
    har då den här paradoxala effekten-

  230. -så de ökar i ångest
    och irritabilitet-

  231. -till dess att man når en viss nivå
    i blodet av den här substansen.

  232. Och går man över den nivån
    så försvinner symtomen-

  233. -men väldigt snabbt halkar man ner
    och blir sömnig.

  234. Och det var det som hände den här
    killen som hade dåligt ölsinne.

  235. Han somnade ganska snart-

  236. -efter det
    att han hade tagit sin dryck.

  237. Här är de normala koncentrationerna-

  238. -som man har
    under menstruationscykeln.

  239. Här nere ligger den
    under follikelfasen.

  240. Här uppe ligger den
    under lutealfasen-

  241. -det vill säga att under den perioden
    har man som mest provokation.

  242. Under graviditet så går det över hit.

  243. Och ni som har varit gravida och
    har haft PMDS även före graviditeten-

  244. -kanske har lagt märke till att man
    mår mycket bättre under graviditeten.

  245. Det tror vi beror på att man då
    har kommit över den här toppen-

  246. -på den provocerande effekten.

  247. Det här ser man också hos kvinnor
    som har tagit progesteron.

  248. Det är samma studie
    som vi tidigare refererade till.

  249. Och där kan man se
    att allopregnanolon-nivåerna har-

  250. -en sån här bifasisk eller sån här
    U-formad, upp-och-nedvänd kurva-

  251. -i relation till
    plasmakoncentrationerna.

  252. Att det här händer i verkligheten-

  253. -det kan man också se
    när man gör så kallade fMRI-studier-

  254. -där man tittar på vad som händer
    i det emotionella centret i hjärnan:

  255. Amygdala.

  256. Då ser vi att normalt sett
    om man ger en placebo-

  257. -så får man en liten reaktion.

  258. Men ger man då en låg dos utav
    progesteron, och då allopregnanolon-

  259. -och har mätt här, när vi är nere
    på låg nivå av allopregnanolon-

  260. -då får man en kraftig effekt.

  261. Och den reaktion som är här
    är den typiska som man har-

  262. -när man har en ångestreaktion.

  263. Men ger man
    en hög progesteronkoncentration-

  264. -och testar här,
    när man har hög koncentration-

  265. -då får man igen
    en betydligt mindre reaktion.

  266. Man kan alltså påvisa
    att det här händer-

  267. -i det emotionella centret i hjärnan.

  268. Det här tror vi då
    ganska säkert är orsaken till-

  269. -varför man
    får den här negativa humörpåverkan-

  270. -och varför man skulle kunna hitta
    en behandling mot det här.

  271. Då försökte vi leta efter substanser
    som skulle kunna blockera-

  272. -den här allopregnanolon-effekten
    på GABA-A-receptorn.

  273. Vi hittade en sån som är kroppsegen,
    som produceras i kroppen-

  274. -men i betydligt lägre grad
    än vad allopregnanolon produceras.

  275. Vi har kallat den för UC1010. Den
    heter egentligen isoallopregnanolon-

  276. -och nu har Asarina Pharma
    döpt om den till sepranolon.

  277. Och vad som då händer är
    att ger man GABA-

  278. -så får man den här förlängningen
    utav den här neuronala aktiviteten.

  279. Men ger man antagonisten samtidigt-

  280. -så normaliserar man
    det här GABA-svaret-

  281. -och återställer alltså den normala
    responsen hos de här nerverna.

  282. Själv gör den här UC1010 ingenting.

  283. Det är väldigt bra, därför att
    om den skulle vara väldigt aktiv-

  284. -så skulle det vara stor risk
    att få biverkningar-

  285. -och kanske
    ganska kraftiga biverkningar.

  286. Och än så länge verkar vi inte ha
    så mycket biverkningar av substansen-

  287. -och det är ju lovvärt.

  288. Vi har också testat motsvarande
    hos människa-

  289. -som vi då har gett allopregnanolon.

