Titta

Rättighetsbärarna - teckenspråkstolkat

Rättighetsbärarna - teckenspråkstolkat

Om Rättighetsbärarna - teckenspråkstolkat

Barnkonventionen firar 30 år och blir dessutom lag i Sverige 1 januari 2020. Att barn har egna rättigheter låter så självklart, men vad innebär det egentligen och hur blir vi bättre på att leva upp till dem? I serien Rättighetsbärarna lyssnar vi till barns erfarenheter och berättelser utifrån barnkonventionens olika artiklar. Vi låter även makthavare och experter lyssna, kommentera och ge vägledning.

Till första programmet

Rättighetsbärarna - teckenspråkstolkat : Barnrätt och föräldrarättDela
  1. Det låter så självklart-

  2. -det som FN slog fast
    i barnkonventionen 1989.

  3. Att ett barn är en individ
    med egna rättigheter.

  4. Inte någons ägodel som bara går
    och väntar på att fylla vuxen.

  5. Sen 1990 har kommissionens 54
    artiklar varit bindande i Sverige-

  6. -med rättigheter
    som gäller alla barn.

  7. Inte bara friska, svenskfödda,
    smidiga och små barn.

  8. Kanske trillade inte polletten ner.

  9. Många tog inte en konvention
    på samma allvar som en lag-

  10. -men från och med januari 2020
    är barnkonventionen även svensk lag.

  11. Nu är det upp till oss att förstå
    dess innebörd och leva upp till den.

  12. Jag ska läsa en artikel för dig nu
    från barnkonventionen.

  13. Det är artikel 19.
    Så här lyder den:

  14. "Barn ska skyddas mot fysiskt och
    psykiskt våld, skador, övergrepp"-

  15. -"vanvård, försumlig behandling,
    misshandel och utnyttjande"-

  16. -"inklusive sexuella övergrepp."

  17. När du hör mig läsa den här
    rättigheten och artikeln-

  18. -vad känner du
    när du hör mig läsa den?

  19. Ja...

  20. Jag känner mig så...

  21. Värdelös,
    för att den här rättigheten finns-

  22. -och jag ändå gick igenom
    fysiskt våld i så många år.

  23. Det känns lite som att:
    Var jag inte värd att rädda?

  24. För jag hade rättigheten
    att bli räddad.

  25. Men i mig själv
    känns det lite som att:

  26. Varför gjorde ingen nåt
    om den här rättigheten fanns?

  27. Var det för att ingen brydde sig
    eller att det tog för mycket tid-

  28. -och att myndigheterna
    inte orkade med det?

  29. Jag har haft kontakt
    med socialtjänsten i många år.

  30. Under vårdnadstvisten om mig
    var det jag sa inte viktigt.

  31. De lyssnade bara på mina föräldrar.
    Beslut om mig var aldrig om mig.

  32. I stället för att fråga
    vad jag ville ha-

  33. -frågade de
    vad min förälder ville ha.

  34. Föräldern hade alltid rätt.

  35. Det var min rättighet att få det
    bästa, men jag fick aldrig det.

  36. En kväll kände jag: Jag vill inte
    leva mer. Jag tar mitt liv i kväll.

  37. Jag ringde Socialjouren. Jag visste
    inte vart jag skulle vända mig.

  38. Mannen som svarade, när jag sa
    att jag inte ville leva mer-

  39. -svarade han att skulle meddela
    min handläggare på måndagen.

  40. Jag ville inte leva på grund av hur
    jag mådde, hur jag bodde och med vem.

  41. Nånting som de faktiskt
    kunde ändra på.

  42. Det var därför
    jag kände mig så liten.

  43. Jag var bara ett nummer.
    Jag var ingen människa.

  44. Jag var bara ett nummer som de
    skulle skriva lite om på måndagen.

  45. Jag kände mig väldigt maktlös.

  46. Ingen vuxen kunde hjälpa mig. Hela
    livet har man bara skickats runt.

  47. Det är där det går fel för så många.

  48. Samhället vänder dem ryggen.
    Därför vänder de samhället ryggen.

  49. När ingen kan hjälpa dig ger du
    till slut upp och väljer att hata.

  50. Jag har fått erfarenheten att du är
    inte så viktig, för du är ett barn.

  51. Men hade du varit vuxen
    skulle de kanske ha lyssnat på dig.

  52. Jag skulle behöva fler vuxna
    som brydde sig om mig.

  53. Inte många, men det räckte med en.
    Bara en.

  54. Vad tänker du om den här berättelsen
    som du har fått ta del av?

  55. Jag tänker
    att det är oerhört allvarligt-

  56. -att ett barn känner så
    efter kontakt med myndigheter.

  57. På väldigt många olika sätt.

  58. Det är allvarligt här och nu att
    hennes ord inte har tagits på allvar.

  59. Att hon blivit kvar i en situation
    som inte varit bra för henne.

  60. Det är också allvarligt på lång sikt.

  61. Vad det gör med hennes bild
    av sig själv och sitt värde.

  62. Hennes vilja att faktiskt leva.

  63. Jag tycker att det är oerhört
    allvarligt, det som hon berättar.

  64. Jag hade behövt nån
    som hade lyssnat på mig-

  65. -som hade sett mig
    och vågat fråga och fortsätta fråga-

  66. -även om jag inte svarade första
    eller andra eller tredje gången.

  67. Även att de hade pratat med mig ensam
    utan mina föräldrar.

  68. För när man är ett barn och sitter
    i samma rum som sina föräldrar-

  69. -på till exempel soc är chansen liten
    att man vågar säga som det är.

  70. Jag tycker att det borde vara
    självklart att man får prata ensam.

  71. Ja.

  72. Du ska få lyssna på en artikel ur
    barnkonventionen. Det är artikel 20.

  73. "Barn som inte kan bo kvar
    i sin hemmiljö"-

  74. -"har rätt till skydd och stöd
    från staten"-

  75. -"samt rätt till ett alternativt
    hem." Vad tänker du om den artikeln?

  76. När jag hör den
    blir jag mest förbannad.

  77. När jag var liten,
    redan när jag var 1,5-2 år-

  78. -fick jag en kontaktfamilj
    av socialtjänsten.

  79. Det såg socialtjänsten
    som min lilla tillflykt.

  80. Jag fick inte flytta ifrån
    mina föräldrar-

  81. -förrän jag fick mitt första jourhem.

  82. Innan det hade socialtjänsten
    provat alla möjliga utvägar-

  83. -där mina biologiska föräldrar
    var involverade.

  84. En gång i månaden träffade jag
    mina biologiska föräldrar-

  85. -med min fosterförälder
    och min umgängeskontaktperson.

  86. Flera gånger ville jag inte åka.

  87. Min fosterförälder sa till social-
    tjänsten: "Hon vill inte träffa dem."

  88. "Sätt henne på tåget.
    Det är vad hennes föräldrar vill."

  89. "Hon är för liten för att förstå."

  90. Jag hade önskat
    att de hade tagit mig på allvar.

  91. -Inte baserat på min ålder, utan...
    -På vad du kände och din vilja.

  92. Även om man är liten
    är känslorna lika stora.

  93. Speciellt när man inte vill nåt som
    liten gör att man får men för livet.

  94. Jag tycker inte att man har följt
    barnkonventionens regler.

  95. Då hade jag blivit lyssnad på och man
    hade tagit min situation på allvar.

  96. Jag minns absolut när jag lärde känna
    dig första gången vi träffades-

  97. -när du kom till mitt jobb.
    Du hade ju väldigt mycket humör.

  98. Du hade lätt att bli arg
    och lätt att bli ledsen.

  99. Det som var problematiskt var att du
    inte alltid var så lätt att lugna-

  100. -när du var väldigt arg eller ledsen.