  290. Vi har då kunnat titta på en respons,
    en CNS-respons.

  291. Dels nånting som kallas för sedation
    - som är trötthet, kan man säga-

  292. -och dels nånting
    som kallas för sackadhastighet.

  293. Sackadhastighet är den hastighet
    man ändrar ögonrörelserna med-

  294. -och den är väldigt känslig-

  295. -för just påverkan på GABA-receptorn.

  296. Och båda de effekterna kan man
    motverka med hjälp utav sepranolon-

  297. -eller blockera
    med hjälp utav sepranolon.

  298. Så det verkar fungera.

  299. Och sen har vi gjort en liten studie-

  300. -på patienter med PMDD, PMDS.

  301. Det är bara sextio kvinnor
    i den här studien.

  302. De har varit
    klart diagnostiserbara-

  303. -och klart aktiva.

  304. Men trots det-

  305. -så hade vi ganska tydliga resultat.

  306. Vi gjorde ju som man bör
    enligt diagnosboken.

  307. Två stycken diagnostiska cykler-

  308. -och i dem så visar de upp
    det där typiska PMDD-mönstret.

  309. Sen behandlar vi dem i en cykel-

  310. -med hjälp utav
    en subkutan injektion.

  311. Sepranolon kan inte tas oralt,
    utan måste ges-

  312. -i form utav en subkutan injektion.

  313. Behandlingseffekten undersöktes
    under den premenstruella veckan.

  314. Vi använde oss av
    en daglig skattningsskala-

  315. -som är använd
    i ett flertal olika studier.

  316. Och vi fick
    en mycket påtaglig effekt-

  317. -men också en stor placeboeffekt.

  318. Det är välkänt i såna här studier
    att man får en placeboeffekt-

  319. -som ligger
    nånstans kring 40-50 procent-

  320. -men här hade vi upp till
    ungefär 70-80 procents effekt-

  321. -utav den här behandlingen, lite
    grann beroende på hur man räknar.

  322. Och de här symtomen
    är de typiska symtomen.

  323. Det är "impairment score"-

  324. -som är hur mycket det påverkar
    det sociala livet-

  325. -arbetsförmågan och relationer,
    familjelivet.

  326. Negativ humörpåverkan. De symtom
    som är så typiska för just PMDS.

  327. Och sen är det då 21 stycken frågor
    i hela skattningsskalan-

  328. -som vi summerar ihop.

  329. Det har också
    ett antal andra studier gjort.

  330. Här finns då
    ett antal såna här stora studier-

  331. -som är gjorda på olika saker.

  332. Det är då tre studier
    som är gjorda med SSRI-preparat-

  333. -som då är...

  334. Vad ska vi säga? Lyckopiller,
    eller vad man vill kalla det för.

  335. På svenska så är det
    ett antidepressivt medel.

  336. Och här var det då
    i alla fall inte sämre-

  337. -utan om man jämför
    med de andra studierna-

  338. -så var det ju klart bättre
    i alla fall.

  339. Vi har också ett p-piller här-

  340. -som använder sig utav ett speciellt
    progesteron som heter drospirenon.

  341. Det p-pillret har visat sig vara
    lite mindre provocerande än andra.

  342. De flesta p-piller är provocerande.

  343. De behandlingar som är gjorda
    visar också-

  344. -att det finns en bevisad effekt
    utav SSRI-preparat-

  345. -till exempel paroxetin
    och escitalopram.

  346. Escitalopram finns ju faktiskt
    som ett läkemedel godkänt i Sverige.

  347. Inte nånstans i Europa dock-

  348. -men i USA finns paroxetin
    och sertralin godkända-

  349. -för just indikation av PMDS
    - eller PMDD, som det heter där.

  350. Yaz har man också gjort studier på.

  351. Det är då den här med drospirenon.
    Ett p-piller.

  352. Problemet med p-piller är att
    de själva provocerar de här symtomen-

  353. -och de patienter som har PMDS
    kan oftast inte ta p-piller.

  354. Det är då samma patienter-

  355. -som får depression utav p-piller.
    De mår dåligt på p-piller.

  356. Spironolakton är en annan substans
    som har provats-

  357. -och den har viss effekt
    på fysiska symtom.

  358. GnRH-agonist är en substans
    som hämmar ägglossningen-

  359. -eller hämmar all hormonproduktion-

  360. -utan att ha nån egen effekt i CNS.

  361. Det är en effektiv behandling med i
    princip samma effekt som den man har-

  362. -vid de här anovulatoriska cyklerna,
    då man inte har nån ägglossning.

  363. Men det är en svår behandling, och
    den har ganska mycket biverkningar.

  364. Det är frågan om
    en specialistbehandling-

  365. -så det är inte nånting
    som man tar till i första hand.

  366. Det var
    vad jag hade tänkt säga i dag.

  367. Det finns mycket mer att säga om man
    vill, men nu kan du få tillfälle.

  368. Ja, absolut. Jag vet inte vilken
    erfarenhet ni har utav p-piller-

  369. -men det finns en mycket bra studie
    av en psykiater-

  370. -som tyvärr dog nyligen:
    Johan Cullberg.

  371. Han hade en bror här i Göteborg
    som hette Göran Cullberg.

  372. Han undersökte olika doser utav
    p-piller, framför allt gestagenet-

  373. -och såg att det var
    de med lägst koncentration-

  374. -som provocerade
    de negativa symtomen.

  375. Så den här barnmorskan
    visste inte vad hon pratade om.

  376. Man kan väl säga
    att den högsta incidensen av debut-

  377. -ligger nånstans
    vid 30-årsåldern. 25-32.

  378. Visst, man kan få det även upp till
    det att man har startat menopausen-

  379. -och det finns de som får det här
    när de tar sin hormonbehandling-

  380. -efter menopausen för första gången.
    Så o ja.

  381. Det finns också mycket tydligt
    menstruationscykelbunden psykos-

  382. -hos tonåringar.

  383. Så det här är ingenting
    som bara finns-

  384. -i en viss ålderskategori-

  385. -men det är mest förekommande
    mellan 23 till 33.

  386. Det är den vanligaste debutåldern.

  387. Det blir något färre över 45.

  388. -Kan det också komma och gå?
    -Ja.

  389. Det kan vara så att 10 procent av
    menstruationscyklerna under ett år-

  390. -är anovulatoriska,
    de har ingen ägglossning.

  391. Och då får man inte de här symtomen.
    Så det är en orsak.

  392. Sen utav nån anledning,
    och det är lite mer oklart-

  393. -så kan det,
    även om man har en ägglossning-

  394. -vara mindre provocerande
    en viss cykel än en annan cykel.

  395. Men man säger att under ett halvår,
    alltså sex månader-

  396. -så är det osannolikt
    att man har PMDS-

  397. -om man har färre än två eller tre
    såna här cykler. Nånstans där.

  398. Jag menar, det finns ju andra orsaker
    till varför man mår dåligt.

  399. Det behöver inte vara det här.

  400. Jo, det finns en ärftlig komponent.
    Den ligger nånstans kring 30 procent.

  401. Det är inte så att alla
    som har mödrar som har PMDS får PMDS-

  402. -men många.

  403. Så det finns en ärftlighet.

  404. Man har letat efter vad det är
    som är ärftligheten i det hela-

  405. -men det har man inte hittat än.

  406. I världen pågår det två stora studier
    på den här indikationen.

  407. En i Kanada och en i USA.

  408. Det pågår ingen i Europa.

  409. Det var meningen att vi skulle vara
    med på den där i Kanada, men...

  410. Vi har en forskargrupp-

  411. -som samlas ungefär en gång per år
    i världen-

  412. -och där presenterades
    den möjligheten-

  413. -men vi hade inte möjlighet
    att delta, tyvärr. Pengar.