  101. Du var inte så van att ta emot tröst.

  102. Jag höll mig gärna för mig själv.

  103. Jag ser en annan grej som vi lekte
    mycket med, en leksakstelefon.

  104. Du tyckte att det var roligt.
    Vi lekte: "Vem är det som ringer?"

  105. "Är det Kalle Anka? Vad vill du?"
    Ibland var det bara ploj.

  106. Men ibland lekte vi
    att det var mamma.

  107. "Vad vill mamma för nånting?"

  108. Och så pratade vi om vad hon kunde
    vilja, eller pappa eller farfar.

  109. Sa jag nåt utstickande
    när vi lekte att mamma ringde?

  110. Mer kanske att...

  111. Du visade om du ville eller inte
    ville prata om mamma eller med mamma.

  112. Det var nästan tillräckligt jobbigt
    eller laddat för dig att hon fanns.

  113. Det var svårt att få ihop att du bott
    med mamma och pappa men inte längre.

  114. -Ändå skulle du ha kontakt med dem.
    -Som en twist. Vad ska jag tillhöra?

  115. Hur gör man om man längtar efter nån
    men det är krångligt att träffas?

  116. Det var jobbigt.
    Jag ville inte träffa dem.

  117. Det var mer en börda
    än nåt att se fram emot.

  118. När jag blev äldre hamnade jag lätt
    i depressioner och fick ätstörning.

  119. Jag hade väldigt lätt att bli sjuk.
    Mitt immunförsvar är än i dag dåligt.

  120. Jag blir förkyld stup i kvarten.

  121. De tror att min psykiska stress
    blev fysisk som en försvarsmekanism.

  122. När jag fyllde 12 år bad jag min
    fosterförälder ringa socialtjänsten-

  123. -och säga att jag inte vill.

  124. När hon sa
    att jag inte behövde träffa dem-

  125. -grät jag av lycka, för nu
    behövde jag inte känna mig liten.

  126. När jag tänker tillbaka kan jag
    verkligen undra hur det kom sig-

  127. -att du fick så lite inflytande trots
    att du var ganska stor på slutet.

  128. Trots att jag skrev åtminstone
    tre yttranden till tingsrätten-

  129. -liksom din socialsekreterare-

  130. -och din familjehemsmamma
    berättade hur jobbigt det var.

  131. Att du ändå inte blev hörd
    måste jag säga är för dåligt.

  132. De tar inte barns rättigheter
    på så stort allvar som det ska vara.

  133. De ska lyssnas på så fort man märker
    att ett barn far illa-

  134. -på vilket sätt det än må vara.

  135. Det går inte tänka att det är
    föräldrarna som ska få sina krav.

  136. De har ju förlorat rätten.

  137. Om de inte kan ta hand om ett barn
    är det barnet som ska ställa krav.

  138. Socialtjänsten provade inte
    vad som var bäst för mig.

  139. De tillgodosåg mina föräldrars behov.

  140. De tänkte inte på att jag var ett
    barn som behöver en stabil framtid.

  141. De tänkte att ett par föräldrar
    ville ha kontakt med sitt barn.

  142. Jag tycker inte att man har tagit
    hänsyn till barnkonventionen.

  143. Den myndighet som har i uppdrag att
    skydda utsatta barn som far illa-

  144. -även de barn som far illa i hemmet
    och på grund av sina föräldrar-

  145. -den har ett föräldraperspektiv.
    Hjälpen riktas ofta till föräldrar-

  146. -utifrån föräldrarnas beskrivning.
    Det blir lite av en paradox.

  147. Utsatta barn får inte tillräckligt
    med skydd och stöd.

  148. Socialsekreteraren
    som utreder ärendet-

  149. -anpassar sig ofta efter föräldrarna
    för att de ska tacka ja till insats.

  150. Problem med hemförhållanden
    tonas ner-

  151. -och barnets beteende lyfts fram.