  414. Vi har nog mer en gissning
    än att vi vet-

  415. -men det är ett fenomen
    som är välkänt.

  416. Många har sin debut första gången-

  417. -när mensen kommer i gång
    efter en graviditet.

  418. Under graviditeten får man en ganska
    kraftig hormonpåverkan på hjärnan-

  419. -och man får omställning
    utav olika typer utav klockor och...

  420. Vad ska vi säga?
    På- och avstängningsknappar.

  421. Jag försöker att prata
    i begripliga termer.

  422. Det kanske låter konstigt.

  423. De där knapparna ställs om
    i samband med graviditet.

  424. Det är välkänt. Man kan också se
    på hormonella svar att det blir så.

  425. Så det är en helt korrekt
    iakttagelse. Det är vanligt.

  426. Vad man kan säga om kost och vikt är-

  427. -att en utav de saker
    som orsakar anovulation-

  428. -är fasta och...

  429. Vad ska vi säga?
    Snabba viktförändringar.

  430. Däremot är det inte så
    att det är nån speciell kategori-

  431. -utav viktrelaterade individer
    i PMDS-gruppen.

  432. Det finns de som har en klar övervikt
    och de som har en klar undervikt-

  433. -men alla har menstruationer.

  434. Har man en sån undervikt att man inte
    har menstruation då tappar man PMDS.

  435. Men jag...

  436. Jag har inte sett nån studie, och min
    erfarenhet är att hela rangen finns.

  437. Jag vet att det i alla fall finns...

  438. ...engelska skattningsskalor. Jag
    skulle tro att man kan hitta dem...

  439. ...bara genom
    att googla "PMDS" eller "PMDD"...

  440. ...och att man...

  441. Jag tog inte med nån, annars hade jag
    en skala som vi har använt mycket.

  442. Mycket av vår data
    är just ifrån den skalan.

  443. Jag kanske skulle ha gjort det.

  444. Men det finns ganska gott om såna
    skalor, och en hel del utav dem...

  445. En som heter Shaughn O'Brien
    har gjort en-

  446. -som man kan få tag på via Google.

  447. Vårt landsting har gjort en
    som vi skickar ut till patienter-

  448. -när de söker för PMDS-

  449. -för att de hemma
    ska följa sina symtom-

  450. -tills de kommer på läkarbesöket.

  451. Så att man har klart
    med diagnostiken direkt, så att säga-

  452. -och slipper flera besök.

  453. Men den tror jag inte
    har generaliserats till hela landet-

  454. -utan jag tror
    att den bara är där än så länge.

  455. PMDS är ju
    den mest allvarliga formen-

  456. -och svårighetsgraden
    är nog det som mest skiljer.

  457. Jag brukar göra en liknelse
    med blodtryck.

  458. Vi har alla blodtryck-

  459. -men kommer blodtrycket över
    en viss nivå då blir det farligt.

  460. Och det är samma sak här.

  461. De flesta kvinnor
    har en menstruationscykel-

  462. -och de flesta kvinnor har
    nån form av cyklicitet i nåt symtom-

  463. -kanske mest bröstspänningar
    och de fysiska symtomen.

  464. Men när påverkan blir så allvarlig-

  465. -att det stör familjelivet, det
    sociala livet och arbetsförmågan-

  466. -då är det sjukligt.

  467. Jo, det finns riktlinjer.

  468. De riktlinjer som finns är...

  469. Man kan väl säga som så
    att de är ju internationella.

  470. I Sverige finns det inte
    några specifika just för Sverige-

  471. -men internationellt
    finns det ganska tydliga riktlinjer.

  472. Och den här gruppen
    som jag pratade om tidigare...

  473. Vi har bland annat gjort riktlinjer
    för hur man ska tänka-

  474. -och i vilken ordning som man ska
    testa olika typer utav behandlingar.