  152. Det är svåra avvägningar.
    Föräldrar och barn behöver varandra-

  153. -men man har rätt till ett gott liv.

  154. Det är klokt att socialtjänstlagen
    bygger på frivillighet och dialog.

  155. Utgångspunkten är att familje-
    konstellationen ska fungera.

  156. Den kan se ut på många olika sätt.

  157. Innan barnen ens föds vet vi
    att de har olika förutsättningar-

  158. -utifrån socioekonomisk bakgrund.

  159. Det är viktigt att socialtjänsten
    ibland kommer in väldigt tidigt.

  160. Frivillighet är viktigt,
    men det finns gränser.

  161. När föräldrar inte kan ta hand
    om sina barn-

  162. -vid missbruk eller allvarlig
    psykiatrisk problematik-

  163. -eller när barnet hamnar på en bana
    som föräldrarna inte kan hantera-

  164. -då finns verktyg för socialtjänsten
    att använda, och de används också.

  165. Därför finns tusen HVB-hem i Sverige-

  166. -där barn placeras av olika skäl.

  167. Jag ska läsa en artikel för dig
    ur barnkonventionen.

  168. Det är artikel 42. Så här låter den:

  169. "Varje stat ska göra barnkonventionen
    allmänt känd bland vuxna och barn."

  170. "Staterna åtar sig
    att genom aktiva åtgärder"-

  171. -"göra konventionens bestämmelser
    allmänt kända bland vuxna och barn."

  172. Vad tänker du om den artikeln?

  173. Det är bra att både vuxna och barn
    vet om den. Om bara barn vet om den-

  174. -kanske vuxna gör saker mot barn
    som barnen kanske inte tycker om.

  175. Men om barn inte vet om det
    kanske de blir jätteförsiktiga-

  176. -och kanske inte ens vågar-

  177. -kanske inte ens vågar-

  178. -ha öppen dörr när de till exempel
    sitter och arbetar i sitt rum.

  179. De kanske vill ha stängd dörr så att
    vuxna inte hör om de är högljudda.

  180. Med den systematik som jag tycker
    att samhällets system-

  181. -låter bli att göra barn delaktiga,
    det är ju en slags diskriminering.

  182. Det finns ett systematiskt undvikande
    av att göra barn delaktiga.

  183. Där behöver alla vi vuxna hjälpas åt-

  184. -och stötta varandra i att tänka på
    hur barn kan bli mer delaktiga-

  185. -och få mer inflytande
    i verksamheten där vi jobbar.

  186. Vad kan vi göra för att förbättra oss
    i små steg? För vi måste börja.

  187. Min ena förälder
    är och var psykiskt sjuk.

  188. Då fick vi hjälp från socialtjänsten.

  189. Mina föräldrar kunde inte samarbeta
    och hjälpa varandra i det jobbiga.

  190. Mina föräldrar fick mycket hjälp
    med att samarbeta-

  191. -men i processen
    glömdes vi barn bort.

  192. Allting kretsade
    kring mina föräldrar.

  193. Vi syskon fick inte prata
    utan våra föräldrar.

  194. Det var alltid en förälder med.

  195. Att sitta med mina föräldrar
    var jobbigt.

  196. Det är så svårt att prata ärligt-

  197. -om personen som sitter bredvid
    kanske blir sårad av det man säger.

  198. Det var väldigt jobbigt.

  199. När jag var yngre fick jag inte
    vara delaktig i nånting egentligen.

  200. Men med åren insåg jag att jag ändå
    hade rätt till en massa saker.

  201. Det var först då det blev skillnad.

  202. Sen när jag började gå på Maskrosbarn
    när jag var 13, redan första gången:

  203. "Shit, jag har så mycket rättigheter.
    Varför har ingen sagt det?"

  204. Två av typ femton socialsekreterare
    har lyssnat på mig.

  205. Det är inte så mycket-

  206. -men de två lyssnade och bokade möte
    med mig, inte genom mina föräldrar.

  207. De sa att en förälder kunde följa med
    om jag ville, men det valde jag.

  208. Jag är så tacksam
    att de två faktiskt frågade-

  209. -och lyssnade på
    vad jag hade att säga-

  210. -och vägde det
    mer än vad mina föräldrar sa.

  211. Jag vågade säga saker jag inte sagt
    innan när mina föräldrar satt med.

  212. Det kändes så mycket bättre
    att komma till socialtjänsten då.

  213. Den största utmaningen när det gäller
    att komma till tals är bemötandet.

  214. Att barnet blir tilltalat,
    att kontakten går direkt till barnet.

  215. Att man innan socialtjänsten
    fått ett brev adresserat till sig-

  216. -eller att kontakten tas direkt, så
    man känner att man står i centrum.

  217. Att man hälsar på barnet först.
    "Det är dig mötet ska handla om."

  218. Nästa utmaning
    kommer under själva samtalet.

  219. Att ha material och redskap-

  220. -som är anpassade
    för dem man faktiskt möter.

  221. Möter man barn och unga ska man ha
    information som går att ta till sig.

  222. Det är en jätteutmaning att anpassa
    sin verksamhet efter dem man möter.

  223. Ibland så kan väl vissa vuxna
    bli lite...

  224. ...väl vuxna.

  225. Om de har bestämt sig för nåt,
    som till exempel i skolan-

  226. -så har de bestämt sig för det,
    och så får man inte ge sin åsikt.

  227. Även fast det handlar om oss.

  228. Det är vad de tycker och har bestämt.

  229. Hemma tycker jag ändå
    att man utgår från det bästa.

  230. Då känns det som att mina föräldrar
    fattar mer och förstår mig.

  231. Då känns det mer fritt,
    och det blir mycket bättre.

  232. Då säger de nåt jag kan utgå från och
    så kanske jag ändå får välja lite.

  233. I skolan är mer strikt, liksom.

  234. Det viktigaste för att barn ska få
    sina rättigheter är föräldrarna.

  235. Alla föräldrar kan fråga sig: Vilka
    beslut fattar jag kring mitt barn?

  236. Hur påverkar det mitt barn? Har jag
    inhämtat mitt barns syn på frågan?

  237. Sen tycker jag att alla föräldrar kan
    läsa vad barnkonventionen betyder.

  238. Om man känner sig osäker kan man
    kontakta Bris vuxentelefon om barn-

  239. -och få stöd i specifika frågor.

  240. Det finns stöd att få i sitt
    föräldraskap. Det ska man ta.

  241. Textning: Erik Swahn
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Barnrätt och föräldrarätt

Avsnitt 3 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur bör myndigheter arbeta för att ta reda på vad som är det bästa för barnet när familjesituationen är komplex? Vi träffar tre ungdomar som alla varit i kontakt med myndigheterna på grund av situationer i hemmet. Sara undrar varför ingen lyssnade på henne i en vårdnadstvist där hon var huvudperson. Kristina tvingades träffa sina föräldrar under många år, fast hon inte ville. Klara var i kontakt med myndigheter i många år innan hon fick reda på sina egna rättigheter som barn.

Ämnen:
Samhällskunskap > Barns rättigheter
Ämnesord:
Barnkonventionen (1989), Barns rättigheter, Civilrätt, Dysfunktionella familjer, Familjekonflikter, Föräldrar och barn, Föräldrarätt, Juridik, Politik, Rättsvetenskap, Samhällsvetenskap, Socialt arbete med barn , Socialtjänst, Statskunskap, Sverige, Sveriges politik
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Rättighetsbärarna - teckenspråkstolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRättighetsbärarna - teckenspråkstolkat