  475. Förstahandsbehandlingen är just vad
    vi kommer att höra om alldeles strax.

  476. Jag skriver bara
    "premenstruellt syndrom"-

  477. -och då kommer det
    hundratusentals artiklar.

  478. Så svårigheten är ju att sålla.

  479. Socialstyrelsen tror jag inte har
    några, men däremot SFOG-

  480. -alltså Svensk förening
    för Obstetrik och Gynekologi.

  481. De har skrivit ett. Jag har till
    och med varit med om att skriva det.

  482. Så där finns nog en del riktlinjer.

  483. Nej, det kan jag inte svara på.
    Det vet jag faktiskt inte.

  484. Jag tror inte det.

  485. Vad jag kan gissa, men det är då
    min personliga gissning-

  486. -det är då att de med adhd
    och den typen utav symtomatologi-

  487. -är mer extroverta, utåtriktade-

  488. -och det händer mer grejer
    runtomkring.

  489. Andra kanske är mer introverta
    och blir mer deprimerade.

  490. Det är vad jag kan komma ihåg.

  491. Om jag nu försöker minnas patienter-

  492. -så känns det ungefär åt det hållet.

  493. Men jag har inte sett nån studie.
    Känner du till nån studie?

  494. Nej, men det finns det här
    med annan psykisk ohälsa.

  495. Jo, precis. Det finns det.

  496. Det finns en tydlig relation till
    annan depression och ångesttillstånd.

  497. Alltså, det finns ju en uppsjö
    utav testade substanser.

  498. "Primrose oil", alltså nattljusolja,
    är väl det som har testats mest.

  499. Och det har en klar effekt.
    Man går upp i vikt.

  500. Däremot så är det väl så,
    även med B6-

  501. -att när man gjort välkontrollerade,
    randomiserade studier-

  502. -så är det inte mer än placeboeffekt
    som kommer fram.

  503. Och de här behandlingarna
    som jag räknade upp-

  504. -har visat effekt-

  505. -som är utöver placeboeffekt
    och som är kvarstående.

  506. Placeboeffekten sitter ju i mellan
    tre till sex månader, vanligtvis.

  507. Det finns ju de
    som har placeboeffekt livet ut-

  508. -men det är förhållandevis få.

  509. De flesta går placeboeffekten över på
    efter tre månader.

  510. Det är ju
    en väldigt drastisk behandling-

  511. -men det finns situationer
    där det har gjorts.

  512. Det är en behandling som är effektiv.

  513. Det är i princip samma sak som
    man gör med den här GnRH-agonisten.

  514. Det är äggstockarna
    man måste ta bort.

  515. Men vi kan väl säga som så att det
    bara är vid dödliga tillstånd-

  516. -som vi har tänkt oss att göra så
    eller som vi har gjort det.

  517. Och det är framför allt hos kvinnor
    med akut intermittent porfyri-

  518. -där tillståndet blir livshotande
    under lutealfasen.

  519. Där har vi faktiskt
    tagit bort äggstockarna-

  520. -vid nåt enstaka tillfälle.

  521. Absolut. Absolut.
    Det är jättestor skillnad.

  522. När det börjar komma behandlingar
    som fungerar och som efterfrågas-

  523. -då ökar ju även allmänläkarnas
    möjligheter och intresse.

  524. Det är stor skillnad.

  525. När vi startade på 70-talet så var
    det ju ingen som visste nånting.

  526. Det var nästan omöjligt
    att få pengar för det-

  527. -för ingen trodde att det fanns.

  528. Jag var med i en socialgrupp-

  529. -som gick på ett mentalsjukhus
    utanför Umeå, Umedalens sjukhus.

  530. Där var det en tjej i min ålder
    som alltid så att säga...

  531. Hon kom in mer eller mindre akut
    en gång per månad.

  532. Antingen hade hon så att säga
    gjort nåt tokigt...

  533. Hon hade slagit
    en socialsekreterare på käften-

  534. -eller så hade hon kommit i bråk
    med polisen-

  535. -eller så hade nåt annat inträffat.