Rätten att komma till tals

Avsnitt 1 av 6

Det låter så lätt, men hur gör man för att faktiskt låta ett barn komma till tals på bästa sätt? I programmet träffar vi Jenny och Lowa som båda varit med om polisförhör. Hur lyssnar man på barn inom rättsväsendet? Ger man barnen bra förutsättningar för att kunna komma till tals i till exempel ett polisförhör? Vi träffar även Hanna som kämpat för elevdemokrati i sin skola, men upplever att skolledningen inte tog eleverna på allvar.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRättighetsbärarna - teckenspråkstolkat

Rätten till liv och utveckling

Avsnitt 2 av 6

Varje barn har rätt till liv och utveckling, men hur ser samhället på de ungdomar som faller offer för dödsskjutningarna i förorten? Dessutom lär vi känna Pontus som kämpar för att få rätt stöd i skolan. Till slut mådde han så dåligt att han fick stanna hemma. Hur går det ihop med konventionsstaternas ansvar att till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets utveckling? Lovisa är synskadad och beroende av assistans och färdtjänst. Men det rigida stödet gör att hon inte kan leva samma tonårsliv som sina jämnåriga.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRättighetsbärarna - teckenspråkstolkat

Barnrätt och föräldrarätt

Avsnitt 3 av 6

Hur bör myndigheter arbeta för att ta reda på vad som är det bästa för barnet när familjesituationen är komplex? Vi träffar tre ungdomar som alla varit i kontakt med myndigheterna på grund av situationer i hemmet. Sara undrar varför ingen lyssnade på henne i en vårdnadstvist där hon var huvudperson. Kristina tvingades träffa sina föräldrar under många år, fast hon inte ville. Klara var i kontakt med myndigheter i många år innan hon fick reda på sina egna rättigheter som barn.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRättighetsbärarna - teckenspråkstolkat

Alla barns lika värde

Avsnitt 4 av 6

Är alla barn verkligen lika mycket värda? Vi träffar Ramesh som är 14 år och asylsökande. Hur går egentligen migrationslagarna ihop med barnkonventionen? Vi möter även Khulud. Hon anser inte att hon har samma rättigheter som andra barn, på grund av var hon bor och hur hon ser ut. Emma är mamma till Elin, 8 år, som har en utvecklingsstörning och behöver tillständig tillsyn och hjälp med alla grundläggande behov. Emma upplever att Elin inte anses vara lika mycket värd som andra barn.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRättighetsbärarna - teckenspråkstolkat

Barnets bästa

Avsnitt 5 av 6

Vid alla åtgärder som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. I programmet träffar vi Anton och Emelie som båda suttit på institution större delen av sina ungdomsår. Är det barnets bästa att vara inlåst? Vi träffar även Nora som efter sin mamma död blev placerad i flera olika familjehem på kort tid. Hon anser inte att socialtjänsten har agerat efter hennes bästa. Så vem vet vad som är barnets bästa och hur tar man reda på det?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRättighetsbärarna - teckenspråkstolkat

Alla barns rätt

Avsnitt 6 av 6

Vi får träffa barn som lever papperslösa, anhöriga till barn som lever med föräldrar som är med i IS, samt barn med svår funktionsnedsättning. Hur ser man på dessa barn och hur påverkar synen på dem och deras situation, deras möjligheter att få tillgång till sina rättigheter?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Kosmopolitism, modernism och judendom

Vad är kosmopolitism?

Panelsamtal som utgår ifrån kosmopolitism och judendom, men också behandlar ämnen som flyktingkriser, Bonnier, hemlöshet och om judar verkligen är kosmopoliter. Medverkande: Lars Dencik, socialpsykolog; Diana Pinto, historiker, Frankrike; Agneta Pleijel, författare; Göran Rosenberg, författare och journalist och Natan Sznaider, sociolog, Israel. Moderator: Björn Wiman. Inspelat den 15 maj 2016 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Ilska

Vad gör dig förbannad? Vad är bra med ilska? Morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.