  536. Det var också droger
    som hon hade tagit under en viss tid.

  537. Och när vi kom dit...
    Det var jag och min fru.

  538. Vad som hände var det
    att hon alltid hade mens.

  539. Min fru blev utskickad
    för att köpa bindor-

  540. -för det rann liksom efter benen-

  541. -och hon klarade inte hygienen.

  542. Och då framkom det efter ett tag att
    hon inte förstod vad som hade hänt.

  543. Hon hade absolut ingen som helst koll
    på varför det hade skett, det här.

  544. Så vi började föra dagbok på det här-

  545. -och det visade sig att det kom ju
    premenstruellt varje månad.

  546. På den tiden... Det här var ju
    på 70-talet, så -72, -73, -74.

  547. Då hade vi egentligen
    ingen behandling-

  548. -så vi visste inte
    vad som skulle göras.

  549. Men jag läste då i fysiologiboken.

  550. Då fanns det
    ett litet avsnitt i en spalt-

  551. -som handlade om
    premenstruella besvär.

  552. Det stod då
    att det fanns en viss teori om-

  553. -att det kunde vara
    hormonellt betingat.

  554. Och på institutionen som jag gick på-

  555. -fanns det en grupp
    som var intresserad av hormon-

  556. -och en grupp
    som var intresserad av hjärnan.

  557. Och de ville ha en person som
    skulle jobba med hormon och hjärnan-

  558. -så jag hoppade ju på det,
    naturligtvis.

  559. Så det blev mitt liv.
    Mitt akademiska liv i alla fall.

  560. Jag har ju andra liv också.

  561. Textning: Johanna Lidberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

PMDS: Förekomst, symptom, uttryck och behandling

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Torbjörn Bäckström har forskat på PMS och PMDS sedan tidigt 1970-tal. Här berättar han vad forskningen vet idag. Avslutning med frågor och svar. Inspelat den 28 maj 2019 på Göteborgs universitet. Arrangörer: föreningarna Bättre än de flesta och Mensen.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen
Ämnesord:
Gynekologi, Medicin, PMDS, Premenstruell spänning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - PMS-dagen 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - PMS-dagen 2019

PMDS: Förekomst, symptom, uttryck och behandling

Torbjörn Bäckström har forskat på PMS och PMDS sedan tidigt 1970-tal. Här berättar han vad forskningen vet idag. Avslutning med frågor och svar. Inspelat den 28 maj 2019 på Göteborgs universitet. Arrangörer: föreningarna Bättre än de flesta och Mensen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - PMS-dagen 2019

PMS! Få hjälp med KBT

Tänk på att PMS inte är ditt fel. Ta hjälp av din omgivning, du är inte ensam, säger psykologerna Ulrike Braun och Susanna Johansson och beskriver hur KBT kan bli hjälpmedlet. Avslutning med frågor och svar. Inspelat den 28 maj 2019 på Göteborgs universitet. Arrangörer: föreningarna Bättre än de flesta och Mensen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Pi-symposium våren 2017

Varats förunderliga osannolikhet

Historien om hur människokroppen utvecklas är den mest fascinerande berättelse naturvetenskapen har att erbjuda. Alice Roberts är forskare i anatomi, författare, programledare samt professor vid universitetet i Birmingham. Här tar oss med på en resa som visar hur den vetenskapliga skildringen är mer storartad, mer bisarr och vackrare än någon skapelsemyt vi skulle ha kunnat fantisera ihop. Inspelat den 4 maj 2017 på Playhouseteatern i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Kerstin och fäboden

Fyra månader om året bor tolvåriga Kerstin med sin pappa och lillebror på en fäbod i Dalarna. Där finns ingen el, internet eller spoltoalett. Vatten får de pumpa upp och värma. Korna måste mjölkas och äggen plockas. Allt görs på ett sätt som för 150-200 år sedan.